Tre fordon var inblandade i en kollision på Södra Larsmovägen på fredag kväll.
Först i kön körde en paketbil vars förare bromsade in kraftigt för en älg. Chauffören som körde bakom paketbilen observerade också älgen och bromsade in och fick liksom paketbilschauffören stopp på sitt fordon.
Chauffören som kom tredje i kön hann inte stanna i tid utan stötte till fordonet framför sig som av kraften åkte framåt och stötte till fordonet som var först i kön.
Alla tre chaufförer tog sig på egen hand till akuten för kontroll.
Olyckan inträffade omkring 300 meter före Hannula vägskäl.
Närpessprintern Jonathan Åstrand sätter punkt för karriären med den här säsongen. Orsaken är brist på resurser och de otaliga skador han drabbats av.
– Båda akillessenorna har bråkat de senaste tre åren. Jag fick egentligen aldrig veta vad det berodde på. Många experter har undersökt dem. Alla sade olika saker, så i slutändan vet jag inte om det är det här eller det där, säger Åstrand i friidrottsförbundets meddelande.
Redan inför Kalevaspelen i Uleåborg stod Åstrand i valet och kvalet ifall han ska fortsätta karriären. Och på fredagkväll kom det definitiva beslutet.
– Det känns som att jag aldrig nådde mitt max, men jag har ingen motivation att fortsätta karriären och det finns inte egentligen förutsättningar för det heller.
Åstrand är Finlands genom tiderna nästsnabbaste man på 200 meter (20,50) och tredjesnabbaste på 100 meter (10,26). Han innehar finska rekordet på 200 meter inomhus (20,72).
Den 31-årige Åstrand har som bäst tagit sig till semifinal på 200 meter i VM i Daegu 2011. I Kalevaspelen har han ett guld på 100 meter och tre på 200 meter.
På herrdistansen var Paimion Rastis Frederic Tranchand snabbast, medan Merja Rantanen vann damtävlingen.
Ettan Tranchand och tvåan Florian Howald var i en klass för sig på den 4,2 kilometer långa sträckan och förde en hård kamp om segern. Den mer erfarne Tranchand kunde slutligen vinna guldet med en marginal på fyra sekunder.
Mårten Boström kom i mål som trea 20 sekunder bakom segraren.
OK Trians Otto Simosas fick nöja sig med en femte plats tolv sekunder från bronspengen. Klubbkamraten Otto Sund slutade 20:a, medan IF Femmans Patrick Kronberg var 37:a.
Jämn guldstrid bland damerna
I damklassen höll Anna Närhi ännu i taktpinnen efter 1,6 kilometer och ledde då tävlingen med åtta sekunder till Marika Teini och ytterligare två sekunder till Merja Rantanen.
Men vid 2,7 kilometer hade Rantanen lyft upp sig till etta och den placeringen släppte hon inte mera. I mål var slutligen Rantanen tre sekunder snabbare än Närhi, medan Teini slutade trea sex sekunder bakom segraren frän Jämsän Retki-Veikot.
Bästa FSO:are var OK Trians Elli Virta på en 16:e plats. Ina Westerlund från OK77 och IF Femmans Julia Järveläinen delade på 24:e platsen. Pargas IF:s Yvonne Gunell diskvalificerades.
De anlände i beckmörkret efter midnatt. På lördag morgon steg de upp och åkte ut med båt i Kvarkens världsarv. Vackert, fridfullt och absolut möjligt att sälja till fler utländska turister, tror europeiska researrangörer på besök i Vasa.
- Oj, vad jag är trött! hörs en suck från en av dem som kliver av bussen vid Hotel Rantasipi Tropiclandia. Kvinnan gnuggar sig i ögonen men kisar sedan ändå med ett leende mot solen som lyser från klarblå himmel.
Vädret har varit på Visit Vasa och vd Max Janssons sida idag. Man kan knappast få en vackrare höstdag för båtbesök ute bland kobbar och skär i Kvarkens världsnaturarv.
- Det var så tyst. Mäktigt fridfullt, säger Paula Frischengruber som är en av de nio researrangörer som nu besöker Vasa.
Paula Frischengruber och Michelle Derksen. I bakgrunden Max Jansson.Reseledare på besök i Vasa.Bild: Yle/Moa Mattfolkmax jansson,michelle derksen,paula frischengruber,reseledare,turism,vasa,österbotten
Frischengruber jobbar för en österrikisk resebyrå och tror att det bland hennes kunder finns många som skulle lockas av en paketresa till Finland.
- En vecka i Finland med besök i Helsingfors och någonstans i den här fantastiska skärgården, med bra hotell och god mat. Det tror jag absolut går att sälja, säger Frischengruber.
Unik miljö
I hemlandet Österrike har Paula Frischengruber naturligtvis inte tillgång till något motsvarande. Vyn från utsiktstornet Saltkaret i Svedjehamn fångade henne särskilt.
- Den här skärgården är nog alldeles unik och jag förstår verkligen att den finns på UNESCOs lista över miljöer värda att bevara. Jag har besökt Sverige också, men det här var ändå speciellt.
Organisationen Visit Finland, där Visit Vasa ingår, är inne på samma linje. Snart ska man ha det till pappers, svart på vitt, att det ingen annanstans i världen finns en skärgård med så många öar som i Finland.
Spegelblankt och tyst i Kvarken.Stillbild från dokumentärserien "Veden saartamat", regisserad av Petteri Saari. Användes i samband med ett pressmeddelande om dokumentärserien.Bild: Pressbild/DocArtdocart,kvarken,omringade av vatten,petteri saario,skärgård,tiina saario,veden saartamat
- Förr fanns bara Helsingfors, Åbo och Lappland på Visit Finlands karta. Men det ändrar vi på nu, säger Max Jansson som är vd för Visit Vasa.
Logistiken en utmaning
Den största utmaningen är logistiken och där har man arbete kvar att göra, medger Max Jansson.
- Under sommaren går det bussar ut till världsarvet, men kommer någon hit nu i september måste man arrangera transporten skilt. Vi måste få igång något slags busstrafik också utanför högsäsong, säger Jansson.
Ändå hotellen, behöver man bättra på något där?
- Jag tycker faktiskt att Vasa har ett väldigt bra utbud av hotell, här finns både större hotellkedjor representerade och privatägda hotell och de ger en utmärkt vänlig och fin service, säger Jansson som under lördagseftermiddagen ska visa runt de europeiska gästerna just till Vasas olika hotell.
En av dem som tillsammans med österrikiska Paula Frischengruber står och hämtar andan efter båtturen ute i skärgården är Michelle Derksen.
