Hur upplever människor buller på långt avstånd från vindkraftverk? Det ska en nystartad projektgrupp ta reda på.

- Det finns ganska bra information och modeller för buller på ett nära avstånd från vindkraftverk. Men inte hur bullret påverkar på ett längre avstånd från vindmöllan, säger John Dahlbacka, forsknings- och utvecklingsledare inom hållbar energiteknik på yrkeshögskolan Novia.

Tillsammans med Vasa universitet, Teknologiska forskningscentralen och Villmanstrands tekniska universitet har Novia startat projektet WindSoMe.

Tar mobilapplikation till hjälp

- Vi kommer att göra vanliga, traditionella bullermätningar men vi ska också samla in information från hur människor upplever bullernivån, säger Dahlbacka.

John Dahlbacka John Dahlbacka Bild: Yle/Malin Hulkki

Genom en mobilapplikation ska projektgruppen samla in hur folk upplever buller från vindkraftverk.

- Vi ska testa om det går att mäta bullret via applikationen men det viktigaste är att folk rapporterar sina upplevelser via applikationen.

Brygga mellan allmänhet och entreprenörer

Bakgrunden till projektet är att vindkraftsbolag vill bygga ut medan lokalinvånare inte vill ha vindkraft på sin bakgård. Det finns många starka åsikter men ingen vetenskaplig grund.

- Vi ska fungera som en brygga mellan allmänheten och vindkraftsbolagen. Det här kommer också att komma kommunala beslutsfattare till nytta när de planlägger vindkraftsområden, säger Dahlbacka.

Projektet ska leda till att planläggare på ett helt nytt sätt kan avgöra var ett vindkraftverk ska stå.

Det är ett tvåårigt projekt som till största delen finansieras av Tekes.

Den största razzian någonsin pågår just nu på vägarna i Finland. I Österbotten vinkar Thomas Ekqvist och kollegor in fartsyndare i en strid ström.

Thomas Ekqvist, äldre konstapel vid Österbottens polisinrättning, började sitt skift klockan 6 på morgonen. Enheten rör på sig hela dagen.

Thomas Ekqvist Äldre konstapel Thomas Ekqvist. Bild: Yle/Roy Fogde

De började i Vörå, flyttade sig sen till Vasa och efter lunchen var Malax eller Närpes starka kandidater.

Kring klockan 10 uppskattade Ekqvist att mellan 20 och 25 förare fastnat i polisens nät. De har belönats med antingen en anmärkning eller böter.

Ingen har blivit av med körkortet ännu?

- Nej, lyckligtvis inte, säger Ekqvist.

Han uppskattar att cirka 100 förare kommer att ha vinkats in före skiftet är över.

Polisen har skyltat stort med att det är razzia på gång. Skulle man inte få fast fler fortkörare om man höll tyst?

- Vi vill synas både i media och i trafiken. Vi vill gå ut med det vi gör, säger Ekqvist.

Det snöblandade regnet vräker ner över Vasa och Ekqvist tror att det hjälper till att hålla hastigheterna nere.

Håll koll på hastigheten. Österbottens polisinrättning deltog i den internationella razzian. Bild: Yle/Roy Fogde

Fartsyndarna vinkas in på parkeringen invid järnvägsstationen. Ekqvist och hans kollegor passar samtidigt på att utföra blåstest, kolla körkort och registerutdrag.

- Då får vi reda på om personen möjligtvis är efterlyst, saknar körrätt eller liknande.

Bemanningen vid järnvägsstationen är fem poliser och tre bilar, varav två är polismålade och en är en civilbil.

Fantasin flödar

De som åkt fast sätter sig i någon av bilarna och kommer ut med en lapp av något slag. Alla hoppas givetvis på att slippa undan med en skriftlig varning.

Det finns ingen brist på bortförklaringar när man åker fast för fortkörning.

- Man får höra ett och annat.

Kan du ge ett exempel?

- Nå... vissa skyller på frugan.

Razzian fortsätter fram till klockan 6 på fredag morgon. Den är en del av en internationell razzia där hela 23 europeiska länder deltar.

