Mittfältaren Jonas Emet vann ifjol den inhemska skytteligan med 14 fullträffar, men säsongen 2015 har blivit en enda lång skademardröm. Nu är tongångarna ändå positiva och siktet är inställt på nästa år.

När Yle Sporten träffar Emet, 27, vid hans arbetsplats på Centralplan i Jakobstad är han mitt uppe i en säsong som präglats av en hel del frånvaro från jobbet.

Han har totalt spelat 473 minuter ligafotboll i totalt sex matcher. På tisdagen besökte han igen en specialist i Helsingfors, vars dom var definitiv:

Återhämtningen från skadan i hans högra knä kommer att kräva en konvalescensperiod på tre månader.

– Den slutliga diagnosen torde vara att det handlar om en överansträngning och inflammation av kronisk karaktär. Det har bråkat längs med vägen under tidigare år, men det har aldrig varit så allvarligt som det varit i år. Förhoppningsvis har läkarna nu en klar diagnos och det skall nog bli bra med tid, senast till nästa försäsong, säger en avslappnad Emet till Yle Sporten.

Han kom cyklande till intervjutillfället och går till synes helt obehindrat, men avslöjar att hans fysiska aktiviteter just nu är begränsade till cykling, gympass och vattenlöpning.

Problemen uppstår när han sätter rejäl tyngd och belastning på det högra knät, som är muskelsvagt på insidan.

Gammal skada

Jonas Emet har spelat 212 ligamatcher totalt. Jonas Emet har spelat 6 matcher och 473 minuter fotboll i ligan i år. Bild: YLE/AnttiKoivukangas

– Jag har haft mindre problem med samma typ av skada redan under Mika Laurikainens tid i Jaro. Efter det vilade jag två månader också som United-spelare i Tammerfors. Efter det gick det en lång tid då jag bara kände av det momentant, men nu för första gången har det satt käppar i hjulen för spelandet, minns Emet.

Det var mer specifikt i januari i år som olyckan var framme.

Emet hade åkt ner till Turkiet för att testspela med en klubb från Kazakstan. Hans kontrakt med FF Jaro för 2015 gav honom möjligheten att flytta utomlands under januari.

Från att ha varit en skyttekung med utlandsambitioner har han reducerats till att vara, enligt sina egna ord "värdelös för sitt lag".

– Klart att det kändes surt i början på säsongen, också under högsommaren kändes det surt. Det hjälper ändå inte att sura över saken, det ändrar inte på något. Jag har kommit över det och blickar framåt och försöker hitta det positiva i tillvaron. Allting blir så mycket tyngre om man går omkring och är bitter.

Sprutor och vila skall lösa problemet

Istället har Emet nu orsak till optimism efter de senaste besöken till Helsingfors. Den behandlande läkaren hade samma problem med en ishockeyspelare under fjolårssäsongen.

– Det är varken en dramatisk eller svår skada, men det tar tid. Vi har inlett en behandling med sprutor i knäet kombinerat med rehabilitering. Det fungerade för hockeykillen så varför skulle det inte fungera för mig?

Emet har följt stora delar av säsongen från sidan av planen och tror inte att överlevnaden i landets högsta serie kommer att vara något problem.

FF Jaro ligger inför sista tredjedelen på tionde plats i tabellen. Ironiskt nog sätter 14-målsskytten från 2014 fingret på lagets största problem i seriespelet.

Målskyttet.

– Vi har gjort bra matcher där vi hade varit förtjänta av mer. Samtidigt är fotbollen en resultatsport och på sistone har det klickat i offensiven. Det är svårt att vinna matcher om man inte gör mål alls. Jag tror laget ändå kommer att klara kontraktet galant, någon orsak till panik finns inte, menar Emet.

Nya tag 2016

Jonas Emet i hetluften mot HJK 2013. Jonas Emet, FF Jaro Bild: Yle / Chriso Vuojärvi

Hans kontrakt med FF Jaro går ut efter säsongen, men då framtiden kommer på tal blir han fåordig.

– Först gäller det nog bara att bli i skick. Sen får jag se mig omkring. Jag har ändå varit skadad en hel säsong, så knappast är jag allt för eftertraktad och överöst med alternativ, säger Emet och småler.

Helt sysslolös behöver Emet ändå inte vara under rehabiliteringen. Om en vecka återupptar han det sista året på sina studier.

Går allt väl, kan han om ett år titulera sig tradenom med inriktning på utrikeshandel och logistik.

Och hoppeligen igen kunna kalla sig själv fotbollsspelare.

Pristagarna i den svenskösterbottniska kriminalromantävlingen är utsedda. Juryn väljer att inte kora en förstapristagare, i stället delas två andrapris och ett tredjepris ut.

Ett andrapris på 4.000 euro går till Marita Gleisner, Korsholm, för ”Villa Jasmin” – en stilsäker och väl sammanhållen berättelse där något förfärligt har hänt, som kastar långa skuggor över huvudpersonens ensamma tillvaro och avslöjas i en överraskande vändning.

Ett andrapris på 4.000 euro tilldelas Janne och Johnny Ramstedt, Åbo, för ”Stendahls syndrom” – en välskriven historia med driv i berättandet där sökandet efter en förvunnen flicka eskalerar steg för steg för att slutligen nå sin dramatiska kulmen.

Ett tredjepris på 2.000 euro går till Tom Wilhelms, Pedersöre, för ”Bara det du måste göra”– en spännande berättelse om en människa som frestas att ta lagen i egna händer och upptäcker att allt inte är vad det synes vara.

Sammanlagt 42 bidrag skickades in till tävlingen som arrangerades av Svensk-Österbottniska Samfundet i samarbete med förlaget Scriptum, Vasabladet och Österbottens Tidning. I juryn satt Nina Dahlbäck, kulturchef på Vasabladet, Kjell Herberts, preses för Svensk¬-Österbottniska Samfundet, Henrik Othman, tf chefredaktör på Österbottens Tidning och Maria Sandin, förlagsredaktör.

– Tävlingsbidragen visar på en imponerande litterär aktivitet. Skribenterna har verkligen låtit fantasin och kreativiteten flöda, säger juryns ordförande Nina Dahlbäck.

