Det internationella Sail of Papenburg-priset har tilldelats Kvarkenprojektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor.

Priset delas ut av Förbundet för europeiska gränsregioner. Syftet är att uppmuntra till gränsöverskridande samarbete.

Sail of Papenburg-priset har delats ut varje år sedan 2002. Priset ges till någon som bedriver ett exemplariskt samarbete på internationell nivå.

Midway Alignment-projektet tilldelas priset i Liberec, Tjeckien på fredag. Det var Österbottens förbund som nominerade projektet till tävlingen.

Kvarkenprojektet Midway Alignment of the Bothnian Corridor är ett projekt för att utveckla trafikstråket över Kvarken och innebär förutom en ny färja för Kvarkentrafiken också infrastruktursatsningar på båda sidor av Kvarken.

Jakob Center ska det nya torghuset i Jakobstad heta. Men namnet faller inte alls alla på läppen.

Byggföretaget Mäenpää i Jakobstad fick in drygt 120 namnförslag på vad det nya köpcentret i Jakobstad ska kallas.

Det segrande förslaget blev Jakob Center, något som inte alls alla är nöjda med. Namnet debatteras flitigt på sociala medier, bland annat i Jeppisgruppen på Facebook.

- Det enda rätta namnet vore Terrazzo, skriver en i gruppen och får medhåll av över 30 andra.

Terrazzo var namnet på nöjesetablissemanget som tidigare fanns i huset.

- Vi 50-plussare växte upp i Terazzo. Tre våningar med olika nöjen så det är lite svårt för oss att släppa det namnet. Sorry bara, skriver en annan.

Gångbart på båda språken

Mäenpääs efterlyste ett namn som fungerar på både svenska och finska och som förknippas med Jakobstad.

- Är det där nu jämlikt namn med tanke på vår tvåspråkighet här i stan? Låter rätt så svenskt i mina öron, Terrazzo center låter bättre och kan sägas av båda, skriver en annan.

I Jeppisgruppen lytfs även det faktum fram att staden redan är full med center, Hötorgscenter, Församlingscenter, Prisma-center, Tenniscenter och Sorgebearbetningscenter är bara några exempel.

- Vi har Runebergs Centret, Hötorgs Centret och Församlings Centret. Varför behöver vi ytterligare ett Center?, lyder en av kommentarerna

- Jakob Center låter som ett äldreboende, skriver en annan.

Galleria Terrazzo

I tråden föreslås även andra namn på torghuset och det största understödet får förslaget Galleria Terrazzo.

- Absolut Galleria Terazzo, Jakob center låter som åldringshem. Galleria Terazzo är också en bit av Jakobstads historia, skriver en som understöder förslaget.

I oktober invigs det nya köpcentret.

Yle Österbotten har försökt nå byggföretaget Mäenpää för en kommentar utan att lyckas.

Hur har de åtgärder man vidtagit mot skarven lyckats i år? Är skrämseltaktik vettigt? Nu kräver Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård att Miljöministeriet tillsätter en grupp för att reda ut det.

Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård anser att den växande och oreglerade skarvstammen har allvarliga negativa följder för fisket och fiskebeståndet längs kusten.

I fjol skrämde man bort skarvarna som häckade i Sastmola med kanonskott. Det gjorde dock att skarvarna bara flyttade på sig och har i stället häckat i Österbotten i sommar. I år har andelen häckande skarvar i Österbotten ökat med 182 procent.

I fredags sände Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård en skrivelse med kravet till jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) och Miljöministeriet.

Den nationella skarvarbetsgruppen föreslog redan tidigare att en grupp ska se över hur skarvåtgärderna fungerat.

Österbottens Fiskarförbund och Intresseföreningen för en levande skärgård kräver också att den nationella förvaltningsplanen för skarv från 2005 förnyas. Enligt förbunden borde Finland aktivt delta i utvecklandet av ett nordiskt samarbete för att arbeta fram en gemensam åtgärdsplan för reglering av skarvbeståndet.

Upplägget för kombistudierna på Yrkesakademin i Österbotten (YA) har förändrats det här läsåret. Det nya upplägget innebär att eleverna borde vara på plats även under praktikperioderna.

- Vi blev rätt besvikna på skolan när de ändrade uppläget utan att fråga oss elever vad vi tycker. Vi tycker att informationen var väldigt dålig och att det inte alls var planerat hur vi ska göra under praktiken, säger närvårdarstuderande Jennifer Antfolk.

