Närpes får pris för föredömligt främjande av etniska relationer. Priset delades ut på Kommunförbundets evenmang Kommunmarknaden på onsdagen.

Priset delades ut till Närpes och Pungalaitio. Priset delas ut av delegationen för etniska relationer som verkar i samband med Justitieministeriet.

Närpes uppmärksammades också för sina åtgärder för att främja pluralistiskt arbetsliv.

Priset uppmärksammar det arbete som görs för att integrera invandrare i arbetslivet, särskilt på små orter.

Under de senaste åren har man i Närpes fokuserat på arbetskraftsinvandring och staden har tagit emot endast ett litet antal flyktingar. För två år sedan tog Närpes emot 20 sudanesiska flyktingar.

Tack vare de nya invånarna har man stabilisera och stimulera stadens ekonomi. Nyfinländarna har köpt gamla i hus runt om i Närpes. Tack vare det har hotade byaskolor fått upp elevantalet och kunnat fortsätta med verksamheten.

Som ett stöd för integrationen har Närpes utvecklat olika utbildningsmodeller. Staden har lyckats inspirera andra kommuner i regionen som tagit i bruk de nya utbildningsmodellerna.

Nu kräver Justitieministeriet att en ordentlig språkkonsekvensbedömning görs kring beslutet att ge fulljoursstatus till Seinäjoki centralsjukhus. I ett utlåtande till social- och hälsovårdsreformen står att reformförslaget helt och hållet saknar språkkonsekvensbedömning,

Enligt utlåtandet är det klart att man måste göra en ordentlig utredning när det handlar om att ett enspråkigt finskt sjukhus ska börja ta emot svenskspråkiga patienter.

I utlåtandet står att även om personalen har en viss formell språkkompetens betyder det inte automatiskt att personalen kan betjäna på det språket. Om de språkliga rättigheterna inte uppfylls i Seinäjoki måste man enligt Justitieministeriet söka andra sjukhusalternativ.

Justitieministeriet lägger all vikt på att alla ska ha samma rätt till social- och hälsovård, oavsett om man pratar finska eller svenska. I utlåtandet står att andra grundläggande rättigheter inte väger tyngre än de språkliga rättigheterna.

Ger förslag på frågor till utredning

Enligt ministeriet räcker det inte med att konstatera att rättigheterna tillgodoses på samma nivå som tidigare, om det är så att personalens språkkunskaper har brister. Det gäller att göra en utredning där man kartlägger hur och vilka saker som förändras.

I utlåtandet ger ministeriet förslag på frågor som man kunde ta med i en språkkonsekvensbedömning.

• Är den finsk- och svenskspråkiga befolkningen i en jämlik ställning i reformen?
• Påverkar förslaget tillgången på service på eget modersmål?
• Kommer en person att få service på eget språk utan att hen behöver kräva det eller att det orsakar extra arbete för personen i fråga?
• Kommer konsekvenserna av reformen att hopas på en och samma grupp människor?
• Påverkar förslaget de språk som det krävs att personalen behärskar?
• Påverkar språkkravet rekrytering av personalen?

Det är enheten för demokrati, språk och grundläggande rättigheter på Justitieministeriet som står för utlåtandet.

Att relationerna mellan språkgrupperna gått mot det sämre är ett faktum, konstaterar forskardoktorn vid Åbo Akademi Marina Lindell. Vad som ligger bakom förändringen är svårare att förklara, menar Lindell som ansvarar för årets Språkbarometer.

- Generellt sett så blev det tydligt att svenskspråkiga har en mer positiv bild av hur relationerna fungerar än vad finskspråkiga har. Det här kan ha att göra med att svenskspråkiga bor i städer, medan finskspråkiga flyttat in till landskommuner och mindre städer, och kanske haft svårt att komma in i samhället både politisk och socialt.

Kan man säga att de svenskspråkiga integrerats bättre i de områden där de är i minoritet?

- Ja, så verkar det. Om man vill vända på det kunde man säga att kommuner med finsk majoritet har tagit bättre hand om sin språkminoritet. Men det här är inget som har ändrat i år, utan vi ser samma tendens 2008 och 2012. Men det är intressant att det är på det här viset.

Vad beror det här på?

- Att svenskspråkiga är minoritet nationellt sett spelar säkert in. De har andra förväntningar på relationerna i kommunerna och sin situation, medan finskspråkiga har en annan uppfattning. De lever i en kontext där de är i majoritet på nationell nivå. Ändå tror jag det är ett medvetet beslut att som finskspråkig flytta till en kommun med svenska som majoritetsspråk. Men man kanske inte ändå varit förberedd på hur svårt det kan vara i vissa hänseenden.

Vilka slutsatser ska vi dra av att det faktum att de språkliga relationerna försämrats?