Skolparken i Jakobstad har varit skådeplats för oroligheter i sommar. Flera knivdåd har inträffat i parken och senast i tisdags knivskars en person och två pojkar hotades.

- Den här sommaren har varit lite extrem. Tyvärr har det varit oroligheter där också knivar varit inblandade, säger kriminalkommissarie Magnus Jakobsson.

Jakobstad har seglat upp i rubrikerna på ett föga smickrande sätt i sommar. Vi frågade kriminalkommissarie Magnus Jakobsson, Ellen Moisio som studerar på Jakobstads gymnasium och Beni Edström som arbetar som handledare för unga på After Eight och själv är tonårsförälder om det blivit stökigare.

- Om man bara läser rubrikerna och följer sociala medier så får man lätt den bilden. Men jag tror nog att det varit rörigt förut också. I dag får vi så snabbt information om olika incidenter så vinklingen kan bli lite felaktig. Men inte kan vi förneka att det varit oroligt i sommar, säger Magnus Jakobsson.

Skolparken i Jakobstad har varit centrum för oro och stök i sommar och flera knivdåd har inträffat i parken. Skolparken i Jakobstad Bild: Yle/Kjell Vikman

Alkohol och droger

Ellen Moisio går i gymnasiet som är beläget strax intill Skolparken. Hon upplever inte parken som en otrygg plats.

- Jag upplever inte att Skolparken är en extra stökig plats, åtminstone inte dagtid. Men många människor och alkoholister samlas där. På kvällar och helger är parken det ställe där folk samlas och också dricker alkohol, säger Ellen Moisio.

Det talas om att alkohol och droger är allmänt förekommande bland unga i Jakobstad. Är det så?

- Visst finns det en hel del alkohol. Drogerna märker man inte av i stadsbilden, det sker mera privat tror jag. Men man hör om droger hela tiden. Jag tror att drogerna är mera utbredda än man kan föreställa sig, säger Ellen Moisio.

Psykiskt illamående

Beni Edström jobbar som handledare på After Eight och även som tonårsförälder kommer han i kontakt med ungdomar. Beni Edström säger att det psykiska illamåendet bland ungdomar har ökat markant.

Vi ska ta tillbaka Skolparken, den ska vara en plats där människor i alla åldrar kan träffas och trivas tillsammans, säger Beni Edström. Stökigt i skolparken i Jakobstad efter skolavslutningen Bild: Yle/ Kjell Vikman

- Man upplever att alkohol och droger kanske mer än tidigare hör till vardagen. Som förälder och handledare är jag bekymrad. Speciellt när jag dessutom upplever att det psykiska illamåendet har ökat, kanske till och med markant under de senaste åren. Risken är att de unga prövar på droger och att de trillar dit. Då blir både studier och arbete lidande, säger Beni Edström.

- Men trots oron är det samtidigt viktigt att vi skapar en framtidstro, speciellt för de unga, säger Beni Edström.

Det hjälper inte att blåsa upp skräckscenarion, säger Edström. Istället måste vi möta ungdomarna där de är i dag och framför allt lyssna på dem.

- Vi måste lyssna. Vilka är deras önskningar och förhoppningar inför framtiden?

Yles artiklar om våldsamheter i Skolparken har fått många kommentarer på webben. "Jakobstad är ingen trygg stad, alkohol och droger är allmänt förekommande", skriver signaturen förälder. Är vi invaggade i en falsk trygghet?

- Jag tror inte att läget är värre än i andra städer, men i vår lilla stad kommer det här problemen upp till ytan. I en av kommentarerna benämndes Jakobstad som ett "Chicago", men det vill jag tillbakavisa. Inte har vi en sådan stad. Trots allt har vi en trygg stad där man kan bo och arbeta och gå på gatorna utan att vara rädd för att råka ut för något vansinnesdåd, säger Magnus Jakobsson.

Ellen Moisio säger att mycket beror på i vilka kretsar man rör sig. Hon känner sig inte otrygg när hon rör sig på stan.

- Det handlar mycket om vilka kretsar man umgås i. Helst undviker jag att röra mig ensam sent om kvällarna, men det tror jag gäller på de flesta orter. Inte är jag rädd för att någon ska hoppa på mig.

På After Eight där man arbetar med ungdomar i verkstäder och även har en uppsökande verksamhet så märks det att många unga mår dåligt.

- Det ökar, men vad det beror på är svårt att säga. Sist och slutligen är det viktiga att vi bryr oss om de unga. Jag tror på att jobba långsiktigt. Vi måste alla tillsammans hitta former och miljöer där vi kan mötas och skapa en dräglig tillvaro, säger Beni Edström.

Lämna soffan och vinglaset

I Yles kommentarsfält uppmanar kommentatorn "Förälder" de vuxna att kliva upp ur soffan och släppa vinglaset och bege sig ut för att se vad de unga håller på med.

- Tummen upp för den kommentaren. På Jakobs dagar befann sig 10 000 personer i stan när KAJ körde i gång i Skolparken. Alla åldersgrupper fanns på plats och det ger ett lugn. Jag var själv på jobb och visst förekom det mycket alkohol, men det gick ändå lugnt till trots att så många samlades i centrum, säger Magnus Jakobsson.

Beni Edström vill att människorna "tar tillbaka" Skolparken och inte låter den bli en plats för våld och fylleri.

- Ta tillbaka stadsrummet, överlåt det inte till att bli ett litet getto där man kan göra sådant som sen lyfts upp i feta rubriker, säger Edström.

Flera vuxna på stan skulle lugna läget säger Ellen Moisio.

- Ungdomar rädda att föräldrar eller deras bekanta ska se dem. De blir försiktigare och lugnare om föräldrar också rör sig ute på stan och i Skolparken, säger Moisio.

Magnus Jakobsson vill lyfta fram de föräldrar som går runt i stan på kvällar och helger.

- Det är en bra grej. Jag vill verkligen lyfta på hatten för de föräldrar som stänger av teven och ger sig ut för att ta sitt ansvar.

På sociala medier vill de som kommenterar ofta se fler poliser i stadsbilden. Räcker polisens resurser till?

- Nej, vi har inte möjlighet att finnas i parken hela tiden, men vi kör förbi så ofta vi kan och alla extra öron och ögon tas emot med tacksamhet.

