De små- och medelstora företagen i de tre österbottniska landskapen ser mer positivt på det kommande året.
Det visar en företagsbarometer som nationellt fått över 6000 svar.
Konjunktursutsikterna i de österbottniska landskapen följer de nationella: Fler företag än tidigare ser positivt på framtiden.
Nationellt förväntar sig 43 procent av företagen bättre konjunkturer under det kommande året. När den så kallade företagsbarometern utfördes i våras var siffran 32 procent.
Motstridiga signaler
Förändringen från i våras är markant och det här förvånar John Erickson på Finnvera i Österbotten.
John Erickson, Finnvera i Österbotten.John Erickson, kundrelationschef på Finnvera i Österbotten.Bild: Yle/Joni Kyheröinenfinnvera,Finnvera,finnvera i österbotten,john erickson
Samtidigt som barometern är positiv vittnar nämligen nationalekonomiska rapporter i stort sett om motsatsen.
Så vad ska man då tro?
- De små- och medelstora företagen brukar ha något så när rätt när det gäller den närmaste framtiden. Så var har vi sanningen? Det är kanske något som nationalekonomerna borde titta närmare på. Nu är det lite motstridigt, säger Erickson.
"Inte så mörkt"
Ett av företagen som ser positivt på framtiden är Maskin Nygård i Vasa. De säljer och servar trädgårds- och skogsmaskiner.
- Det är inte så mörkt som medierna ofta ger ett sken av, säger vd Patrik Nygård.
På Maskin Nygård har de senaste årens dåliga ekonomiska tider märkts av genom att folk överlag väljer att köpa de billigare alternativen.
Men trots det har försäljningsmängderna ökat.
Patrik Nygård har sina teorier om vad det beror på.
- Vasa växer och sommarstugetomterna förstoras och det byggs nytt.
Positivt i Vasa, Karleby och huvudstadsregionen
Nationellt förväntar sig 43 procent av företagen bättre konjunkturer under det kommande året. När den så kallade företagsbarometern utfördes i våras var siffran 32 procent.
Den så kallade saldosiffran, som fås av skillnaden mellan de som tror på bättre konjunkturer och de som tror på sämre, är 32 nationellt.
I Österbotten är siffran 19, i Mellersta Österbotten 24 och i Södra Österbotten 18. Österbotten och Södra Österbotten har faktiskt de sämsta siffrorna i landet.
Men ser man på Vasaregionen och Karlebyregionen ligger man över det nationella medeltalet, bägge regioner landar på 36.
Jämfört med specialsjukvården finns det färre hot mot svenskan i den sociala sektorn. Det säger Ulla-Maj Wideroos som leder den svenska reformgruppen som granskar social- och hälsovårdsreformen ur ett språkligt perspektiv.
Ulla-Maj Wideroos tycker att man borde ha sett åt Sveriges håll och först och främst satsat på bashälsovården och specialsjukvården innan man funderat på socialsektorn.
- Socialvården är så långt från de andra att det kräver ett enormt arbete för att man ska ha något att vinna på det, säger Wideroos.
Hon framhåller att det finns kopplingar mellan bashälsovården och socialvården, men hon tycker att man borde ha planerat bättre.
- Om man tar det på ett enda bräde tror jag inte att man hittar vinsterna i det.
Socialsektorn finns nära människan
Däremot menar Wideroos att de språkliga hotbilderna är färre vad det gäller den sociala sektorn och vårdreformen än till exempel specialsjukvården.
- Helt enkelt att den verksamhet som socialsektorn sysslar med är så lokalt och kommunalt koncentrerad, den finns väldigt nära människan.
Men det finns fortfarande många frågetecken.
- Hur kommer de nya landskapen att se på den verksamhet som finns i dag? Kommer man till exempel att börja koncentrera den?
Vill man koncentrera verksamheten i större kommuner är risken att man i större kommuner gör fler lösningar mer tvåspråkiga, menar Wideroos.
- All makt kommer att finnas hos landskapet, kommunen har ingenting att säga till om. Också vad det gäller språkkrav.
"Rehula borde ha känt till stämningarna"
Ulla-Maj Wideroos är förvånad över omsorgsminister Juha Rehulas förvåning över den hårda stämningen vad det gäller vårdreformen i Österbotten.
- Han är mycket väl informerad av stämningarna, jag har personligen pratat med honom och sagt att man i Österbotten kommer att gå så långt som det är möjligt.
- Jag förstår faktiskt inte varför det inte av språkliga skäl går att ge Vasa fulljourstatus när det inte är bort från någon annan.
Stadsstyrelsen i Nykarleby ställer sig postitiva till att bevilja kommunplatser till de asylsökande som bor i Nykarleby och integrerats i staden.
Hösten 2015 anlände ett 40-tal asylsökande till Nykarleby. En del av dem som anlände har av olika orsaker lämnat Nykarleby och Finland.
Sadsdirektör Gösta Willman, stadsfullmäktiges ordförande Elli Flén och stadsstyrelsens ordförande Maria Palm säger att Finlands asylpolitik är inhuman och kräver att den ses över.
- Migrationsverket har gjort familjeåterförening nästan omöjligt och jag kan inte förstå att migrationsverket kategoriserar Irak, Afghanistan och Somalia som säkra länder när all annan offentlig information visar motsatsen, säger Elli Flén.
Lördagen den 17 september har Visit Vasa besök av researrangörer från Frankrike, Italien, Nederländerna, Tyskland och Österrike.
