Karleby uppmanar folk att inte simma vid stranden vid Havsparken. Orsaken är avföring i vattnet.
Precis som tidigare år beror den dåliga vattenkvaliteten på att en flock vitkindade gäss har besökt stranden.
Provtagning vid stranden visar att gränsvärdet för bakteriemängden inte har överskridits, men allmänheten uppmanas ändå undvika vattnet.
Hälsoövervakningen uppmanar i synnerhet barn att inte simma i vattnet. Ett hundratal gäss har besökt stranden den senaste tiden.
Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg minns sina sommarjobb och ger tips på hur man ger ett bra intryck på jobbintervjun.
Så här sommarjobbar Svenskfinland
Kvinna och cykel
Bild: Creative Commons / Unsplash
- Jag har till och med jobbat som Lofus (tidningens barnmaskot, ett tyglodjur, reds anm.) på en mässa. Det var jättevarmt. Med facit i hand var det lite kul och ingen visste ju att det var jag där inne.
De första dagarna på redaktionen minns han väl.
- Det var väldigt nervöst. Vasabladet var stort och anrikt. På morgonmötet satt Dennis Rundt (tidigare chefredaktör) och gick genom tidningen och nyhetscheferna delade ut jobb. Nattcheferna pressade en och ställde krav.
Hårda krav kan också vara något positivt. Man jobbar hårt och överträffar sig själv när det finns risk för en utskällning.
Niklas Nyberg blev också utsatt för ett fräckt skämt från studiekompisarna under det första året som reporter.
- Jag fick ett samtal till bordstelefonen och en anonym röst sa att det brinner i simhallen.
Han rusade iväg till nyhetschefen och hämtade en fotograf som fick avbryta sin lunch. När de kom fram till simhallen hittade de ingen brand, bara folk som simmade.
- När vi kom tillbaka till redaktionen tittade jag på min mobiltelefon där jag hade 25 missade samtal från mina studiekompisar som hade försökt ringa och förklara att det var ett skämt.
Han får höra historien ännu idag, men brukar kontra med att han redan då visade att han var en hängiven journalist.
Nybergs första riktiga sommarjobb var på turistbyrån. Där tog han emot tyskar som undrade vad man skulle göra i Vasa.
- Många kom faktiskt och frågade: ”Vad ska vi göra här?”.
Att man inte får fiska var som helst och hur som helst i Finland var något som förvirrade många tyskar. Niklas Nyberg och kollegerna gjorde sitt bästa för att försöka förklara läget med den tyska de kunde och gester för ord som “kastspö” och “nät” som inte fanns i skolans grundvokabulär.
Idag anställer Niklas Nyberg själv sommarjobbare och vikarier. Han tycker att det första intrycket på intervjun är en av de viktigaste sakerna man ska tänka på.
Kom ihåg vad människan som intervjuar dig heter.
- Kom i tid och kom ihåg vad människan som intervjuar dig heter. Presentera dig tydligt. Sitt inte och slacka i stolen om du väntar utanför.
Det låter nästan löjligt att sittställningen eller en skrynklig skjorta kan avgöra vem som får ett jobb och självklart är det inte det chefen funderar på när hen väljer vem som får jobbet. Själv sitter hen antagligen också och slackar ibland. Men det är just de här småsakerna som skapar det första intrycket man får av en människa, medvetet eller undermedvetet.
Hur man gör en bra jobbintervju hänger också mycket på hurudan chefen är. Det är ofta omöjligt att veta på förhand så det gäller att hitta en medelväg och känna sig fram.
- Du ska vara ärlig och våga berätta också om vad som blir en utmaning för dig. Det uppskattar jag.
För att ta sig till en intervju måste man givetvis skriva en bra ansökan, men det är intervjun som kan ge dig jobbet.
- Om du har erfarenhet så talar en bra CV sitt tydliga språk. Då behöver du inte breda ut dig i ansökan.
Tidigare var det vanligt att kommunerna rätt frikostigt gav kommunal borgen, men efter ändringar i kommunallagen som trädde i kraft i maj i år har kommunernas möjligheter att ge borgen begränsats.
Det fick Oravais Centralantenn andelslag erfara när andelslaget sökte borgen för ett lån på 800 000 euro på en lånetid på 20 år. Pengarna behövs för att byta ut kopparnätet till optisk fiberkabel till 400 hushåll.
- Det sker en generationsväxling, hus byter ägare och det byggs nytt i Oravais, och det är de unga som vill ha snabbare förbindelser, berättar Thomas Holm i andelslaget.
Att andelslaget ville ha kommunal borgen förklarar Holm med att det är ett bra sätt att ordna finansieringen så att det inte på en gång blir en så stor summa för ett enskilt hushåll.
Kommunen har inte som tidigare frihet att bevilja kommunal borgen, uppger Vörås kommundirektör Mikko Ollikainen. Han hänvisar till nya kommunallagen som trädde i kraft i maj.
Antennandelslaget hör inte till kommunkoncernen och kan inte betecknas som idrotts- eller kulturverksamhet.
- Det är behjärtansvärt att andelslaget vill se till att det finns likvärdiga snabba förbindelser i Österbotten, men numera ställer lagen hinder i vägen för kommunal borgen.