- Jag tycker alla kommuner har något att jobba med. Kommuner med svenskspråkig majoritet borde tänka på hur de integrerar finskspråkiga minoriteter. När vi ser till inställningen till andra språkgrupper upplever de svenskspråkiga i sin tur att läget är mycket sämre än vad finskspråkiga gör. Så det finns mycket att göra på attitydplanet. Politiker på nationell och lokal nivå borde lyfta fram hur viktigt det är med två språk och flera språk.

Hurdant är språkklimatet där du bor? Vår interaktiva grafik visar läget i din kommun!

((vis:1111886))

Viktigt med delaktighet

Kännetecknande för årets Språkbarometern är de stora skillnader i upplevelsen av språkklimatet i våra tvåspråkiga kommuner. Hur kommer det sig att majoriteten av de svenskspråkiga i Grankulla är nöjda med språkklimatet, medan finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda?

- Det är svårt att förklara. Men vi vet att andelen svenskspråkiga varit relativt stabil i Grankulla över tid. Där finns andelen som bor där och har bott där länge, och servicen fungerar på båda språken. I Jakobstad å sin sida känns det som att språkgrupperna lever väldigt åtskilda från varandra. Även om den finska minoriteten är relativt stor har de inte lyckats komma in i det svenska majoritetssamhället och den svenska majoritetspolitiken, svarar Lindell.

SFP har en stor position på många svenskspråkiga orter. Leder det här till att det blir svårt för de finskspråkiga att komma in i politiken?

- Det här behöver inte leda till det, men det kan leda till det. Om man inte släpper in finskspråkig representation och inkluderar dem i diskussionen så kan det vara en bidragande orsak.

Språkliga rättigheter måste tas på allvar, säger minister Jari Lindström. Jari Lindström (Sannf) Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press jari lindström

Justitieministern: Språkliga frågorna något vi måste ta på allvar

Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden. Att kommuninvånarna upplever att de språkliga tjänsterna försämrats är dåligt, anser justitieminister Jari Lindström (Sannf).

- Barometern undersöker hur människor upplever att saker utvecklats. Resultaten visar att de språkliga minoriteterna upplever att tjänsterna försämrats, och det här måste vi ta på allvar, säger Lindström.

Enligt Språkbarometern har var femte finskspråkig och nästan hälften av de svenskspråkiga upplevt diskriminering eller trakasserier på språklig grund.

- Det är oroväckande om någon känner sig otrygg på grund av sitt språk. Mitt budskap är att Finland fortfarande är ett lika tryggt land för de olika språkgrupperna som förr. Det är på allas vårt ansvar att se till att alla känner sig trygga, oberoende av språk.

Däcket på en långtradare började brinna under körning i Kronoby.

Långtradarens däck började brinna under körning på Boholmsvägen i Kronoby. Chauffören släckte själv branden innan brandkåren kommit fram till platsen.

Ett egnahemshus på Fladavägen i Kristinestad brinner.

Ett egnahemshus i Kristinestad brinner. Släckningsarbetet pågår som bäst.

Vi uppdaterar.

Marjut Hannuksela säger upp sig från tjänsten som idrottschef i Vasa. Till Pohjalainen säger Hannuksela att det är av personliga skäl.

- Jag har under en längre tid övervägt att sluta. Orsakerna bakom mitt beslut är personliga, det handlar om utmanande situationer i familjekretsen, säger Hannuksela.

Hannuksela har arbetat inom Vasa stad i 36 år och som idrottschef i ungefär 10 år.

- Det har varit mycket sparande under de senaste åren, det har varit en utmattande tid, säger Hannuksela.

Hannuksela önskar sin efterträdare lycka till och säger att personalen inom idrottssektionen är ett mycket kunnigt team.

Hannuksela gör sin sista arbetsdag den 14 oktober.

Amerikanen Andrew Hem förvandlar som bäst det gråa tornet vid brandstationen i Vasa till ett konstverk.

Hem målar en mural på brandstationens 30 meter höga torn. Projektet är en del av gatukonstfestivalen UPEA som ordnas i flera städer runt om i Finland.

Andrew hem är en världskänd konstnär med en speciellt livshistoria. Han föddes i ett flygplan medan hans föräldrar flydde från Kambodja undan khmerernas folkmord.

Familjen slog sig ner i Los Angeles där Andrew Hem som trettonåring upptäckte graffitin. Sedan dess har han ägnat sig åt många olika konstformer.

Andrew Hem från USA målar tornet på Vasa brandstation. Bild: Yle/Markku Hautala andrew hem,brandstationen i vasa,Vasa,vasa brandstation,väggmålning,väggmålningar

Hem målar numera stora muralmålningar där han blandar urbana bilder inspirerade av graffiti och med en drömlik fantasi. Hem hämtar också inspiration från sina kambodjanska rötter.

Bernt Klockars valdes till ny rektor för Korsholms gymnasium.

På onsdagen valde bildningsnämnden i Korsholm Bernt Klockars till ny rektor för gymnasiet i Korsholm.

Klockars valdes bland fem sökande.