Kombistudier innebär att en yrkesstuderande avlägger en studentexamen samtidigt som hen går en yrkesutbildning.

Tidigare har kombistudierna på YA koncentrerats till en period under läsåret. Det nya upplägget innebär att kombistudierna sprids ut över hela året genom att kombiämnen plockas in ett par dagar i veckan. Antfolk skrev tillsammans med Hanna Stenlund en insändare om saken som publicerades i Vasabladet 18 september.

- Inga lärare har hört av sig ännu. Men andra studerande som vi känner och inte känner har hört av sig och tyckt att det var bra gjort och att det verkligen måste göras något, säger Antfolk.

Missar lektioner på praktiken

I insändaren undrar Antfolk och Stenlund hur det är tänkt att de ska kunna vara på sina praktikplatser i Sydösterbotten samtidigt som de borde befinna sig hundra kilometer norrut på kombistudier i Vasa.

Hurudana problem har det nya upplägget ställt till med?

- Personligen har jag missat flera lektioner och jag har inte fått allt material. Just nu har jag praktik men jag har missat flera lektioner och missat massa information, säger Antfolk.

Antfolk säger också att det är väldigt dålig information mellan lärare, handledare, ledning och studerande.

- Helst skulle jag vilja ha det system som vi hade förut. Då fick man bara koncentrera sig på gymnasieämnen en period och yrkesämnen en annan period. Nu måste man koncentrera sig på allt samtidigt och man hänger inte riktigt med i vad vi håller på med i vilka ämnen.

Miss i kommunikationen på YA

På YA säger tf rektor Boris Ståhl att det hela rör sig om ett missförstånd. Ett beklagligt sådant.

- Vi har ordnat så att man kan läsa till exempel finska på distans. Vi har också kommit överens med Vasa aftonläronverk att de får läsa finska hos dem gratis på distans om de inte kan läsa finska en viss period hos oss, säger Ståhl.

Är det så att kommunikationen inte har fungerat?

- Tydligen, säger Ståhl.

Han säger att man förändrat upplägget för att det kommit en hel del kritik mot det gamla, både från lärare och elever.

- Det har talats om korvstoppning, att man till exempel måste läsa flera kurser i finska samtidigt under de här sex veckorna. Det har vi försökt bemöta med att vi har färre kurser som vi sprider ut över hela läsåret.

Yrkesskolereformen 2018 ligger också som grund för att man bytt upplägg. Efter reformen ska det bli mer individuellt och årskurslöst lärande.

- Det är en anpassning till det som komma skall plus att vi har försökt svara på den kritik vi fått tidigare.

Kommer den här nya kritiken att leda till några åtgärder?

- Då det gäller upplägget vet jag inte. Vi har försökt se fallgroparna och ge alternativ som distansstudier, och att vi inte ger anmärkning för olovlig frånvaro när de är ute på på inlärning i arbete (praktik, red.anm.). Jag har också tänkt att jag ska träffa de som skrev insändaren och diskutera, säger Ståhl.

Omkring 200 inledde sina studier vid YA i Vasa i höst. Av dem har 65 anmält sig till kombistudier. Det är en god siffra säger Ståhl och det möter statens mål för det antal man vill ska

Svensk Ungdom ryter till

Att det skärs i yrkesutbildningen oroar Svensk ungdom i Österbotten. Förbundet reagerade på Antfolk och Stenlunds insändare i Vasabladet.

- Vi kräver skärpning. Att de ekonomiska resurserna inte räcker till rättfärdigar inte en dålig kommunikation. Vänd inte framtidens arbetskraft ryggen, säger Christoffer Ingo, förbundsstyrelsemedlem och medlem av kretsstyrelsen i Österbotten i ett pressmeddelande.

Enligt Svensk ungdom har det de senaste åren skärts procentuellt sett ner mer i yrkesskolorna än högskolorna.

- Ungdomar i den här åldern behöver stabilitet och vägledning. Andra stadiets utbildning har fortfarande en uppfostrande roll. Tyvärr utarmas den rollen i samma takt som undervisningstimmarna, säger Ingo.

Det oroar Svensk ungdom att resurserna inte räcker till för närundervisning och att utbildningstiden rätt långt skärts ner till två år från tre.

Vasa kommer att tappa attraktionskraft om Vasa centralsjukhus förlorar statusen som fulljoursjukhus. Det säger Vasas stadsdirektör Tomas Häyry. - En viktig del av energiklustrets ekosystem är det kunnande och den service som finns på centralsjukhuset.

Enligt Häyry ser inte resten av Finland den potential som Vasas representanter ser i staden.