- Jag ser fram emot att se mer av Vasa centrum också, vi såg inget av staden i natt då vi anlände och det var beckmörkt, men jag har förstått att det är en väldigt liten stad, säger Derksen.
Vilka är dina intryck av Finland så här långt?
- Helsingfors var fantastiskt! Ärligt talat hade jag väntat mig att staden skulle kännas ganska liten och inte alls så vacker som Stockholm, men jag hade helt fel, säger Derksen.
Tror du att den researrangör du företräder skulle kunna sälja resor hit?
- Vi säljer mest gruppresor för familjer och seniorer och många är intresserade av Norden och Skandinavien. Knappast kan man sälja en resa enbart till Vasa, men i paket tillsammans med Helsingfors tror jag det absolut att det skulle locka våra kunder. Naturen här är verkligen otroligt fin.
Arbetet i startgroparna
För Max Jansson och Visit Vasa är det följande steg i abetet - att börja sy ihop sådana paket som går att sälja utomlands.
- Idag har vi dem äntligen här och kan visa att allt det vi lockat hit dem med faktiskt finns på riktigt. Men sen börjar ändå det verkliga jobbet och det är att sy ihop erbjudanden som de kan sälja till sina kunder, säger Jansson.
Var vill du vara om fem år med det här jobbet?
- Vi har satt upp höga mål. Vi vill kunna snacka om turister i tiotusental och inte bara tusental. Och de utländska turisternas andel ska vara klart högre än idag. Så jobb finns, säger Max Jansson med ett skratt.
Är det alls på väg att lyfta då?
- Jo, men det går långsamt, lite för långsamt efter de senaste årens tuffa ekonomi. För businessresenärer är Vasa känt, det är ändå nordeuropas största energikluster, men för att locka turister behöver vi jobba mer. Det som är bra är att att energibolagens kunder har efterfrågat god mat redan i många år så idag kan vi vara riktigt stolta över restaurangutbudet i Vasa, maten betyder otroligt mycket idag.
Max Jansson, vd för Visit Vasa.Max Jansson, vd för Visit Vaasa.Bild: Yle/Anna Rudamax jansson,visit vaasa
Researrangörerna som besökte Vasa kommer från Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Österrike. Besöket är en del av en turné som Visit Finland organiserat under temat UNESCO.
SJK kunde på hemmaplan besegra IFK Mariehamn med ett sent segermål i fotbollsligan. Efter en trög start på säsongen är de regerande mästarna igen med i medaljstriden.
Matchen mellan SJK och IFK Mariehamn såg länge ut att sluta mållös, men i den 83:e spelminuten lyckades hemmalaget med målskyttet.
William Ions gav ett inlägg som Tuco var först på. Hans nick lyckades ännu Walter Viitala i IFK-målet parera, men bollen föll till Jussi Vasara som hade en lätt uppgift att lägga bollen i mål.
Det här innebär att fem lag nu ligger inom ett poäng i bronskampen. RoPS är trea med 44 poäng tillsammans med Ilves, men ett poäng bakom lurar alltså KuPS, VPS och SJK.
IFK Mariehamn fortsätter som tvåa
För IFK betydde förlusten att laget inte kunde ta över tabelltäten. Laget ligger fortfarande ett poäng bakom ledande HJK, men med en match mindre spelad.
Men då både HJK och IFK med jämna mellanrum tappar poäng kan det vara att de jagande fem lagen snart är med i guldstriden.
Två lag har fulla poäng efter två omgångar i ishockeyligan. Det är den regerande mästaren Tappara, det andra Vasa Sport. Även HIFK:s inledning är lyckad – och ikväll presenterade sig två återvändare.
Fyra lag hade chansen att följa upp fredagens trepoängare med ytterligare tre pinnar när ishockeyligan fortsatte på lördagskvällen. Två tog den.
Sport gick en målfattig drabbning i Lahtis. Aleksi Laakso gav Vasagästerna ledningen efter dryga tio minuters spel – och där torkade sedan målproduktionen upp.
Rasmus Rinne stoppade 21 skott i Sports uddamålsseger, medan Janne Juvonen i hemmaburen endast behövde stoppa 15 försök.
Aleksi Laakso var enda målskytt i Lahtis.Aleksi Laakso, Vasa Sport, 2015.Bild: Yle/Tomi HänninenAleksi Laakso,Vasa Sport
Sport toppar därmed tabellen med fulla sex poäng tillsammans med Tappara. Det regerande mästarlaget vann kvällens Tammerforsderby över Ilves med 4-2.
Seger för Bäckström och Petrell i hemmapremiären
Niklas Bäckström lämnade FM-ligan för NHL efter ett brons med Kärpät våren 2006. Ikväll var han tillbaka mellan de inhemska stolparna för fostrarklubben HIFK, som han senast representerade i ligan för 17 år sedan.
Bäckström stod för 15 räddningar när hemmalaget besegrade ett annat topptippat gäng JYP med 2-1. Målskyttar var först Lennart Petrell och sedan Thomas Nykopp, framspelad av Petrell som likaså återvänt till IFK.
HIFK har samlat fem poäng på de två första matcherna, efter straffsegern över Lukko i Raumo i den första kampen.
Ligahistoria i S:t Michel
På övriga ligaorter tog nykomlingen Jukurit en historisk öppningsseger med siffrorna 4-2 hemma mot KalPa i ett Savolaxderby i S:t Michel.
KalPa gick därmed bet på att göra Sport och Tappara sällskap på topp – och samma gäller KooKoo som förlorade borta mot SaiPa med 1-3.
I Tavastehus vann HPK över Kärpät efter straffar. Kvällens sjunde match mellan Ässät och Lukko startade senare (18.30).
TPS har ännu chansen att tangera Sports och Tapparas perfekta startsaldo. Åbolaget, som vann sin öppningskamp, var spelledigt på lördagen och möter i sin andra match Pelicans på bortais på tisdag.
Sports säsong fortsätter samma kväll hemma mot Ilves, medan Tappara tar sig an SaiPa i Villmanstrand.
En liten skogsdunge skiljer de två bostadsområdena åt. Vasabon Göran Ekström känner dess varje skrymsle. Han har rört sig där redan som liten pojke och idag bor han åter alldeles intill.
Barndomsminnena följer med på varje skogspromenad.
- Det är små glimtar från barndomen som dyker upp när jag ser en viss plats i skogen, beskriver Ekström.
Göran Ekström vandrar i skogen dagligen och har gjort det i hela sitt liv. Allra bäst trivs Ekström ändå i tät skog utanför de färdigt upptrampade stigarna.
