När Anna Grönblom studerade till skådespelare på 1970-talet var det populärt att göra sketcher om kristna mänskor.
- Kristna mänskor var lustiga, förklarar Anna. De använde ord som frälsning och nåd och såg knäppt saliga ut.

Idag är Anna Grönblom kristen själv och kallar sig också frälst ibland.

- Men jag kan också säga det på ett annat sätt, säger hon. Förr var det rädsla som genomsyrade hela mitt liv, och idag är det kärlek.

Att hon var rädd var ingenting hon märkte själv, men nu när hon ser tillbaka på det så levdes hela livet i en anspänning. Hon led av en tilltagande scenskräck och det sociala livet gick ofta ut på att framhäva sig själv.

- Alla skådespelare är nervösa ibland innan de ska ut på scenen, säger Anna. Men då det blir en skräck som aldrig släpper taget är något på tok.

”Jag sparade aldrig recensioner. Det är ju ganska hemskt egentligen, att någon kan säga vad den tycker och så sprider det sig i alla tidningar.”

Framhävde sig själv

Att framhäva sig själv är också vanligt i skådespelarsammanhang.

- Vi blir utbildade till ett yrke där folk betalar för att komma och titta på oss, säger Anna. Då blir det viktigt att träna upp sin person både privat och på scenen.

Men samtidigt som en del av henne kämpade för att alltid vara tillräckligt bra, så blev en annan del av Anna bara tröttare.

- Till sist somnade jag, säger hon. Och man kan nästan säga att jag sov i tio år.

Undvek folksamlingar

Varenda dag trodde hon att det snart skulle bli bättre och att hon så småningom skulle kunna börja jobba igen. Idag är hon glad att hon inte visste hur länge det skulle ta innan vändningen kom. Hon sov, och skötte det allra nödvändigaste.

- Jag hade ju man och barn, säger hon.

Hon undvek stora folksamlingar och hennes granne, pingstpastorn, frågade många gånger innan hon till sist tackade ja till att besöka kyrkan.

- Jag hade fördomar mot den också, säger hon.

Att gå dit blev ändå en positiv upplevelse.

Nu kan jag slappna av med andra mänskor, då jag inte längre behöver få dem att älska mig.

Anna Grönblom gosar med får Bild: Yle/Hanna Klingenberg

Ut ur en lång, mörk tunnel

- Det var härligt att vara bland en massa mänskor och märka att ingen tittade på mig i första hand, säger hon. Jag kunde slappna av och gå omkring och säga hej.

Församlingen fanns i Laihela, dit hon nyligen hade flyttat ut från stan.

Det händer något med mänskor som umgås med djur.

- Jag bodde på en kulle och såg flera kilometer äng åt varenda håll, berättar Anna. Jag skaffade får och kände att något började hända med mig.

Depressionen och utbrändheten beskriver hon som en lång, mörk tunnel, och tillfrisknandet som att plötsligt stiga ut ur den.

- Jag kunde titta bakåt och förstå att det var över nu, säger Anna och minns tacksamheten hon kände. Hon ville tacka alla sina läkare och terapeuter, men tacksamheten riktade sig också till något större.

- Det är egentligen den som lett till att jag nuförtiden gärna stiger in i församlingshem helt frivilligt, säger hon.

Sandviksstadion i Vasa ska förnyas för drygt 10 miljoner euro. Undervisnings- och kulturministeriet bidrar med 750 000 euro.

Renoveringen har ifrågasatts under de senaste veckorna eftersom fjolårets bokslut för Vasa stad var betydligt mer negativt än det var tänkt.

Men renoveringen ser ändå ut att bli av, särskilt som projektet får utomstående pengar.

27 miljoner fördelas

Carl Haglund. Försvarsminister Carl Haglund Bild: Yle

Minister Carl Haglund, SFP, gläder sig över att så många ansökningar har kommit in.

Vill få finländarna att röra sig

- Det här visar att kommunerna, trots svåra ekonomiska tider, är redo att satsa på sina arenor för idrott och sport. Forskning visar att satsning på idrottsanläggningar är ett effektivt sätt att påverka hur finländarna rör på sig, säger Carl Haglund.

Det är tänkt att renoveringen och utbyggnaden av Sandviksstadion ska inledas under sommaren och slutföras under nästa år.

Vasa stad har inlett arbetet med offertförfrågningar. När offerterna börjar komma klarnar det hur mycket Sandviksprojektet riktigt kommer att kosta.

Oklart hur bidraget ska hanteras

Det är i dagsläget oklart om bidraget på 750 000 euro ska räknas in i den av fullmäktige beviljade investeringen på 11,5 miljoner euro, eller om summan läggs ovanpå så att projektet alltså kan kosta 12,25 miljoner euro.