- Nu är man inne på en linje där man tror att enbart genom att skära ner kommer man att spara.

Häyry tycker att man ska se på hur mycket exportinkomster Vasaregionen hämtar till Finland.

- Genom att skära ner i attraktionskraften och förutsättningarna för den industri som finns här så ser vi att man i det långa loppet kommer att skära ner på inkomstnivån för hela landet.

Vasa stads representanter jobbar för att förklara sin synvinkel för dem som utarbetar reformen och Häyry tycker att deras jobb börjar ta skruv.

- De funderar på vad det finns för möjligheter.

Problemet är, enligt Häyry, att man har stannat vid tolv joursjukhus.

- Det är enbart ett nummerspel och det har inget att göra med substansen.

Loppet är inte kört

Häyry tror inte att loppet är kört för Vasa centralsjukhus. Han hoppas att följande regering kan ändra på ett eventuellt beslut den här regeringen fattar.

- Innan hela reformen är genomförd hinner det politiska klimatet ändra ganska mycket. Jag tror att exportinkomsternas betydelse kommer att öka i Finland och kanske man då börjar titta på hur vi kan öka dem.

Enligt den planerade jourreformen skulle Vasa centralsjukhus inte höra till de tolv sjukhus som får bedriva fulljourverksamhet.

Som en del av reformen ska också en stor del av kirurgin flyttas bort från Vasa centralsjukhus.

Det betyder till exempel att om canceroperationerna och hjärtoperationerna inte längre utförs i Vasa finns inte heller cancervården eller kardiologin kvar.

Hälften av personalen försvinner

Om planerna blir verklighet kommer över hälften av personalen vid Vasa centralsjukhus att försvinna.

Kvar blir den del av inre medicin som sköts med medicinering, geriatri, en del dagkirurgi och förlossningar. Men ett så nedbantat sjukhus har svårt att locka till sig och hålla kvar läkare.

Häyry är besviken över att operationernas del av reformen inte har lyfts fram tidigare.

- Det har varit tyst om operationerna. Vi har sagt att vi inte kan hålla på och göra massor med små förändringar i olika paket. Hela reformen borde sammanföras och ministern borde tala om helheten.

Naturen är det nya innestället. Den hjälper oss att slappna av, och vad ger väl mer avslappning än sömn? Vi beger oss ut i skogen med Hanna Enlund för en natt i hängmatta.

Det är tre förväntansfulla skogsivrare som beger sig ut i skogen för att övernatta vid Degerträsk i Korsholm. Väderleksrapporten säger att det ska bli fyra grader under natten och vårt enda skydd är tunna hängmattor, liggunderlag och sovsäckar. För Hannas Enlunds del är det här inget problem – hon är van vid att sova utomhus. Ända sedan hon var liten har hon nämligen tyckt att sängen är en otroligt tråkig plats att sova på. Istället har hon gärna sovit i till exempel trädgårdsgungan, i tält, i vindskydd, i snöbivack, i hängmatta eller helt enkelt under bar himmel.

Hanna Enlund spänner upp nattens övernattningsplats - en hängmatta. Hanna Enlund spänner upp sin hängmatta. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth hanna enlund,sova ute

Hon tycker att det hjälper henne att komma bort från vardagen en stund.

- Man skalar liksom bort allt onödigt och får en paus. Du måste bara tillgodose de enklaste behoven: Att hålla dig mätt, torr och att få sova. Skogen är dessutom en fin och skön omgivning att vara i, säger Hanna.

Ibland sover du kanske sämre utomhus eftersom det ofta är ganska obekvämt, men den där friska luften gör det ändå värt det.

- Och det är alltid härligt att vakna upp utomhus, oberoende av hur du sovit under natten. Det är en speciell känsla.

Var och hur det är bäst att sova beror på årstiden. Hannas favorit är vindskydd, oftast byggda av stockar, som finns på många vandringsleder. Då får du en stabil konstruktion med jämt underlag. Dessutom får du en bra utsikt – det får du inte om du sover i tält.

Risken att bli attackerad av vilda djur?

Vid Degerträsk gör vi upp en eld och grillar korv under fullmånen. Den är stor, vacker och lyser upp hela skogen. Men månen får oss också att tänka på något annat lite mer skrämmande, nämligen vargar.