Närskogen värd att kämpa för
Men det är inte alltid man har möjlighet att ta sig till den där magiska uråldriga skogen, den kan ju ligga hundratals kilometer bort. Då kan närskogen vara ett andningshål värt att kämpa för.
Enligt Ekström är skogen just det, andningshål. Under de senaste åren har också en rad forskare kunnat visa att skogen har en lugnande inverkan på människan, också om man bara vistas där en kort stund. Tjugo minuter räcker för att sänka blodtrycket hos de flesta.
Ekström finner det intressant att man talar om just tjugo minuter. Enligt österländsk tradition rekommenderas en lika lång tid för den som vill hitta lugnet genom meditation.
Arkivbild.Helt åt skogen på RunsalaBild: Yle/Annika Holmbomhelt åt skogen,naturstig,runsala,saaro udde,skog,solstrålar,trollskog
- Det tycks vara den tid som människans kropp och sinne behöver för att varva ner. För finländare är vistelse i skog och mark ett naturligt sätt att meditera, tror Ekström.
Skogen vårdar omärkligt
Enligt Göran Ekström erbjuder skogen något så fantastiskt som gratis själavård - och i skogen säger han sig själv nästan ana något heligt eller sakralt.
Skogens dofter, färger och tystnaden som omsluter människan som vandrar där får tankar som snurrat på i huvudet, ilska eller sorg att förändras och byta skepnad. Skogen helar omärkligt sin besökare, menar Ekström.
Arkivbild.Mossa på sten i KimitoBild: Jon Hautamäkimossa,skog
Samtidigt hoppas Ekström att finländarna skulle röra sig i skogen också med ljusa tankar.
- Sorg och glädje är bägge lika goda anledningar att bege sig ut i skogen, där finns stigar för alla sinnesstämningar.
Förtätningen av våra städer leder ofta till att skogsområden får ge vika för nya bostäder. Göran Ekström hoppas att de som jobbar med planeringen av nya bostadsområden ska inse vikten av att bevara ens lite av det gröna. En skogsdunge i närheten kan betyda mycket för människan.
Terhi Varjonen, Yle Pohjanmaa.
Översättning till svenska av Moa Mattfolk.
The Sparrows består av två musiker från Karleby som heter Jan Lehmus och Antti Hokkala. De har musicerat tillsammans i cirka tre år och bakom sig har de långt över hundra spelningar.
Sommaren 2015 släppte de sin första EP som innehåller fyra spår. När EP:n släpptes fanns redan planer på en skiva. En skiva som är på kommande senare i år enligt Jan.
- Planerna är att släppa skivan i december. Materialet är klart men det ska bara slipas till i kanterna. Om några veckor sitter vi hoppeligen sista gången i studion och spelar in det sista materialet till skivan, säger Jan.
Den första singeln till skivan, Caroline, släpptes på sommaren.
- Det är en låt som handlar om drömmar. Drömmar går ibland i uppfyllelse och ibland går de i kras, men man ska aldrig sluta drömma, säger Jan.
De oslipade pärlorna har slipats
När The Sparrows släppte EP:n så hade de även många låtar som var halvfärdiga. De sade att många låtar finns att välja mellan men att de skulle välja ut det bästa och slipa det till pärlor.
- Det är de låtarna som kommer på vårt första album. Men förstås har vi också en massa annat material som är nyskrivet.
Inspirationen till låtarna kommer från det vardagliga livet. Jan har spenderat mycket av den senaste tiden på resande fot och har då skapat en del av låtarna.
- Det är erfarenhet från obekanta ställen och orter samt träffarna med nya inspirerande människor som bidragit till en stor del av orden till låtarna, säger Jan.
Bandnamnet
Bandnamnet The Sparrows skapades genom ett gemensamt musikintresse.
- Vi gillar båda väldigt skarpt Simon & Garfunkel. De har en låt som heter Sparrow och vi lämnade sen sist och slutligen på namnet The Sparrows.
Fler oslipade pärlor
Efter att den första skivan har släppts så menar Jan att de ska börja fundera på nästa steg.
- Vi vill först ha ut det här albumet. Därefter får vi direkt börja jobba på kommande album. Vi har många låtar som inte ryms med på första skivan. Framtiden är osäker, men musik ska vi producera tillsammans med The Sparrows, säger Jan.
Det är en nedåtgående spiral som är svår att bryta. För liten andel av kommunens invånare är i arbetsför ålder och alltför få flyttar in.
Resultatet är en krympande skattebas: Där kommunen tidigare kunde räkna med en ökning i skatteintäkterna på flera procent per år kan man inte det längre. Den långvariga nationalekonomiska svackan hjälper inte upp läget, konstaterar Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg.
- En kommun som Korsholm så får ju största delen av sina inkomster från just kommunalskatten, och det påverkar oss i ganska hög grad när det är dåliga tider och befolkningsstrukturen ser ut som den gör, säger Ahlberg.
I år ser kommunens underskott ut att landa i storleksklassen 1,4 miljoner. Årets underskott blir det sjätte på raken. I den kommunala kassan i Korsholm fanns en gång ett ackumulerat överskott 11 miljoner euro, av det finns omkring 1,1 miljon kvar.
- Det har varit flera tunga år och visst är det tufft nu också, säger Ahlberg.
Ingen kriskommun
Samtidigt tillägger Rurik Ahlberg att innevarande år inte alls är något katastrofår. Korsholm är ingen kriskommun.
- Om allting klaffar så kan både det här året och även nästa år faktiskt gå ganska bra.
Ni har sagt att målet är att ha kommunens ekonomi i balans senast i slutet av nästa år, kommer det att lyckas?
- Det är många frågetecken där i synnerhet vad gäller statsandelarna. Men enligt de preliminära siffror vi har för nästa år så ser det rätt bra ut på den fronten - äntligen. Vi har ju förlorat stora summor i statsandelsreformerna de senaste åren och det har varit tufft.
Ökad skuldsättning
Samtidigt har skuldsättningen i Korsholm ökat med 3,8 miljoner euro under årets första sex månader.
Ekvationen mynnar ut i en enkel slutsats. Korsholm kommer även fortsättningsvis att tvingas hålla sig till den tuffa, sparsamma linjen: De olika sektorerna ska klara sig till en mager budget. Men ytterligare samarbetsförhandlingar ska det inte bli.
- Nej, det ska inte behöva bli fler omgångar av den varan nu, säger Ahlberg.
Rurik Ahlberg tror mer på att öka inflyttningen och behålla den österbottniska positiva andan som han trots allt anser präglar den egna kommunen och regionen.