- Vi är glada att vi nu finns med på kartan och det finns ett klart mål med det som vi inom styrgruppen för Visit Finland Archipelago / Maritim Skärgård jobbar för. Finland och Kvarken har mycket att visa upp och vara stolta över. Viktigaste är att företagarna får det nätverk som behövs för att binda kontakter och för att researrangörerna skall veta vad de säljer, säger Visit Vasas vd Max Jansson
Researrangörerna ska bland annat delta i en guidning, workshop med turismföretagare. Det blir även en tur ut till världsnaturarvet och en rundvandring bland några av hotellen i regionen.
Vasaregionens avfallsnämnd överväger att införa nytt sophanteringssystem. Enligt det nuvarande systemet väljer fastighetsägarna själva vem som sköter avfallshämtningen. Men på grund av brister i systemet överväger man att slopa systemet och istället låta avfallsnämnden upphandla transporterna.
I tisdags behandlade avfallsnämnden systemen och beslöt att återremittera ärendet.
- Vi saknar luckor i vår information. Vi saknar information om hur 4200 fastigheter sköter sina soptransporter, säger avfallsnämndens vice ordförande Michael Luther.
Nämnden planerar att kartlägga fastigheterna innan man går vidare med ärendet. När man gjort kartläggningen kommer man att föra en dialog med invånarna och de företag som sköter avfallshanteringen.
Social- och hälsovårdsnämnden behandlade förslaget om att Malmska i framtiden endast skulle erbjuda dagkirurgi och inga operationer som kräver övernattning på sjukhus.
Förslaget innebär att det inte blir fler höft- och knäprotesoperationer efter nyår.
Social- och hälsovårdsnämnden beslöt att bordlägga ärendet till nästa onsdag (21.9)
- Vi vill ha vissa siffror tydligare och några nämndemän ville ha mera tid att tänka igenom beslutet eftersom listan kom ut väldigt sent, säger Marcus Suojoki, ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.
Suojoki säger att man så fort så möjligt vill ta ett beslut om operationernas framtid för att personalen vid sjukhuset inte ska behöva gå i ovisshet.
Positiv enkät
Vidare på mötet behandlade man också den patientenkät som man utfört vid sjukhuset. Man har hört över 1300 personer om deras upplevelse av vården vid sjukhuset.
- På en skala 1-5 blev resultatet 4,48 om besöket/vården motsvarade förväntningarna och 4,65 om man var nöjd med bemötandet, säger Suojoki.
De som besvarade enkäten hade även möjlighet att framföra önskemål om förbättringar vid sjukhuset.
- En del vill ha påminnelser om tidsbokningar i telefon. En del ville kunna boka och annullera tid via nätet. Det fanns också de som önskade möjligheten att rådgöra konfidentiellt med läkare elektroniskt.
Social- och hälsovårdsnämnden i Vasa behandlade sin sista budget under tisdagskvällen. Ramen för budgeten 2017 är 250 miljoner men budgeten går eventuellt över med 3,2 miljoner euro.
- Vi gick igenom budgeten väldigt noggrant. Vi lyckades nästan klämma in allt i budgetramen. Det finns rörliga delar som borde höra till andra ställen, säger Thomas Öhman, ordförande social- och hälsovårdsnämnden i i Vasa.
En av orsakerna till att budgeten går över ram är övergången från det nuvarande systemet då kommunen sköter utkomststödet till det nya systemet då FPA tar över nästa år.
- Vi kommer att minska vår egen hantering och binder samtidigt färre socialarbetare, säger Öhman.
Tanken är att stöden i framtiden ska skötas elektroniskt via FPA:s hemsidor. Det behovsprövade utkomststödet ligger kvar hos kommunerna.
- Vi går också lite över på hem- och anstaltsvården. Vi håller på med en stor förändring. Vi håller på att stänga en del av våra avdelningar på stadssjukhuset och i stället flytta över klienterna till serviceboenden. I slutändan kommer vi att spara, säger Öhman.
En annan orsak till att budgeten går över ramen är dejoursskostnaderna.
Thomas Öhman (SFP)Thomas ÖhmanBild: YLE/Sofi Nordmyrthomas öhman,vasa,öhmanm,österbotten
Utmaningen ligger i framtiden
Öhman säger att budgeten inte är så dramatisk. Utmaningen ligger i stället i framtiden då landskapen börjar styra över social- och hälsovården. Vasas möjlighet att påverka kostnaderna sträcker sig fram till 1.7. Då går alla kommuners budgeter över i en övergångsförvaltning innan landskapen tar över år 2018. Det innebär att det var den sista budgeten som social- och hälsovårdsnämnden i Vasa godkände i tisdags.
- Vi är vana vid att i kommunen sköta budgeteringen och nu flyttas ansvaret till landskapen. Förhoppningarna är att förvaltningen ska bli enklare inom social- och inom hälsovården. Förhoppningsvis kan det också underlätta läkarbristen på hälsovårdsstationerna, säger Öhman.
I och med övergången förbinder sig landskapen att i tre års tid hyra de social- och vårdinrättningar som finns inom kommunerna vid övergången. När åren gått får landskapen ta ställning till de olika inrättningarna. I värsta fall kan det innebära att flera kommuner står med egendom som inte längre används.
"Jag som medmänniska", det är temat för den kurs i frivilligarbete som ordnas i Vasa och Korsholm i början av oktober. Det är sju organisationer som gemensamt ordnar kursen.
- Det som vi har gemensamt är att vi tack vare frivilligt arbete kan se till att alla behövande nås av hjälpen, säger Emma Granholm på Röda Korset.
Det är för fjärde året i rad som kursen hålls. Den riktar sig till personer som är intresserade av att stöda och hjälpa äldre personer. Den som går kursen har sedan möjlighet att engagera sig i frivilligverksamhet i samarbetsorganisationerna.