Stänga Skolparken

En del som kommenterar på webben vill att man stänger Skolparken. Vad säger panelen om att hägna in och låsa parken?

- Nej, det hjälper inte, säger Ellen Moisio.

Folk skulle bara söka sig till andra platser. Inte heller kriminalkommissarien vill ha något staket.

- Men det finns andra saker vi kan göra för att lugna läget, säger Magnus Jakobsson.

- Absolut inte. Ett staket är inte rätt väg att gå, säger Beni Edström.

Efter flera år av depression, anorexi och självdestruktivitet har 18-åriga Fanny Käld äntligen blivit frisk. Familjen, vännerna och konsten hjälpte henne att bearbeta problemen.

Konsten fick henne att kunna handskas med minnen och alt det jobbiga som hade hänt tidigare i livet.

Kälds favoritkonstverk. Fanny Kälds konstverk. Bild: Yle/Kati Enkvist.

- Plötsligt kunde jag tydligt märka att jag mår så mycket bättre och att jag klarat mig ur det värsta, säger Käld.

Tankarna cirklade hela tiden kring mat. Vad kan jag äta i dag?

- I dag tänker jag inte så längre. Visst kan det gå lite upp och ner. Vissa dagar är bättre än andra. Men jag vet att det går över.

De mörka känslorna är temat för Kälds konst. Konstverk och dikter samsas på väggarna i Galleria Wasaborg i centrum av Vasa.

- Det här ingen konstutställning som man hastar sig igenom. Man får gärna ta sig tid att både läsa och titta för att få hela upplevelsen.

Till Fannys egna favoriter hör ett konstverk som föreställer ett abstrakt järnvägsspår.

- Det hjälpte mig att bearbeta alla mina tankar på självmorden.

Aldrig ångrat någonting

Att vara öppen med sin sjukdom är inte något som Fanny Käld har ångrat.

- I går på vernissagen var det lite nervöst. För då kunde alla se och förstå hur jag har haft det. Deras reaktioner fick mig att tvivla lite, men det kändes bara bra efteråt.

Orden räckte inte till då Fanny kämpade med ätstörningen.

- Då var det konsten som hjälpte mig. Och konsten kommer nog att spela en stor roll i mitt liv i framtiden också.

Utställningen "Om du inte fanns" pågår fram till den 23 september vid Galleria Wasaborg. Konstnären Fanny Käld finns själv på plats varje torsdag.

Fotbollsligalaget FF Jaro förstärker sina led med en ytter vars namne hör till världens bästa mittfältare. Men Jakobstadsklubben väntar sig att också deras David Silva levererar.

Silva har testspelat med Jaro under veckan och imponerade på träningsledningen. Nu har parterna skrivit kontrakt över resten av säsongen.

Silva, 28, kommer från Kap Verde och trivs bäst som ytter eller anfallare. Han kommer närmast från skotska Kilmarnock där han spelat tillsammans med Alexei Eremenko junior.

David Silva sopimukseen Jaron kanssa | David Silva förstärker Jaro | http://t.co/sW2PIIB7oq | #FFJaro #Veikkausliiga pic.twitter.com/B810TPmMUV

— FF Jaro (@FFJaro) August 27, 2015

– Vi vet att detta är en spelare med en hög högsta nivå och vi hoppas att han så snart som möjligt hittar matchformen och kan bidra med offensivt med passningar och mål, konstaterar Jaros vd Niklas Storbacka.

Silva har haft problem med skador på sistone och söker en nytändning i Finland. Han förväntas debutera i Jaros led borta mot KTP på lördag.

Det är INTE denna David Silva som flyttar till Jakobstad. David Silva, Man City, augusti 2015. Bild: EPA / All Over Press

Carina Engström och Serafima Borotinskij-Bränn dansar en traditionell, kraftfull afrodans.

Dansen kräver god kondition, och Carinas och Serafimas ansikten spricker upp i stora leenden, när de svänger och knycker på kropparna i takt med Francis Oyeyiolas trummande.

-Det är så här man åstadkommer integration, när man möts kring en aktivitet som ger glädje, säger Francis.

Ömsesidiga fördomar

Dans- och trumgruppen Kpanlogo Yede deltar i Österbottens förbunds projekt Multikultforum, som vill integrera flyktingar och asylsökande med hjälp av kultur.

Det är svårt att skapa kontaktytor mellan finländare och invandrare och asylsökande, säger Seija Punnonen som är projektledare för Multikultforum. Ömsesidiga fördomar gör det svårt, liksom det faktum att finländare har sina egna kretsar och kanske inte har något behov av att lära känna några nykomlingar.

Det är inte heller alltid så lätt att försöka främja integration i ett hårdnande samhälle. Hon är upprörd över den diskussion som förekommit i sommar kring huruvida Finland skall vara ett multikulturellt samhälle eller inte.

Seija Punnonen arbetar för att skapa integration via kultur. Seija Punnonen arbetar för att skapa integration via kultur. Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney

-Vad är finsk kultur? Är det Sibelius? Han var finlandssvensk. Det samma gäller Gallen-Kallela och Edelfelt. Och alla reste de mycket och fick intryck och impulser från andra länder, säger Seija Punnonen.

Folk vill ha handling

Regeringen talar om integration, säger Francis Oyeyiola, som själv ursprungligen är hemma från Ghana, men det fungerar inte att försöka åstadkomma integration via presentationer eller tunga texter om hur man ska skapa integration. Folk har inte tid med sånt.

-Med vår trum- o dansgrupp har vi märkt att folk vill att det ska hända något istället. Man måste komma med något roligt som de kan delta i. Då börjar de fråga massor av frågor, som vad äter ni i Afrika och hur många språk talar ni i Afrika.

När Kpanlogo Yede höll workshop i Nykarleby Arbis så ville folk inte gå hem när programmet var slut. Istället satte alla sig ner och bara pratade. Så här får man integration att fungera. En plus en blir mer än två, säger Francis Oyeyiola.

Afrodans kräver god kondition Francis Oyeyiola och dansare från trumgrummen Kpanlogo-Yede Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney

Dagen efter vårt möte har medlemmarna i Kpanlogo Yede inplanerat en workshop på ett åldringshem i Vasa. Längs en vägg i övningslokalen står ett tiotal höga och smala trummor uppställda, i väntan på transport. De boende ska få trumma, prova bastkjolar, dansa och också kombinera trummandet med finsk och svensk folkmusik.