År 2015 var inflyttningen till Korsholm ynka 15 personer. I år ser den ut att landa på en betydligt bättre siffra, kring 150. Nu har man satsat på att erbjuda fler tomter för egnahem och likaledes finns nu ett större utbud av tomter till företag.
- Vi har flera detaljplaneområden på kommande så jag tror starkt på att vi kommer att växa under de närmaste åren, säger Ahlberg.
Hur mycket påverkas ni av den rätt inflammerade debatten kring skolnätet i kommunen?
- Det är svårt att bedöma om det påverkar oss eller inte, om man tittar enbart på invånarsiffrorna så tycks det inte påverka.
Osäker framtid
Rurik Ahlberg vill uppmana korsholmarna att hålla fast vid den framtidstro som hittills präglat nejden. Att man växer är det centrala, även om det också ställer höga krav.
- När man jämför kommuner i Österbotten så är det ju en sådan enorm skillnad på i investeringskraven. Tillsammans med Vasa och Laihela så kommer vi att höra till dem som ska investera massor i skolor, daghem, vårdavdelningar och vägar. Så vi har en betydligt tyngre kostnadsbild och det betyder att det blir mycket tunga och krävande år också längre fram.
Vilka tror du blir de tuffaste åren?
- Det är svårt att sia om den saken alls just nu. Det avgörande är hur mycket pengar vi kommer att ha efter 2019 och landskapreformen. Det kan gå precis hur som helst i inkomstfördelningen efter reformen, om den genomförs.
Replotbron, en stolt korsholmare.Replotbron i Korsholm.Bild: YLE/Anne Teir-Siltanenreplot,replotbron,österbotten
Tusendollarsfrågan är enligt Rurik Ahlberg om man kommer att gå in för något slags utjämningssystem i landet så att kommuner som har det relativt gott ställt får betala för svagare kommuner i öster och norr.
- En sådan ekvation kan ge ett hurudant resultat som helst.
I takt med att andelen äldre stiger i de finlandssvenska regionerna förändras också ambulans- och räddningspersonalens jobb. Arbetet omfattar inte längre enbart att ta hand om akuta olyckor och plötsliga sjukdomsfall. Allt från förlossningar till nattjour för hemvården ingår i ambulanspersonalens arbetsuppgifter.
Österbottens räddningsverk har skött uttryckningar nattetid till personer som har trygghetslarm.
Förstavårdaren Sarah Blusi får ofta rycka ut till äldre, som behöver hjälp.
- Det typiska är att någon har fallit när hen ska gå på toan nattetid och har tappat balansen eller snubblat på en tröskel.
Samarbetet mellan räddningsverket och Vasa stads social- och hälsovårdsverk har pågått under 20 års tid. Förstavårdschefen Tom Smedlund säger att erfarenheterna enbart har varit positiva.
- Finns det färdigt en resurs med kompetent personal som kan användas till mera än en bara sak är det bara bra, säger han. De lagstadgade uppgifterna kommer ändå alltid först och prioriteras i alla lägen.
Tom Smedlund samarbetar gärna med social- och hälsovården om tiden och personalen räcker till.man i räddningsuniformförstvårdschef,tom smedlund,österbottens räddningsverk
Österbottens räddningsverk har motsvarande samarbete med social- och hälsovården också på andra håll i landskapet som till exempel i Närpes, Kaskö, Malax och Korsholm.
Den åldrande befolkningen syns i statistiken
I fjol larmades räddningsverkets akutsjukvårdsenhet i Helsingfors nästan 55 000 gånger. Det är 1 381 gånger fler än året innan. I år är man redan uppe i nästan 40 000 alarm. Det är 3537 fler än vid samma tid ifjol.
ambulanspersonal håller hand i ambulansambulans,händer,utryckning,vård
- På första plats kommer hjärtproblem, sedan kommer andnöd och efter det överdoser av mediciner, alkohol eller droger, säger akutvårdsmästaren Nils Vikström på Helsingfors räddningsverk. De flesta fallen handlar om att någon har ramlat.
Kanske vår uppgift inte bara är blod och tjutande sirener.― Akutvårdsmästare Nils Vikström, Helsingfors räddningsverk.
Sociala problem som ofta förekommer i storstäder är främsta orsaken, men även den åldrande befolkningen märks i statistiken. Trenden att låta äldre bo hemma så länge som möjligt samt att hemförlova äldre från sjukhus snabbt, leder till ökat antal icke-akuta fallningsolyckor.
- Vi borde kanske tänka om inom vår bransch, funderar Vikström. När tiderna förändras borde också vårt fokus ändras. Kanske vår uppgift inte bara är blod och tjutande sirener. Kanske vårt arbete i viss också kunde vara ta oss en titt på äldre frun eller herrn och göra en bedömning om hen klarar sig hemma eller ska till sjukhus.
Att vara hemvårdens förlängda arm har många sidor
- Ibland stör det vårt vanliga arbete, säger Sarah Blusi. Ibland har vi svårt att hitta tid att sköta trygghetslarmen. Det är ju inte alltid ambulansuppdrag det handlar om.
Hon påpekar att det kunde räcka med lite mindre kompetens för dem som sköter den här sortens larmuppgifter. Nu handlar behoven ibland om att patienten vill ha en taklampa bytt eller att täcket har ramlat av.
- Alla våra bilar är dygnetruntbilar och vårdnivåbilar. Det betyder att vi kan ge ganska krävande vård och det behövs ganska sällan för de här uppdragen.
Brandmannen Patrik Bäck får ibland rycka ut till någon som vill ha glödlampan bytt eller behöver stoppas om när täcket har fallit av.brandman vid ambulansambulans,brandman,patrik bäck,vasa räddningsverk
Det finns ändå gånger när bara ett hembesök hos någon med trygghetslarm inte räcker till.
- Allmäntillståndet är så dåligt att trots att det inte är något speciellt klarar hen sig inte längre hemma, säger Patrik Bäck. Då är det bra att vi är där och kan ta hen till sjukhus.
Ambulanspersonalen kämpar mot tidtabeller
Den ambulans som sköter transporterna i Houtskär, Korpo och Nagu är stationerad i Nagu och har jour dygnet runt. Den kan starta direkt, men i skärgården är de många färjpassen ett problem.
- När vi får ett larm kontaktar vi genast förbindelsebåtarna om larmet kommer från skärgården, säger akutvårdaren Kati Lehtimäki i Nagu. Ibland måste vi ändå ty oss till annan båttransport.