Den frågan kommer Vasa stadsstyrelse att diskutera nästa måndag.

Krister Grönholm, tränare för Vasa IFK, ser bidraget som välkommet oberoende av exakt hur det används.

- Vi ser verkligen fram emot en statushöjning inom fotbollen i Vasa.

Varje måndag samlas ett trettiotal glada musikanter för att spela tillsammans.

Det handlar om både traditionell men också mycket modern storbandsmusik. Även inhemsk sådan.

Wasa Groove Unit grundades för två år sen och verkar inom Vasa Arbis regi.

Storbandet leds av Pertti Ahonen.

Pertti Ahonen Pertti Ahonen Bild: Yle/Pia Lagus

- Vi har en väldigt glad disciplin, säger Ahonen. Jag ser att bandet har roligt, vilket också hörs.

Undervisningsband med stor potential

- Det här är ju en form av undervisningsband, säger Ahonen. Inom tredje sektorn bygger vi upp något som kan liknas vid den blomstring Vasa Big Band upplevde under 1990-talet.

- När vi startade upp det här bandet fick jag från många håll höra att det inte finns underlag för ett storband i Vasa, säger Ahonen.

- Det pratades om att det finns för få blåsmusiker i nejden. Och här har vi nu ett trettio personer starkt storband, säger Ahonen.

- Bara några av dem har rötterna i Vasa Big Band eller annat storband, säger Ahonen. Så visst går det att hitta nya fräscha musiker.

Vill gärna representera staden

- Jag tänker mig att Wasa Groove Unit kan sköta en del av stadens representation i samband med mottagningar och jippon, säger Pertti Ahonen.

Det har bandet redan gjort vid ett tillfälle. Och resultatet var mycket gott. Stadens ledning såg bandets potential.

- De gästande städernas representanter upplevde ett dilemma i att ge vår stad lika fint mottagande, säger Ahonen. Vi satte ribban högt.

- Vad kan väl ge en bättre bild av staden än ett stor svängig orkester och välklädda människor, säger Pertti Ahonen.

Intressant kombination av människor

André Erickson, Annika Peltoniemi och Jonas Forsberg André Erickson, Annika Peltoniemi och Jonas Forsberg Bild: Yle/Pia Lagus

- Det här är första gången jag spelar i storband, säger altsaxofonisten Annika Peltoniemi med rötterna i Närpes Skolmusikkår.

- Jag gillar den här jazziga och svängiga musiken. Både att lyssna på och spela själv , säger Peltoniemi.

- Meningen är ju att vi skall lära oss spela tillsammans och lyssna på varandra, säger trumpetisten André Erickson.

- Vi har fått förvånansvärt fint gensvar från publiken. Flera i bandet har ju aldrig tidigare uppträtt tillsammans, säger Erickson.

Gitarristen Jonas Forsberg upplever heller inte bandmedlemmarnas varierande nivå som problematisk.

- Det är väl det som är charmen med bandet. Alla utvecklas oberoende av nivå, säger Forsberg

Wasa Groove Unit spelar på Ritz i Vasa torsdagen 16 april. Senare i vår kan man höra bandet under Vasa körfestival och på Vasa Streetjazz.

Vegastiftelsen planerar att i etapper bygga ett maritimt museum i Gamla hamn i Jakobstad. Museet byggs kring krigsskadeståndsfartyget Vega och Jakobstads Wapen.

Vegastiftelsen som står bakom projektet presenterade de senaste planerna för området på onsdagen. Arkitektbyrå Laaja arkitekter Ab har gjort planerna och meningen är att så snabbt som möjligt söka om byggnadstillstånd för ett nytt snickeri och en ny hall för krigsskadeståndsfartyget Vega som står i den nuvarande hallen. Det är mest bråttom med snickeriet som krävs för att arbetena på fartyget skall kunna fortgå, målsättningen är att ett nytt snickeri skall skall stå klart 2016 och en ny hall 2018.

Exkursioner till nordiska museer har gett inspiration

Vegastiftelsen har fått 60 000 euro i bidrag i så kallade Leader programpengar och styrelsen och arkitekterna har besökt olika maritima museer i Norden och i Estland för att hämta inspiration. Ett resultat av de exkursionerna är att den nya hallen som planeras blir en kall hall med en hel långsida med ett galler i metall som möjliggör insyn längs hela fartyget.

Inne i hallen kommer vissa utrymmen att vara varma med cafe och serveringsmöjligheter och en glasvägg mot Vega fartyget.

Museet blir ingen kommunal angelägenhet

Det är Vegastiftelsen som driver det här projektet och hittills har de arbeten som gjorts skett med bidrag från olika håll och med hjälp av talkokrafter.