Läs också: Polisen ordnar rekordrazzia idag

Torgmöten drar inte längre folk som förr inför riksdagsval. Annonser är dyra. Hemma hos partyn med politiska förtecken kan vara ett bra sätt att nå folk för kandidater.

På många håll i landet har det ordnats politiska möten i hemmiljö inför riksdagsvalet. Bo Kronqvist (SFP) i Nykarleby har nappat på den här idén inför valet och bjudit in alla kandidater från SFP och den lokale SDP kandidaten till debatt och diskussion hemma hos sig.

Inbjudan till allmänheten har gått ut via Facebook. Deltagarantalet har varierat mellan 1 och 15 plus kandidaten och värden Bo Kronqvist. Åtta möten har hållits med ett 40-tal olika deltagare sammanlagt

- Många kandidater var i kontakt med mig inför och frågade om jag kunde hjälpa till, då började vi diskutera om vi kunde ordna det hemma hos mig och där startade det , säger Bo Kronqvist.

Vilka frågor engagerade folk

Frågor som berör folk på ett nära plan engagerade deltagarna.

- Frågor som gäller närservice, bashälsovård kom fram väldigt starkt, likaså svenska frågor.

Inbjudningar via Facebook

Alla SFP kandidater i valkretsen var inbjudna plus en SDP kandidat. Alla inbjudna deltog inte. Mötesdeltagarna i övrigt blev kallade via Facebook.

- Många blir irriterade om det bara sker via Facebook, alla läser inte Facebook och är ju inte heller med men det är ett bra sätt hålla kontakt för att sedan kunna diskutera i verkliga livet.

Måste man bjuda på en massa bulla och kaffe

Bo Kronqvist har ordnat bra många valtillfällen hemma hos sig i vardagsrummet inför valet. Man kan fråga sig om det blir mycket att ställa i ordning.

- Det är till fördel om man kan baka bullar, det är en kostnadsfråga också men jag klarar det nog själv.

Blir det en fortsättning efter valet

Bo Kronqvist ställer sig positiv till en fortsättning på de politiska diskussionerna i hemmamiljö efter valet.

- Åtminstone en gång i året kunde man ordna en liten träff hemma, människor kan komma och diskutera vad som är aktuellt just nu, så att den politiska diskussionen inte bara skulle föras vart fjärde år i tidningsspalterna.

- Jag är rädd för att folk tappar intresset för politiska diskussioner, samhällsdiskussion överhuvudtaget och den behöver inte vara partipolitisk.

Fredagen är dagen D för Jennie Storbacka från Esse. Tävlingen The Voice of Finland når finalskedet och Storbacka, som hyllades i semifinalen, kan se tillbaka på en givande resa.

Jennie Storbacka ställer sig på scenen för sista gången i The Voice of Finland på fredag. En resa som började med audition i augusti förra året avslutas med final i Logomo i Åbo.

- Jag har alltid känt ett stöd från Österbotten. Men nu känner jag att andra delar av Finland börjar känna till mig. Att folk tycker om det jag gör och att jag får hålla på med musik, det har jag jobbat för i många år, säger Storbacka.

I finalen ställs hon mot Miia Kosunen från Joensuu, Jani Klemola från Vetil och Jesper Anttonen från Vanda. Inför finalen har kvartetten kommit överens om att alla är lika värdiga vinnare och att de inte ställer sig på scenen som rivaler. Huvudsaken är att ha roligt, säger Storbacka.

Casinospelningar väntar

I förra veckans semifinal utsågs Jennie Storbacka till den mest lyskraftiga artisten. Casino Helsinki, som är samarbetspartner till programmet The Voice of Finland, gjorde valet. Utmärkelsen innebär att Storbacka får sätta upp en show i casinot under två veckor i höst.

- Oavsett om jag vinner The Voice of Finland eller inte så har jag fått väldigt mycket ut av det. Och oavsett vad som händer i finalen så kommer göra någon slags musik också framöver.

Efter att tävlingen är avslutad ska Jennie Storbacka inte alls fundera på musik, utan istället vara helt och hållet ledig en tid.