Kursen arrangeras av Folkhälsan i Korsholm, Röda Korset, Korsholmsnejdens demensförening, Vasa svenska församling, Minneslots, Vasanejdens föreningar r.f. och Folkhälsans förbund.
Det är givande att hjälpa
Marina Sippus arbetar med projektet Vardagshjälpen. Det handlar om en frivilligverksamhet med låg tröskel, genom vilken personer som behöver hjälp eller kanske bara känner sig ensamma kan få kontakt med frivilliga.
- Många äldre kanske har behov av att ha nån med sig på läkarbesök, eller så bara någon att dricka kaffe och läsa tidningen med, säger Marina.
Det är inte bara den som får hjälp som får ut något av det hela. För den som hjälper och ger av sin tid kan det ge en positiv känsla.
- Många kanske tycker att det är egoistisk att gå med i frivilligverksamhet för att det känns bra att hjälpa någon, men det som är skönt är att man får ge av sig själv.
Avlastning för närståendevårdare
Korsholmsnejdens demensförening är med och anordnar kursen för första gången. De vill engagera frivilliga som kan besöka personer med minnesproblem eller -sjukdomar.
- I dag finns det många som bor på boenden och vi vet att personalen inte har mycket extratid att göra sånt som är utöver det normala vardagliga. Då kan en frivillig komma in och läsa en stund, gå på promenad eller ha ett uppträdande eller vad som helst, säger Ulla-Maj Salin.
Något som vore viktigt, säger Salin, är att få in frivilliga som kunde ställa upp för närståendevårdare. Det finns organiserad hjälp som ger avlastning, men den räcker inte till.
Kursen "Frivilligarbete bland seniorer" hålls under två lördagar: 1.10 och 8.10. Sista anmälningsdag är den 20.9. Mer information på Folkhälsans webbplats.
Biblioteket rasar ihop, restaurangen tappar kunder, och yrkeshögskolorna Novia och Centria får det svårare utan barnträdgårdslärarutbildningen. Det är en helhet som spricker, säger Sören Lillkung på Novia.
Mångmiljonsatsningen Campus Allegro i Jakobstad skapades som en helhet för att räcka till i storlek. Åbo akademi har inte tänkt på konsekvenserna när man bryter samarbetet, säger Novias enhetschef Sören Lillkung.
Biblioteket är i fara, likaså restaurangen. Mycket blir svårt utan barnträdgårdslärarutbildningen, säger Lillkung.
Går det som Åbo akademis styrelse beslutat flyttar barnträdgårdslärarutbildningen till Vasa och Campus Allegro förlorar 95 studerande.
Kvar blir Centria med 160 studerande och Novia med cirka 300, men de får svårare att klara sig, helheten spricker, säger Lillkung.
På Centria säger vice rektor Hannele Teir att det känns lite orättvist, att vi är ingenting att räkna med. Yrkeshögskolan hade sökt om 60 000 euro för att satsa på forskning, utveckling och projekt, men ansökan hamnade hos stadens budgetberedning.
Samtidigt ser man hur staden är beredd att satsa miljoner på Åbo akademi. Jennie Elfving, forsknings- och utvecklingschef på Centria håller med.
- Jag hoppas det börjar med Åbo Akademi och sedan får alla andra samma möjligheter att verka i Jakobstad.
Centria har med sina projekt dragit in 1,5 miljoner euro till staden, berättar Elfving. En stödsumma från staden ger hävstångseffekt och mångdubblas.
Sören Lillkung slår in på samma tankebanor. Med hjälp av staden har Novia en forskningsledare och det genererar mycket pengar genom projekt.
Det är en väl vald investering av staden liksom stödet till scenkonsten när den valde att flytta till Jakobstad. Lägg till samarbete kring konsertsalen, säger Lillkung.
Samtidigt kan man på yrkeshögskolorna inte låta bli att snegla på miljonlöften åt Åbo akademi.
- Känner man sig missbytta på yrkeshögskolorna är det nästa steg att fundera på, men jag förstår att staden har reagerat snabbt för barnträdgårdslärarutbildningen.
Jennie Elfving.Jennie Elfving, forsknings- och utvecklingschef för CentriaBild: YLE/Chanette HärusCampus Allegro,centria,Centria yrkeshögskola,Jakobstad,jennie elfving,yrkeshögskolan centria,Österbotten
Mikko Hupa väntar på stadens besök
På Åbo Akademi säger rektor Mikko Hupa att man redan kommit överens om att diskutera barnträdgårdslärarutbildningens framtid med staden Jakobstad.
Men om miljonlöften ändrar på beslutet att flytta utbildningen till Vasa säger Hupa att pengar inte var högsta prioritet när styrelsen fattade beslutet.
- Det primära var att få integration och skapa styrka på lärarsidan och pengar var inte huvudargumentet, säger Hupa.
Än saknas några uppgifter kring mutmisstankarna som riktats mot tjänstemän i Vasa. Den tilläggstid som gavs för att begära in uppgifter går ut i slutet av september.
Åtal kan väckas tidigast i oktober, säger kriminalkommissarie Olli-Pekka Punkari på Österbottens polisinrättning till Yle Pohanmaa.
Sex tjänstemän i Vasa stad misstänks för att ha tagit emot mutor och fem personer misstänks ha gett mutor.
Relationerna mellan språkgrupperna har försämrats i de tvåspråkiga kommunerna. Enligt den färska Språkbarometern upplever både svensk- och finskspråkiga att de språkliga relationerna inte är lika goda som tidigare.