- Det finns ingen annan möjlighet än att det kommer projektbidrag från olika håll, säger stiftelsens styrelseordförande Peter Boström.

I det här inledande skedet vill ingen av de inblandade parterna komma med någon exakt ekonomisk kalkyl. En bedömning som gjorts är att det minst kommer att handla om en miljon euro att bygga den nya hallen för Vega fartyget.

Projektet kommer att hastigt drivas vidare och tanken är att få fram byggnadslovsritningar och bygglov. Det underlättar också att få finansiering från olika håll.

Arkitekt Anders Höglund Arkitekt Anders Höglund vid Laaja arkitekter Ab Bild: Yle/ Kjell Vikman

- Marken är krävande, hallen ligger intill vattnet i Gamla hamn viken och det krävs pålning av grunden säger arkitekt Anders Höglund vid Laaja arkitekter Ab som gjort planeringen.

- Hallen blir kall eftersom det är viktigt att hålla driftskostnaderna nere och åstadkomma en lösning som är möjlig att genomföra inom rimlig tid.

Talkojobbarna hoppas på fler intresserade

Återväxten när det gäller talkojobbare på Vega fartyget har inte varit den bästa. Idag är de sex stycken mer eller mindre grånade herremän som försöker hålla stånd mot förfallet på Vega fartyget som är 45 meter långt, det vill säga i klass med Wasa skeppet när det gäller längden.

När Vega fartyget anlände till Jakobstad för många år sedan på en pråm från Tallinn var tanken att fartyget skulle restaureras till seglingsdugligt skick och segla med turister. Den tanken har man fått överge för länge sedan.

Vega kommer aldrig ur varken den nuvarande eller den nya hallen. Istället skall fartyget visas i olika stadier, dels konstruktion, dels förfallet när den anlände till Jakobstad och läget när fartyget var nytt 1952.

- Det är positivt när det händer nåt kring fartyget, det kan leda till att vi får fler talkojobbare, vi är för få och för gamla, säger veteranen på området Knut Rajander.
Läs mer om Vegastiftelsens projekt

Maritimt museum planeras till Gamla Hamn

Bilder från Gamla Hamn området och den nuvarande Vegahallen

Ta väl hand om katten, byt ofta vatten, ge mat och gosa med katten! Den uppmaningen ger några barn som sett pjäsen om sommarkatten Oscars äventyr.

Boken "Oscar på äventyr" handlar om sommarkatten Oscar och hans strapatser efter att han lämnas av sin familj. Det är Martina Uthardt som skrivit texten och tagit fotografierna i boken som kom ut i höstas.

I februari var det premiär för en föreställning där berättelsen om Oscar kombineras med dans, musik och sång. I tisdags fick elever i Smedsby-Böle skola och Kvevlax skola uppleva Oscars äventyr.

I publiken fanns bland andra Dennis Finne, William Hansén, Matteo Ostuni och Maija Westergård. De tyckte att pjäsen var bra, men att Oscar övergavs, det var förstås dåligt.

På sina äventyr träffar Oscar en mängd andra djur: en björn, en orm en uggla... Slutet på berättelsen är lyckligt, Oscar träffar en ny kattvän och flyttar till ett nytt hem.

Två av de medverkande från musikinstitutets danslinje är Minea West, som spelar Oscar och Edith Omars som spelar Oscars nya vän. Att få spela teater och dansa är jättekul, tycker de.

- Slutdansen är svårast, och att komma ihåg replikerna, säger de.

Föreställningen Oscar på Äventyr är ett samarbete mellan Korsholms musikinstitut, Korsholms bibliotek och avdelningen för fritid och kultur. Susanna Anneberg, projektansvarig och pianolärare på musikinstitutet.

- Det här projektet har varit riktigt intressant, det har varit mycket jobb, men roligt och lyckat, säger hon. Roligast och mest givande har varit att se hur barnen spelar, dansar, sjunger och njuter.

En man förlorade sitt körkort sedan polisen blåst honom för 2,40 promille i hans hem. Strax innan hade mannen kört moped i Kelviå.

Mannen greps inte medan han körde, utan blåstestades med alkometer i sitt hem efter att färden hade tagit slut på onsdag eftermiddag.

Misstänkt grovt rattfylleri

Enligt uppgifter från Karlebypolisen hade han strax innan kört moped i Kelviå.

Mannen är nu misstänkt för grovt rattfylleri och utdömdes tillfälligt körförbud.

Unga företagare från Kristinestad utmärkte sig igen på den årliga nationella tävlingen för Unga Företagare. UF-företaget Perfect Match tog hem två priser med sina tändsticksaskar med Kristinestadsmotiv.