Finns det en privat marknad för fibernät kan kommunen inte gå in och stöda ett enskilt företag om det inte ingår i kommunkoncernen, säger Ollikainen. Det är dagens tolkning, men frågan utreds ännu på kommunen.
Att lagen skärptes beror enligt Ollikainen på erfarenheter bland annat från Kaustby där kommunen gick på en smäll i samband med borgen åt festivalarrangören. Det hänvisas också till en borgen åt ett meijeri Lappland.
Den 20 september har andelslagets medlemmar kallats till en extra stämma för att diskutera ny finansiering om kommuns borgen uteblir.
Ett förslag är en anslutningsavgift på 600 euro som grundplåt fördelad på två år. Resten lånar andelslaget av finansiärer.
Preliminära kalkyler visar att det går att återbetala lånet med avgifter på dagens nivå.
Satsningen på 800 000 euro ger ett förbättrat TV-nät och internetanslutning.
Polisen i Jakobstad tog på tisdagen fast en man som knivskar en person i skolparken i Jakobstad. Mannen hotade också två pojkar med kniven. Dådet inträffade vid 16.30-tiden.
Den knivskurne mannen fick ett långt sår i bröstet och fördes till hälsovårdscentralen för vård.
Den misstänkte försvann från platsen, men påträffades i närheten av polis och fördes till häktet.
Mannen är misstänkt för grov misshandel och försök till grov misshandel.
På tisdag kväll vid 22-tiden ryckte flera polispatruller ut till en privat bostad på Gerbyvägen i Dragnäsbäck i Vasa.
Enligt anmälan till nödcentralen hördes bankande ljud från lägenheten.
I bostaden fanns en kvinna som var blodig men inte allvarligt skadad. Hon fördes med ambulans till sjukhuset för kontroll, men kunde åka hem lite senare.
Enligt polisen fanns det flera personer i lägenheten under kvällen men de flesta hade hunnit avlägsna sig före polisen kom.
Polisen undersöker fallet som grov misshandel.
Museinämnden ska spara 150 000 euro nästa år. I tisdags beslöt Museinämnden i Vasa att avsluta verksamheten vid Nelin-Cronströms konsthem. Synd och skam, säger Erkki Salminen, chef för den regionala verksamheten.
Från och med sommaren 2016 avslutas verksamheten vid Nelin-Cronströms konsthem på Strandgatan.
- Jag är väldigt besviken och ledsen även om jag visste att det kunde gå så här. Jag hoppas att det finns något man kunde göra.
Konsthemmet ligger i en lägenhet på Strandgatan 15. På andra våningen finns bankkamrer Alfred Nelin och hans hustru Elins bevarade hem. Bostaden testamenterades till dottern Anne-Marie som var språkforskare.
Anne-Maries specialområde var svenska dialekter och estlandssvenskan. I och med forskningen reste hon mycket och sorligt nog omkom hon i Estoniakatastofen.
- Efter Anne-Maries död ville hennes man Nils-Erik Cronström att svärföräldrarnas och hustruns minne skulle bevaras. Cronström donerade allting. Konstverken och själva lägenheten på 96 kvadratmeter, säger Salminen.
Konstsamlingen består av 375 konstverk. Bland dem finns både utländska, inhemska och österbottniska konstnärer representerade.
- Tea Helenelunds skulpturer ser du här. Det är gedigen och fin samling som inte kommer att kunnas visas i sin helhet längre.
Vad anser du om att det i beredningen av ärendet ansågs att i Nelin-Cronströms konsthem inte någon viktig betydelse med tanke på stadens historia?
- Jag håller inte med. Det här respresenterar ett samlarhem och en familj som ägnat hela sitt liv att samla konst.
Museiväsendet har minskat antalet utställningar sedan år 2013. Utställningarna kommer att bli ännu färre nästa år. Vad kommer det här att betyda för kulturlivet i Vasa?
- Att utställningarna blir färre är en ganska bra sak. Det finns många uställningar som håller öppet under kort tidsperiod. Istället borde man satsa på färre utställningar som visas under en längre tid, säger Salminen.
Vad som kommer att hända konstverken vid Nelin Cronström konsthem är ännu oklart.
- Den här helheten får vi aldrig se igen. Den är borta för evigt. Konstsamlingen borde skickas som helhet till Österbottens museum men lägenheten och lösöret får säljas.
Barnkonstskolan i Jakobstad behöver mera utrymmen. Balatako hyrde extra utrymmen i Campus Allegro under förra läsåret.
Barnkonstskolan önskar att den övre våningen i galleri Gros utrymmen i Campus Allegro kunde användas för barnkonstskolans behov.
Utrymmet är drygt 80 kvadratmeter stort och årshyran blir cirka 20 000 euro.
Bildningsnämnden godkände den här lösningen för sin egen del och att summan tas med i budgeten för nästa år men vill samtidigt ha en diskussion om den allmänna hyresnivån i Campus Allegro.
Barnkonstskolan Balatako har för närvarande cirka 175 barn i 15 undervisningsgrupper i åldern 5-14 år men verksamheten beräknas växa till cirka 200 barn.
Yle Österbotten fick en pratstund med Krister Grönholm, juniorchef vid Vasa IFK som sköter försäljningen. Under förmiddagen var det väldigt lugnt.