En riktig vargmöte möter oss när det blir natt. Månen bland trädtopparna. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth månen,sova ute

Att eld skrämmer bort djur har vi koll på, men vad händer när den slocknar? Hanna Enlund vid en eld. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth hanna enlund,sova ute

I hängmattorna finns det inget som helst skydd mellan oss och det där okända lite skrämmande djurlivet. Så hur stor är egentligen risken att bli attackerad av vilda djur?

- Jag har själv inte stött på vilda djur, det är nog ganska osannolikt. Ofta blåser media upp skräcken för de här djuren, men i de allra flesta fall undviker de oss människor, så risken att bli attackerad är nog inte stor, säger Hanna.

Hanna Enlund var nog den som sov bäst under natten. Hanna Enlund sover i en hängmatta. Bild: YLE / Petter Sandelin hanna enlund,sova ute

Hanna har bara känt sig otrygg en enda gång, och det var när hon sov under bar himmel i en skog i Österbotten. Hon sov på ett liggunderlag rakt på marken och till en början var det jättefint.

- Men när jag låg där och blundade och skulle försöka sova så kände jag mig väldigt oskyddad. Inte för att ett tält skulle skydda mig mera, men det är mentalt det där, att man känner sig naken på något sätt.

Natten vid Degerträsk förlöper lugnt. Det enda som hörs under de mörka och tysta timmarna är en uggla, en sjöfågel och något annat obestämbart som låter som en väldigt hes människa (vi tippar lite senare på rådjur).

Det är viktigt att ha telefonen nära till hands så att du kan ladda upp snygga naturbilder direkt du vaknar, och på det sättet imponera på dina vänner. Ann-Catrin Granroth och Hanna Enlund ligger i hängmattor. Bild: YLE / Petter Sandelin sova ute

Den godaste kaffekoppen dricks utomhus efter en lång och kall natt. Hanna Enlund dricker kaffe. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth hanna enlund,sova ute

Och hur går resten av natten då? Jo, det är kallt, ganska fuktigt och stundvis enormt obekvämt. Vi är antagligen vakna mer än vi sover, men vet du vad? Det är så värt det. Att vakna upp tillsammans med soluppgången och få ligga kvar och dra sig (två timmar i hängmattan) samtidigt som dimman ligger tät över vattnet – det är något alla borde få uppleva.

#morgon #sovaute #tickettothemoon #vackert #saakeli #natur #skogen #nukuyöulkona

A video posted by Ann-Catrin (@duckstern) on Sep 16, 2016 at 10:13pm PDT

60 anställda berörs när politikerna planerar dra ner på operationerna på Malmska sjukhuset i Jakobstad, men ingen behöver sägas upp, säger chefsläkare Pia-Maria Sjöström.

Förklaringen är att cirka 30 personer går i pension per år och personalarrangemangen kan skötas genom omplaceringar.

År 2015 gjordes cirka 1 400 operationsåtgärder, men går förslaget igenom blir det cirka 1 000 operationer 2016.

Det handlar förstås om att spara pengar, men också vårdreformen begränsar möjligheterna till korttidskirurgi.

Pia-Maria Sjöström pia-maria sjöström, Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén pia-maria sjöström

Jourförordningen som snart presenteras för riksdagen kommer sannolikt att omöjliggöra korttidskirurgi som kräver dygnet runt vård.

- Personalkostnaderna minskar om dygnet runt vården försvinner, säger Sjöström.

Det kan till och med bli omöjligt att fortsätta med största delen av dagkirurgin, men det vet man först när den slutliga förordningen kommer.

Kan bli svårt att rekrytera

Nämnden får nu ta ställning till om man vill satsa på att utveckla dagkirurgin, men det finns en riskfaktor.

Det kan vara svårt att behålla och rekrytera personal eftersom det råder en osäkerhet för den operativa verksamhetens framtid.

Det är nu andra gången social- och hälsovårdsnämnden tar ställning till operationsverksamheten. Vid det förra mötet bordlades frågan.

Jaro hade chansen att knappa in ordentligt på täten i division 1. Men laget förlorade på bortaplan mot JJK och nu är avståndet upp till ligaplatsen åtta poäng.

Insatserna var höga i Jyväskylä då JJK tog emot formstarka Jaro. Jakobstadslaget som inför matchen hade nio raka utan förlust var i behov av poäng för att man på allvar skulle kunna blanda sig i avancemangskampen. JJK ville i sin tur ta över serieledningen i division 1.

Och det blev hemmalaget som tog hand om de tre poängen och gick därmed upp i serieledning.

Iiro Järvinen gav JJK ledningen i den tolfte minuten och i början av den andra halvleken ökade Samu Suoraniemi på till 2–0.