Det är speciellt de finskspråkiga i tvåspråkiga kommuner som upplever att relationerna mellan språkgrupperna försämrats: År 2012 ansåg 57 procent av de tillfrågade att relationerna mellan språkgrupperna är goda. I år ligger siffran nere på 44 procent. Mest nöjda med språkklimatet är de svenskspråkiga i Grankulla, medan de finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda.
Bland de svenskspråkiga har andelen av dem som upplever att relationen mellan finsk- och svenskspråkiga är god minskat med åtta procentenheter, från 59 till 51 procent.
Andelen kommuninvånare som betecknar relationen mellan språkgrupperna som dålig har inte ökat. Däremot anser allt fler att relationerna är ”varierande”. Överlag kan man alltså tala om en förändring till det sämre jämfört med 2012.
Statistik över relationen mellan finsk- och svenskspråkiga. Bild: Språkbarometern / Harri Vähäkangasspråkbarometern,språkbarometern 2016
Diskriminering och trakasserier
Av de svenskspråkiga uppger nästan hälften att blivit trakasserade eller diskriminerade på grund av sitt språk. Av de finskspråkiga har en femtedel upplevt diskriminering.
Överlag anser de svenskspråkiga att språkklimatet i landet gått mot det sämre. Dels upplever de svenskspråkiga att relationen mellan svensk- och finskspråkiga försämrats, och dels upplever de svenskspråkiga att inställningen till andra språkgrupper har försämrats.
Statistik över förekomsten av diskriminering. Bild: Språkbarometern / Harri Vähäkangasspråkbarometern,språkbarometern 2016
Svenskspråkiga vana att byta språk
Benägenheten att kräva service på modersmålet är större bland de finskspråkig, visar Språkbarometern. Av de som talar finska uppger tre fjärdedelar att de alltid eller oftast försöker få service på sitt eget språk. Bland svenskspråkiga är det färre än hälften som uppger att de kräver svensk service alltid eller ofta.
Fyra av fem svenskspråkiga uppger att de byter språk om de inte får betjäning på sitt modersmål. Endast en bråkdel av de svenskspråkiga uppger att de fortsätter använda sitt modersmål trots allt. Av de finskspråkiga uppger en tredjedel att de fortsätter använda sitt modersmål, oberoende av vilket språk myndigheten använder.
På det hela taget har de finskspråkiga blivit nöjdare med de språkliga tjänsterna och de svenskspråkiga mer missnöjda, om man jämför med läget för fyra år sedan.
Statistik till språkbarometern 2016Bild: Språkbarometern / Harri Vähäkangasspråkbarometern 2016
Ros åt skattebyrån, ris åt VR
Språkbarometern utreder också hur kommuninvånarna ser på de språkliga tjänsterna vid olika statliga myndigheter och bolag. Mest nöjda är de svenskspråkiga med servicen vid Skatteverket, Folkpensionsanstalten och magistraten. Sämst betyg får VR.
Kännetecknande är att betyget för fler myndigheter, till exempel nödcentralen, räddningsverket och arbetsförmedlingen, sjunkit jämfört med tidigare undersökningar. De svenskspråkiga upplever också att de kommunala tjänstemännens förmåga att ge service på svenska har försämrats.
Överlag får de kommunala tjänsterna ett bättre betyg bland svenskspråkiga om man jämför med statliga tjänster. Bland finskspråkiga gäller det motsatta, det vill säga man upplever sig få bättre språkliga tjänster hos staten än hos kommunen.
Statistik ur språkbarometern 2016Bild: Språkbarometern / Harri Vähäkangasspråkbarometern 2016
Omfattande samarbetsprojekt
Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Barometern kartlägger hur de språkliga tjänsterna uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten.
Materialet består av en postenkät som skickats ut till 8893 slumpmässigt valda kommuninvånare. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden.
Cirka 1,75 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. Av de svenskspråkiga bor 140 000 i en kommun med finska som majoritetsspråk, medan 44 000 finskspråkiga bor i en kommun med svenska som majoritetsspråk.
Resultaten kommer att användas som grund för beredningen av en berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen som regeringen ger till riksdagen våren 2017.
Yttern Filip Riska ville inte välja vilket lag som helst när han i vintras funderade på sin nästa klubbadress. IFK Lepplax får ge sig till tåls ännu en stund, då en av ligans mest uppskattade rollspelare valde att fortsätta sin karriär i Vasa.
Totalt har den tvåfaldige finske mästaren Filip Riska spelat över 100 matcher Mestis-hockey för Vasa Sport, en klubb som enligt honom själv har en speciell plats i hans hockeyhjärta.
– Vasa har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, inte bara staden utan laget också. När jag ifjol funderade på lagval under vårvintern handlade det mesta om att välja ett lag som ger mig speciella känslor och då är det ganska få att välja mellan. Det andra alternativet var att spela division två-hockey vid Sursik-backen, men dit vill jag inte flytta ännu åtminstone, berättar 31-årige Filip Riska för Yle Sporten i samband med en morgonträning i Vasa ishall.
Under träningen slipade laget under Tomek Valtonens ledning en hel del på spelet i numerärt över- och underläge. Riskas specialkunnande kommer fram när han sliter för att döda utvisningar med en man mindre på planen.
Med en man mer på isen är Riskas roll att parkera framför motståndarens målvakt, skymma så gott det går och hugga på alla lösa puckar.
Filip Riska spelar med nummer 24 i Vasa Sport.Filip Riska, Vasa Sport.Bild: YLE/AnttiKoivukangasFilip Riska,Vasa Sport
"Visst skulle jag gärna vara Sidney Crosby"
I spel fem mot fem är Riska som vanligt fast förankrad i fjärde formationen som center. Huvuduppgiften ligger i att se till att inte motståndarnas bästa spelare lyckas.