- Ja, men det här är ju första dagen. Så här är det varje år. Man väntar till sista minuten och då köper man.
Eldningsförbud råder i markerna. Men varningarna, som utfärdas av Meteorologiska institutet, förnyas en gång per dygn och Krister Grönholm hoppas på det bästa.
- Än så länge är det förbud. Men vi väntar ju på regn.
Vad säger kunderna då?
- Det undrar hur det ligger till. Då berättar vi att det råder skogsbrandsfara och eldningsförbud. Folk är väldigt medvetna om väderutsikterna. Alla är ju på väg ut till stugorna och håller därför koll. Sedan har vi haft kunder som säger att de sparar raketerna till nyår om de inte kan använda dem nu, säger Grönholm.
Ni ger inte kunderna någon möjlighet att komma tillbaka med fyrverkeripjäserna ifall de inte kan använda dem på grund av förbudet?
- Nej, tyvärr inte. Det är bara att hålla tummarna. Och så kommer ju nyår, då är det bara att skjuta raketerna då i stället. De håller nog tills dess bara de förvaras torrt.
Raketer och andra fyrverkeripjäser säljs också på bland annat Minimani och Prisma i Vasa. Det är föreningar som sköter försäljningen. En del av vinsten går till föreningarna.
Flera familjer har lämnat in rättelseyrkanden över att familjer med gravt handikappade barn och unga får för få avlastningsdagar. Familjerna är trötta och Jakobstads social- och hälsovårdsnämnd ska granska läget.
Bristen på budgetmedel gör att familjer med hemmaboende gravt handikappade barn och ungdomar inte får den avlastningsvård de tycker familjerna behöver.
Familjerna anhåller årligen om ett antal avlastningsdagar och behovet prövas av tjänstemännen på social- och hälsovårdsverket. Resultatet är ett missnöje bland flera familjer.
De har lämnat in rättelseyrkanden till individsektionen, och därifrån har ärendet vandrat till förvaltningsdomstolen. Nu ligger familjernas klagan hos regionförvaltningsverket.
Vårdgivaren Kårkulla har rekommenderat ett större antal avlastningsdagar än tjänstemännen beviljat, men Kårkullas ledningsgrupp har ändå inte gått emot kommunernas beslut.
Till saken hör att korttidsvård är en icke subjektiv stödform. Men samtidigt uppfattas ett fastställt vårdprogram som bindande och kan tolkas bli en rättighet.
Det är nerdragningarna i social- och hälsovårdsnämndens budget som tvingat socialarbetarna att skära ner på avlastningsdagarna.
Färre avlastningsdagar har i sin tur lett till att ett par familjer ansökt om permanent boende till sina barn. Det är en subjektiv rätt för en gravt handikappad, men mycket dyrare än avlastningsvård för familjen.
Rapporten som visar att det finns ett klart behov av fler avlastningsdagar presenterades på nämndens möte i tisdags. Rapporten kommer att beaktas vid följande budgetkorrigering.
Danspaviljongen Forsby på toppen har sett många stora artister komma och gå: Samantha Fox, Herreys, Carola, Snowstorm, Pandora... Dansställenas storhetstid är förbi, men i Forsby fortsätter man svänga om.
Det är Forsby bollklubb som driver paviljongen. Trots namnet sysslar man också med mycket annat än fotboll. Det är dans, men så ordnas det också tractor pulling varje sommar, ett evenemang som särskilt de yngre generationerna uppskattar.
I inslaget intervjuas medlemmar i Forsby bollklubb, Forsby marthaförening och Forsby hembygdsförening.
Ett besvär har inlämnats till Högsta förvaltningsdomstolen mot beslutet om nivån på villaarrenden i Kristinestad. Det betyder att processen förskjuts ytterligare.
- Det gör inte behandlingen smidigare. Vi måste nu analysera det och se vad vi i detta läge kan göra och om vi kan framskrida, säger stadsdirektör Riitta El Nemr.
Stadsstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att fundera på tomtpriserna. Det var meningen att kommittén skulle ha kommit med ett förslag på hur tomterna ska värderas inför nästa stadsstyrelsemöte.
De arrendatorer som väntar på att få lösa in sina sommarstugor kan nu få vänta ytterligare på behandlingen i Högsta förvaltningsdomstolen, om den också försenar processen med att fastställa inlösningspriserna.
Besväret kan också innebära ett inkomstbortfall från villaarrendena, vilket påverkar tekniska centralens budgetramar.
I juli fick staden Kristinestad rätt efter att Vasa förvaltningsdomstol förkastade ett besvär från ett tiotal arrendatorer. Arrendatorerna ansåg att de inte behandlats likvärdigt och att höjningen av arrendet var oskäligt.
Enligt det beslut som stadsstyrelsen tog i december 2014 ska alla tomter beläggas med ett årligt arrende på 850 euro. Till det tillkommer 0.55 euro per kvadratmeter.
Tillgången på läkare är bättre och hälsovårdscentralen i Jakobstad övertar jour 1 linjen (hälsovårdscentralen) i egen regi från årsskiftet. Det är Attendo som skött jouren sedan 2010.