Att inte vara välkommen

Det är mycket glädje i Francis Oyeyiolas ögon när han berättar om dansen och musiken och hur det är en dörröppnare mellan kulturer. Det bär mig nästan emot att föra de diskussioner på tal som förts i sommar kring krafter som motsätter sig att Finland blir ett mer multikulturellt samhälle. Glädjen slocknar i Francis ögon när han berättar att han nog diskuterat saken med sina vänner. Han känner folk som inte rör sig ute mer än nödvändigt längre på grund av rädsla.

-Vi säger åt våra bekanta att Finland är ett av världens tryggaste länder. Men om man inte känner sig trygg på grund av vad någon säger, då blir folk oroliga. Att inte känna sig välkommen kan kännas väldigt sårande. Men vad kan vi göra, säger Francis Oyeyiola, vi är här nu.

Just nu flyttar många från finländare utomlands. Vart far dom? Och blir de behandlade som vi? Det är den fråga som de som inte vill att Finland ska vara mångkulturellt borde ställa sig, fortsätter Francis Oyeyiola.

Francis och Carina Engström från dansgruppen Kpanlogo Yede är i dagarna på väg till Ghana. Francis har sagt åt Carina att hon ska få se hur många västerlänningar som arbetar och bor i Ghana. De behöver inte höra uppmaningar om att fara tillbaka dit vart de kom ifrån. Inte bryr sig någon om sådana saker i Ghana, säger han.

Hur ser barnens framtid ut?

Det som bekymrar Francis Oyeyiola mest är barnens framtid. Hur ser framtiden ut för sådana som hans eget barn, som har mamma från Europa och pappa från Afrika? Var finns deras hem? Det här måste vi prata om, säger Francis, de här barnen faller mellan stolarna. Och vi måste göra något nu, och använda dem som en bro mellan de två motpolerna i diskussionen om ett multikulturellt samhälle.

Det är ytterst få österbottniska kommuner som inte tar emot några flyktingar i år. Det är enbart Korsnäs dit varken asylsökande eller kvotflyktingar verkar anlända.

Omkring 140 kvotflyktingar tas emot av kommunerna i svenska Österbotten i år. Närmare 1000 asylsökande bor också just nu på flyktingförläggningarna i Kristinestad, Vasa, Oravais och Jakobstad.

Flera tar emot syrier

På torsdag kväll anländer 14 personer från Syrien till Terjärv i Kronoby.

- Röda Korset och frivilliga har jobbat fantastiskt och ställt i ordning lägenheter åt dem. Folk har varit så givmilda och ställt upp på talko för att fixa lägenheterna, säger flyktinghandledare Carina Forsström.

Också Malax tar emot syrier i år. Totalt kommer 19 kvotflyktingar i början av september.

Inom ett par veckor kommer flera familjer från Kongo till Korsholm.

En familj har redan kommit. Precis som i Kronoby har invånare och Röda Korset ställt upp och skänkt saker till kvotflyktingarna, berättar flyktingkoordinator Annika Henderson.

Personligen tycker Henderson det är positivt och viktigt att kommunerna tar emot flyktingar.

- Vi har ett ansvar och vi har utrymme för flera invånare. Mångfalden berikar vårt land och vår kultur.

Asylsökande i hela sydösterbotten

Ända sedan våren har antalet asylsökande ökat på mottagningscentralen i Kristinestad.

- Just nu har vi 350-380 personer här. Jag kan inte säga exakta siffran, polisen kommer och hämtar en del då och då, säger Annica Riddar som är chef för mottagningscentralen.

Polisen hämtar alltså de som inte får uppehållstillstånd i Finland.

En följd av att så många kommer är att centralen har placerat asylsökande också i grannkommunerna Kaskö och Närpes. De bor i hyreslägenheter och i SÖFF:s internat i Närpes.

Fullmäktigeordförande Mikaela Björklund (SFP) i Närpes är glad över nykomlingarna. Lokalbefolkningen har engagerat sig i både kvotflyktingarna och de asylsökande.

- Folk har ringt och frågat vad de månne behöver hjälp med, och lakan och kläder har förts dit.

Närpes skulle ta emot 20 kvotflyktingar i fjol, men de blev försenade så de sista kom i mars i år. För dem finns både vänfamiljer och aktiviteter bland annat i kyrkan och barnkör, enligt Björklund.

Finländarna ska vara tysta

Flyktingförläggningen i Oravais är också överfull, enligt förläggningschef Mats Hägglund. I Oravais finns plats för 150 vuxna och 27 barn.

Förläggningens enhet i Jakobstad får 25 nya platser från och med september. Den kan då ta emot 175 personer.

- Men vi har rätt häftig överbeläggning nu. Vi har totalt 430 personer på våra enheter, säger Hägglund.

I Kronoby säger flyktinghandledare Carina Forsström att hon blir bedrövad då hon ser nyheterna. Hur flyktingar kvävs till döds på båtar i Medelhavet.

- Det känns som att den lilla grupp kvotflyktingar som Finland tar emot bara är en droppe i havet. Vi kunde vara ganska tysta och inte opponera oss så högljutt. Vi kunde vara rätt ödmjuka, säger Forsström.

Polisen vill se fler asylplatser

Flyktingförläggningen i Vasa kommer troligen att öka sina platser från 200 till 300 i år.

Social- och hälsovårdsnämnden har för sin del godkänt ökningen.

- Finland ska dra sitt strå till stacken. Det pågår så många katastrofer i världen och det är ohållbart för grannländerna till de drabbade. Vi måste göra något, säger ordförande Thomas Öhman (SFP).

Enligt polisinrättningens utlåtande är det också bra om staden utökar antalet platser på förläggningen.

- För alternativet är att de så att säga drar omkring på vägarna. Då de kommer till en förläggning registreras de och en process inleds åtminstone, säger Öhman.

Dessutom så brukar asylsökande i Österbotten förr eller senare hamna i Vasa, enligt Öhman.

- I Vasa finns många lägenheter och många flyktingar från förr. Så de droppar ofta in hit, men då blir det utan bidrag från staten. För de som kommer direkt till flyktingförläggningen får Vasa statsbidrag, säger Öhman.