Alanko nätade igen

Jaro bytte in VPS-lånet Samu Alanko i den 59:e minuten och sju minuter senare reducerade han. Det här var Alankos fjärde mål på sex matcher i Jaros tröja.

Alankos mål blev Jaros enda och i slutet av matchen kunde Niko Markkula fastställa slutresultatet till 3–1.

Jaro åkte nu på sin första förlust i division 1 på två månader. Senaste förlusten kom den 19 juli då också mot JJK.

Jaro har nu åtta poäng upp till ettan JJK och sex poäng till tvåan TPS då fyra matcher återstår.

JJK har det väl förspänt i jakten på en plats i fotbollsligan nästa säsong.

Resultat:

JJK – Jaro 3–1

Vad kan Närpes göra för få ungdomarna bort från droger och alkohol? Fullmäktigeledamoten Linda Pellfolk vill att Närpes ska ta tag i problemet med alkohol och droger bland ungdomar.

Pellfolk lämnade in en motion om saken till fullmäktige på måndagens möte.

Linda Pellfolk vill att stadsstyrelsen ska anslå medel för förbyggande åtgärder, som till exempel caféverksamhet, infokvällar och dylikt.

Hon vill att Närpes ska se vad som går att göra för att bruket av droger och alkohol inte ska öka mera, utan kunna svänga trenden.

- Det är en bra sak. Det blir stadsstyrelsen som kommer at behandla ärendet, säger Olav Sjögård, stadsstyrelsens ordförande.

Grundarbetet vid bygget av Purmo skola i Pedersöre tog tre veckor längre än beräknat och det blir också en aning dyrare. Det beror på att de ville säkerställa sig om att där inte finns någon fukt under golvet på den nya skolan.

Bland annat har man sprängt mer än planerat. Hur stor tilläggsräkningen blir för de extra sprängningarna vet man inte ännu.

- Vi kommer att ha en konsult att göra beräkningar på hur många kubikmeter som det skiljer mellan det som fanns i offertbegäran och omfattningen på tilläggsarbetet, säger kommunstyrelsens ordförande Hanrik Sandberg i Pedersöre.

Arbetet ligger nu tre veckor efter i tidtabellen. Huruvida det fortsatta arbetet framskrider enligt planerat beror på höstens och vinterns väder.

Den nya skolan kommer att byggas ungefär på samma plats som den gamla. Den gamla skolan revs i somras.

Enligt planen ska skolan stå klar till höstterminen 2017.

Antalet arbetslösa sjunker, enligt siffror från Arbets- och näringsministeriet. I slutet av augusti var 342 500 personer arbetslösa, vilket är 4 200 färre än samma period i fjol.

Jämfört med månaden innan minskade antalet arbetslösa med 35 900.

Det är speciellt i Kajanaland, Norra Savolax och Lappland som arbetslösheten har minskat. Däremot steg arbetslösheten i Österbotten med åtta procent. Trots det har Österbotten det bästa sysselsättningsläget bortsett från Åland.

Oroande är ändå att långtidsarbetslösheten fortsätter öka. Nu är det 127 900 personer som varit arbetslösa i över ett års tid. Det är 15 100 fler än för ett år sedan.

((vis:1113800))

Också Statistikcentralens metod för att räkna ut arbetslösheten visar på en ljusning. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 7,2 procent mot 8,3 procent året innan.

Krista Siegfrids har fått skivkontrakt med Universal Music Sweden & Stereoscope Music Scandinavia. Siegfrids som är hemma från Kaskö var programledare för Uuden musiikin kilpailu (UMK) tidigare i år.

- Det känns helt otroligt! Det har varit en dröm sedan jag var liten att få "sajna" med ett svenskt skivbolag. Sverige är ett härligt musikland så jag är jätteglad och har jobbat väldigt hårt för det här, säger Siegfrids som har tillbringat mycket av sin tid i Sverige sedan hennes deltagande i svenska Melodifestivalen tidigare i år.

Där deltog hon med låten "Faller" och slutade på femte plats i sin deltävling.

- Efter Melodifestivalen öppnade många nya dörrar. Programmet har omkring fyra miljoner tittare bara under en deltävling och låtarna streamas enormt mycket och ligger högt upp på topplistorna, säger Siegfrids.

Två olika bolag intresserade

Det var inte bara Universal som ville skriva kontrakt med Krista Siegfrids.