Det började med att läkare från Attendo skötte jouren dygnet runt från 2010. Sedan dess har tillgången på läkare ökat och från 2013 återtogs en del av jouren av egna läkare dagtid.
Nu är läkarläget på hälsovårdscentralen bättre än på många år och det är möjligt att helt återta jour 1 linjen i egen regi också kvällar och helger.
Beträffande jourlinje 2 på Malmska ska man köpa rekryteringstjänster i ett försök att också dit få egna läkare.
Jämfört med köptjänster sparar Jakobstads social- och hälsovårdsverk cirka 80 000 euro per år genom att ha egna läkare.
Samarbetsdiskussioner ska ännu föras med förtroendemännen då det gäller läkarnas ersättningsnivå. Beslut om ett eventuellt lokalt avtal tas i höst av personalsektionen.
Att det blivit lättare att få tag på läkare förklaras av chefsläkare Pia-Maria Sjöström med att man satsat mycket på introduktion och handledning vilket lockat nya läkare.
Godhet, mod och att vara annorlunda är teman som Wasa Teater lyfter fram under det här spelåret.
- I pjäsen Den besynnerliga händelsen med hunden om natten får vi ta del av en ung människas annorlunda och okända men resursstarka inre, säger teaterchef Åsa Salvesen.
Pjäsen handlar om Christopher Boone som kan alla världens länder utantill, alla huvudstäder och alla primtal upp till 7507. När han en natt hittar grannens hund dödad vill han utreda dödsfallet, vilket leder honom in i flera utmanande och obehagliga situationer.
”Den besynnerliga händelsen med hunden om natten” har premiär den 12 september på stora scenen. Pjäsen valdes till bästa nya pjäs i Storbritannien 2013.
”Tre systrar och en berättelse” baserar sig på Lars Sunds senaste roman. Den har urpremiär den 7 november. Den representerar temat mod.
- Tre systrar och en berättelse, som handlar om fyra österbottniska kvinnor under efterkrigstiden, är en föreställning om drömmar, visioner och om modet att våga gå sin egen väg, säger Salvesen.
I pjäsen ”Acts of Goodness” undersöks begreppet godhet genom att låta unga människor i dagens Europa komma till tals och definiera vad en god gärning är.
- I pjäsen för de minsta, Vit, krockar två världar mot varandra och i Pippi, som avslutar spelåret på våren, finns också en stor dos av mod och livsbejakelse, säger Salvesen.
”Vit” spelas på Vasallen från 5 september. Den åker också på daghemsturné. Pippi Långstrump dyker upp på stora scenen den 16 mars.
Den 9 februari gästspelar Riksteatern med "En druva i solen" (A Raisin in the sun) av Lorraine Hansberry.
Hansberry är den första svarta dramatikern som kom upp på Broadway. Pjäsen är en klassiker om en svart familj som kämpar för respekt och ett anständigt liv.
Det började med ett anslag som hängde på Nylands nation. Året var 1966 och sportredaktionen vid Rundradion efterlyste frilansers. Den unga botanikstudenten Björn Federley bestämde sig för att göra ett försök.
- Jag kände Christer Bonn lite grann så jag ringde honom.Och på den vägen är det, redan samma höst gjorde jag mina första inslag och sportkrönikor, i mars 1967 fick jag åka till Holmenkollen och 1968 till OS i Mexico City.
På sportredaktionen stannade Björn hela sin karriär, på 1990-talet var han chef för enheten. Men sommarmåndagarna (sedermera -torsdagarna) kom att kretsa kring någonting helt annat.
- Det har jag nog ända sedan skoltiden. Min farfar var professor i genetik med fjärilar som specialitet. Och det enda barnbarnet som fick stå bredvid och se på när han arbetade med sina fjärilar var jag, för jag var tyst. Han sa att Björn nog kommer att bli biolog, och det fick han ju rätt i.
När en Naturväktarsändning i Radio Vega ska köra igång är stämningen i studion gladlynt men fokuserad. De ivrigaste frågeställarna börjar ringa in i samma sekund som telefonslussen öppnar. Ursula Stenberg skriver raskt ner frågorna för hand ovanpå ett kalkeringspapper så att hon och Björn ska ha varsiga exemplar av frågan när det är dags. Det är ockå Ursulas ansvar att se till att exempelvis rätt fågelkvitter finns på skivtallriken när en speciell fågelart diskuteras. Det gäller för teknikern att hänga med i svängarna också och i studion står mikrofonerna öppna i hela 90 minuter.
Förr satt fem damer och svarade i telefon. Numera klarar Ursula Stenberg det tillsammans med en hjälpreda.
Ursula Stenberg svara i telefon
Bild: YLE/Mirjam Heir
Systemet är väl inkört, kalkeringspapper är dock inte så lätta att få tag på längre och när de sista höll på att ta slut fick Yles logistikavdelning ingripa och köpa in några paket enkom för Naturväktarna. Och fast studioutrymmena i Böle byggts om i flera repriser har "Naturväktarnas skåp", där de viktigaste uppslagsböckerna och anteckningarna ligger, hängt med från flytt till flytt. Och i 38 säsonger har Björn Federley vecka efter vecka, iförd sin väst med många fickor, i god tid inför sändning dykt uppför att tömma postfacket och skumma igenom e-posten.