Kati Lehtimäki sköter också smärre läkaruppgifter.Kati LehtimäkiBild: Yle/Maud Stolpenb kati lehtimäki
Till standardutrustningen hör instrument för vård av andningsproblem och många olika sorters mediciner. Man har också alltid med sig en defibrillator för att kunna kontrollera hjärtverksamhet, ge elchocker för upplivningsförsök eller för att skicka hjärtfilm till jourhavande läkare i Åbo.
Nytt i den åboländska skärgården är att ambulanspersonalen också kan sköta öron- och ögoninflammationer samt urinvägsinflammationer och andra mindre sjukdomar. Ambulanspersonalen har också fått utbildning i att sy mindre sår.
- På det här sättet slipper folk ta sig till jourmottagningen i Åbo, säger Kati Lehtimäki. Vi kan också tillhandahålla patienten antibiotika som läkare skriver ut på distans.
Läkarhelikoptern är snabbast
I Åbo har Gränsbevakningsväsendet tre Superpuma helikoptrar och läkarhelikopterföretaget FinnHems en helikopter. Hittills har de trafikerat dygnet runt.
Nu hotar staten att dra in flygledningen nattetid på Åbo flygplats. Det skulle medföra att läkarhelikoptern måste komma från Helsingfors. Det skulle i sin tur medföra mycket längre flygtid.
Christer Friis har varit aktiv inom Houtskärs FBK under 40 år.Sfp:s Christer FriisBild: Yle/Johanna Ventuschrister friis,christer friis sfp,friis
Christer Friis på Houtskär har blivit transporterad med läkarhelikoptern flera gånger.
- De gånger jag har blivit transporterad har det tagit ungefär en timme och 20 minuter från det man har ringt till nödcentralen tills vi har varit på akuten i Åbo. Med ambulans har det tagit minst fyra timmar.
Det är öretaget FinnHEMS som har hand om läkarhelikoptrarna i Finland. Företaget står för helikoptrarna, underhåll och flygpersonal. Universitetscentralsjukhusen står för den medicinska utrustningen och vårdpersonalen.
Österbotten behöver egen läkarhelikopter.läkarhelikoptrarnas räckvidd märkt på Finlands karta basort,läkarhelikopter,räckvidd
70 procent av Finlands befolkning nås inom 30 minuter av en läkarhelikopter, men stora delar av Mellersta- och Sydösterbotten är en vit fläck på kartan.
Sjukvårdsdistrikten i Birkaland, Egentliga Tavastland och södra Österbotten lämnade i somras in en ansökan om att få en läkarhelikopter också till Österbotten. Den skulle placeras i Seinäjoki och Tammerfors Universitetssjukhus skulle ha ansvar för den.
Om och när det här kan bli verklighet är ändå helt oklart. Statens anslag på omkring 30 miljoner till Finnhems för läkarhelikoptrar föreslås förbli oförändrat i budgetförslaget för år 2017. De nuvarande anslagen räcker bara till de sex läkarhelikoptrar som finns nu.
- Också i de fall när patienten ska transporteras vidare till ett universitetssjukhus är flygvägen från Vasa till Tammerfors en timme, säger Tom Smedlund. Nu ska patienten först måste transporteras till Vasa centralsjukhus och först sedan vidare till Tammerfors blir processen blir mycket längre. Vi har ingen nytta av läkarhelikoptrarna från varken Åbo eller Tammerfors. Det räcker alltför längre innan de är här.
Myndigheterna vill omdefiniera ambulanspersonalens uppgifter
Social- och hälsovårdsministeriet har kommit med förslag om att ambulans- och räddningspersonalens kunde utvecklas till att i allt högre grad avlasta också hemvården.
- Som arbetsgivarens representant och organisation ställer vi oss positiva till förslagen så länge det är möjligt, säger Tom Smedlund. Det är ansvarsmyndigheten som beslutar vad vi ska göra. De lagstadgade uppgifterna går alltid först.
Se Närbild på Arenan nu:
http://arenan.yle.fi/tv
Programmet sänds även i Yle Fem:
måndag 19.9.2016 kl 20.00
tisdag 20.9.2016 kl 17.25
På snickeriet som drivs i staden Jakobstads regi jobbar 20 personer som saknar jobb eller studieplats. Snickeriet är en plats som får människor som gått hemma länge att resa sig ur soffan och hitta gnistan igen.
- De tycker att det är roligt att komma hit och nog får de gnistan tillbaka när de får ta något i händerna och göra nåt igen. Många av de som jobbar här säger att jobbstarten innebar att de tog sig upp ur soffan och dagen fick åter en rytm, säger Tom Enlund som jobbar på snickeriet.
Från snickeriet i JakobstadBild: YLE/Chanette HärusJakobstad,målning (ytbehandling),snickeriet,staket,Österbotten
Tom Enlund och Mikael Kackur leder arbetet och på snickeriet utför man arbeten för staden Jakobstads räkning. Här jobbar 20 personer i åldrarna 18 till 57 år. Just nu tillverkas många meter staket till muséet.
Ett arbetsgäng står och målar staket och en annan grupp är ute vid hamnen i Ådön och röjer sly när Yle hälsar på.
Snickeriet är en språngbräda
Man måste inte ha en bakgrund i snickeribranschen för att komma till snickeriet.
- Vi försöker hitta arbetsuppgifter som passar deras intressen. Men snickeriet är ingen ändstation. Tanken är att de som jobbar här ska fortsätta vidare till jobb eller studier. Två har redan fått studieplats och några har hittat jobb, säger Mikael Kackur.
Snickeriet grundades för att man ville skapa platser åt långtidsarbetslösa personer. Under 2015 betalade staden Jakobstad 95 000 euro per månad i delfinansiering av arbetsmarknadsstöd för långtidsarbetslösa. Nu ser läget bättre ut säger personalchef Maria Kapténs.
Från snickeriet i JakobstadBild: YLE/Chanette HärusJakobstad,snickeriet,Österbotten
- I vår och i sommar har böterna sjunkit betydligt. Och jag är mycket nöjd med snickeriet, Tom och Mikael har gjort ett jättebra jobb, säger Maria Kapténs.
Tom Enlund och Maria Kapténs.Från snickeriet i JakobstadBild: YLE/Chanette HärusJakobstad,snickeriet,Österbotten
Nu fortsätter staden att satsa på sysselsättande åtgärder.
- Vi vill gärna samarbeta med yrkesutbildningen för att skapa möjligheter för de arbetslösa att prova på hur det skulle vara att studera. Att de skulle få prova på utan dramatik. Vi vill också utveckla studier med låg tröskel i samarbete med Arbis och Työväenopisto, säger Kapténs.
"Alla är olika"
Planer finns också på att intensifiera samarbetet med läkare.