Österbotten säger ja till fler kvotflyktingar

Statsrådet skärper riktvärdena för buller från vindkraftverk. Dagtid går gränsen vid 45 decibel.

I den nya förordningen är riktvärdet för vindkraftsbuller nära bebyggelse 45 decibel dagtid och 40 decibel nattetid.

De nya riktvärdena ska säkerställa att vindkraftverken inte byggs så nära bebyggelse att bullret orsakar hälsoolägenheter. De ska dessutom göra det lättare för kommunerna att planera markanvändningen.

Enligt Finlands klimat- och energistrategi ska det bli betydligt vanligare med vindkraft, men hittills har man ofta tillämpat bullerregler från 1992 när man har diskuterat vindkraft.

Dagens förordning gäller inte de vindkraftverk som redan har miljötillstånd eller bygglov.

Nu skall skarvarna ses över. Jordbruks- och miljöministern Kimmo Tiilikainen från centern har tillsatt en arbetsgrupp för att hitta en hållbar lösning på skarvproblemet i Finland.

SFP-riksdagsledamöterna Anna-Maja Henriksson, Mats Nylund, Mikaela Nylander och Stefan Wallin har i ett skriftligt spörsmål frågat vilka åtgärder regeringen tänker vidta för att skyddsjakt av skarv ska kunna förverkligas på ett effektivt sätt.

- Att miljöministern tillsätter en expertgrupp visar klart att han är öppnare för skarvproblematiken än sin företrädare. Det är bra, säger Anna-Maja Henriksson, ordförande för Svenska riksdagsgruppen som i flera år aktivt drivit på för att skarvproblemet i skärgården ska tas på allvar.

I spörsmålet vill SFP-riksdagsledamöterna också att EU:s fågeldirektiv ska ändras så att skarven kan bli jaktbart vilt i Finland.

- Det som är viktigt att saken inte begravs i en arbetsgrupp, eftersom problemen finns här och nu, säger Henriksson.

Vasa sjukvårdsdistrikt betalar allt större summor för vård av patienter utanför distriktet. Över 20 miljoner euro betalade sjukvårdsdistriktet under årets första sju månader för vård i andra inrättningar.

Kostnadsökningen är stor, 25 procent eller drygt 4 miljoner euro ökade kostnaderna för vård i andra inrättningar bara under årets sju första månader.

En av orsakerna är att då förlossningarna och jouroperationerna vid Jakobstads sjukhus lades ner, har merparten av patientströmmarna gått till Mellersta Österbottens centralsjukhus. Bara en tredjedel har sökt sig till Vasa centralsjukhus.

Kommunerna i norr står nu för nära hälften av kostnadsökningen på drygt 4 miljoner euro.

Merparten av fakturorna från andra vårddistrikt kommer ändå från Tammerfors universitetssjukhus, även om användningen av vården i Åbo ökar.

Styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt ska nu diskutera hur man kan påverka de ökande kostnaderna. Frågan är vad det lönar sig att behandla i Vasa sjukvårdsdistrikt?

Chefsläkarens svar i beredningen är att det handlar om två patientgrupper. De som kan vårdas kostnadseffektivt och patienter som sysselsätter de specialister som behövs för att upprätthålla jourberedskap.

På måndag diskuterar styrelsen omfattningen av vård på andra inrättningar och förslaget är att klinikgrupperna ska vara återhållsamma, men inom ramen för vårdpraxis.

Studielivet har vaknat till liv igen i Vasa. Högskolorna har börjat ta emot vilsna första årets studerande som försöker orientera sig i sin nya tillvaro.

I aulan vid Åbo Akademi i Vasa står Audrina Haros från Syros i Grekland och Bailey Hart från Kansas i USA och väntar på sin tutor. De får en massa information om skolan och allt runt omkring. Schemat är späckat.

Studerande från Novia. Från i måndags när de började med studierna. Studerande utanför Novia. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund

- Okej, men vi har bara några minuter innan vi ska vidare till nästa ställe, svarar Hart på frågan om det passar med en intervju.

Hon berättar att det var den finländska kulturen och ÅA:s magistersprogram i konfliktlösning som lockade henne till Vasa.

- Jag gillar kulturen här, den är så annorlunda mot den i USA. Jag visste inte mycket om Vasa före jag kom, men hade uppfattningen om att det var en lugn men internationell stad, säger Hart.

För Audrina Haros var också studieämnet något som vägde tungt.

- Jag hade många alternativ, men Finland är en av de bästa länderna att studera i när det gäller samhällsvetenskaper.

Vasa är omtyckt studiestad

Deras första intryck av Vasa är att det är en fin stad och att vädret var varmare än förväntat. Dessutom är närheten till naturen är ett plus.

Till studielivet hör för många också sitzer och andra fester. Bailey Hart säger att hon inte har hunnit testat nattlivet på grund av jetlaggen men att hon har hört att det är bra. Audrina Haros har varit ute några gånger och tyckte att det var ok.

- Det är inte som nattlivet vi har i Grekland men det är bra på ett finländskt vis, säger hon och skrattar.

Emilia Alfthan från Grankulla och Olivia Andersson från Borgå är också första årets studerande vid Åbo Akademi. De ska studera utvecklingspsykologi.

Emilia Alfthan från Grankulla och Olivia Andersson från Borgå är första årets studerande vid Åbo Akademi. Studerandena Emilia Alfthan och Olivia Andersson vid Åbo Akademi Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

- Jag har fått ett riktigt bra första intryck. Människorna är trevliga och det verkar finnas en bra samhörighet här, säger Alfthan.

- Vasa är en liten mysig stad. Den är ganska lika som Borgå så jag känner mig hemma, säger Andersson.

Deras förväntningar på studietiden är ganska klara.

- Jag ser fram emot ett riktigt studieliv med fester, skolarbeten och träffa nya kompisar. Allt som hör till helt enkelt, säger Andersson.

Ni har båda nyss flyttat hemifrån. Hur känns det?

- Hittills känns det helt bra, men snart kommer väl chocken när man inser att man måste göra allt själv, säger Alfthan.

- Jag har nog redan märkt hur stökigt det är i lägenheten när inte mamma är där och städar och diskar, säger Andersson och skrattar.