– Det är rollen vi pratat om hela tiden. Även om jag håller mig som ganska ung ännu är jag nog för gammal för att ändra rollen hemskt mycket. Det är den spelare jag är och jag trivs i den rollen.
– Man är det man är. Visst skulle jag gärna vara Sidney Crosby och vinna Stanley Cup och göra flest poäng av alla, men på den här nivån dit jag tagit mig gäller det att vara bra på något och gör det så bra som möjligt, förklarar Riska.
Filip Riska gör i praktiken redan sin tredje sejour i Vasa Sport. Den första gången blev det 26 Mestis-matcher och en del spel med A-juniorerna mellan åren 2003-2004.
Filip Riskas karriär i ett nötskal
Född: 13 mars 1985
Position: center
Fostrarförening: IFK Leppax
Totalt 117 matcher i Mestis (Vasa Sport 115, D Team 1, Jyp Akatemia 1)
29+34=63 poäng och 74 utvisningsminuter i Mestis
Totalt 475 matcher i Liiga (Jyp 242 och Lukko 233)
53+63=116 poäng och 347 utvisningsminuter i Liiga
Med vid junior-VM 2004-2005 (utslagna i kvartsfinal 6GA 0+0)
Finsk mästare två gånger (Jyp 2009, 2012)
FM-liga brons två gånger (Jyp 2010, Lukko 2014)
Mestis-brons 2007
FM-guld, A-juniorer 2006
FM-brons, A-juniorer 2005
Sitt andra pass i Sport-tröjan gjorde Riska säsongerna 2006-2008 då det blev 89 matcher i grundserien och 19+34=63 poäng och ett brons i Mestis.
Trots sitt långa förflutna i klubben har Riska onekligen bäst koll på Sport som motståndare. Under de två senaste säsongerna spelade han sin ligahockey i Raumo och mötte Sport flera gånger.
– Laget är nog annorlunda nu när man jämför med de två första åren i ligan. Då var det mycket fart och intensitet, men lite mindre eftertanke. Som motståndare här gällde det bara att hänga med och vänta ut misstagen eller de dumma utvisningar, som man sen kunde avgöra matcherna på. I år försöker vi bevara intensiteten, men spela med lite mer tanke bakom, belyser Riska.
Riska själv, tillsammans med veteranerna Ville Viitaluoma och Markus Kankaanperä bidrar med oerhört mycket ifråga om erfarenhet. Mellan sig har herrarna spelat över 2000 ligamatcher.
Filip Riska spelade 2012-2016 i Raumolaget Lukko.Filip Riska, Lukko, 2014.Bild: All Over PressFilip Riska
Viktigt med vinnarskallar som förebilder
Också Riska vet att hans roll är en annan idag, än vad den varit tidigare.
– Vasa Sport har haft ganska ung trupp under sina första år, det har kanske saknats förebilder. Det är bra att det kommer in folk med lite andra synpunkter och åsikter som varit med på andra ställen där man har lyckats. Det är nog den stora grejen i årets lag, menar Filip Riska.
För Filip Riska själv innebär också flytten till Vasa Sport en återförening med den fyra år yngre brodern Erik.
– Det är nog väldigt roligt att spela med Erik igen. Vi har hittat tillbaka till varandra lite igen efter att ha varit motståndare en tid. Ibland har det varit lite radiotystnad också, men nu i sommar har vi gjort mycket roligt tillsammans och nu har Erik dessutom fått vara skadefri några dagar och är på god väg tillbaka, så vi får se vad vi kan koka ihop med honom som ytter i min kedja, säger Filip.
Filip Riska har också som ny i ligatruppen märkt att hans bror uppnåt en viss status i Vasa.
– Erik har fått en hel massa erfarenhet. Den första ligasäsongen i Lukko var han mycket yngre och färsk från Mestis. Han fick chansen, tog den och gjorde också bra ifrån sig. Nu börjar han ha lite fler år på nacken med de stora pojkarna och han går framåt varje säsong. Han är en viktig spelare för organisationen, för omklädningsrummet och på isen. Han åtnjuter stor respekt här i Vasa, vet Filip Riska berätta.
Erik och FIlip Riska sliter.Filip och Erik Riska går på samma puck.Bild: YLE/AnttiKoivukangasErik Riska,Filip Riska
"Det är nog jag som styr och ställer"
Under den måndagsträning som Yle Sporten bevittnade fanns alltså boxplay och powerplay på agendan. Både Filip och Erik Riska är utåtriktade spelare som har, och gärna ger synpunkter på det som sker på isen.
Filip förklarar att han alltid varit den som haft lätt för att styra upp spelet i en formation.
– Jag tycker nog jag har domderat ganska mycket i alla lag jag spelat. Speciellt åt mina kedjekamrater kring var jag vill att de skall befinna sig. I dagsläget handlar det om att slipa på samspelet, vill man vinna måste alla fungera tillsammans. När vi sen spelar måste man veta var man har den andra, man skall inte ens behöva ropa och höja rösten.
Om hälsoläget tillåter inleder Filip Riska med åtminstone en mycket bekant spelare vid sin sida.
Men vem är det som bestämmer på isen då, du eller Erik?
– Det borde nog vara jag som styr och ställer. Normalt brukar jag ha lite yngre spelare intill mig och då är det den äldre som styr, speciellt då man är center. Men min regel är alltid att jag inte kräver något mer av mina kedjekamrater än vad jag klarar av själv, något jag inte klarar av själv kan jag inte kräva av dom.