Riktigt så här gick det inte till då de första Naturväktarprogrammen sändes på 1970-talet.
- Vi hade hela fem damer som svarade i telefon på den tiden, minns Björn, de satt dessutom i en annan våning än vi i studion så det var ett väldigt spring i trappan med papper under sändningen. Till all lycka trillade ingen någonsin i den där trappan på Fabiansgatan... Harry Krogerus, Göran Bergman och jag satt med telefonlurar i händerna och talade med lyssnarna. Och telefonnätet var ju inte ens fullt utbyggt vid den tiden, så att få kontakt med oss gick inte alltid så smidigt.
Harry Krogerus, Björn Federley och Göran Bergman i Naturväktarstudion 1982
Harry Krogerus, Björn Federley och Göran Bergman i Naturväktarstudion 1982
Bild: Leif Öster
Sedan dess har mycket förändrats, men det gäller främst tekniken. Numera är telefonen bara ett av alternativen för den som vill kontakta programmet. Den bildblogg som lanserades för några år sedan gör det nu möjligt också för lyssnarna att ta del av de bilder som kommenteras i sändning.
Men själva konceptet är stort sett det samma som vid starten 1971. Hur kommer det sig att det fungerar så bra?
- Jag tror att natur är någonting som intresserar de allra flesta, speciellt på sommaren då många är ute vid sina fritidshus, lägger märke till saker i naturen och blir nyfikna. Fortfarande händer det att vi kommer upp i 40 samtal och ett 50-tal e-post under en sändning. Det visar ju att det fortsättningsvis finns ett behov av ett sådant här program!
Postfacket, ja. Det är inte ovanligt att Yle-kollegerna sneglar lite avundsjukt på Naturväktarnas postfack. Medan det allt mer sällan ligger någonting spännande i det egna facket är Naturväktarnas fack ständigt fullt av spännande paket.
- Vi har fått ta emot en hel del märkliga saker, bland annat skallar. Det allra märkvärdigaste var nog en stor råttbiten päls. Men ibland har jag fått samtal om att någonting i vårt postfack luktar förfärligt och blivit ombedd att komma och tömma det...
Naturväktarna årgång 1996, Harry Krogerus, Björn federley och Bo Ekstam
Naturväktarna årgång 1996. Harry Krogerus, Björn Federley och Bo Ekstam
Bild: Seppo Sarkkinen
Naturväktarnas primära syfte har i alla år varit att sprida kunskap om Finlands djur och natur. Men på vägen har man tillsammans med lyssnarna gjort en del intressanta upptäckter.
- Vi har haft förmånen att få rapporter av lyssnare om sällsynta orkidéer som inte påträffats i Finland tidigare! Den första var en Johannesnyckel som upphittades i Pargas. De som hörde av sig sade att här finns många andra intressanta orkideer också, bland annat flugblomster. Då kunde jag ju inte låta bli att åka dit och ta en titt och fick se flera hundra flugblomster! Tidigare hade sådana bara påträffats på Åland, det måste ha varit kalkdammet i Pargas som fick dem att trivas.
Som bäst pågår en utredning gällande en intressant växt som påträffats i Svartå.
- Det var en dam som var ut med hunden i Ingå och upptäckte den och hörde av sig per e-post.
Björn har skickat in några blommor till Lund för analys och väntar intresserat på svar.
Om det är en ny art borde den ju uppkallas efter Naturväktarna!
- Jaa, eller kanske ännu hellre efter hunden, skrattar Björn. Men visst är det är trevligt att vi har kunnat bidra på det här sättet.
Efter 38 år är det svårt att föreställa sig någon annan programvärd för Naturväktarna än Björn Federley. Också för honom själv har programmet blivit något av en livsstil,
- Så har det ju blivit både för mig och familjen. Pappa/maken har en gång i veckan försvunnit in till stan för att arbeta. Det har liksom hört sommaren till för oss. På torsdag den 27 augusti
står program nr 885 i tur.
Händer det då att Björn får agera Naturväktare också i det civila?
- Jag kan bara säga: Om! Det gäller oss alla som arbetar med programmet., om folk känner igen oss ställer de gärna frågor. Och det är ju helt okej!
Det mest extrema incidenten av det här slaget drabbade dock inte Björn, utan Harry Krogerus som var Naturväktare ända från starten 1971.
- Han blev en gång uppringd mitt i natten av person som undrade "Är det professor Krogerus?". Krogerus svarade artigt att så var fallet och fick då frågan "Vi sitter här och diskuterar: kan ormar krypa baklänges?" Krogerus som var en vänlig själ svarade att de honom veterligen inte kunde det och då sa mannen "Det var trevligt, då har jag just vunnit hundra mark!" Och så lade han på luren.
De nuvarande naturväktarna Björn Federley, Jörgen Palmgren och Anders Albrecht
Bild: Jukka Lintinen / YLE Kuvapalvelu
Hur kommer det då att kännas att gå in i Naturväktarstudion för allra sista gången?
- Nog kommer det att vara lite vemodigt förstås. Men allt har sin tid och speciellt den här senaste sommaren har det varit lite tyngre att åka av och an till stan för att göra programmet. Jag har lärt mig oerhört mycket under de här åren och 38 säsonger är nog ganska länge.