- De som är för dåliga i skick för att arbeta borde få hjälp på bästa sätt. De borde inte finnas i kategorin långtidsarbetslösa, säger Kapténs.
Planer finns också för motionsgrupper och olika lågtröskel-aktiviteter. Det viktigaste är att få dem som varit utan sysselsättning att komma igång.
Från snickeriet i JakobstadBild: YLE/Chanette HärusJakobstad,snickeriet,Österbotten
- Först måste vi få dem att komma igång, man kan inte börja med att kräva en massa prestationer. Alla människor är olika och har olika problematik. Det finns inte en patentlösning som passar alla utan vi måste skapa individuella lösningar, säger Maria Kapténs.
Sysselsättningsenheten inom staden ska omorganiseras. De sex personer som jobbar med sysselsättningsarbete ska bilda en egen enhet under en egen förman.
- Sysselsättningsenheten kommer att bli på samma nivå som lönearbetet och arbetarskyddet, säger Kapténs.
I Nykarleby jobbar sysselsättningskoordinator Anders Fors med att aktivera långtidsarbetslösa. Han har lyckats så bra att hans råd nu efterfrågas av flera kommuner.
Antalet långtidsarbetslösa i Finland fortsätter öka och kommunerna måste betala böter om de inte lyckas sysselsätta de här personerna.
Nu försöker kommunerna hitta fungerande modeller, till exempel genom att anställa sysselsättningskoordinatorer.
Tårögda möten
Anders Fors har jobbat som sysselsättningskoordinator i Nykarleby i två års tid och han har lyckats så bra att andra kommuner vill lära sig av honom.
Han ringer personligen upp de personer som hamnar på listan över långtidsarbetslösa och säger att de ska komma och prata med honom.
- Vi ser nog otroliga resultat. Det är gripande när människor som varit arbetslösa i tio år kommer på besök och man tillsammans hittar en aktiveringsplan. Det är tårögda människor som går ut. Det är väldigt roligt att ge dem den här möjligheten, säger Fors.
Om man ser helt krasst ekonomiskt på situationen, har ni lyckats få ner böterna som Nykarleby måste betala för de långtidsarbetslösa?
- Nog har vi lyckats med det också. I euro uppskattar jag att vi sparar ungefär 20 000 i månaden via aktiveringen, säger Fors.
Men det är inte det viktigaste om man frågar Fors.
- Den främsta inbesparingen ligger i dessa personers hälsotillstånd. De mår så mycket bättre.
Sysselsättningsarbetet kan vara arbete i rehabiliterande syfte, arbetsprövning eller lönestödsarbete. Vid arbete i rehabiliterande syfte och vid arbetsprövning erhåller den aktiverade personen 9 euro per dag utöver sin arbetslöshetsersättning.
Nykarleby stad har valt att också stå för ett mål mat per dag.
"Ett livsmönster är jäkla viktigt"
Just den här dagen röjer Björn-Erik Löv och Antero Bäckman sly vid Andra Sjön.
Björn-Erik Löv och Antero Bäckman röjer sly.Björn Löv och Antero Bäckman sysselsätts via arbete i rehabiliterande syfte. Här röjer de vass vid Andra Sjön i Nykarleby.Bild: Yle/Joni Kyheröinenantero bäckman,björn löv,Nykarleby
De är aktiverade i rehabiliterande syfte och uppskattar det jobb som Anders Fors gör.
- Det är ett bra och viktigt arbete. Det sysselsätter många personer som annars inte har något att göra, säger Löv.
Det hela har gett Löv rutiner i vardagen.
- Ett livsmönster, om man säger så. Det känns bra.
Bäckman håller med. Det är avgörande att man har något att göra.
- Det är jäkla viktigt, så att man inte sitter hemma och rullar tummarna. Det här är viktigt, inte minst mentalt, säger Bäckman.
Löv och Bäckman får syssla med allt från skogsarbete till vägarbeten och att hjälpa till med flyttlass.
Hyddan sysselsätter
Dagcentret Hyddan i Nykarleby ger arbete åt långtidsarbetslösa i samarbete med Nykarleby stad.
Dagcentret Hyddan.Dagcentret Hyddan i Nykarleby.Bild: Yle/Joni Kyheröinendagcentret hyddan,hyddan,hyddan nykarleby,Nykarleby
Hyddan har under 15 års tid med olika stöd sysselsatt cirka 40 personer, via arbetskraftsbyrån och i samarbete med staden.
Ann-Lis Åkerman serverar, diskar och städar på Hyddan, som bland annat har en matservering.
Också Åkerman är tacksam för Anders Fors insatser.
- Han är jättebra, han sköter om oss. Ser till att vi får arbete, säger Åkerman.
Hur viktigt är det för dig att veta att du har någonstans att gå varje dag?
- Det är jätteviktigt att få vara här med folk och prata och hjälpa till. För att vara hemma är tråkigt, säger Åkerman.
Viktigt med nära samarbete
Att få aktiveringsverksamheten att fungera bygger på ett gott samarbete inom staden.
I Nykarleby har man ett organ som heter Aktiv där det sitter folk från alla olika sektorer. Man försöker hitta platser inom bildningen, dagvården, tekniska sektorn, församligen, föreningar och så vidare.
Anders Fors säger att det givetvis är enklare att få det hela att fungera i ett mindre samhälle där man känner såväl förmännen som de som söker jobb.
Men hur ofta får de här personerna ett "riktigt" jobb efter att de varit sysselsatta via olika stödformer?
- Ibland lyckas det. Det har hänt flera gånger att de fått en fast tjänst. Men så händer det också att personerna är nöjda med att vara kvar i arbete för rehabiliterande syfte och det kan vara problematiskt att få dem vidare, säger Fors.
Det är bekvämt att stanna kvar?
- Ja. Sen finns också den aspekten att om man har stora skulder och får ett lönearbete så skulle en stor del av lönen gå till skulderna. Så då vill man kanske helt enkelt inte ha ett lönearbete.
Vill bli bäst i Finland
Flera andra kommuner vill nu ha råd av Fors och det som kallas för Nykarlebymodellen. Fors sitter också med i en grupp som omfattar Jakobstadsnejden.
- Jag ser hela nejden som mitt arbetsfält. Jag vill att vi ska bli bäst i Finland på att aktivera. Jag fortsätter missionera, säger Fors.
Det råder ett uppsving på husbyggarmarknaden som bäst. Botten nåddes ifjol och nu pekar försäljningskurvan stadigt uppåt.
Enligt branschorganisationen Pientaloteollisuus (PTT) var fjolåret det sämsta året vad gäller antalet nybyggen av egnahemshus i Finland sedan andra världskriget.