Filip Riska, Erik Riska och Vasa Sport inleder sin säsong på bortaplan mot Jukurit på fredag.
Äggproducenterna i Österbotten ifrågasätter starkt den prissänkning på burhönsägg som packerierna genomförde i augusti.
Hela näringen kan ledas i kris med den sänkningen, anser Tobias Dahlblom som är ordförande i ÖSP:s äggproducentutskott.
I augusti sänkte packerierna priset på ägg från burhöns med 24 cent per kilo. Priset ligger nu på cirka 70 cent per kilo ägg.
Men med den prisnivån kan inte äggproducenterna få sin verksamhet att gå runt. Ett mera acceptabelt pris ur hönsfarmarnas synvinkel är 1,17 euro per kilo ägg.
- I dagens läge ser det helt omöjligt ut. Man får inga lån och amorteringar med de här priserna, säger Yngve Häggqvist som är burhönsfarmare i Övermark.
Betalar för att bedriva sin näring
Med kostnader för foder, närmare 60 cent per kilo ägg, och andra utgifter blir det en förlustaffär att hålla burhöns med dagens äggpriser, anser producenterna. Man kan säga att de betalar för att kunna bedriva sin näring.
- Det är en omöjlig situation, men så länge bankerna är med så går det. När bankerna säger nej är det bara att packa ihop, säger Häggqvist.
Reapriserna på ägg från burhöns kan också leda till att försäljningen av ekologiska ägg och ägg från frigående hönor minskar.
- Följden av det blir ett prisras även på den sidan, vilket i sin tur kan leda till en krissituation för hela näringen, säger Dahlblom.
Risken finns att äggproducenterna slutar eller går i konkurs. Om hönsnäringen går nedåt drabbas även spannmålsmarknaden i Finland ytterligare.
- Det är ofantliga volymer med spannmål som går genom hönsnäringen i dag. Försvinner hönsen blir det ytterligare överskott på spannmål i Finland. Vi är i en väldigt ond cirkel i dag, säger Dahlblom.
Ökad efterfrågan på ekologiska ägg
Det var packeriet Dava Foods som gick i spetsen med att sänka priserna och motiverade med att efterfrågan på ägg från frigående höns och ekologiska ägg har ökat mer än efterfrågan på burägg.
Dava Foods köper upp 40 procent av alla ägg i Finland.
Producenterna själva, och inte ens alla packerier, håller inte med om att efterfrågan på ägg från burhöns skulle vara svag. Burhönsägg är fortfarande de ägg som säljs mest i butikerna som hör till S-kedjan.
Försäljningen av ägg från frigående höns har ökat endast måttligt och i samma takt som den övriga äggförsäljningen.
61 procent av de ägg som säljs i S-gruppens butiker är ägg från burhöns. 30 procent av försäljningen utgörs av ägg från frigående hönor, sju procent av ekologiska ägg och en procent av ägg från hönor som värper fritt utomhus.
Burhöns fotade 2014.Burhöns i stor hall.Bild: Yle/Sofi Nordmyrhöns,hönsfåglar,hönshus,Hönsuppfödning,hönsägg,hönsäggsproduktion
Efterfrågan på ekologiska ägg har däremot ökat mer - där har försäljningen det här året ökat med 16 procent.
Priset på ekologiska ägg och ägg från frigående är högre än burhönsens ägg, vilket bland annat beror på att det är dyrare att föda upp på det sättet och mera arbetskrävande.
Investerade för att inreda burarna
Lönsamheten för äggproducenter som har hönor i inredda burar lider också av att de har stora investeringar bakom sig. Sedan 2012 ska alla burhöns ha inredda burar, enligt EU-direktiv.
Dava Foods vill med prissänkningen uppmuntra hönsfarmarna att övergå till att hålla sig med frigående hönor eller ekologisk farm.
Jan Lähde, vd för Dava Foods, sade i en intervju för Yle Åboland i augusti att de försöker uppmana producenterna att tänka efter och eventuellt investera i frigående eller ekologisk produktion.
Lähde säger också att de med olika stödformer kan hjälpa de producenter som ställer om och investerar.
Resultat från årets Språkbarometer visar på stora skillnader i språkklimatet i landets tvåspråkiga kommuner. Mest nöjda med språkklimatet är de svenskspråkiga i Grankulla, medan de finskspråkiga i Jakobstad är missnöjda
Av de svenskspråkiga i Grankulla är nästan 90 procent nöjda med språkklimatet, visar Språkbarometern. Det här placerar Grankulla som klar etta i jämförelsen framför Hangö, Sibbo, Kaskö, Sjundeå, Lovisa och Vasa där omkring 60 procent de svenskspråkiga beskriver språkklimatet som gott.
Det goda resultatet i Grankulla överraskar inte stadens bildningsdirektör Heidi Backman.
- Till min glädje används båda språken i Grankulla, i stadshuset och i stan av invånarna. Vi har tvåspråkig verksamhet i medborgarinstitutet, i bibban får man betjäning på båda språken och ungdomshuset är tvåspråkigt. Vi ser till att vi alltid har personal som kan båda språken, säger Backman.
I kommuner med svensk majoritet är den finskspråkiga minoriteten mest nöjd i Larsmo, Korsnäs, Kronoby och Kimitoön. I dessa kommuner anser dryga 50 procent av de tillfrågade att språkklimatet är gott.
Hurdant är språkklimatet där du bor? Vår interaktiva grafik visar läget i din kommun!
((vis:1111886))
Missnöje i Jakobstad, Lojo och Vanda
I kommuner med svenskpråkig majoritet är missnöjet bland finskspråkiga störst i Kristinestad och Jakobstad. Av de finskspråkiga i Kristinestad upplever en endast en tredjedel att språkklimatet är gott.