Bostadsmarknaden i Vasa kan vara lite knepig i slutet av sommaren när alla studerande söker bostad.

- Jag sökte direkt och fick en studiebostad, säger Alfthan.

- Jag fick ingen studiebostad utan var tvungen att hyra privat. Lägenheten är ganska dyr, men mamma och pappa hjälper mig ekonomiskt, säger Andersson.

På Novia har studierna redan börjat för Nykarlebyborna Fredrika Lund och Christoffer Sjöholm. Som många andra gulisar har de svårt att föreställa sig vad som riktigt väntar.

Christoffer Sjöholm och Fredrika Lund studerar vid Novia. Christoffer Sjöholm och Fredrika Lund studerar vid Novia Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

- Vi vet nog ingenting ännu, men det klarar väl, säger Lund.

Hon ser fram emot att få ta del av studielivet.

- Det ska bli roligt att få uppleva det själv. Tidigare har jag bara hört om sitzer och annat och läst om det på nätet.

Sjöholm har inga förväntningar på studielivet. Han fortsätter med sina hobbier, som till exempel spelprogrammering.

I början av sommaren blev en eventuell fusion mellan Novia och Arcada igen aktuell. Är det här något som ni har funderat på?

- Nej, jag har inte ens hört talas om det, säger Sjöholm.

- Njaa, lite vet jag. Men det har inte varit aktuellt förrän nu. Förstås är det tråkigt om någon utbildning flyttas till södra Finland, säger Lund.

Sedan Pohjolan Voima satte reservkraftverket i Kristinestad i malpåse, har staden och näringslivscentralen varit sysselsatta med att söka nya möjligheter för att hitta verksamhet till området.

För tillfället handlar det om att söka pengar för utvecklingsprojekt och utredningar.

- Uppdraget är, att tillsammans med PVO och staden Kristinestadse, se vad som finns att göra. Kan man hitta ersättande verksamhet, eller annan verksamhet? Och hur kan hamnen utnyttjas? Det här är frågor vi söker svar på, säger säger Angelique Irjala, vd vid Kristinestads näringslivscentral.

- Helst skulle vi vilja kunna ha en lösning i dag, men det kan vi tyvärr inte erbjuda. Men vi jobbar hårt med att hitta möjligheter och hur vi skulle kunna mildra effekterna vid ett "worst case scenario", säger Angelique Irjala.

Påverkar stadens ekonomi

Det värsta scenariot skulle förstås vara att PVO tar sina pinaler och lämnar en tom fabrik efter sig.

Om Pohjolan Voima helt stänger kolkraftverket på Björnön i Kristinestad, går staden miste om en inkomstskatt på 300 000 euro och fastighetsskatt på 146 000 euro årligen.

- Det påverkar mycket i Kristinestad, cirka 100 arbetsplatser far om de stänger, eftersom stängningen också påverkar underleverantörer och service mer mera.

Bioenergi kunde vara lösningen

Staden och näringslivscentralen är i regelbunden kontakt med Österbottens Förbund och Närings-, trafik- och miljöcentralen och de verkar vara positiva till att stödja utvecklingsprojekt. Det mest lovande just nu är satsningar på bioenergi.

- Bioenergi är stort i dag. Förbundet har specifika pengar som vi kommer att söka. Bioenergi finns också med i regeringsprogrammet, och där är också Pohjolan Voima själva intresserade, till vår stora glädje.

I juni kom beskedet att Pohjolan Voima lägger verksamheten i Kristinestad på is. Kolkraftverket på Björnön har fungerat som reservkraftverk, men lönsamheten blev så låg att PVO stängde kraftverken i Kristinestad och i Björneborg.

Utmaningen ligger just i att hitta en verksamhet som är lönsam.

- Där har vi stora utmaningar att se vilken form av bioenergi som i längden kan vara lönsam. Det är en förutsättning för att de ska vara intresserade. Ely-pengar kan sökas för hamnverksamheten, men det beror på vad PVO tänker göra, säger Angelique Irjala.

Personalen arbetar i dagsläget kvar på Pohjolan Voima i Kristinestad, bland annat med underhållsarbeten.

Det var på tisdagen förra veckan. Kenneth Marus kom körande från Lidl längs lättrafikleden och skulle korsa Skolgatan och Kållbyvägen för att fortsätta hemåt mot Sveden där han bor.

- Det finns dubbla körfält för bilarna där. Bilen i första körfältet stannade och jag började köra ut. Det var en så pass liten bil att jag såg den andra bilen som kom i det andra körfältet. Men den stannade inte, utan slog i mig så att elmopeden som har tre hjul lättade och ställde sig på två hjul, säger Kenneth Marus.

Kenneth Marus. Kenneth Marus Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Det kunde ha gått riktigt illa. Kenneth Marus var klädd i kortärmat och han hade ingen hjälm - vilket inte heller är något krav för permobiler. Men hans fordon välte inte, utan bucklades enbart. Bilen repades också, men fortsatte ändå färden.

- Han mer eller mindre smet. Några andra trafikanter, som såg vad som hade hänt, stoppade honom. Han hade frågat om något hade hänt mig. Men eftersonm jag satt kvar på elmopeden så tyckte han väl inte att det var något att göra någon större notis av, säger Kenneth Marus.

Vill se åtgärder

Marus har inte polisanmält händelsen, men överväger att göra det ifall reparationen av elmopeden belastar honom ekonomiskt. Däremot önskar han att staden Jakobstad gör slag i saken och åtgärdar det olycksdrabbade övergångsstället.

Harri Kotimäki, stadsingenjör i Jakobstad, berättar att saken har utretts.

- Det som är dagsläget är att vi har en godkänd gatuplan för en korsning med trafikljus som egentligen består av två t-korsningar. Den här lösningen skulle också göra det enklare för bilar att ansluta till Kållbyvägen under rusningstid, vilket kan vara problematiskt i dag, säger Harri Kotimäki.

Här är det besvärligt att ta sig över med permobil. Här är det besvärligt att ta sig över med permobil. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Skulle den lösningen förbättra säkerheten också för de lätta trafikanterna?

- Vi har ju utrett andra lösningar som rondell och tunnel för de lätta trafikanterna, men utrymmet är för litet får sådana lösningar. För just den lätta trafiken så är modellen med trafikljus den som är allra bäst, säger Kotimäki.