De halkade in i tävlingen på reservplats men knep två pris. Perfect Match Uf från Kristinestads högstadieskola fick pris för bästa företagspresentation och bästa pitch i den nationella tävlingen för unga företagare. Tävlingen ordnades i Helsingfors den här veckan.

Videopresentationen hade deltagarna gjort på förhand. Juryn bedömde Kristinestadföretagarnas positivitet, samarbetsglädje och samstämmighet som grupp samt språkkunskaper; både i svenska och finska.

30 sekunder på Kampen

Pitchen handlade om att presentera företaget på 30 sekunder på en scen mitt i Kampens köpcenter i Helsingfors. Den uppgiften sköttes för Kristinestadbornas del av Thomas Thijssen, som belönades för sitt framträdande.

Perfect Match var det enda av de österbottniska unga företagarna som fick pris den här gången.

Tändsticksaskar med lokala motiv

I Perfect Match ingår Thomas Thijssén, Rasmus Lillkull, André Engelholm, Christian Järvistö och Lina Ingves från Kristinestads högstadieskola. De marknadsför tändsticksaskar med Kristinestadsmotiv, försedda med magnet.

Övriga tävlingsmoment var bästa produkt, bästa tjänst, bästa företag och bästa ekonomiförvaltning.

Tävlingen ordnades av nätverket YES, som är ett sakkunnignätverk för företagsamhetsfostran. Det gör de bland annat genom att genom att fortbilda lärare, utveckla utbildning, bygga samarbete mellan skola och företag och erbjuda material för undervisning.

YES Österbotten representerades i årets tävling av:

1. Bästa monter: Home Decor UF (Optima)
Jennie Laituri, Hanna Åkerlund, Jessica Åkerlund, Diana Byggmästar

2. Bästa försäljare: Tea Room NY (Vaasan ammattiopisto)
Katarina Vaahtoniemi, Mira Raja-Aho

3. Bästa produkt/tjänst (högstadier): WOODEY UF (Högstadiet i Petalax)
Eskil Grahn, Lucas Westerholm

4. Bästa produkt/tjänst (andra stadiet): Jürgen UF (Jakobstads gymnasium)
Benjamin Finell, Simon Hedman, Robin Nyman, Filip Sjöholm

5. Regionens bästa UF-företag (andra stadiet): Hantern UF (Vasa yrkesinstitut)
Emma Friberg

6. Regionens bästa UF-företag (högstadier): Perfect Match UF (Kristinestads högstadieskola)
Thomas Thijssén, Rasmus Lillkull, André Engelholm, Christian Järvistö och Lina Ingves

Till hösten blir det dyrare för Kasköbor som pendlar till Vasa eller Seinäjoki. Priset på regionbiljetterna stiger med 8 respektive 15 euro.

I dagsläget betalar Kasköborna 142 euro för regionbiljetten inom Vasa regionbiljettområde. Inom Seinäjoki-området är priset lägre; 95 euro.

Men från första augusti höjs priserna. Därefter kostar biljetten för Vasaregionen 150 euro och för Seinäjokiregionen 110 euro.

Mellan Närpes och Kristinestad

Kaskös stadsdirektör Marlene Svens tycker att prisnivån nu blir lämplig.

- Närpes och Kristinestad höjer ju också sina priser för Vasaregionen; Närpes till 145 euro och Kristinestad som ligger längre bort till 165 euro. Efter höjningen ligger vi mitt emellan dem.

Enligt Svens är trafiken mycket viktig.

- Framför allt för de som bor i Kaskö men studerar i Vasa.

Vill bara subventionera halva kostnaden

Stadsstyrelsen fattade beslut om att höja priserna under sitt möte på onsdag eftermiddag.

Under fjolåret använde Kasköborna regiontrafiken för drygt 7 000 euro. Kaskö stad stod för en del av kostnaden. Trafiken subventionerades med drygt 4 000 euro i fjol. Men avsikten är att Kaskö inte ska stå för mer än hälften av kostnaden, och det är därför som man nu går inte för en höjning av kundpriserna.

Kaskö stad har höjt priset på regionbiljetterna årligen sedan år 2011.

Närpes stad fick närmare en miljon euro mer i inkomster än budgeterat och utgifterna var 100 000 euro lägre än man räknat med under fjolåret. Det ger ett plusbokslut på 230 000 euro i stället för ett minusresultat.

Hade inte taket blåst bort på Övermark skola kunde bokslutet i Närpes ha blivit ännu bättre. Men stadsstyrelsens ordförande Olav Sjögård är nöjd. Han hade räknat med 700 000 minus. Nu blev det 230 000 euro på plus.

Det goda bokslutet kunde uppnås tack vare att stadens hela personal har gjort medvetna inbesparingsåtgärder och strävat till att maximera verksamhetsintäkterna.