- Det känns som helt rätt val. Universal är ett jättestort bolag och jag hör ju också till samma bolag i Finland. Det känns som att samarbetet kommer att löpa bättre när cheferna härifrån känner cheferna i Sverige och så vidare. Dessutom erbjöd Universal ett bättre avtal, säger Siegfrids och skrattar.

Siegfrids vann UMK 2013 med låten "Marry me". I Eurovisionen lyckades hon ta sig till final.

Krista har också varit jurymedlem i MGP Finland 2012 och 2013. Hon har också suttit i juryn i The Voice Kids.

I somras uppträdde Siegfrids på Vasa festival.

It's a big day for me today because I've signed a contract with @universalmusicsweden & @stereoscopemusic 😍 #dreamscometrue #sweden #new #music #comingsoon #kristasiegfrids #universalmusic #stereoscope #sohappyicouldshitrainbows

A photo posted by Krista Siegfrids (@kristasiegfrids) on Sep 19, 2016 at 10:56am PDT

Jorma Pitkämäki, överdirektör vid Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, gick bort på på kvällen den 19 september efter en lång tids sjukdom.

Pitkämäki ledde verket från dess start år 2010 och skötte sina uppgifter fram till juni i år.

Jorma Pitkämäki blev 63 år gammal.

I januari fälldes Vasa sjukvårdsdistrikt för diskriminering. Nu tas sjukvårdsdistriktets besvär upp i Vasa hovrätt.

Distriktet dömdes för att inte ha förlängt tre sjukskötares avtal när deras graviditet blev känd.

Enligt Österbottens tingsrätt fick sjukskötarna inte förlängda avtal när det blev känt att de var gravida, vilket strider mot jämlikhetslagen.

Distriktet dömdes att betala 10 månaders lön och 10 000 euro i böter åt vardera sjukskötare för diskriminering.

Distriktet besvärade sig över domen.

Ärendet tas upp i hovrätten nästa veckas tisdag. Tre dagar har reserverats och slutpläderingarna hålls på torsdag.

Tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden finns inte med som egna kriterier för hur statsandelarna beviljas till landskapen efter vårdreformen. Det framgår av en artikel som publiceras på Kommuntorget.

Därmed bryts en lång politisk linje av att frågorna beaktats särskilt då pengar fördelats.

Saken väcker stor oro i skärgården. Enligt kommundirektören i Pargas Patrik Nygrén är det skrämmande hur snålblåsten viner just nu kring viktiga finlandssvenska frågor.

Landskapen får själva bestämma hur de fördelar de statsandelar de beviljas.

- Om det inte finns öronmärkt finansiering för tvåspråkighet och skärgård är risken att det inte finns förståelse för saken inom organisationen för att dessa kräver extra resurser, säger Nygrén.

Skärgårdsbor: Det kostar extra att ordna service

Skärgårdsdelegationen och kommundirektörerna anser att skärgårdstilläggen i statsbidragen absolut måste bibehållas som egna koefficienter.

- Det kostar extra att ordna service i skärgården, säger Jorma Leppänen som är generalsekreterare vid Skärgårdsdelegationen.

En fråga man vill lyfta upp är hur man mäter avstånd i skärgården då det gäller frågan hur tillgänglig vården är.

Förbindelsebåten Fiskö Bild: Yle/Linus Hoffman fiskö,förbindelsebåt,förbindelsebåtstrafik,kittuis,m/s fiskö

I delegationen sitter medlemmar från alla riksdagspartier.

"Kommunerna vana vid att automatiskt få pengar"

- Kommunerna har blivit vana vid att svenskspråkighet alltid automatiskt ska få bidrag, säger Sanna Lehtonen som är utvecklingschef vid Kommunförbundet.

När kommunerna väl en gång fått pengar för svenskspråkighet har de enligt Lehtonen använt det som argument för fortsatt finansiering.

Lehtonen har som sakkunnig medverkat i Finansministeriets beredning av kriterierna för hur extrapengar ska fördelas.

Enligt Lehtonen har man i utredningen endast valt sådana kriterier som förklarar kostnadsskillnader mellan landskapen då de ska ordna servicen. I den frågan är det åldersstrukturen och servicebehovet som avgör.

Vid Finansministeriet säger man att det i beredningen kommit fram att svenskspråkighet inte märkbart höjer på vårdkostnaderna.

- När det gäller vården har man märkt att de svenskspråkigas servicebehov i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens och därför har svenskspråkighet inte beaktats som kriterium, säger Pitkäniemi.

Linda Rönnqvist, hemma från Vasa, har tillträtt tjänsten som riksdagsassistent för riksdagsledamot Joakim Strand (SFP).