Ännu sämre är siffran i Jakobstad. Där är det endast en femtedel av de tillfrågade som betecknar språkklimatet som gott.
I kommuner med finskspråkig majoritet är missnöjet störst i Lojo och Vanda. Av de svenskspråkiga i Lojo och Vanda uppger en dryg fjärdedel av de tillfrågade att språkklimatet är gott.
Omfattande samarbetsprojekt
Språkbarometern mäter hur den språkliga servicen förverkligas i landets 33 tvåspråkiga kommuner. Barometern kartlägger hur de språkliga tjänsterna uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten.
Materialet består av en postenkät som skickats ut till 8893 slumpmässigt valda kommuninvånare. Det är institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort undersökningen i samarbete med Justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden.
Cirka 1,75 miljoner finländare bor i en tvåspråkig kommun. Av de svenskspråkiga bor 140 000 i en kommun med finska som majoritetsspråk, medan 44 000 finskspråkiga bor i en kommun med svenska som majoritetsspråk.
Det är speciellt finskspråkiga i tvåspråkiga kommuner som upplever att relationerna mellan språkgrupperna försämrats. Men också bland svenskspråkiga det färre som anser att relationerna är goda.
När tre läroinrättningar i Vasa går ihop i början av nästa år kommer den nya inrättningen att gå under namnet Vamia. Det blev det vinnande förslaget i en namntävling som ordnades i augusti.
Det är Vasa yrkesinstitut, Vasa vuxenutbildningscenter och Vasa kustregions läroavtalsbyrå som bildar Vamia. Det hela är ett steg i att förbereda sig för yrkesutbildningsreformen.
154 förslag kom in till namntävlingen. Vinnaren valdes av en jury bestående av representanter för läroanstalterna, Vasa stad och företag.
− Det var roligt att vi fick så många förslag. Många tävlingsdeltagare hade ansträngt sig ordentligt, för det kom förslag till både grafisk framtoning och logo. Det var tydligt att många var intresserade av saken, säger rektor Åsa Stenbacka på Vasa yrkesinstitut.
Utflyttningen till Sverige har accelererat under de senaste två åren. Nu är det vanligare att flytta från södra Finland än från Österbotten.
Sex procent av finlandssvenskarna har flyttat till Sverige under 2000-talet, visar tankesmedjan Magmas nya utredning.
Sverige känns så nära att det är lika lätt att flytta dit som till storstäderna i södra Finland.
Samtidigt har Sverige blivit en del av finlandssvenskarnas arbetsmarknad och också en del av utbildningsmarknaden.
- Det ser ut som om Finland och Sverige håller på att få en gemensam studiemarknad och då är det förstås intressant att se vilka konsekvenser det här får för de finlandssvenska utbildningsprogrammen, säger Kaisa Kepsu.
Kaisa Kepsu har också tidigare forskat i flyttningsmönster mellan Finland och SverigeKaisa Kepsu, utredningsansvarig på tankesmedjan MagmaBild: Kaisa Kepsukaisa kepsu,kaisa-kepsu-lescelius,magma
Under 2000-talet har nästan 26 000 svenskspråkiga flyttat utomlands och av dem 17 000 till Sverige. Endast ungefär hälften av dem som flyttar till Sverige flyttar tillbaka, visar utredningen.
Ungdomsflyttningen från Nyland är ett trendbrott och att den här trenden är så tydlig överraskade mig.― Kaisa Kepsu
Ungdomar från Helsingforsregionen lockas av Stockholm
Hittills har Sverigeflyttningen ofta uppfattats som ett österbottniskt eller åländskt fenomen, men numera är det nylänningarna som i allt högre grad flyttar till Sverige.
De senaste tio åren har utflyttningen från Nyland varit större än från Österbotten. Från Åland är flyttningsbenägenheten fortfarande störst.
Statistiken bygger på ett skräddarsytt datamaterial beställt av Statistikcentralen.grafikBild: Ylegrafik
- Ungdomsflyttningen från Nyland är ett trendbrott och att den här trenden är så tydlig överraskade mig, säger Kepsu.
Det är speciellt från Helsingforsregionen som ungdomarna flyttar. Utredningen beskriver inte orsakerna till flyttningen, men Kepsu nämner ändå studier, arbetsmarknadsläget och Stockholms attraktionskraft som viktiga motiv.
På individnivå handlar det om att det kan vara lättare att hitta ett intressant jobb och avancera i karriären.
Är det en hjärnflykt?
Kepsu tar hål på myten att det i första hand är högutbildade som flyttar.
Statistiken visar att de svenskspråkiga flyttarna inte är särskilt högutbildade och att utbildningsnivån inte har stigit under de senaste sexton åren.
Många av flyttarna är ändå unga och de flyttar till Sverige just för att få utbildning, så statistiken berättar inte hela sanningen.
Vi får färre mänskor i Svenskfinland och dessutom är det ofta unga i barnafödande ålder som flyttar. Det här påverkar indirekt framtida befolkningstal.― Kaisa Kepsu
Då man tittar på utbildningsnivån finns det trots allt flera intressanta aspekter.
År 2014 var den grupp som endast har grundutbildning mest benägen att flytta till Sverige.
Kepsu frågar sig om den ekonomiska krisen är så djup att Sverigeflyttningen delvis tar samma form som under massutvandringen på 1960- och 1970-talen: folk flyr den höga arbetslösheten och ett land i kris. Då var det främst lågutbildade finländare som flyttade efter industrijobb i Sverige.