Naturväktarnas säsongsavslutning och Björn Federleys sista sändning i Radio Vega torsdagen den 27 augusti klockan 19.30. Det är samtidigt program nr 885!
Har du en hälsning till Björn Federley? Skriv den gärna som kommentar under artikeln!
Antalet asylsökande till förläggningen i Jakobstad ökar med 25 platser. Det betyder att enheten i Jakobstad har totalt 175 platser från och med den 1 september.
Beslutet, som togs i flyktingnämnden i Vörå på onsdag kväll, svarar mot migrationsverkets begäran om tilläggsplatser.
Förläggningschefen får i uppdrag att omorganisera verksamheten enligt de nya behoven.
Lägenheter finns i Jakobstad och personaldimensioneringen utreds.
Antalet asylsökande har ökat mycket snabbt under hela året och speciellt under sommarmånaderna.
Migri öppnar nya förläggningar i snabb takt men önskar också att alla befintliga förläggningar tar i bruk de utvidgningar som är möjliga.
Jerry Voutilainen öppnade sitt målsaldo för säsongen när det behövdes som mest. Voutilainens fullträffar gav tabelljumbon VPS en livsviktig seger i kampen mot nedflyttning från fotbollsligan.
Efter den första halvleken verkade VPS situation i botten av tabellen blir allt dystrare, då Mika Ääritalo stod för trekvartens enda mål för gästande FC Lahti.
Men den andra halvleken bjöd något på något av det bästa inom Vasafotbollen i sommar.
VPS bjöd hemmapubliken på inget mindre än tre fullträffar och gasade iväg från Lahtisgästerna.
Jerry Voutilainen mäktade med två av målen och likaså mindre vana målskytten Juho Lähde stod för det tredje.
FC Lahtis Xhevdet Gela blev utvisad strax innan VPS slog in mål nummer två och tre.
JADÅ! #Vepsu vinner Lahti med 3-1! #Dirlanda
— VPS på svenska (@VPS1924_se) August 26, 2015
VPS ligger nu fyra poäng bakom nästjumbon FC KTP som dessutom spelat en match mer. FF Jaro befinner sig en poäng framför KTP.
I den andra ändan av tabellen befäste SJK sin position som tabelltrea, och knappade dessutom in på tätduon.
Roope Riski slog in sitt tredje mål på fem matcher och gav Seinäjokilaget en uddamålsseger över gästande KuPS.
SJK är nu fyra poäng bakom ledande HJK och tre bakom tvåan RoPS, medan luckan ner till fyran FC Inter redan är uppe i sju pinnar.
VPS - FC Lahti 3-1 (0-1)
20. Mika Ääritalo 0-1
56. Jerry Voutilainen 1-1
71. Xhevdet Gela rött kort
75. Juho Lähde 2-1
79. Voutilainen 3-1
SJK - KuPS 1-0 (1-0)
40. Roope Riski 1-0
Beställ din mat i lugn och ro från datorn där hemma dagen innan och hämta upp den på väg hem från jobbet följande dag. Det är konceptet som kedjorna i Vasa nu går in för.
KPO säger sig redo för en satsning vid årsskiftet. Men Citymarket på Stenhaga har tänkt börja tidigare än så - redan under hösten.
- Om vi kan starta nu i höst så kommer vi att vara de som är först ut i Vasa, säger Tom Hautakangas, köpman på Citymarket i Stenhaga.
Finns det en fördel med det?
- Jo, jag tycker att det är bra om vi är först.
Det finns i dagsläget ingen kedja som erbjuder webbshop med dagligvaror i Vasa. När Citymarket kör i gång satsar man på så kallat "click and collect" - beställ på nätet, hämta upp färdiga kassar och betala varorna i butiken.
Det finns andra som har prövat på hemkörning av varor, men Tom Hautakangas tror inte på det.
- Du måste ha fordon med både kylskåp och frys. Investeringarna blir väldigt stora. Det fungerar inte.
Keskos stora konkurrent i Österbotten, KPO, lanserar en motsvarande tjänst vid årsskiftet. Det kunde eventuellt ses som en reaktion på Citymarkets planer, men det är det inte, berättar Kim Biskop, vd på KPO.
- Nej, vi har fattat vårt beslut långt tidigare, säger Kim Biskop.
KPO kommer att erbjuda webbshop vid Prisma, antingen i Vasa eller Karleby. Enligt Kim Biskop har man ännu inte bestämt sig om det blir möjligt med hemkörning eller om det bara blir "click and collect". Över huvudtaget har han inga stora förväntningar på att det här ska slå igenom på bred front.
- Någon business är det inte ännu. Vi ser det mer som en extra service. Men vi vill se vart näthandeln är på väg. Vi vill vara med och lyssna och höra, och testa själva också, säger Kim Biskop.
Finns det ett stort intresse bland kunderna?
- Jag måste erkänna att det bara är några få som har frågat efter den här näthandeln. Så det är nog en marginell företeelse i dagsläget, säger Biskop.
När Yle Österbotten besöker Citymarket i Stenhaga verkar åtminstone några kunder intresserade.