Rönnqvist är på slutrakan av sina juridikstudier vid Helsingfors universitet och har även studerat statskunskap vid Åbo Akademi. Hon har också under en termin studerat juridik vid Erasmus Universiteit Rotterdam.

Före tjänsten som riksdagsassistent har Rönnqvist arbetat på advokatbyråer och med startup-företag.

- Det är utmärkt att Linda är Vasabo och därmed känner till regionen. Hon har ett stort intresse för att vidareutveckla framgångsregionen Österbotten och hennes utbildning och arbetserfarenhet kommer att vara till stor hjälp även för mitt arbete i ekonomi- och finansutskotten, konstaterar riksdagsledamot Joakim Strand i ett pressmeddelande.

Antalet fullmäktigeledamöter minskar i Karleby från dagens 51 till 43 ledamöter. Det var tf stadsdirektör Stina Mattilas förslag som omfattades av stadsstyrelsen på måndag.

Mattila motiverar förslaget med att närmare hälften av stadens budget överförs till Soite, alltå stadens regionala vårdorganisation. Med följer också 1 500 anställda och då behövs inte dagens massiva beslutsapparat.

Politiker i Karleby har redan räknat ut vad det senaste valet skulle ha gett för resultat med endast 43 ledamöter. Proportionellt drabbas förstås småpartierna hårdare, medan det för de större partierna inte betyder så mycket om man förlorar en eller två platser i fullmäktige.

Beslutet att banta stadsfullmäktige var enhälligt i stadsstyrelsen. Förslaget går nu till fullmäktige som har möte på måndag.

Till exempel De Grönas Terho Taarna säger att konkurrensen om fullmäktigeplatserna ökar och på det viset blir partiernas bästa kandidater invalda.

Vasa Sport har inlett ligasäsongen med två raka segrar och spelar ikväll säsongens första hemmamatch. Passligt till hemmapremiären har också Erik Riska återhämtat sig från sin skada.

Bröderna Riska spelade senast en tävlingmatch tillsammans säsongen 2013-2014 i Raumo, men ikväll är det dags igen. När Sport möter Ilves i säsongens första hemmamatch har den yngre av de två Östensöbröderna, Erik, hämtat sig från sin ljumsk-skada och tar plats brevid broder Filip i lagets fjärde kedja.

I Yle Sportens intervju inför säsongen hyllade Filip sin yngre broder och gladdes åt återföreningen i Vasa.

– Det är nog väldigt roligt att spela med Erik igen. Vi har hittat tillbaka till varandra lite igen efter att ha varit motståndare en tid. Ibland har det varit lite radiotystnad också, men nu i sommar har vi gjort mycket roligt tillsammans och nu har Erik dessutom fått vara skadefri några dagar och är på god väg tillbaka, så vi får se vad vi kan koka ihop med honom som ytter i min kedja, säger Filip.

Erik och Filip Riska sliter i fjärdekedjan. Filip och Erik Riska går på samma puck. Bild: YLE/AnttiKoivukangas Erik Riska,Filip Riska

Filip Riska har också som nytt tillskott i ligatruppen märkt att hans bror uppnåt en viss status i Vasa.

– Erik har fått en hel massa erfarenhet. Den första ligasäsongen i Lukko var han mycket yngre och färsk från Mestis. Han fick chansen, tog den och gjorde också bra ifrån sig. Nu börjar han ha lite fler år på nacken med de stora pojkarna och han går framåt varje säsong. Han är en viktig spelare för organisationen, för omklädningsrummet och på isen. Han åtnjuter stor respekt här i Vasa, visste Filip Riska berätta.

Sport vann sin första match i fredags mot Jukurit med 3-1 och följde upp det med en 1-0 seger över Pelicans på lördagen. Matchen Vasa Sport - Ilves börjar klockan 18.30.

Laguppställningarna i omgångens sex matcher hittar man på ligans webbplats.

Ligan, nedsläpp 18.30

KalPa - JYP
Kärpät - HIFK
Pelicans - TPS
SaiPa - Tappara
Sport - Ilves
Ässät - HPK

På torsdag bjuder Korsholms kommun på bussresan mellan Smedsby och Vasa centrum då den bilfria dagen arrangeras.

Det här innebär att man kan åka buss kostnadsfritt så många gånger man vill under hela dagen på linje 6.