- Det ser ut som det har svängt nu och att det är värsta är förbi. Tack och lov för det , säger vd Kimmo Rautiainen på PTT.
I Österbotten byggs det egnahemshus som det inte gjorts på flera år. Bland de som bygger hus i Vasa just nu finns Kåre Björkstrand med familj. Men för dem spelade inte det ekonomiska läget in.
- Vi har bott i radhus i fyra år och förra sommaren fick vi plötsligt en tanke om att vi skulle ansöka om en tomt i Gerby. Det började från en spontan tanke och byggplanerna började ganska snabbt efter det, säger Kåre Björkstrand.
Kannustalo håller stängt i Oravais
Enligt Kimmo Rautiainen på PTT började nedgången för husbyggarna 2010. En förklaring till att det nu har svängt är att indexet för konsumenternas förtroende för ekonomin nu har höjts.
För Kannustalos husfabrik i Oravais går det dock sämre. Fabriken var stängd i vintras men har varit igång i sommar.
- Nu har vi en liten paus i verksamheten då arbetarna har semester. Efter det kommer vi att köra igång verksamheten igen, säger vd Mika Uusimäki på Kannustalo.
Mika Uusimäki.Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvistkannus,kannustalo,mika uusimäki,uusimäki,österbotten
Men även denna vinter kommer fabriken i Oravais vara stängd. Exakt hur länge och när fabriken stängs är inte klart än.
- Vi har inte fått tillräckligt med beställningar men vi hoppas på den förbättring som sker på marknaden just nu och att det är en hållbar förändring, säger Uusimäki.
Omkring 20 personer arbetar för Kannustalo på fabriken i Oravais. Men betydligt fler än så arbetar på fabriken i och med att Kannustalo anlitar flera företag i Oravais som bistår med personal.
Kannustalos fabrik i Oravais.Kannustalos husfabrik i Oravais.Bild: YLE/Marcus Lillkvisthusfabrik,kannustalo,oravais
Sju svåra år tog slut
På husfirman Simons Element i Vörå säger vd Pia Simons att det för dem svängde för ganska exakt ett år sedan. Före det hade de sju svåra år.
Pia Simons tillsammans med fabriksarbetare i december 2015.Husbyggaren Henry Grims och vd Pia Simons.Bild: YLE/ Marcus Lillkvistgrims,henry grims,pia simons,simons,simons hus,vörå,österbotten
- Vintern och början av det här året var mycket bättre än vad vi haft tidigare år. Det ökar långsamt men säkert, säger Simons.
För de firmor som bygger höghus ser prognosen bättre ut för det här året. Där talade man till en början om en ökning på 3,5 procent men nu har det höjts till 6,5 procent.
- Det tyder på att vi småhusbyggare kommer att följa efter när det har piggnat det till på det området. Tron på framtiden och att våga bygga hjälper när det kommer positiva signaler överlag från byggandet.
Uppsvinget har redan lett till några nyanställningar på Simons element.
- Den känsla vi har är att botten är nådd och nu är det bara uppåt som gäller, säger Simons.
Mindre hus är pop
Våren är traditionellt sett den tid då det går bäst för husbyggarna. Så ser trenden ut också i år. Förutom på Heikius hus i Vörå.
- Det har ökat i sakta mak hela året men för vår del har vi fått mer förfrågningar efter bostadsmässan i Seinäjoki, säger Göran Heikius.
För Heikius hus räddades fjolårets omsättning av beställningar på daghem och radhus. När det gäller egnahemshus sålde Heikius hus rätt få i fjol.
Beställer du ditt hus nu tar det omkring fyra månader, det säger både Pia Simons och Göran Heikius. Men här bör påpekas att det just nu är lågsäsong för husfirmorna. Även om Göran Heikius säger att fyra månaders väntetid är så som det var förr när det gick bra.
Vad är det för typ av hus folk vill ha?
- Egnahemshusen har gått ner i storlek, idag är de nere i 120 kvadratmeter ungefär och ofta beställs det enplanshus. Det kanske är så att bankerna har kommit emot här också. Det är högre krav på egen finansiering före man får lån, säger Simons.
Simons säger också att trenden går mot att folk vill ha inflyttningsklara hus och inte element.
Bygger på ort och ställe i Gerby
Kimmo Rautiainen säger att oavsett dåliga eller goda tider har finländare alltid trivts bäst i egnahemshus och det gör de fortfarande.
Kåre Björkstrand med familj bygger ett enplanshus på ort och ställe i Gerby i Vasa. De har inte köpt ett elementhus som de färdigställer själva. De har inte heller köpt ett inflyttningsklart hus som byggs i en fabruk utan de har köpt ett inflyttningsklart hus som byggs från grunden på tomten.
I slutändan valde familjen Björkstrand mellan tre olika husfirmor och gick på det alternativ som hade bäst helhet. Någon lång väntetid på byggstart var det inte tal om.
- Inte egentligen. De visste rätt bra på husfirman när de kan börja. Före man kan bygga måste man ändå höra grannarna, få bygglov och så, också den processen tar sin tid, säger Björkstrand.
På PTT hoppas Kimmo Rautiainen att kommunerna skulle sänka priset på tomterna eller att de skulle kunna erbjuda en del billigare tomter. Det skulle ge en skjuts framåt för husfirmorna och folk skulle kunna bygga ett förmånligt hem åt sig.
- På sistone har det pratats mycket om dyrt boende och att det är dyrt att bo på hyra. Att bygga hus är billigare än att köpa ett hus. Du betalar för huset och inte för ett marknadspris, säger Rautiainen.
I hela landet byggdes det 6 400 hus ifjol. För det här året hade PTT ställt prognosen på 6 000 hus men efter den goda våren ligger prognosen nu på 6 500 hus. Prognosen för nästa år säger 7 000 nybyggda hus. I början av 2000-talet byggdes det mellan 10 000 och 15 000 hus i Finland per år.
I Svenska Yles pilotprojekt NÄRMAT skall Michael Björklund under 5 dagar leva på ultralokal mat som är producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Hur går det för honom? Vi liverapporterar från hans matresa. Du kan hjälpa genom att delta med dina tips. Kanske han besöker just dig? Mera om reglerna för närmatsutmaningen kan du läsa här
Om du har tips på närproducerad mat eller själv har något som Michael kan du tipsa honom. Antingen genom att kommentera artikeln här, på Yle Österbottens eller Strömsös facebooksida eller fylla i formuläret längst ned på sidan. Du kan också ringa eller sända sms direkt till Michael. Telefonnumret är 040 3243695. Han svarar alltid då han har möjlighet.