Bernt Klockars efterträder Thomas Öhman som går i pension vid årsskiftet. För närvarande är Bernt Klockars rektor för svenska gymnasiet i Karleby.

Jakobstad hamnade på jumboplats i årets Språkbarometer. Politik, sjukvård och skola skapar missnöje säger Virve Tiala och Tiina Gäddnäs, Jakobstadsbor med finska som modersmål.

Årets Språkbarometer visar på stora skillnader i landets tvåspråkiga kommuner. I kommuner med svenska som majoritetsspråk är missnöjet bland finskspråkiga störst i Kristinestad och Jakobstad.

I Jakobstad anser endast en femtedel av de finskspråkiga att språkklimatet är gott.

Politik, sjukvård och skola irriterar

Yle träffade Tiina Gäddnäs och Virve Tiala för att fråga hur det är att leva på finska i Jakobstad. Blev de förvånade över resultatet av Språkbarometern?

- Jag kan inte säga att jag är förvånad över resultatet. Det finns exempelvis inte studiemöjligheter för de unga på finska och det är svårt att få läkarhjälp på finska. Det här är de saker som jag direkt kommer att tänka på, säger Virve Tiala.

Virve Tiala har arbetat i restaurangbranschen i drygt 30 år, numera som egenföretagare och hon är van att röra sig i båda språkgrupperna. Väninnan Tiina Gäddnäs är inte heller förvånad över Jakobstads jumboplats.

- Nej, jag var inte heller förvånad över resultatet. Själv är jag mest missnöjd med politiken, det är ingen skillnad hur bra förslag de finskspråkiga politikerna än kommer med, det blir alltid ett nej. Det starka SFP röstar tillsammans med KD ner alla förslag, säger Tiina Gäddnäs.

Tiina Gäddnäs är själv finskspråkig och gift med en svenskspråkig man och deras barn har gått i svensk skola.

Jakobstads svenska och finska gymnasier finns numera i samma byggnad. Jakobstads gymnasium Bild: YLE/Chanette Härus Jakobstad,jakobstads gymnasium,Österbotten

SFP och KD röstar ner förslag

Tiina Gäddnäs säger att det är ett återkommande fenomen att de finskspråkigas förslag röstas ner.

- Först gällde det gymnasiet, att svenskspråkiga och finskspråkiga inte skulle kunna studera under samma tak. Men se nu, det går ju hur bra som helst men ändå är de inte nöjda med resultatet. Och nu vill man stänga Ruusulehto skola, säger Gäddnäs.

Gäddnäs säger att hon hellre skulle ha sett att Ruusulehto blev en tvåspråkig skola. På Killingholmen som ligger nära Ruusulehto finns det många barn, både finsk- och svenskspråkiga som hade behövt en närskola.

- Det är så onödigt att de ska färdas lång väg till skolan, säger Gäddnäs.

Ungdomar kommer överens

Tiina Gäddnäs säger att ungdomarna kommer bra överens, det är inte där skon klämmer. Själv har Gäddnäs inte heller några problem med att umgås i båda språkgrupperna.

- Det fungerar hur bra som helst, det är bara i politiken som det inte går att samsas. Jag har aldrig tänkt på språk, ända sedan ungdomen har finskspråkiga och svenskspråkiga umgåtts och pratat sitt eget modersmål, säger Gäddnäs.

-Ja, som vi gör nu, det fungerar alldeles utmärkt att var och en pratar sitt eget språk, säger Tiala som pratar finska under intervjun medan redaktören och Tiina Gäddnäs pratar svenska.

Virve Tiala har både goda vänner och släktingar med svenska som modersmål. Det är inte problematiskt.

- Det känns mera som om man vill göra det till ett problem. Man lyfter upp ett språk framom det andra och gör ett stort nummer av det, säger Tiala.

Fc Uniteds träningar på Centralplan i Jakobstad. Keijo Paananen leder träningarna för FC United. Bild: YLE/AnttiKoivukangas Damfotboll,fc united,Jakobstad,Keijo Paananen

Fungerande tvåspråkighet

Tiala säger att ungdomarna, den gemensamma gymnasiebyggnaden och idrottsföreningarna är bra exempel på fungerande tvåspråkighet.

- Det är ett fortgående, fungerande språkbad. Jag tycker inte att man behöver blåsa upp de här problemen, det finns många andra länder i världen där olika språkgrupper lever sida vid sida, säger Virve Tiala.

Tiala tycker inte att det är besvärligt att vara finskspråkig i Jakobstad eller att det skulle vara lättare att bo i en stad med finskspråkig majoritet.

- Och så kan man ju inte heller tänka som företagare. Alla mina kunder är jämbördiga oberoende vilket språk de pratar. Men sjukvården och den språkpolitik som förs är en källa till irritation. Man måste få vård på sitt eget modersmål, säger Tiala.

Vård på modersmålet är en rättighet för alla säger Tiala.

- Det är fråga om människors hälsa, personliga och viktiga saker och då måste man få service på sitt eget språk, säger Tiala.