Vy från HelsingforsBild: EPA/ MAURITZ ANTINfinlands flagga,helsingfors
Antalet finskspråkiga utflyttare till Sverige har ständigt sjunkit ända sedan 1970-talet.
Fastän Finland befinner sig i lågkonjunktur och Sverige har en växande ekonomi, så har andelen finskspråkiga utflyttare ökat endast minimalt.
Kepsu tror att en vägande orsak är att jobben i Sverige kräver goda kunskaper i svenska.
Överlag är flyttrörelsen utomlands större bland svenskspråkiga. År 2015 hade de svenskspråkiga fyra gånger större benägenhet att flytta utomlands än de finskspråkiga.
Bara hälften flyttar tillbaka
Under perioden 2000-2015 har endast 52 procent av de svenskspråkiga flyttat tillbaka från Sverige till Finland. Det innebär att Svenskfinland har "förlorat” drygt 8000 personer till Sverige.
- Det här är ett demografiskt problem. Vi får färre mänskor i Svenskfinland och dessutom är det ofta unga i barnafödande ålder som flyttar. Det här påverkar indirekt framtida befolkningstal. Det är ett reellt hot, säger Kepsu.
Den svenskspråkiga kunskapsbasen uttunnas och den svenskspråkiga befolkningsstrukturen påverkas negativt, skriver Kepsu.
Flyttningen kan leda till att språkförhållanden förskjuts både lokalt och nationellt.
Finlandssvenskarna i Sverige är en resurs som vi kunde bli bättre på att utnyttja.― Kaisa Kepsu
För en minoritet på cirka 290 000 finlandssvenskar är 17 000 utflyttare en stor andel, nästan sex procent.
- Finlandssvenskarna i Sverige är en resurs som vi kunde bli bättre på att utnyttja. Dels kunde de sprida information om finlandssvenskarna i Sverige, men de har också ett stort nätverk som vi kunde dra nytta av i Finland, säger Kepsu.
Avfallsförbränningsanläggningen Westenergy i Korsholm har körts ner på grund av ett vattenläckage.
Westenergy stängdes på tisdagen. Vattenläckan upptäcktes i anläggningens panna.
I ett pressmeddelande meddelar bolaget att reparationerna ska utföras så snabbt som möjligt. Går allt väl kommer anläggningen att starta igen på söndag.
Man försöker hitta orsaken
Man har ännu inte hittat orsaken till läckaget och därför kan det ta längre tid än tänkt att reparera skadan. Det man vet just nu är att läckan finns någonstans i pannrörssystemet.
Under tiden som Westenergy står stilla produceras varken elektricitet eller fjärrvärme. Avfallstransporterna kommer att riktas till ett tillfälligt lagerområde.
Westenergy finns på avfallsanläggningen Stormossens område i Kosholm. Anläggningen stod klar 2012 och ägs av de kommunala avfallsbolagen Stormossen, Botniarosk, Lakeuden Etappi, Millespakka och Vestia.
Närpes vill utvidga stadens bostadsområden samt industri- och handelsområden i centrum. Stadsstyrelsen godkände på tisdagen förslaget till delgeneralplan för centrum.
Ett par anmärkningar hade lämnats in mot delgeneralplanen från växthusodlare inom Skarpängsområdet.
Staden vill att Skarpängen i framtiden skall kunna bli ett nytt område för småhus. Området mellan Skarpängsvägen och Finbyvägen är reserverat som ett befintligt bebyggt område.
De som anmärker på delgeneralplanen anser att planen hotar verksamhetsförutsättningarna för växthusnäringen.
I sitt svar skriver Närpes stad att nuvarande verksamhet tillåts så länge tills detaljplanen måste ändras.
Området som omfattas av delgeneralplanen sträcker sig från gränsen til Kalax by i väster och i öster till riksväg åtta.
Norrut sträcker sig området som längst ca 2,9 km norr om Närpesvägen. I söder sträcker sig området till Bäckby och Gottböle.
Styrelsen för Åbo Akademi ska ta ställning till staden Jakobstads erbjudande om stöd till barnträdgårdslärarutbildningen.
Stadsstyrelsen i Jakobstad är enig om att utbildningen kan få ett stöd på mellan 200 000 och 270 000 euro årligen om akademin håller kvar utbildningen i Jakobstad istället för att flytta den till Vasa.
På onsdagen träffade Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman Åbo Akademis rektor Mikko Hupa i Helsingfors. Vid mötet diskuterades Jakobstads erbjudande.
- Vi presenterade förslaget som stadsstyrelsen kom överens om på måndag. Nu går det vidare genom att Åbo Akademi behandlar saken i sin egen styrelse nästa vecka, säger Kristina Stenman.
Stenman säger att de hade en öppen och bra diskussion på mötet.
- Vi kunde presentera närmare vad stadsstyrelsen har beslutit om och vad våra tankar är, och Åbo Akademis representanter berättade om det resonemang som de har haft, så det var en bra diskussion, säger Kristina Stenman.
Kom det fram några nya infallsvinklar vid mötet?
- Vi kunde konkretisera hur vi har tänkt kring de här olika elementen som vi har med i vårt förslag. Vi kunde också ta upp situationen och miljön och bakgrunden i Jakobstad, säger Kristina Stenman.
Jakobstads representanter fick inte någon konkret respons på sina förslag vid onsdagens möte, utan bollen ligger nu hos akademins styrelse.
ÅA:s rektor Mikko Hupa har tidigare sagt att pengar inte var högsta prioritet när styrelsen fattade beslutet. Akademin har istället velat prioritera integration och samverkan med lärarutbildningen i Vasa.