Den här veckan ska landets universitet sälja sin forskning på ett helt nytt sätt. Rektorerna har 5 minuter på sig att presentera universitetets forskning för en jury, som fattar beslut om vem som får pengar. Totalt delar Finlands Akademi ut 50 miljoner euro för forskning.

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa gjorde sin presentation på torsdagen. Efter det fick juryn ställa frågor om forskningen i 25 minuter. Innan besöket till Helsingfors hade Åbo Akademi också lämnat in en omfattande ansökan.

- Det här är väldigt nytt och speciellt. Det handlar om att profilera forskningen och få extra finansiering för det, säger Hupa. Det gäller att identifiera starka områden inom universitetet.

De forskningsområden som Åbo Akademi valde att presentera är molekylär process- och materialteknik, läkemedelsutveckling och minoritetsforskning som innefattar ämnen inom exempelvis humaniora. Profilen inom läkemedelsutvecklingen görs i samarbete med Åbo universitet.

Hård konkurrens

Summan som Finlands Akademi nu delar ut ingick från början i universiteternas budget. Undervisningsministeriet beslöt ändå att pengarna tas loss och delas ut på ett nytt sätt.

Konkurrensen är hård. Det betyder att Åbo Akademi kan bli utan den ansökta summan.

Åbo Akademis rektor Mikko Hupa. mikko hupa Bild: Yle/Andy Ödman

- Men det är en del av forskningslivet. Man ansöker om pengar och kämpar. Ibland lyckas man och ibland inte.

- Det här är finansieringspengar som vi behöver men det finns ett antal andra instanser som vi kan ansöka pengar från. Men i och med att det här är nytt så är intresset stort och det är frågan om stora summor, säger Hupa.

Staten planerar att genomföra en liknande ansökningsprocess nästa år. Då hoppas Hupa på tydligare spelregler.

- Där är det troligen lite oklart för oss alla hur man kan ordna den här typen av konkurrens flera år i rad.

Frågan om lärarutbildningen klarnar i maj

En annan fråga som är aktuell inom Åbo Akademi är lärarutbildningen i Helsingfors. I mars gav ÅA:s styrelse grönt ljus för ett samarbete med Helsingfors universitet.

Styrelsen hade ändå två villkor. Man ska hitta extern finansiering för utbildningen och antalet studieplatser vid klasslärarutbildningen i Vasa ska inte minska.

- Det börjar se ganska ljust ut. Frågan om finansieringen är på slutrakan och vi har fått stark finansiering från stiftelsehåll.

Åbo Akademi förhandlar också med staten för att se om det finns extra medel för ändamålet och det ser också lovande ut. Gällande studieplatserna i Vasa har ÅA redan fått ett muntligt löfte av ministeriet att platserna bevaras.

- Vi väntar ännu på att få det skriftligt. Ett slutligt beslut fattas i början av maj, alltså inom kort, fortsätter Hupa.

Karleby ska få ett nytt hälsocentralsjukhus. Det anser social- och hälsovårdsnämnden.

Nämden anser att nybygget ska placeras i närheten av centralsjukhuset och rymma 80 patienter. Det ska ersätta det nuvarande så kallade Libeckska sjukhuset.

- Libeckska är gammalmodigt och i dåligt skick, säger direktören för hälsotjänster, Ilkka Luoma.

Byggnaden från 1978 har flera gånger haft vattenskador i olika våningar. Problem med inomhusluften har konstaterats och regionförvaltningsverket har stämplat Karleby för de dåliga utrymmena.

Bland annat måste flera patienter dela på samma toalett, och virus sprids snabbt på avdelningarna. Vårdarnas arbetssituation med obekväma lyft och för små utrymmen har också noterats av regionförvaltningsverket.

Ärendet ska ännu behandlas av stadsstyrelsen. I årets budget finns 400 000 euro för ändamålet, nästa år en miljon och för 2017 finns sex miljoner.

Läs också:
Sjukhusinfektioner vanliga i Karleby

Nybygge eller grundrenovering krävs i Libeckska sjukhuset

Mer än 40 trafikolyckor skedde i Kronoby i fjol. Nästan hälften av fallen handlar om krockar med djur.