Hälsovårdscentralen i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus HVC,hvc jakobstad,Jakobstad,jakobstad hvc,mottagning,sjukhus,Österbotten

Men borde man göra något med tanke på resultatet i språkbarometern? Eller är det bra som det är?

- Frågan är ju om det fortfarande pågår en svensk-finsk landskamp som bubblar upp ibland, "suomenkieliset ja hurrit" om vi säger så. Ofta är det lugnt men så blossar konflikten åter upp i någon eldfängd fråga, säger Tiala.

Under de senaste åren har det varit skolfrågan som fått det att bubbla i kitteln. Tiala säger att instabiliteten i världen och lågkonjunkturen också påverkar situationen i Jakobstad. Allt fler ska dela på mindre och det sätter känslorna i gungning.

- Jag tror att det också blir en fråga om identitet, kultur och om det egna reviret. Det här påverkar många saker i våra liv, säger Tiala.

Campus Allegro i Jakobstad. Campus Allegro i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Campus Allegro,Jakobstad,Österbotten

De finskspråkiga ungdomarna i Jakobstad åker ofta till Karleby på fritiden. Där finns det ett större utbud av affärer men också flera möjligheter att exempelvis gå på konsert med finskspråkiga artister säger Tiala och Gäddnäs .

- Det är mera riskfyllt att ordna konserter på finska i Jakobstad. Tar man en välkänd svensk artist så vet man att folk kommer, säger Virve Tiala.

- Med en svensk artist lockar man publik från Pedersöre, Larsmo, Kronoby och Nykarleby, ja kanske ända från Korsholm. Det är ett säkert kort, säger Gäddnäs.

Skolparken i Jakobstad Bild: YLE/Chanette Härus Jakobstad,skolparken,Österbotten

Tiina Gäddnäs säger att stämningarna mellan språkgrupperna växlar. På 80-talet när hon var tonåring var det stora slagsmål mellan svenskspråkiga och finskspråkiga gäng. Det ser man inte längre i stadsbilden.

Och man vänjer sig med två språk. Gäddnäs jobbade under flera år i Karleby och då kom hon nästan enbart i kontakt med finskspråkiga människor.

- Då saknade jag verkligen tvåspråkigheten. Här har man båda språken runtomkring sig. Vi borde alltid komma ihåg att det är en stor rikedom med två språk, säger Tiina Gäddnäs.

Men Gäddnäs skulle önska att man på lokalpolitisk nivå skulle tänka till i språkfrågan.

- Ungdomarna måste flytta för att kunna studera, ofta till Karleby eller till Vasa och de kommer sällan tillbaka. Det är trist om alla finskspråkiga unga försvinner, säger Gäddnäs.

Först besök i Indien, sedan Japan, nu väntar Spanien. - Visst finns intresse för österbottnisk päls i heta länder, säger Pia Blomström på Centria som etablerat designkontakter för att hitta nya marknader.

Många har nog funderat varför Centria far till Indien, säger Pia Blomström på yrkeshögskolan Centrias pälslinje. Materialet är helt nytt där och så hettan förstås.

Men päls är inte ett plagg bara för vinter, sari tyg kombinerat med päls är en designfråga, säger Blomström. Och Indien är en växande marknad med en stor medelklass.

- Ingen har försökt tidigare så det är lite tabula rasa.

Mottagandet var ändå bra och workshopen för lokala designers visade på ett intresse för päls.

Japan igen har en stor modemarknad och det finns intresse för det som är annorlunda. Om ett par veckor får Centria svarsbesök från skolan de besökte i Japan.

- Päls går att sälja i varma länder kombinerat med tyg, menar Blomström.

Pia Blomström. Ida Blomström, studerande på pälslinjen i Centria Bild: YLE/Chanette Härus Campus Allegro,centria,Centria yrkeshögskola,ida blomström,Jakobstad,pälslinjen,yrkeshögskolan centria,Österbotten

Symaskinen går igång

Över ett större skinn sitter Ida Blomström böjd. Hon är första års studerande och har ritat ut var snitten ska dras. Det ska bli en kudde, faktiskt mitt första arbete, säger hon.

- Ambitionen är att jobba med päls i framtiden. Bakom sig har hon en utbildning från Optimas beklädnadslinje.

Det är bra att skolan satsar på nya marknader som Indien, näringen behöver ett uppsving efter några sämre år, säger Blomström.

Ida Blomström. Pia Blomström vid Centria Bild: YLE/Chanette Härus Campus Allegro,centria,Centria yrkeshögskola,Jakobstad,pia blomström,yrkeshögskolan centria,Österbotten

Ifjol kraschade minken och prisfallet på blåräven blev också stort. Nu är minken på väg upp och Saga Furs auktion nästa vecka visar om räven följer efter.

Var Ida Blomström befinner sig om några år vet hon inte. Det första är att komma igenom utbildningen, men sedan vill jag helst ha ett eget företag.