Vasa centralsjukhus kan bli av med merparten av operationsverksamheten om social- och hälsovårdsministeriets utredning blir verklighet.
Det finns nämligen långtgående planer på att koncentrera de flesta rutinmässiga operationer till de tolv föreslagna fulljoursjukhusen eller endast de fem universitetssjukhusen.
Bland annat skulle bröstcancer- och tjocktarmscanceroperationerna koncentreras till fulljoursjukhusen, det visar en kartläggning som Yles finska nyheter har gjort.
Operationerna som rör lungcancer, prostatacancer och ändtarmscancer skulle koncentreras till universitetssjukhusen, eller till fulljoursjukhusen om man gör minst 50 operationer per år.
- Huvuddelen av kirurgin försvinner från Vasa. Dessutom försvinner onkologin eftersom cancervården centraliseras, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.
BB kan dras in
Det här kan ha mer långtgående konsekvenser. Omsorgsminister Juha Rehula (C) har hela tiden talat för att förlossningarna fortsättningsvis ska skötas på centralsjukhusen.
- Frågan är om det är någon vits med det - man blir tvungen att joura men får inte göra någonting annat, säger Honga.
Förlossningarna kräver en viss jourberedskap - men om man inte annars gör kirurgiska ingrepp på sjukhuset blir läkarens roll i så fall endast att uttryckligen joura. Ett sådant upplägg blir också väldigt dyrt.
Motiveras med kvalitet
Ministeriets planer kommer inte som någon överraskning för Honga.
- De här planerna har varit kända länge. Redan när jag fick frågan för ett år sedan sa jag att över hälften av volymen när det gäller operationerna försvinner från Vasa. Det är därför det är så viktigt att få fulljourstatus, säger Honga.
Planerna på att koncentrera operationer motiveras bland annat med högre kvalitet på vården, och att det ska vara lättare att rekrytera läkare.
- Då det gäller kvaliteten på vården har Vasa centralsjukhus konsekvent placerat sig i topp i undersökningar gjorda av Institutet för hälsa och välfärd (THL), säger Honga.
- Läkarrekryteringen är ett problem, det beror delvis på att specialiteterna blir allt smalare. Det gör att man måste ha fler läkare anställda.
En annan viktig aspekt är tillräcklig volym. Det behövs för att inte bara läkare utan också resten av operationsteamet ska upprätthålla sin expertis och rutin.
Renoveringen av järnvägen till Vasklot i Vasa framskrider i god takt.
Just nu byts såväl skenor som syllar och banvallen förnyas på hela den fem kilomter långa sträckan mellan järnvägsstationen och Vasklot hamn i Vasa. Dessutom görs banområdet bredare på sina ställen.
Järnvägen till hamnen uppdateras för att klara också tyngre specialtransporter och kan i och med det också användas av industrin.
Kostnaderna uppgår till en miljon euro som delas lika mellan Vasa stad och trafikverket - färdigt ska det vara i slutet av oktober.
Nu har Saga Furs pälsauktion i Vanda inletts. Auktionen väntas bli en förlustaffär för såväl mink- som rävuppfödare.
Efter fem goda år inom pälsnäringen föll priserna kraftigt i vintras. Även om priset på mink har stabiliserat sig något, säljs minken fortfarande till förlustpris.
För dem som satsat på räv är läget ännu värre. Rävskinnen säljs för tiotals euro mindre än vad det kostar att producera dem.
Krisen orsakas av ett globalt överskott på skinn.
Saga Furs septemberauktion pågår 18 till 23 september.
Västra Finlands sjöbevakningssektion övar sjöräddning i Kaskö på måndag kväll.
I övningen ingår efterspaning i skärgården och ytbärgning i havet utanför Kaskö.
Sjöbebevakare från enheterna i Vallgrund och Kaskö, Österbottens räddningsverk, Sjöräddningssällskapet och Finnpilot lotsbåt deltar i sjöräddningsövningen.
Övningen syftar förutom i att träna sjöräddning också till att träna samarbete mellan de olika aktörerna.
Centraliseringen av kirurgin drabbar också Karleby. - Färre operationer skadar våra patienter, säger överläkare Pirjo Dabnell på Mellersta Österbottens centralsjukhus (Möcs)
Social- och hälsovårdsministeriet planerar att koncentrera operationerna till allt färre sjukhus. Om planerna blir verklighet skulle bland annat Möcs i Karleby gå miste om knä- och höftledsoperationer.
Patienter i behov av en knä- eller höftledsprotes ska i framtiden operas i Seinäjoki eller Uleåborg.
- Vi har varit i direktkontakt med ministeriet. Vi anser inte att den här typen av centralisering går att tillämpa i vårt sjukvårdsområdet. Det är inte tryggt för våra patienter, säger överläkare Pirjo Dabnell som är specialiserad på kvinnosjukdomar och förlossningar.
Dabnell säger att avstånden är långa och Möcs har många förlossningar. Indragna protesoperationer betyder inte att förlossningarna hotas säger Dabnell, men i förlängningen kan färre operationer även påverka förlossningsvården.
- Vi kan inte centralisera bort en stor del av operationerna utan att hota patientsäkerheten. Med färre operationer försvinner kunnande och det blir svårare att rekrytera kirurger. Med så långa avstånd måste Karleby ha en fungerande traumajour, säger Dabnell.
I dag tar Möcs emot föderskor från ett stort område, bland annat från Nykarleby, Perho och Kalajoki, Evijärvi. En del föderskor har redan över 100 kilometer till Möcs .
- Om förlossningarna i Karleby upphör innebär det att förderskorna får en resväg på långt över två timmar till närmaste sjukhus. Men vi känner inte att förlossningarna är direkt hotade. Men i förlängningen kan det uppstå problem, säger Dabnell.
Kämpar för bakjour
Tillsammans med Norra Finlands Erva-område har man i ett utlåtande till ministeriet meddelat att färre operationer skadar patienterna.
- Inget är ännu avgjort och vi kämpar fortfarande för att få behålla operationerna. Ledande överläkare Sakari Telimaa och vd Ilkka Luoma kommer att träffa ministeriet för att vädja om att få ett undantag, säger Dabnell.
Någon fulljour vill Karleby inte ha. Men Möcs vill behålla bakjour inom både mjuk- och hårdkirurgi.
- Vår skräck är att vi förlorar personal och därmed också den kompetens som behövs för att för att sköta traumakirurgi och komplicerade förlossningar, säger Dabnell.
Centraliseringen av kirurgi skulle beröra åtta centralsjukhus som inte omfattas av fulljour. De här sjukhusen skulle bli tvugna att avstå från en del operationer.