- Jag handlar redan det mesta på nätet. Jag tror säkert att jag skulle kunna spara en del tid genom att också beställa maten via internet, särskilt då jag ska storhandla, säger Julia Holmqvist från Sundom.
- Jag tror inte bara att det skulle gå snabbare. Jag skulle också låta bli de onödiga inköpen, så det skulle säkert kunna bli billigare, säger Linda Norrgård från Böle.
Norrgård är småbarnsmamma och säger att hon hör till en sådan grupp som säkert uppskattar servicen ännu mer än andra.
Hakalax skola i Karleby har börjat dela ut lakrits åt elever som uppför sig väl. Den som till exempel hjälper någon annan, är aktiv på lektionen eller som har kämpat bra i något ämne kan få ett papegojmärke som går att byta till en lakritsstång.
Vem som helst kan få godiset efter en lektion. Huvudsaken är att de har gjort något extra eller någon slags förbättring.
- Att man till exempel markerar eller gör läxorna mer än tidigare, eller att man har kämpat bra och får bra betyg i ett prov. Det sporrar en att försöka göra lite bättre ifrån sig, säger Sini Kallio och Henna Passoja i åttan.
Skolan införde systemet i våras efter att eleverna hade efterlyst mer uppmuntran och positiv feedback av lärarna.
Enligt rektor Harri Kangasniemi räcker det inte alltid med enbart muntligt beröm.
- Det ska man också ge, och det är bra. Men det glöms ofta bort. Nu får eleverna något konkret i handen.
Och alla i klassen får höra lärarens motivering till varför eleven får märket.
Men måste man ge godis åt dagens elever för att de ska uppföra sig?
- Nej, men det här är en metod att ge dem uppmuntran. Vi försöker ta fram det på olika sätt, säger Kangasniemi.
Men socker åt eleverna? Kan man inte ge frukt eller något annat?
- Vi kunde testa om de vill ha papegojmärken ifall belöningen är en annan. Men det är fråga om en liten karamell. Vi delar inte ut sådana mängder att eleverna blir sockerhöga.
Och lapparna delas inte ut hela tiden, betonar Kangasniemi.
- Det måste finnas en verklig orsak bakom. Men vilken elev som helst kan få ett märke.
Hakalax skola har drygt 400 elever i årskurs 7-9.
Det är bra att skolan fokuserar på belöning och inte bara på bestraffning, anser man på Finlands svenska lärarförbund, FSL.
- Det här är en positiv sak, att man belönar elever som gör bra ifrån sig, säger förbundsordförande Christer Holmlund.
Sedan kan man alltid diskutera på vilket sätt man ska belöna eleverna.
- Nu har man valt godis. Det kan tolkas som bra eller dåligt. Ur en hälsoaspekt är det kanske inte så bra.
Men om det motiverar eleverna att göra sitt bästa så kanske det är värt att testa, anser Holmlund.
Samtidigt vet han att ämnet socker i skolan är en het potatis.
- Jag förstår kritiker som undrar om det är med karameller vi ska berömma våra elever i dag. Men jag har lite svårt att kritisera godiset. Ibland kan vi acceptera saker som kanske inte fyller måttet på det många tycker är rätt och fel.
20 lampor i belysningstornen på Centralplan i Jakobstad byts idag på torsdag. Räddningsverkets skylift i Jakobstad har hittills använts för att nå upp i de 40 meter höga tornen. T.f. underhållsmästare Kari Viinikka vid Centralplanen höll på att få skrämselhicka när han fick höra kostnaderna.
200 euro i timmen för skyliften plus lön och övertidsersättning åt brandmännen som utför arbetet.. Nu utförs arbetet billigare av ett privat bolag i Karleby som har grundats av brandmän i Karleby som på sin fritid utför höghöjdsarbeten.
Enligt fotbollsligans bestämmelser måste en ligaort ha belysning på planen. På Centralplanen i Jakobstad finns fyra torn och i varje torn finns drygt 20 lampor.
Brännarna i lamporna är dyra och kostar 300 euro styck och sammanlagt byts 20 brännare och det kostar 6000 euro. Tornen är 40 meter höga och det krävs en skylift för att nå upp till lamporna.
Brandmännen i Jakobstad har tidigare utfört liknande arbeten som övningsarbeten åt staden Jakobstad där det behövs en skylift. Brandmännen har fått lön men ingen hyra har betalts för skyliften så länge räddningsverket var en självständig enhet i Jakobstad.
Jakobstad hör numera till Mellersta Österbottens och Jakobstads räddningsområde med huvudort i Karleby där hela ledningen är placerad, i Jakobstad finns bara en stationsförman.
Skyliften i Jakobstad som liksom de övriga fordonen betalts av Jakobstad med statsbidrag har tidigare använts för att byta lampor i belysningstornen men hyran för skyliften har varit betydligt lägre än de 200 euro som enligt t.f. underhållsmästare Kari Viinikka krävdes i år av stationsförman Esa Ahlholm.
- Jag minns inte exakt men bilen skulle ha kostat över 200 euro timmen och två brandmän skulle betalas med övertidsersättning, säger Kari Viinikka.
- Kostnaden för att byta lamporna skulle ha blivit skyhög.