Harri Kotimäki, stadsingenjör i Jakobstad. Stadsingenjör Harri Kotimäki i Jakobstad. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

När kommer det här att kunna förverkligas?

- Vi hoppas få anslag till nästa års budget, säger Kotimäki.

Enligt en beräkning skulle lösningen med trafikljus kosta staden knappt 200 000 euro.

Varningen för skogsbrand har upphört och det är fritt fram för fyrverkeri under villaavslutningen i Österbotten.

Varningen för skogsbrand upphör att gälla i Österbotten vid middagstid i dag, fredag, och det innebär att raketer och fyrverkeripjäser får avfyras på lördagen mellan klockan 18 och 02.

Fyrverkeripjäser får inte avfyras i tätorternas centrum, bostadsområden eller nära byggnader.

Varning för skogsbrand gäller fortfarande i landskapet Mellersta Österbotten.

Tre finska lågstadieskolor hotas av stängning i Vasa.

Skolnätsutredningen som ska ligga som grund för beslut slår fast att skolorna i Vapenbrödrabyn, Orrnäs och Brändö i Vasa kan stängas.

Utredningen slår fast att varken elevplatser eller utrymmen utnyttjas tillräckligt bra i de här skolorna. Med en stängning minskar antalet elevplatser med 274 och fastighetskostnaderna sjunker med 600 000 euro.

Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning tar beslut i frågan på onsdagen.

Det allmänna ekonomiska läget i Finland återspeglas även i hockeyligalagens spelarbudgetar. Samtliga lag minskar på sina löneutgifter frånsett HIFK som kommer att investera mera i sitt manskap.

Då Yle Sporten frågade ligacheferna hur mycket pengar de kommer att använda på spelarnas löner svarade 14 av 15 att det kommer att skära på löneutgifterna. Den vanligaste minskningen var 100 000 euro.

När man ser på Blues från Esbo har klubben varit tvungen att dra ner spelarbudgeten från 2,136 miljoner euro till 1,55 miljoner, en skillnad på hela 586 000 euro.

Intresset för ligahockeyn i Helsingfors och IFK har uppenbarligen stigit sedan ett år tillbaka.

"Att skära ner känns inte bra"

Föreningen har lyckats samla in nya samarbetskontrakt, vilket betyder att man har kunnat öka spelarbudgeten med 200 000 euro från tre miljoner till 3,2 miljoner euro.

- Vi vill bygga ett bra lag och kämpa trovärdigt om mästerskapet såväl i CHL som Ligan och då måste man våga satsa. Att bara skära ner på kostnaderna, såsom resten av hela samhället tycks göra, känns inte bra, säger HIFK:s sportchef Tom Nybondas.

- Hur mycket av den budgeterade lönesumman som har använts, vill jag inte gå in på. Vi följer noga med hur lagets spel utvecklas och tar senare ställning till eventuella förstärkningar.

- Skadeläget kan likväl ha en inverkan på möjliga åtgärder. Sedan är det helt en annan grej vad som finns till förfogande på spelarmarknaden, fortsätter Nybondas.

Sport på samma nivå

Det bör påpekas att summorna som lagen ger ut inte är direkt jämförbara med varandra. I vissa budgetar har lagen tagit med bara direkta lönekostnader, i andra finns naturaförmåner såsom bilar och boende medräknade.

I Vasaklubben Sport är spelarbudgeten den här säsongen lika stor som förra säsongen, 1,5 miljoner euro. Lägger man på naturaförmånen på spelarnas löner blir budgeten 1,8 miljoner euro.

Det lönar sig att se på de enskilda lagens spelarbudgetar jämfört med säsongen innan för att få ett rättvist förhållande.

Klyfta mellan ligan och Mestis

En intressant detalj är hur storsatsande TPS från Åbo har lyckats med att bygga ett så namnstarkt lag med en uppskattad spelarbudget på 2,3 miljoner euro.

Inför säsongen har TPS värvat stjärnspelarna Tomi Kallio, Henrik Tallinder och Eric Perrin samt de stabila ligaspelarna Jerry Ahtola, Harri Tikkanen och Jonne Virtanen.

Skillnaden mellan spel i Mestis och spel i Ligan är en miljon euro i löneutgifter.

KooKoo från Kouvola betalade 400 000 euro till spelarna i landets nästhögsta serie. Klubben har nu tredubblat budgeten till 1,4 miljoner men har ändå den minsta spelarbudgeten av ligalagen.

Spelarbudgetar 2015-16 (förändring från 2014-15)

HIFK
2015-2016 3,2 M€ (+200 000€)
2014-2015 3,0 M€

Kärpät
2015-2016 3,0 M€ (- 200 000€)
2014-2015 3,2 M€

Lukko
2015-2016 2,7 M€ (-100 000€)
2014-2015 2,8 M€

Tappara
2015-2016 2,5 M€ (-125 000€)
2014-2015 2,625 M€

JYP
2015-2016 2,4 M€ (-100 000€)
2014-2015 2,5 M€

TPS
2015-2016 2,3 M€ (- 100 000)
2014-2015 2,4 M€

KalPa
2015-2016 2,0 M€ (-260 000€)
2014-2015 2,26 M€

Ässät
2015-2016 1,95 M€ (-100 000)
2014-2015 2,05 M€

Pelicans
2015-2016 1,8 M€ (- 300 000€)
2014-2015 2,1 M€

SaiPa
2015-2016 1,8 M€ (+/- 0€)
2014-2015 1,8 M€

Ilves
2015-2016 1,7 M€ (-100 000€)
2014-2015 1,8 M€

HPK
2015-2016 1,6 M€ (-100 000€)
2014-2015 1,7 M€

Blues
2015-2016 1,55 M€ (-586 000 €)
2014-2015 2,136 M€

Sport
2015-2016 1,5 M€ (+/- 0€)
2014-2015 1,5 M€

KooKoo
2015-2016 1,4 M€ (+1 000 000€)
2014-2015* 0,4 M€
*i Mestis

Telekombolaget Anvia förbereder en börslistning.

Anvias styrelse fattade på torsdagen beslutet att börja förbereda en börslistning av bolaget.

En börslistning har långtgående konsekvenser både för nuvarande ägare och för bolaget självt, därför ska saken också diskuteras i Anvias förvaltningsråd.