De flesta, eller 35 olyckor skedde på landsvägarna och sex olyckor skedde på de enskilda vägar som kommunen sköter om.

- Det var ovanligt många älg- och rådjursolyckor. Mest kanske på riksåttan från flygfältskorsningen och norrut, samt på riksväg 13 från Nedervetil mot Viitavesi, säger tekniska direktören Bernt Storbacka i Kronoby.

Sju av olyckorna ledde till allvarligare personskador. Totalt skadades 8 personer i olyckorna.

Däremot skedde inga dödsolyckor i Kronobytrafiken i fjol.

Siffrorna kommer från Trafikverkets trafikolycksregister och gäller olyckor som har rapporterats till polisen.

I registret kan man förutom plats och tid för olyckan också få veta vilken typ av olycka det gäller samt väder- och vägförhållanden vid tidpunkten.

En privatperson i Karleby ska se till att riva sitt olovliga bygge. Annars hotar staden med böter på minst 60 000 euro.

Det hela handlar om ett villabygge på Brudskär. När huset slutgranskades 2008 var det inte ens hälften så stort som nu. Byggrätten har överskridits med 140 kvadratmeter.

- Ägaren har byggt ut allt möjligt. Till exempel garage, bastu och uterum. Det är en fars, anser byggnadsinspektör Rolf Fredlund på Karleby stad.

Byggnads- och miljönämnden har slagit fast att det blir 20 000 euro i böter. Och om mannen inte har rivit de olovliga byggnaderna inom juni får han 60 000 euro till i böter. Och 10 000 euro till för varje månad som inleds tills mannen har rivit det som överskrider byggrätten.

Kaos om alla gör så här

Nämndens ordförande Hans Snellman säger att han aldrig sett något liknande. För varje beslut som byggnads- och miljönämnden har tagit har det kommit nya besvär från ägaren.

Snellman kallar det för krumbukter och rumba.

- Det kan inte gå till på det här sättet. Att man bygger som man själv vill, i strid med beviljade tillstånd. Då blir det ju kaos, säger Snellman.

Snellman misstänker att mannen besvärar sig också mot de nya besluten. Det har han rätt att göra trots att Högsta Förvaltningsdomstolen 2012 slog fast att han måste riva det han byggt utan lov.

Staden jagade mannen

Karleby har också haft svårt att delge mannen sina beslut. Det har varit problem att få tag på honom.

Senast hoppade byggnadsinspektören in en bil med stämningsmannen och åkte till mannens jobb där de äntligen hittade honom.

Husägaren vill själv inte kommentera ärendet. Men i sitt senaste bemötande till staden skriver han att en ny plan för Brudskär är under planering. Och då får hans tomt troligen byggrätt så det räcker.

Enligt Hans Snellman är det ohållbart att tänka så.

- Med ett sånt tankesätt kan vem som helst bygga helt enligt egna önskemål, och bara hänvisa till att det kommer en plan i framtiden som gör det här möjligt. Det är helt ohållbart, säger Snellman.

Ägaren hänvisar också till att minst tre av hans grannar på Brudskär har fått bygga mer än 125 kvadratmeter. I rättvisans namn borde han också få bygga mer, anser han.

Hans grannar har ändå fått undantagslov för sina byggen.

Kritpipor, mynt, rester av glas och keramik samt husgrunder blir fynden under Jakobstads torg. Det förväntar sig utgrävningsledaren Esa Mikkola. De arkeologiska utgrävningarna inleds den 28 april och pågår i tre veckor.

De arkeologiska utgrävningarna under Jakobstads torg är en provgrävningar som pågår i tre veckor.

- Fynden vi gör under provgrävningarna avgör om vi ska skall fortsätta i sommar eller om det räcker med tre veckors grävjobb, säger utgrävningsledaren Esa Mikkola på museiverket.

Det är den västra delen av torget som kommer att grävas upp, alltså den del som i framtiden ska bli underjordisk parkering.

Esa Mikkola med fem medhjälpare och en grävmaskin kommer att leta sig ner genom asfalten i hopp om fynd från stadens tidiga historia.