- Det man mest har gjort att är att man inte har anställt vikarier och så har man sett över hur man kan spara här och hur man kan öka inkomsterna där. Personalen har gjort ett jättefint jobb, säger stadsstyrelsen ordförande Olav Sjögård.

Taket blåste bort

Också inom vård- och omsorgssektorn lyckades man hålla kostnaderna nere. Där höll man sig under budgeten med en miljon i fjol. Alla sektorer, utom tekniska, gick under budgeten.

- Tekniska hade en del oförutsedda utgifter bland annat i och med att taket på Övermark skola blåste bort, säger Sjögård.

Dessutom minskade hyresintäkterna för tekniska centralen i och med att arbetscentralen, som varit uthyrd, står tom i dag.

Placeringsvinst på 700 000 euro

Närpes hade ett årsbidrag på 2,7 miljoner euro. Efter avskrivningarna blev resultatet ett överskott på närmare 230 000 euro.

Också en placeringsvinst på 700 000 euro gjorde sitt för det goda bokslutet.

Däremot var bokslutet för skatteintäkterna och statsandelarna för 2014 exakt som budgeterat.

Karlebylaget Tiikerit är ett steg närmare mästerskapet då man vann även den tredje finalmatchen mot Hurrikaani. Guldet kan avgöras på lördagen.

De två första setet var av den jämnare varianten men slutade båda i Tiikerits seger. I det tredje var det inte lika oklart vem som var bättre så Tiikerit tog hem matchen med 3-0. Setsiffrorna skrevs 25-23, 29-27, 25-17.

Den fjärde och eventuellt avgörande finalmatchen spelas på lördagen i Karleby.

Bronset avgordes däremot redan idag och det är VaLePa som firar efter att ha besegrat Loimu med 2-1 i matcher.

En anställd rasade ned i marken under arbete upp på ett tak, och nu döms arbetsgivaren som anses ha brustit i säkerhetsrutinerna.

Olyckan skedde i Vasa i februari för drygt två år sedan. En person som jobbade med ett yttertak på ett hus trillade fyra meter ned till marken och skadade sig.

Borde ha haft sele

Det visade sig att personen inte hade rätt säkerhetsutrustning vilket, enligt Österbottens tingsrätt hade varit sele och rep. Vid arbetet förlitade man sig på de installerade snöhindren och snön som fanns fastfrusen på taket.

Korsholmsföretaget som utförde takarbetet har i rätten försvarat sig med att arbetet var av sådan art att det inte gick att använda sele.

Skyddsräcke ett alternativ

Desto viktigare, kontrar tingsrätten, att arbetsplatsen då förses med annan ersättande säkerhetsutrustning.

En sak som nämns i domen är skyddsräcke som bör användas så fort arbete sker på mer än två meters höjd - förutom då om sele alltså används.

Företaget döms till 5 000 euros samfundsbot. Dessutom dömds vd:n till 40 dagsböter för att ha brustit i arbetarskyddet.

Varannan bilist upplever att fortkörning har blivit allt vanligare, visar färska siffror från Trafikskyddet. På torsdagen intensivövervakar polisen hastigheterna på våra vägar.

På torsdagen finns det extra många polispatruller ute på vägarna, eftersom polisen ordnar en stor hastighetsövervakning i hela landet. Polisen tar i bruk alla sina automatiska övervakningskameror och alla tillgängliga patruller håller razzior vid vägarna.

Genom att ge ut en massa information om hastighetsövervakningen på förhand vill polisen se till att alla bilister håller extra koll på sitt körande. Det är jättebra att polisen är synlig på vägarna, säger Trafikskyddets planerare Lena von Knorring.

– När man ser en polisbil på vägen så lättar man automatiskt på gaspedalen och blir lite mera skärpt. Men överlag så borde vi ha mycket mer övervakning på vägarna för att lugna ner trafiken.

Varför väljer man att berätta om razzian på förhand istället för att försöka bötfälla så många som möjligt?

– Om folk är medvetna om att polisen övervakar extra noga så skapar det en positiv dubbeleffekt. Man vill inte bara straffa den som gör fel, utan i huvudsak informera och väcka uppmärksamhet, säger von Knorring.

Var tredje kör om utan full koll

Trafikskyddets planerare Lena von Knorring hoppas på mindre stress och brådska i trafiken. Trafikskyddets planerare Lena von Knorring. Bild: Yle/ Johanna Modig

– Det är självklart jättefarligt och kan leda till allvarliga trafikolyckor. Det kan komma mötande trafik och man utsätter både sig och andra trafikanter för fara, säger von Knorring.

Men det är inte bara de som kör för fort som orsakar farliga situationer. Det är inte heller bra att köra alldeles för långsamt. En jämn hastighet är alltid tryggast.