- Jag är väl tvungen att tänka mig utlandet, kanske Italien, men helst stannar jag i Österbotten, men här finns inte så mycket sömnadsjobb.

De misstänkta tjuvarna som slog till mot en däckfirma i Vasa natten till tisdagen har fotats av en övervakningskamera på en bensinstation i Jalasjärvi.

En av de misstänkta har fastnat i en övervakningskamera när han tankar skåpbilen som de stal.

Polisen efterlyser tips

Tjuvarna stal en av däckfirmans skåpbilar och lastade den full med däck. Skåpbilen är en ljusblå Citroen Jumper med registernumret XOI-654.

Nu efterlyser polisen tips på var tjuvarna befinner sig eller var de har rört sig. Om du ser den stulna bilen i trafiken ska du ringa 112, i annat fall ska du ringa 0295 449 444.

Så här ser den stulna bilen ut. Paketbil från däckfirma Oy K.Lytz Ab i Vasa. Bild: Privat. däckfirma,paketbil,stöld,vasa

En del av Sofia Jerns hjärta tillhör Kenya. Nu åker hon tillbaka för att hjälpa gatubarn och förhoppningsvis göra fler människor medvetna om barnens situation.

Det var i samband med sitt fotoprojekt Glue Boys som Sofia Jern kom i kontakt med gatubarn i Kitale som sniffar lim. Landet är bekant för henne eftersom hon bodde där tills hon var sex år gammal, och det kommer alltid att kännas som hemma.

- Nu har jag levt merparten av mitt liv i Finland så visst känns det som mitt hem, men när jag var barn var det nog Afrika som kändes som mitt rätta hem. Det var liksom därifrån jag kom, säger hon.

Sofia berättar att hon blir en annan människa när hon åker till Kenya. Det är en annan jargong i landet och man värnar mycket mer om gruppen. Hon beskriver det som varmt och färgsprakande. Finland är annorlunda på många sätt, och när Sofia nyss hade flyttat hit kände hon sig ofta lite dum.

- Jag visste inte vad en stereo var, eller vad en kö var eftersom jag aldrig stått i en kö förut, så då kände jag mig lite fördummad.

”Varför har jag det så bra när andra har det dåligt?”

Att resa och se flera olika kulturer har alltid varit en del av Sofia, så tanken på att bara bo på ett ställe och endast ty sig till en sorts kultur är en främmande tanke för henne. Redan tidigt i livet uppfattade också Sofia att livet kunde vara väldigt orättvist.

- Jag har sett hur olika liv kan se ut och jag har alltid upplevt en personlig orättvisa och frågat mig varför jag har det så bra när andra har det dåligt? Det är kanske något som präglat mig och satt sina spår och gjort att jag vill kämpa emot den här orättvisan, säger hon.

Om några dagar åker Sofia tillbaka till Kenya för att kämpa mot orättvisan. Hon har samlat in välgörenhetspengar så att gatubarnen hon fotade till sitt projekt ska få möjlighet att gå i skola.

En pojke dog mitt i ett samtal

Förra gången Sofia var i Kenya inträffade något hon aldrig kommer att glömma. En pojke dog framför hennes ögon.

- De som sniffar lim vet att det är dåligt och de vill sluta, men det är ett beroende så det är svårt. Jag pratade om det här med den här pojken och vi talade om hans liv och vad han ville få ut av det, berättar Sofia.

Det visade sig att pojken hade en dröm om att bli predikant. Han brukade till och med kallas predikanten av sina vänner. Sofia hade med sig en tvål och bananer åt honom, och pojken höll med om att det skulle vara en bra idé att tvätta av sig lite, och kanske söka ett jobb. Men mitt i samtalet blir pojken frånvarande.

- Efter en stund kollapsar han … om man sniffar lim kan det här vara en av utgångarna, för det är hög dödlighet om man är påverkad. Men jag blev chockad och darrade i hela kroppen och visste inte vad jag skulle göra.

Sofia ropade på hjälp och gjorde det hon kunde. Efter det här hade hon inget annat val än att fortsätta försöka göra saker bättre.

- Jag kan inte låsa mig vid den där händelsen och sedan inte gå vidare, det är bara att fortsätta.

Att bli avtrubbad inte alltid dåligt

Sofia berättar att uppväxten i Kenya och resorna dit gjort henne lite avtrubbad, men det behöver inte vara någonting negativt.

- För mig har det kanske gjort att jag kan tänka klart. Jag blir inte känslomässigt överväldigad av misären utan jag kan tänka ganska praktiskt på vad jag kan göra för att situationen ska bli bättre.

En pojkes död gjorde Sofia ännu mer angelägen om att försöka hjälpa barnen. Sofia Jern och en liten pojke sitter på en soptipp. Bild: Sofia Jern sofia jern

Men visst påverkade ändå pojkens död henne djupt. Det var inget hon kunde ha väntat sig.