- Jakobstadsborna under 1600- och 1700-talet tyckte mycket om rökning, och kritpipor blir troligen den största fyndgruppen, säger Mikkola.

Andra fynd Mikkola förväntar sig hitta är mynt, rester av glas- och lergods samt husgrunder. Det är sådant som kommit fram vid utgrävningar i Brahestad och Uleåborg.

Utgrävningarna i Brahestad Gammal stenläggning hittades under Pekkatorg i Brahestad Bild: Esa Mikkola

- Det är troligt att utgrävningarna i Jakobstad fortsätter i sommar, men det avgör museiverket, säger Mikkola.

Ståtligt torg

För en tid sedan besökte Esa Mikkola Jakobstad och han ställde sig på torget och såg sig omkring.

- Det är en sällsynt ståtlig plats.

Mikkola jämförde det han såg med det så vanliga slättlandet utmed kusten. Jakobstads torg avviker genom att det är kuperat och ligger på en backe. Det blir spännande att se vad som döljer sig under asfalten, funderar han.

Förväntningarna är alltså höga och från den 28 april och tre veckor framåt är bilarna avhysta och halva torget ingärdat med staket.

Kostnaderna oklara

Vad utgrävningarna kostar och vem som betalar är en oklar historia. Någon överenskommelse finns inte mellan staden Jakobstad och Mäenpää Byggnads ab som arrenderat torget, uppger stadsdirektörens ersättare Anne Ekstrand.

När man gjorde arkeologiska utgrävningar under Campus Allegro var det ägaren som stod för kostnaderna, vill Ekstrand minnas.

Utgrävningsledaren Esa Mäkela kan inte heller hjälpa till.

- Det är en affärshemlighet.

Mäkela förklarar det med att museiverket knoppat av de arkeologiska fälttjänsterna till en egen liten affärsenhet.

Arkeologi har blivit en konkurrensutsatt verksamhet där museiverkets enhet konkurrerar med andra aktörer om att ge anbud på utgrävningar.

- Så mycket kan jag säga att de tre veckorna i Jakobstad handlar om flera tiotusentals euro.

Torgbolag ser snart dagens ljus

Vem eller vilka som kommer att äga den underjordiska torgparkeringen har också varit höljt i dunkel. En delägare är åtminstone staden som beslutat köpa 15 procent av aktierna för 45 000 euro.

Det ger 30 av 200 parkeringsplatser.

Vad staden ska använda parkeringsplatserna till är inte avgjort. I slutet av april väntas Mäenpää Byggnads ab ge besked om de övriga delägarna.

Den sextonårige man som knivskar en 54-åring i centrala Vasa förra hösten åtalas för mord i Österbottens tingsrätt. Åklagaren kräver 12 års fängelse, men advokaten Heny Saleva menar att det på sin höjd kan röra sig om dråp.

- Som försvarare kan jag bara konstatera att det här inte kan handla om mord. På sin höjd kan det vara grov misshandel och grovt dödsvållande. Som mest kan det röra sig om dråp, säger Henry Saleva.

Henry Saleva Henry Saleva. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Det var en måndag i slutet av oktober i fjol då en 54-årig man hamnade i ordväxling med 16-åringen i centrala Vasa.

Det slutade med att 54-åringen dog på sjukhuset dagen efter på grund av de skärsår han fick när 16-åringen drog kniv.

"Gräl uppstod"

- De kände inte varandra sedan tidigare. Någon form av gräl uppstod och det ledde sedan till detta beklagansvärda resultat, säger Saleva.

Henry Saleva, advokat från Jyväskylä som företräder den misstänkte mördaren, betecknar det hela som ett olyckligt misstag från 16-åringen sida.

"Slog en gång med kniven"

- Han slog en gång med kniven, och med dålig tur träffade bladet på ett sådant sätt att viktiga blodådror skars av.

Samtidigt kan man inte komma ifrån att 16-åringen uppvisat viss aggressivitet. Det kom fram i rätten under torsdagen då en dryg handfull av hans mindre allvarliga brott behandlades.

"Visat viss aggressivitet"

- Viss aggressivitet har han visat upp, ja. Men några allvarligare brott har han inte gjort sig skyldig till tidigare, säger Henry Saleva.