– Att man kör för långsamt kan också förorsaka risker. Till exempel om någon tappar tålamodet och plötsligt gör en jätteriskfylld omkörning. Men samtidigt kan man inte tvinga någon att köra fortare än den upplever att är säkert.

Lättare att hitta fel hos andra

Ungefär hälften av bilisterna säger ändå att de alltid beaktar trafiksäkerheten när de kör. Men det är lätt att överskatta de egna kunskaperna, samtidigt som man beskyller andra för eventuella farosituationer.

– Det är alltid lättare att se fel hos andra än hos sig själv. Vi är nog många som stör oss på andra i trafiken och glömmer bort att vi själva också gör fel. Det är bra att komma ihåg att vi alla har mest skyldigheter i trafiken.

Trafiken i samhället ökar, samtidigt som många har bråttom och är stressade hela tiden. Det skapar en farligare trafikmiljö.

– Vi tänker på att ta oss från punkt A till punkt B så snabbt som möjligt, istället för att ta det lugnt och försiktigt och fokusera på trygghet och säkerhet, säger Lena von Knorring på Trafikskyddet.

Nästa vecka får närpesborna i en enkät ta ställning till frågan om Närpes ska bli tvåspråkig.

Då anhållan om tvåspråkighetsstatus förra året överklagades, förblev Närpes enspråkigt svensk i år. Det i sin tur resulterade i att Närpes gick miste om tvåspråkighetstillägget på två miljoner euro.

Enkäten kommer som en bilaga i Närpes infoblad, som sänds till varje röstberättigad närpesbo.

- Det är Kjell Herberts som har gjort enkäten. Det är inte Närpes som styr den, utan den blir helt oberoende och ska kunna jämföras med andra, säger stadsstyrelsens ordförande Olav Sjögård i Närpes.

Anhållan om tvåspråkigheten i fjol överklagades i Vasa förvaltningsdomstol. Vasa förvaltningsdomstol förkastade besväret. De ändringssökande överklagade då till högsta förvaltningsdomstolen.

Eftersom ett nytt besvär blev anhängigt kunde statsrådet inte fastställa tvåspråkigheten för Närpes del.

Hinner - hinner inte?

Om Närpes ska kunna bli tvåspråkig nästa år, måste ansökan lämnas in senast den 30 juni. Men det betyder att HFD före det måste komma till resultatet att besväret förkastas.

Alla genmälen från de ändringssökande har lämnats in och Närpes stad har gett sitt utlåtande.

- Vi har fått signaler om att man har som mål i HFD att behandla besväret så fort som möjligt. Vi hoppas och tror att det ska ske före den 30. 6. Då måste vi lämna in anhållan om vi ska hinna få tvåspråkighetsstatus 2016. Så fort det ges möjlighet kommer vi att lämna in den nya.

De som sökte ändring hos förvaltningsdomstolen efterlyste folkomröstning om tvåspråkighetsfrågan. Staden nöjde sig med enkät.

Hur kommer då staden att beakta resultatet av enkäten?

-Det är klart att vi kommer att beakta den. Det måste vi ju göra, vad folket tycker, om man är beredd att ge bort två miljoner eller inte, säger Sjögård.

Den svenska servicen på Skatteförvaltningens webbsida är just nu bristfällig. För tillfället pågår ett pilotprojekt där kunderna ska kunna få service via en chatfunktion.

Än så länge är det de finskspråkiga som har mest nytta av chatten.

Kommunikationsplanerare Nanna Jussila i Helsingfors är medveten om problemet.

- Trots att detta är ett pilotprojekt är det meningen att alla ska ha nytta av den nya kundservicekanalen. Tyvärr har vi resursbrist och det är därför som du på svenska inte kan få svar på precis allt, säger Jussila.

Just nu utreds hur många svenskspråkiga kundrådgivare som behövs för chatten ska fungera optimalt.

Jussila säger också att hon inte kan svara på hur goda språkkunskaper kundrådgivarna har men menar att det här är ett övergående problem.

- Pilotprojektet håller på tills den 15 maj. Sedan ska det utvärderas och starta igång på allvar till hösten. Då ska du få service via chatten på både svenska och finska, delvis också på engelska, säger Jussila.

Chatten ska underlätta

Chatfunktionen dyker inte upp på alla av webbplatsens undersidor men chat-ikonen syns på de sidor där chatten är i användning.

När Yle Österbotten testar chatfunktionen får vi svar på vår fråga inom tre minuter. Svaret är skrivet av en finskspråkig rådgivare på förståelig svenska.

Skatteförvaltningen har som målsättning att chatten ska vara ett komplement till telefon - och övriga webbtjänster,

- För kunden är chatten ett enkelt och snabbt sätt att få svar på en fråga, säger Jussila.