- Jag försöker tänka att det är det här jag vill undvika att ska hända med barnen, och därför ska jag hjälpa dem.

En bok ska sprida kunskap

Ett sätt att hjälpa dem är att samla in de pengar hon nu ska använda för barnens skolgång. Ett annat projekt hon också hoppas ska hjälpa är en publikation hon jobbar på.

- Som en del av mitt slutarbete gör jag en fotojournalistisk bok om de här gatubarnen och försöker reda ut orsakerna till varför de är på gatan och vad staten gör åt det och så vidare. Min förhoppning är att folks ögon ska öppnas och att man vill göra någonting åt det.

Sofia kommer nu att stanna i Kenya i några månader. När hon är klar med projektet är det ändå inte slut på resorna till Afrika. Hon kommer åka dit många gånger till.

- När jag fotar och umgås med de här barnen märker jag att det finns så mycket mer att dokumentera, uppleva och göra, så jag är absolut inte klar efter det här året. Det är bara fler dörrar som öppnas.

Polisen fortsätter undersöka fallet med smygfilmning på en damtoalett på Kokkotyöstiftelsen i Karleby. Det hela är fråga om ett målsägandebrott. Fallet går endast till åtal om offren vill att gärningsmannen ska straffas.

Målsägandebrott innebär att polisen inte kan föra saken vidare till åklagare som i sin tur kan väcka åtal. Det är offren som ska föra det till åtal.

Det var i somras som man hittade en kamera på en av damtoaletterna i Kokkotystiftelsens lokaler i Karleby. Det är flera personer som utsatts för smygfilmningen.

Kokkotyöstiftelsen stöder personer som är i ett svårt läge på arbetsmarknaden och erbjuder bland annat arbetsträning, handledning och sysselsättning.

En femtedel av byggnaderna i Finland uppskattas vara fukt- och mögeldrabbade.

Så mycket som var fjärde skolbyggnad i Finland är drabbad. Orsakerna till dehär skadorna är bland annat dålig konstruktion, fel byggmaterial och dålig ventilation - och dåligt underhåll.

Följderna är förstås allvarliga för oss som bor eller jobbar i dessa hus - såväl hälsomässigt, ekonomiskt som psykiskt.

Yle Vega pratar fukt- och mögelskador efter kl 15 i eftermiddag torsdag 15.9!

Det finns över hundra kilometer vandringsleder och stigar i svenska Österbotten. Den österbottniska naturen är kanske inte så hänförande som till exempel den lappländska men erbjuder fina möjligheter till lugn och ro. Eva Ramstedt är ute och vandrar så gott som varje veckoslut. Hon tycker att våra vandringleder överlag är i bra skick.

- Vår österbottniska natur i sig är inte så spektakulär och vacker då man jämför med andra ställen, men naturstigarna i Österbotten har plockat fram det bästa ur varje kommuns natur.

Det finns drygt 30 utmärkta vandringsleder och stigar i svenska Österbotten och Ramstedt tycker att utbudet på vandringsmöjligheter är bra hos oss.

- Det är ett mångsidigt utbud och de flesta kommuner har inte bara en utan flera vandringsleder eller naturstigar. Alla är inte så långa, men för en kortare kvällspromenad eller helgtur så räcker det med bara några kilometer, säger Ramstedt.

Allt mellan två och 50 kilometer

De flesta vandringsleder är mellan några kilometer och 10-12 kilometer långa. Den längsta vandringsleden i svenska Österbotten är den 50 kilometer långa Utterleden i Pedersöre. Den har Eva Ramstedt vandrat i några etapper men inte i sin helhet. Hon tycker att vandringslederna i Österbotten erbjuder mycket varierande natur.

- Det finns både stenlandskap, myrmarker och i till exempel Maxmo och Björkö, skärgårdsnatur.

För Eva Ramstedt erbjuder vandringslederna avkoppling i en annars hektisk vardag. Hon tar en vandringstur med familjen så gott som varje veckoslut. Tidigare i höstas firades till och med sjuåringens kalas i skogen.

Vandringslederna i Österbotten är inte speciellt utmanande när det gäller till exempel höjdskillnader och enligt Ramstedt klarar man sig bra utan speciell utrustning om man vill vandra här.

- Man klarar sig med bra skor, helst vattentäta och kläder lager på lager, säger Ramstedt.

Nästa torsdag kan du åka buss gratis i Vasa. Staden uppmärksammar den bilfria dagen med att bjuda på bussturen.

Den bilfria dagen uppmärksammas över hela världen. Dagen ordnas för att uppmärksamma folk på hur bilkörande inverkar på miljö och samhälle.

- Under gratisdagen erbjuds möjligheten att lämna bilen hemma och i stället hoppa på bussen. Vår förhoppning är att allt fler på det här sättet ska bli bekanta med att ta bussen i Vasa, säger trafikplanerare Tomi Kaunismäki i ett pressmeddelande.