Yle Österbotten har också bett åklagaren uttala sig, men han ville inte göra det.
Du kan följa med mordrättegången på Radio Vega Österbottens webbplats på fredagen.

Läs också:
Direkt från mordrättegången i Vasa

Tre sjukvårdare säger sig ha diskriminerats och sagts upp på olagliga grunder från Vasa sjukvårdsdistrikt, skriver Vasabladet.

Civilmålet togs upp i Österbottens tingsrätt.

Vasabladet skriver att tvisten är två separata ärenden men att bägge rubriceras som uppsägning på olagliga grunder.

Bland annat handlar det om att de tre vårdarna hävdar att de inte fick nya vikariat för att de var gravida.

Ärendet har funnits hos tingsrätten sedan 2013. På onsdagen hölls förberedande behandling och fallet kommer upp i rätten 19 oktober.

Rättegången mot den 16-årige unge mannen som misstänks för mord fortsatte i Österbottens tingsrätt idag fredag.

16-åringen knivskar en man på Hovrättsesplanaden i Vasa i oktober. Offret avled senare av skadorna.

Rättegången inleddes igår torsdag och tar slut idag fredag.

Följ vår liveblogg här under:

Radio Vega är med på Österbottens stormässa i helgen. Programchef Kaj Backman och musikchef Johan Lindroos deltar under devisen "Vega lyssnar". På lördag kan du också träffa Sara Bergström, Ulrica Lövdahl och Anna Ruda från Yle Österbotten.

- Vi vill träffa folk och höra vad de tycker om Vegas utbud, program och sändningar, säger Backman.

Backman vill också prata om radion i allmänhet. Varför lyssnar man på radio, och hur lyssnar man. Är radion främst ett sällskap eller är den en informationskanal?

- Vi vill lyssna, lära oss och ta med erfarenheterna hem för att fundera på hur vi går vidare.

Om man utgår från lyssnarsiffrorna så är Österbotten den region i Svenskfinland där Radio Vega har de trognaste lyssnarna.

Musiken är ett ständigt ämne för diskussion. Det är samtidigt ett problematiskt samtalsämne, efter det ist och slutligen handlar om tycke och smak.

- Man tycker själv att man har god och "rätt" smak, tycker någon annorlunda så har de fel - men så är det ju inte, säger Backman.

Österbottens stormässa 2015 ordnas i Botniahallen i Korsholm. Mässan pågår 18-19 april, bägge dagarna kl 10-17

I dag föll domen i fallet om människohandel i Karleby. Tre personer dömdes till villkorligt fängelse för människohandel.

Enligt åklagaren har de tvingat en nepalesisk man att jobba 12 timmar per dag på en restaurang i Karleby för 300 euro i månaden.

Alla tre åtalade döms till sju månaders villkorligt fängelse.

De åläggs ersätta målsägande 5000 euro för själsligt lidande och 28 000 euro i utebliven lön.

Väljarna i Vasa valkrets är mer konservativa i sina värderingar än kandidaterna. Den slutsatsen drar Yle Keski-Pohjanmaa som jämfört kandidaternas svar med de svar som de väljare som gjort valkompassen ger.

Av kandidaterna är 31,9 procent delvis eller helt av samma åsikt om påståendet att det är för lätt att leva på socialbidrag i Finland. Av de väljare som gjort valkompassen var motsvarande siffra 60 procent.

49,3 procent av väljarna var av åsikten att man bör begränsa invandringen till Finland för att minska risken för terrorism. Endast 29,7 procent av kandidaterna var av samma åsikt.

En större del av väljarna var också av åsikten att inkomstskatten bör sänkas i alla inkomstklasser.

Jämförelsen grundar sig på de kring 5 300 personer som hittills fyllt i Yles valkompass i Vasa valkrets.

I de flesta frågor var dock väljarna och kandidaterna på samma linje.

Telekommunikationsbolaget Elisa bjuder in Anvias aktieägare till två olika informationsmöten. Ett i Vasa och ett i Seinäjoki.