Chatten är en del av Vero24-webbkundtjänsten, som även innefattar en svarsbank och möjligheten att ställa en egen fråga. En fråga som kunden ställer besvaras i en offentlig svarsbank.

Pilotprojektet startade i början av april och pågår till den 15 maj. Till hösten blir chatfunktionen en permanent kundservicekanal på Skatteförvaltningens webbplats.

- När projektet kommer igång ska allt fungera på svenska, finska och delvis engelska. Vi gör så gott vi kan, säger Jussila.

Två år efter invigningen står ännu 1 500 kvadratmeter lokaler ännu tomma i Campus Allegro i Jakobstad.

Främst handlar det om lokaler i det nybyggda huset Vektia. Dessutom har yrkeshögskolan Centria överflödiga rum som man försöker hyra ut.

Hela campuset är 17 000 kvadratmeter stort. Hyran är hög och det rådande ekonomiska läget gör att intresserade företag tvekar.

Gamla gator och torg upptäcktes och bevarades i bygget av Campus Allegro som blev dyrare än tänkt. Högt till tak i de torg och gator som finns inne i Campus Allegro Bild: Yle/Sofi Nordmyr

Campuset ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi. Vd:n för fastighetsbolaget bakom campuset, Bill Anckar säger att hyran alltid är en förhandlingsfråga.

- Vi uppfattar att den hyra vi begär inte är hög med tanke på vilka utrymmen det rör sig om, säger Anckar.

Enligt uppgifter från annat håll rör det sig om 35 euro per kvadratmeter för ett rum i den tredje våningen. Vill du hyra hela våningen kan det gå på 15 euro per kvadratmeter.

Anckar säger att 15 euro är en ganska bra riktgivande siffra men att 35 euro inte stämmer.

- Då talar man i så fall om ett rum i kontorshotellet där man dividerar månadshyran med de egna kvadratmeter man förfogar över, utan att beakta hyresbördan för gemensamma utrymmen som toaletter, kök, mötesrum, korridorer, och så vidare, säger Anckar.

Dyrt för yrkeshögskolorna

Finansieringen av yrkeshögskolor ändrades och minskades ungefär samtidigt som flytten in i Campus Allegro. Det fick yrkeshögskolorna Centria och Novia känna av.

Dessutom blev bygget av campuset dyrare än planerat.

- Sämre statlig finansiering i kombination med hyror som blev högre än vi trodde leder till stora kostnader för oss, säger Sören Lillkung, Novias enhetschef i Jakobstad.

Sören Lillkung säger att Novia brottas med de höga hyrorna. Sören Lillkung, enhetschef för Yrkeshögskolan Novia i Jakobstad Bild: Yle/Roy Fogde

Novia har ändå haft ett uppsving i ansökningen till de kultur-, musik- och konstutbildningar de erbjuder i Jakobstad och har därför användning av alla rum de hyr.

Samma uppsving har Centria känt av men ändå står 40 procent av deras klassrum tomma. I samband med att Centria flyttade in i campuset drogs en utbildning in.

- Det är klart att det är lite problematiskt men jag tror att vi på lång sikt får rummen uthyrda, säger Hannele Teir, enhetschef för Centria i Jakobstad och Karleby.

Hannele Teir är positiv och tror att Centria på lång sikt får uthyrt de rum som står tomma idag. Hannele Teir, enhetschef för yrkeshögskolan Centria i Jakobstad och Karleby. Bild: Yle/Roy Fogde

För tillfället har Centria hyrt ut en del av de tomma rummen, bland annat till en arkitektbyrå och en marknadsföringsbyrå.

Förslag: Få in aktörer på torgen

Novia hyr 3 600 kvadratmeter och Centria 2 600. Dessutom har åtminstone Novia del i att betala hyran för de knappa 900 kvadratmeter torg och gator som finns inne i campuset.

Högt till tak och brett mellan väggarna i de torg och gator som finns inne i Campus Allegro. Torgaulan i Campus Allegro med café. Bild: Yle/Sofi Nordmyr

- Det är fantastiska utrymmen som behövs eftersom det finns mycket folk här. Men det är också en del av staden och vi skulle säkert kunna få dessa gator och torg att användas mycket mer, säger Lillkung.

Menar du att staden skulle hyra in sig?

- Ja eller att vi skulle få in fler aktörer här som kunde ha butiker längs gatorna. Vi har redan ett par butiker här. Det borde vara sådana som stöder det vi sysslar med här i huset som kultur, konst, musik och internationell handel.

Lillkung säger att både samarbetet inom campuset och med ägaren fungerar väl.

Konsertsalen Schaumansalen har också varit ett orosmoment men antalet bokningar ökar hela tiden och nu är det inte det som är det stora bekymret längre. I år är salen bokad 120 kvällar.