Trafiken står för en stor del av föroreningen av luften i Vasa. Stadens energi- och klimatprogram har som mål att allt fler ska ta bussen eller cykeln i stället för egen bil.

- Vasas mål är att vara kolneutral år 2035. Denna satsning är en bra start när det gäller för oss att stöda människor i att minska privatbilismen i Vasa, säger Maija Alasalmi, utvecklingschef på Vasa stad, i ett pressmeddelande.

Att åka gratis buss i Vasa på bilfria dagen gäller dock inte alla busslinjer. Det gäller endast linjerna 1-15, samt specialturerna E1-E4 och E11. Det gäller inte de linjer som service- och seniorbussar trafikerar samt linjen till Lillkyro.

Ett intensifierat samarbete, det hoppas de fem gymnasierna i Jakobstadsregionen på med sin nya nämnd. Man vill också arbeta för att göra skolorna mer synliga.

I våras sa de inblandade kommunerna ja till att skapa gymnasienämnden. Den ska förena gymnasierna i regionen.

Den nya koordinatorn för gymnasiesamarbetet, Maria Söderbacka, har hunnit arbeta i några veckor och bekantat sig med de fem rektorerna och vissa lärarlag.

- Mitt arbete går främst ut på att skapa kontakt och dialog med de anställda vid gymnasierna.

Med nämnden vill man utvidga samarbetet mellan de fem gymnasierna och göra dem mer synliga.

- Det handlar om att hitta ännu fler samarbetsformer än tidigare, säger Rolf Sundqvist som är bildningsdirektör i Pedersöre.

Skillnaden från tidigare är att nu finns politiker med i arbetet. Med dem med blir arbetet mer långsiktigt, menar Sundqvist.

- De är med och gör strategiska beslut som handlar om hur vi vill att gymnasieutbildningen ska se ut här i framtiden.

Rolf Sundqvist och Maria Söderbacka. Rolf Sundqvist och Maria Söderbacka. Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén jakobstad,maria söderbacka,rolf sundqvist,sundqvist,söderbacka,österbotten

Gymnasienämnden har tio medlemmar och består av styrelseordförandena i kommunerna plus bildningsnämndernas ordförande. Det betyder att Larsmo inte är representerad, eftersom kommunen saknar gymnasium. Dessutom har Jakobstad fyra representanter, eftersom staden har både ett svenskt och finskt gymnasium.

Inte bara på svenska

De finskspråkiga i nämnden blir i minoritet eftersom endast ett av de fem gymnasierna är finskspråkigt. Men nämnden är inte enspråkig.

- Det här är inte ett svenskspråkigt projekt, påpekar Sundqvist.

Han ser det som en fördel att Pietarsaaren Lukio är med i samarbetet.

- Vi behöver lyfta fram den finska sidan.

Första mötet har ägt rum

Tanken är att nämnden ska mötas ungefär varannan månad.

På första mötet, på onsdagen, diskuterades bland annat aktuella projekt. Exempelvis har gymnasierna fått pengar för att skaffa videokonferensutrustning.

- Våra studerande ska inte behöva flytta sig om man vill ta del av en kurs på ett annat gymnasium, säger Sundqvist.

Öppnar upp verksamheten

Gymnasienämnden har ingen beslutanderätt, men mycket av de beslut som tas på annat håll kommer ändå att behandlas här.

- De flesta av planeringsarbetet som gäller strategiska beslut för gymnasierna ska gå ett varv via nämnden, säger Sundqvist.

Visst kan det hända att besluten dröjer lite extra i och med det här, men Sundqvist ser det som en demokratifråga.

- Vi öppnar upp verksamheten inför varandra.

Sparbehovet inom Korsholms kommun sträcker sig även till vuxeninstitutet. Nästa år får man klara sig med mindre personal och kursutbudet minskas.

- Det blir inte omöjligt även om det kan kännas jobbigt att bli färre på kansliet, säger rektor Ulrica Taylor på Korsholms vuxeninstitut.

Nästa år blir det tufft i hela kommunen. Inom fritid och kultur har man skurit ner med 1,75 årsverken.

Vuxeninstitutets budget nästa år är 2,7 procent eller 37 930 euro mindre än det här årets. Budgeten för 2017 uppgår till 722 000 euro.

Kortare och färre kurser

Som ett resultat av kommunens samarbetsförhandlingar drar Korsholms vuxeninstitut in nästan en hel tjänst. I praktiken betyder det att kanslisten och planeraren slås ihop till en administrativ sekreterare. De kansliuppgifter som den sekreteraren inte mäktar med kommer landa på en idrottsledarens bord.

Inbesparingarna påverkar också kursutbudet.

- Vi förlorar undervisningstimmar. Det blir kortare och färre kurser, säger Taylor.

Ulrica Taylor. Ulrica Taylor Bild: Yle/Carl-Magnus Långkvist taylor,ulrica taylor,vasa,österbotten

Bland kurser som dras in och slås ihop med varandra finns enstaka gymnastikgrupper i mindre byar där deltagarantalet varit lågt.