Elisa erbjuder alla Anvias aktieägare 2000 euro per aktie. Anvias styrelse slår tillbaka och anser att erbjudandet är för lågt i relation till aktiens verkliga värde.

Så här långt har Elisa lyckats kamma åt sig en fjärdedel av aktierna i Anvia.

Anvia har knappt 40 000 aktieägare, varav största delen är småägare och samtidigt kunder i bolaget i Österbotten och Södra Österbotten.

Mötena hålls den 20 april klockan 16 i Seinäjoki och klockan 19.30 samma dag i Vasa och aktieägarna ska anmäla sig till mötet på förhand.

Flera österbottniska kommuner och städer gynnades när undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru delades statsunderstöd för utvecklande av undervisning inom språkbad, specialundervisning och förskola.

Jakobstad fick 26 800 euro för att utvidga språkbadet och Vasa 316 390 euro. I Karleby finns språkbad i svenska och engelska och staden fick 135 400 för att utveckla verksamheten.

För att höja kvaliteten på specialundervisning genom att anställa skolgångsbiträden och vidareutbilda personalen fick Vasa 120 900 euro, Karleby 115 200 euro, Jakobstad 37 300, Korsholm 40 000 och Vörå 15 000 euro.

För utvecklande av förskoleundervisningen fick Vasa 206 000 euro, Karleby 164 000 euro, Jakobstad 86 200 euro, Pedersöre 44 100 euro, Vörå 27 400 euro och Nykarleby 22 500.

Totalt delades 30 miljoner euro ut.

Den 16-åring som knivskar en 59-årig man till döds i centrala Vasa förra hösten gjorde det efter att ett gräl uppstått mellan de två, hävdar försvaret. Men inga vittnen stöder den versionen.

Dådet inträffade mitt på dagen den 27 oktober i fjol då en 59-åring man knivhöggs i halsen på Hovrättsesplanaden i centrala Vasa. Han dog senare av skadorna.

En ung man, 16 år gammal, greps mycket snart efter dådet och har erkänt att det var han som höll i kniven.

"Uttryckte sig nedsättande"

Enligt den misstänkte och hans försvarare blev han provocerad av 59-åringen som ska ha använt nedsättande ord om mannen och hans kultur. Det här ska ha lett till att 16-åringen knuffat till mannen som ska ha reagerat genom att slå 16-åringen med knytnäven.

I det skedet säger 16-åringen att han drog kniv för att skydda sig mot mannen. Och att han ska ha siktat på 59-åringens högra arm men av misstag träffat hans hals. Under fredagens rättegång i Österbottens tingsrätt i Vasa kom det fram att morakniven med ett elva centimeter långt blad gick igenom hela mannens hals och skar av livsviktiga blodådror.

"Hatade finländare"

Åklagaren har en helt annan version av dådet som beskrivs som helt oprovocerat. Som grund för den synen lade åklagarsidan bland annat fram de texter som den misstänkte 16-åringen hade publicerat på sociala medier ett par månader före dådet. Det ska bland annat ha kommit fram att 16-åringen hatade finländare och ville döda någon för att visa exempel.

Enligt åklagaren gav sig 16-åringen ut på Vasas gator för att hugga ned någon slumpmässigt. Den 59-årige mannen råkade, enligt åklagarens version, vara på fel plats vid fel tidpunkt.

Vittnen fanns nära

I sina berättelser ger vittnena inget stöd för försvarets och 16-åringens version av det som inträffade. Fem vittnen hördes om händelsen på Hovrättsesplanaden. Personen som stod närmast fanns bara 4-5 meter bort.

Ingen av de fem berättade att de skulle ha hört rop eller något annat som skulle ha stött försvarets påstående om att ett gräl hade uppstått.

Försvaret, å sin sida, påpekade i sin slutplädering att inget av vittnena kunde ge några besked om vad som faktiskt hände männen emellan innan knivhugget utdelades.

16-åringen trovärdig?

För rätten handlar mycket därför om att bilda sig en uppfattning om 16-åringens egen version av händelsen. Anses den trovärdig eller inte?

Försvaret ansåg för övrigt att 16-åringens skriverier på sociala medier inte ska ges för stor uppmärksamhet. Advokaten beskrev texterna som barnsliga tankar utan koppling till verkligheten.