Hela ledningen för räddningsområdet är placerad i Karleby. IJakobstad finns bara en stationsförman som också är Karlebybo, Esa Ahlholm. Han säger att han inte har rätt att uttala sig i saken och hänvisar till räddningsdirektören för hela området, Jaakko Pukkinen.
Det går inte heller enligt Ahlholm att besöka stationen i Jakobstad och fotografera skyliften utan tillstånd från räddningsområdets ledning i Karleby.
På en direkt fråga om man verkligen måste fråga räddningsområdets direktör om lov att fotografera en skylift vid stationen i Jakobstad föreslår Esa Ahlholm att följande man nedåt i hierarkin från räddningsdirektören.
- Allmänna direktiv är sådana att räddningsfordon i beredskap i första hand används för att räddningsuppdrag och bara i undantagsfall när det inte finns privata aktörer kan räddningsverkets bilar användas, säger räddningschef Terho Pylkkänen i Karleby.
- Det har funkat riktigt bra hittills och vi har kommit bra överens, det har inte varit några problem att få dem och nog skulle vi ha fått dem nu också men det är priset som börjar bli ett frågetecken, säger Kari Viinikka.
Underhållsmästare Kari Viinikka har en liten budget och måste hålla i slantarna när lamporna skall bytas, enbart brännarna kostar 300 euro styck. Enligt honom var det aldrig fråga om att det skulle vara omöjligt att hyra räddningsverkets skylift i Jakobstad, det handlade bara om priset när diskussionerna fördes med stationsförman Esa Ahlholm.
Det påståendet stöds också genom blotta existensen av den lista över taxor som Esa Ahlholm presenterar efter att ha fått tillstånd av ledningen i Karleby att uttala sig i saken men där står ingenting om 200 euro för en skylift.
Esa Ahlholm vill inte uttala sig på band men enligt honom har det aldrig diskuterats att timtaxan är 200 euro för skyliften. I stället hänvisar han till listan där det står att hyran är 85 euro i timmen plus de verkliga lönekostnaderna för de brandmän som utför skyliftarbetet.
Lamporna på Centralplanen kommer att bytas men det blir ett Karlebyföretag som sköter saken. I Karleby har några brandmän som är anställda vid samma räddningsverk skaffat en begagnad skylift och brandmännen utför arbetet på sin fritid.
Centralplanen i Jakobstad har fyra belysningstorn
Det blir en finländare i Champions League-gruppspelet 2015-2016. Roman Eremenkos CSKA Moskva tog sig förbi det sista hindret, som var portugisiska Sporting, genom att vinna hemma med 3-1 på onsdagskvällen.
Eremenko och CSKA kom till hemmamatchen med en 1-2 förlust i Portugal i bagaget. Inledningen på returen var tuff när Sporting gick till pausvila i en 1-0 ledning och hade 3-1 i matchparet sammanlagt.
CSKA och Eremenko lyckades perfekt i den andra halvleken när Seoydou Doumbia med två mål och Ahmed Musa med ett såg till att vända på steken och föra den ryska storklubben till gruppspelet i Champions League.
Vidare gick också Astana, Leverkusen, Manchester United och BATE Borisov.
Astana fick 1-1 på bortaplan mot APOEL, men gick vidare tack vare 1-0 segern i lagens första möte.
Manchester United vann sin bortamatch i Belgien mot Brugge med 4-0 och gick vidare med 7-1 totalt. I Belgien lossnade målskyttet äntligen för Wayne Rooney, som gjorde inte mindre än tre av sitt lags fyra fullträffar.
Tyska Leverkusen förlorade med 0-1 i Rom för en vecka sedan, men vann komfortabel med 3-0 över Lazio på hemmaplan och bokade en plats i gruppspelet i höst.
Också BATE Borisov är klart för gruppspel, låt vara med minsta möjliga marginal. Onsdagens returmöte slutade 2-1 till Partizan i Belgrad, men BATE som vunnit den första matchen med 1-0 gick vidare tack vare ett mål på bortaplan.
Grupperna inför höstens Champions League lottas på torsdag.
APOEL - Astana 1-1 (0-0)
1-0 Semir Stilic (60 min)
1-1 Nemanja Maksimovic (84 min)
Astana vidare med 2-1 sammanlagt.
Leverkusen - Lazio 3-0 (1-0)
1-0 Hakan Calhanoglu (40 min)
2-0 Admir Mehmedi (48 min)
3-0 Karim Bellarabi (88 min)
Leverkusen vidare med 3-1 sammanlagt.
Club Brugge - Manchester U 0-4 (0-1)
0-1 Wayne Rooney (20 min)
0-2 Wayne Rooney (49 min)
0-3 Wayne Rooney (57 min)
0-4 Ander Herrera (63 min)
Manchester United vidare med 7-1 sammanlagt.
CSKA Moskova - Sporting 3-1 (0-1)
0-1 Teofilo Gutierrez (36 min)
1-1 Seydou Doumbia (49 min)
2-1 Seydou Doumbia (72 min)
3-1 Ahmed Musa (85 min)
CSKA vidare med 4-3 sammanlagt.
Partizan - BATE 2-1 (0-1)
0-1 Igor Stasevich (25 min)
1-1 självmål
2-1 Ivan Saponjic
BATE vidare tack vare bortamålet,2-2 slutade matchparet.