Anvias styresleordförande Bengt Beijar säger i ett pressmeddelande att en börslistning är viktig för utvecklandet av bolagets ägarstruktur, för bolagets utveckling och till förmån för ägarna.

Förberedelserna gäller en listning av Anvia-aktien på Helsingforsbörsen NASDAQ Helsinki. Tidtabellen för listningen är ännu öppen.

Telekombolaget Elisa har under det senate året aktivt köpt upp Anvia-aktier i vad som många anlytiker kallar ett försök till fientligt övertagande.

Solf gamla skola tas till heders igen. Byns nya skola, som är fyra år gammal, är redan för liten. Den gamla skolan, som dömdes ut bland annat på grund av fuktskador står ännu kvar och kan komma att renoveras.

Utvecklingssektionen i Korsholms kommun ska på torsdag ta ställning till en plan där gamla skolans äldre del renoveras och ger utrymme till dels förskola, morgon- och eftermiddagsverksamet, dels årskurserna 1 och 2. Den del av skolan som är byggd på 1950-talet är skyddad av Museiverket.

Den gamla skolans nyare del som är byggd på 80-talet skulle rivas. Efter det skulle alla gamla skolbyggnader vara i bruk i stället för att stå tomma. Ett alternativ är att en del av 80-talsdelen bevaras och byggs om till bibliotek. Biblioteket är för tillfället inhyst i en radhuslägenhet i byn.

Kostnaderna beräknas i det här skedet till 3,3 miljoner euro.

Tim Sparvs Midtjylland, Joona Toivios Molde samt Paulus Arajuuris och Kasper Hämäläinens Lech Poznan får spela i Europa League. Sämre gick det däremot för Teemu Pukkis Bröndby.

Efter 1-1 mot Premier League-laget Southampton på bortaplan hade Midtjylland ett bra läge att ta sig till gruppspelet i Europa League. Och de danska mästarna tog vara på chansen.

Morten Rasmussens mål i den första halvleken räckte till seger och Midtjylland kunde fira avancemang till gruppspelet.

– Vilken drömsommar det varit. Klubbens första mästerskap och avancemang till Europa League. Jag är en stolt man idag, skrev Tim Sparv på sitt Twitter-konto efter matchen.

What a dream summer it's been. The club's first championship AND qualification for Europa League. I'm a proud man today. @fcmidtjylland

— Tim Sparv (@TimSparv) August 27, 2015

Även för Lech Poznan blev det en uddamålsseger i returmötet, men eftersom laget vunnit sin hemmamatch med hela 3-0 var Poznans plats i Europa League aldrig riktigt hotat.

Hämäläinen fick spela 72 minuter mot Videoton, medan Arajuuri satt hela matchen på bänken.

Joona Toivio fick däremot några minuter speltid i matchen mot Standard Liege. Trots att Molde förlorade matchen med 3-1 tog laget sig vidare tack vare bortamålsregeln.

Teemu Pukki byttes däremot in för Bröndby i slutet av matchen mot PAOK, men det hjälpte föga. Matchen slutade oavgjort 1-1 och grekerna vann matchparet med hela 6-1. Även Jarkko Hurmes Odd BK och Robin Lods Panathinaikos fick respass ur turneringen.

Europa League, play off:

Kairat - Bordeaux 2-1 (1-0)
Jablonec - Ajax 0-0
Qarabag - Young Boys 3-0 (2-0)
Rubin - Rabotnicki 1-0 (1-0)
Videoton - Lech 0-1 (0-0)
Thun - Sparta Praha 3-3 (1-2)
St Etienne - Milsami 1-0 (1-0)
Alkmaar - Astra 2-0 (0-0)
Bröndby - PAOK 1-1 (1-1)
Fenerbahce - Atromitos 3-0 (1-0)
Hajduk Split - Liberec 0-1 (0-1)
Panathinaikos - Qäbälä 2-2 (1-1)
Rosenborg - Steaua 0-1 (0-0)
Dortmund - Odd 7-2 (4-1)
Salzburg - Dinamo Minsk 2-3 efter straffar, 2-0
Standard - Molde 3-1 (1-1)
Vojvodina - Plzen 0-2 (0-1)
Athletic - Zilina 1-0 (1-0)
Midtjylland - Southampton 1-0 (1-0)
Legia - Zorya 3-2 (1-1)
Belenenses - Altach 0-0

Svärtade lagen vidare till gruppspel

För ett och ett halvt år sedan förändrades Sara Forsbergs liv totalt. Då publicerade hon en video på Youtube som i dag har över 15 miljoner visningar. Nu bor hon i Los Angeles och arbetar med sin debut-EP.

Det har gått snabbt. Mycket snabbt. För ett och ett halvt år sedan hade Sara Forsberg ingen aning om att hon skulle göra karriär inom musikbranschen.

Till hösten kommer hennes debut-EP med fyra låtar som producerats av toppnamn inom den amerikanska musikvärlden.

Saras spralliga personlighet märks i allt hon gör. Sara Forsberg. Bild: Yle/Kjell Vikman

- Det gick snabbt, och att det skulle gå så här hade jag aldrig väntat mig. Jag hade planer på att börja studera på universitet. Men nu gick det så här och det är väldigt roligt, säger Forsberg och skrattar.

- Länge frågade jag mig själv "är det här på riktigt?".

Sara trivs bra i Los Angeles. Och trots att staden är stor känner hon sig aldrig ensam.

- Jag har fått många nya vänner och dessutom bor min manager och morbror Johannes också där.

Sara tar ingen press

Los Angeles är en stad känd för sina kändisar.

- Jag känner ingen press på mig själv. Att jag måste vara på ett visst sätt för att bli accepterad. Det finns stora förväntningar på hur man borde vara, men jag vill bara vara mig själv.

Till hösten lanseras Saras EP med fyra låtar.

- Hela processen med skivan har varit det mest spännnade och minnesvärda jag har gjort under min tid i L.A.

Och i Los Angeles ser Forsberg sin framtid.

- Jag älskar Österbotten och Jakobstad. Men just nu kommer jag nog att stanna där jag är.

Sara är just nu hemma i Österbotten och uppträder på Veneziaden i Karleby, på fredag.