- Vi har en gymnastikgrupp som tränat tillsammans i 18 år, men där det under det senaste året ibland bara varit fem deltagare på plats. Det är tyvärr inte ekonomiskt försvarbart, säger Taylor.

Taylor säger ändå att de lyckas ha ett brett kursutbud nästa år och hon tror inte att förändringen blir så märkbar.

- Vi kommer att satsa på att se till att kurserna fylls. Vi får jobba med marknadsföringen, säger Taylor.

Söker nya samarbetsformer

Trots att det kan kännas tufft att spara säger Ulrica Taylor att det kan vara bra att tvingas prioritera.

- Vi kommer att söka nya modeller och samarbetsaktörer. Vi är inte enda kommunen som sparar, vi ska se hur vi kan hjälpa och stötta varandra.

Redan nu har Korsholms vuxeninstitut ett tätt samarbete med biblioteket och kultur- och fritidskansliet inom kommunen.

Vuxeninstitutet har också varit med och dragit igång ett Leader-finansierat projekt som heter Bron Silta the Bridge. Det går kortfattat ut på att man vill göra Kulturhuset i Smedsby till ett vardagsrum för alla invånare.

Inom projektet ska man gå över gränserna, till exempel över språk- och generationsgränser. Man ska samarbete med olika aktörer.

Kultur- och fritidsnämnden i Korsholm godkände budgeten för 2017 på onsdag kväll. Den ligger på 1 570 000 euro.

Kommunstyrelsen och -fullmäktige ska ännu behandla nämndens förslag till budget.

Diskussionsgrupper på sociala medier blir allt vanligare och även polisen kan ha nytta av dem. Men hot och hets mot folkgrupp förekommer ibland och det är inte okej, säger Virve Peltokoski, administratör för Facebookgruppen Puskaradio Vaasa.

En av de mest populära grupperna i Vasa, Vaasan Puskaradio, skapades för tre år sedan och har fått en trogen publik.

- Man skriver om försvunna husdjur och saker, delar information om vilka evenemang som är på gång i Vasa och var våra ungdomar rör sig och vad de har för sig, säger Virve Peltokoski som är en av fyra administratörer för sidan.

I gruppen finns inlägg av olika slag.

- Det kan handla om någon figur man uppmärksammat i mörkret, om felparkerade bilar och polisrazzior. Det är en plats för skvaller. Ibland får man skratta och ibland får man sucka, men inläggen piggar oftast upp vardagen, säger Peltokoski.

Hjälper ibland polisen

Tyvärr hålls inte diskussion alltid saklig i grupperna.

- Ibland ser vi rent förtal, olaga hot och ibland till och med hets mot folkgrupp, säger kommunikationschef Mikael Appel vid Österbottens polisinrättning.

Mikael Appel. Mikael Appel, polis i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist appel,mikael appel,polis,vasa,österbotten

Polisen uppmärksammas om det som diskuterats i grupperna och man följer hela tiden med vad som händer på sidorna. Men polisen kan också ha hjälp av de publicerade inläggen.

- Ifall det handlar om försvunna personer kan det komma en del tips. Grupperna är också en bra informationskanal för oss. Efter att vi delat någonting på vår egen Facebook-sida sprider sig informationen snabbt tack vare dem.

Diskussionerna i grupperna ska vara sakliga och det försöker man vara noga med i Vaasan puskaradio. På sidan ska det inte förekomma köp- och säljannonser, rasism eller diskriminering,

- Våra regler är väldigt tydliga. Och passar det inte så får man hitta en annan grupp. Det här är ingen lynchgrupp, säger Virve Peltokoski.

Folktradition fortsätter på nätet

I diskussionsgrupperna fortsätter den finländska muntliga folktraditionen.

Enligt Tanja Sihvonen, forskare vid Vasa universitet, spred sig de viktigaste händelserna ansikte mot ansikte.

- Föutom att man nu skriver ner sina berättelser på internet har också själva berättandet förändrats. Det är ganska illa att säga något elakt rakt i ansiktet på någon annan. Men på internet kan en anonym person skriva nästan vad som helst, säger Sihvonen.

Hannu Puikkonen/Yle Pohjanmaa.

Polisen söker ögonvittnen till en krock mellan en cyklist och en bilist i Vasa på onsdag morgon.

En 16-årig flicka cyklade längs Krutkällarvägens cykelväg mot Vasa yrkesinstitut, och när hon korsade övergångsstället kolliderade hon med en bil som körde längs Kurténgatan.

Bilen var grön och den kan ha varit av farmarmodell. Den framfördes troligtvis av en mansperson. Bilisten körde iväg utan att stanna för att se efter hur det gick.

Polisen ber att bilisten eller personer som sett händelsen tar kontakt med Österbottens polisinrättning på adressen rikostorjunta.rannikko-pohjanmaa@poliisi.fi.

Kollisionen inträffade klockan 8:00 på onsdag morgon.