- Vi är väldigt nöjda med att ha ett gott samarbete med kommunen som satsar på utveckling av kollektivtrafiken. Vi hoppas att vi får nya kunder under dagen som väljer att provåka bussen in till stan för att kanske senare bli stamkunder som reser dagligen, berättar Patric Wiik, vd på bussbolaget Wiik & Ström som sköter trafiken till Smedsby, i ett pressmeddelande.

- Vad gjorde tsaren i Kvarken? Den frågan ställer sig Inger Östman i sin nya bok "Tsarens gisslan". Den beskriver händelserna i Finland och Sverige under Stora ofreden (1713-1721) och utgår ifrån de sägner och vrakfynd författaren vuxit upp med på Västerö i Maxmo.

Östman är frilansjournalist och är sedan över trettio år bosatt i Stockholm. Vid sidan om det egna skrivandet har hon även arbetat som förlagsredaktör.

Idén till boken har hon burit med sig sedan hon var liten och hörde farmor berätta om sägnerna och det som hänt på Västerö.

- Min ambition har varit att ta de här berättelserna och sätta in dem i ett större sammanhang, säger Östman.

Inger Östman Inger Östman Bild: Joakim Ståhl inger östman

Det handlar om Peter den store och hans sjöflotta som kom upp längs den finska kusten 1714. Fyra av galärerna gick på grund vid Ryssberget på Västerö. Även utanför Närpes förliste tsarens galärer.

- Jag har alltid undrat vad tsarens galärer gjorde ute på den här lilla ön? Vad skulle en rysk furste med kusten att göra?

Fynden från galärerna var något man levde med under författarens uppväxtår på 1960-70 talet.

- Med jämna mellanrum dök det upp en kanonkula eller något annat. En del fynd fanns på bara någon meters djup och låg öppna för hemmasamlare, säger Östman.

- Jag är ju inte historiker men historiskt intresserad så det blev en väldigt lång och spännande bildningsresa för mig, säger Östman.

Fynd från de sjunkna galärerna. Fynd från de sjunkna galärerna Bild: Joakim Ståhl fynd

Österbotten hårt utsatt

Genom olika avhandlingar, intervjuer och egna efterforskningar har hon kartlagt händelseförloppet och fått klarhet i tsarens göranden.

- Det Peter den store gjorde var något helt otroligt. Han byggde upp en sjöflotta med ambtionen att ta Finland som gisslan, säger Östman.

- Redan 1712 skrev han att Finland blir en alldeles utmärkt pant i fredsslutet. Han skulle tvinga Karl XII till fred.

Tsaren fick som han ville och Finland, som ju då var en del av Sverige, var ockuperat fram till fredsslutet i Nystad 1721.

Österbotten drabbades mycket hårt under den ryska ockupationen.

- Tsaren gav order om att Österbotten skulle härjas. Näst intill alla städer från sydösterbotten upp till Brahestad brändes, säger Östman.

Städer och byar plundrades. Kvinnor och barn kidnappades och såldes. Många flydde, främst till Sverige. En tiondel av den finländska befolkningen flydde, merparten kom från Österbotten.

- Ur allt det här föddes tusentals sägner, säger Inger Östman.

Paralleller till nutiden

Stora ofreden är en del av vårt lands histoia som varit ganska sparsamt dokumenterad.

- De ryska arkiven var stängda fram till 1990-talet. I Sverige visste man nästan ingenting alls. Så det enda man hade att ta till här i Finland var sägnerna, säger Inger Östman.

- De verk som utkommit om Stora ofreden har också skiftat karaktär beroende på temperaturen på relation till Sovjetunionen och senare Rysland.

I dag finns över 2 500 marinarkeologiska fynd från både Västerö och Närpes samlade i Jakobstads museum. Samlingen är ett resultat av bland annat de organiserade dykningar som gjorts på senare tid framförallt i Närpes.

Den del av historien som nästan helt tappades bort ur dokumentationen är de stora flyktingströmmarna.

- Den första som gjorde något stort på flyktingarna var Johanna Aminoff-Winberg som gick på den svenska flyktingkommissionens anteckningar.

- Jag fick nästan gåshud när jag började läsa på om händelserna och såg kopplingen till nutiden. Det är nästan som att man kunde överföra händelserna från 1700-talets början till vår tid.

- Jag känner mig väldigt ödmjuk och stolt över att med min bok kunnat ge en bild av vad Peter den store gjorde i Kvarken. Och vad hans förehavanden ledde till.

- I den situation som råder i världen i dag får vi inte glömma bort att även vi en gång varit på flykt. Och att människor kidnappades och såldes samtidigt som hela samhällen brändes ner, säger Inger östman.