Åklagaren kräver att 16-åringen döms till 12 års fängelse för mord medan försvaret säger att 6 år och tre månader är den absoluta gränsen, och att han på sin höjd kan dömas för dråp.

Diskuterade krav på ersättning

Vidare meddelade biträdet för den avlidne 59-åringens anhöriga - en änka och en dotter - att man kräver 16-åringen på ersättningar som uppgår till över 30 000 euro.

Försvaret säger sig redo att ersätta änkan med 8 000 euro och dottern med 5 000 euro, samt kostnadsersättningar för begravning och resor.

Domen meddelas om två veckor.

Språkbadet i Jakobstad släpptes fritt och nu får alla som vill plats i Språkbadsskolan till hösten. Men det blev ändå ingen rusning. 45 svenskspråkiga barn, 34 procent av årskullen, söker om en plats till hösten.

- Det är ungefär lika många som tidigare år, säger bildningsdirektör Jan Levander.

Språkbadet har varit något av en het potatis genom åren. De år som de sökande varit över 50 till antalet har två grupper startat. Men om de sökande varit kring 40 till antalet så bara en grupp startat. Då har de 25 platserna lottats ut bland de sökande och det har skapat missnöje.

- Systemet har uppfattats som orättvist. Speciellt i familjer som redan haft ett barn i språkbad och sen har inte syskonet fått plats. Det har varit återkommande diskussioner om språkbadsantagningen varje år så det här systemet är bättre, säger Levander.

Av de finskspråkiga eleverna sökte 18 plats i språkbad på svenska. Det är 25 procent av hela årskullen.

- De finskspråkiga som sökt plats genom åren har alltid fått plats i språkbadet. Det brukar röra sig om en tredjedel av årskullarna, säger Levander.

Ansökningstiden gick ut på fredag.

Då man tigger pengar för välgörenhet lönar det sig inte att knacka på finlandssvenska dörrar. Det här har Kiri Korvenoja och Team Mongolanssi upplevt i huvudstadsregionen.

Du har ännu en chans att hjälpa till, lätta på samvetet och vara med på en god sak.― Kiri Korvenoja

Att köra en ambulans från Helsingfors till Ulan Bator är inte gratis. På finskspråkigt håll har donationerna rasslat in i stadig takt, men de svenskspråkiga i regionen är betydligt snålare.

- Det kommer en massa tummen upp på Facebook från svenskspråkiga och så klappar man sig på axeln för att man har stött välgörenhet. På finskspråkigt håll ger man timlöner, samlar ihop pengar i kompisgäng och tvekar inte överhuvudtaget att donera, säger Kiri Korvenoja, en av drivkrafterna bakom Team Mongolanssi.

Team Mongolanssi har fått sin ambulans, men behöver ännu donationer för att klara av resan till Ulan Bator. Ekim Özdemir, Kiri Korvenoja och Markus Ulfstedt framför ambulansen. Bild: Yle / Ted Urho

Givmildare i Österbotten

Helt utan bidrag från Svenskfinland har teamet inte blivit. Man får bara jobba lite hårdare för pengarna på svenskspråkigt än på finskspråkigt håll. Det förekommer även skillnader mellan regionerna.

- Vi har en medarbetare som samlar in medel i Österbotten. Där har också svenskspråkiga varit betydligt mer givmilda, säger Kiri Korvenoja.

Ambulansen har redan klockat en halv miljon kilometer och kan inte vara verksam i Finland längre. Markus Ulfstedt på 9Lives är glad att fordonet får fortsätta jobba i Asien. Ambulansen som 9Lives donerade till Team Mongolanssi. Bild: Yle / Ted Urho

- Vi behöver ännu några tusen euro för att tryggt få fram ambulansen, så du har ännu en chans att hjälpa till, lätta på samvetet och vara med på en god sak, säger Korvenoja.

12 500 kilometer till nästa utryckning

Sträckan från Helsingfors till Ulan Bator går på 12 500 kilometer. Tre chaufförer kommer att turas om bakom ratten i välgörenhetsrallyt.