- Vi har ett lån på ljud och ljus som gör att salen inte går på plus ännu men vi kommer att få hjälp med det lånet. Det är inte klart än och därför kan jag inte säga vem det är som kommer att hjälpa oss, säger Lillkung.

Den 16-årige unge mannen som knivhögg en man i Vasa åtalas i Österbottens tingsrätt i dag torsdag. 16-åringen åtalas för mord.

Dådet inträffade på Hovrättsesplanaden i oktober och offret var en 60-årig man som blev knivhuggen i halsen. Rättegången är beräknad att ta två dagar.

Följ med rättegången här under:

ABB har knutit en rekordstor affär med det turkiska elnätsbolaget Cengiz Limak Kolin (CLK). Affären är en stor vinst för enheten Medium Voltage Products i Vasa.

ABB:s uppgift i avtalet är att modernisera elnätet. Enligt avtalet ska ABB leverera över 5 500 skyddsreläer.

Skyddsreläerna ska förstärka CLK:s nät i Istanbul, Bursa, Antalaya och Sivas. De säkrar elnätet för över tio miljoner turkar.

- Den växande elmarknaden i Turkiet är en möjlighet för finländska energi- och miljöteknikbolag. Smarta elnät är först nu på gång i Turkiet, säger Antti Hakala-Ranta på ABB i ett pressmeddelande.

Över 100 000 euro kostade det Vasa stad ifjol när reserverade dagvårdsplatser inte användes under sommaren.

Ifjol var det 300 barn som inte var på plats på daghemmen under sommarmånaderna trots att deras vårdnadshavare anmält dem.

Årligen används inte en tredjedel av de reserverade dagvårdsplatserna under sommaren.

Många krav ställs på designen av den nya färjan som ska trafikera rutten Vasa-Umeå. Den ska passa som passagerarfartyg, bilfärja och fraktfartyg.

När arbetet med att designa fartyget påbörjades insåg man att man blir tvungen att slopa en del idéer. Det viktigaste finns ändå kvar att fartyget ska vara pålitligt, miljövänligt och energieffektivt.

Tuomas Linna, Riitta Björkenheim och Tomas Häyry. Tuomas Linna, Riitta Björkenheim och Tomas Häyry. Bild: Yle/Kati Enkvist

- Hela projektet är unikt och spännande och väcker intresse både nationellt och internationellt, säger Tiina Björkenheim som är projektets kommunikationschef.

Nya Kvarkenfärjan Så ska den nya färjan se ut. Bild: Midway Alignment/Wärtsilä

Tanken är att fartyget ska hålla bästa isklass och att det formges så det orsakar minsta möjliga skrovmotstånd.

Fartyget ska främst drivas med gas, men andra bränslemöjligheter kommer också att finnas. Bland annat blir fartyget en hybrid med möjligheter att utnyttja lagrad elenergi för fartygsdrift och hotelltjänster.

Siktar på exportindustri

Till projektets första del går åt 20,6 miljoner euro, en del av det har gått åt till själva planeringen av fartyget. Men i summan medräknas också stora infrastrukturinvesteringar som såväl Vasa och Umeå har gjort. Finansieringen kommer bland annat från EU och olika samarbetspartners.

- Man måste våga satsa. Då man bedömer kommande investeringar måste man ta i beaktande deras verkningsgrad. Om vi tänker oss att vår framtid baserar sig på exportindustri så måste vi se till att det finns förutsättningar för den, säger Tomas Häyry, stadsdirektör i Vasa.

Bland förutsättningarna för exportindustri hör en hamn som har öppet året runt och att knyta ihop regionens transportleder med de stora europeiska transportlederna.

- Så klart måste man ha fötterna på jorden och vi följer med nationella och europeiska ekonomin. Jag tror inte att vi hamnar i ett läge där projektet inte blir av, men vi kanske tvingas justera tidtabellen, säger Riitta Björkenheim.

Designen av fartyget inleddes på Wärtsilä i augusti. Nu har designen gått över från den inledande fasen till att byggnationen ska upphandlas. Den slutgiltiga designen genomförs i samarbete med det skeppsarv som får i uppdrag att bygga färjan.

Målet är att få färjan klar till 2018, men det kan dra ut till 2019-2020. Färjan är en del av projeket Midway Alignment of the Bothnian Corridor.

Det är en riskfaktor att hemvården hanterar så många klienters hemnycklar. Det anser äldreomsorgen i Karleby som i höst ger sina hemvårdare möjlighet att öppna klienternas dörrar med mobiltelefonen.

I första skedet kommer 50 av hemvårdens klienter att beröras. En box installeras på insidan av deras dörr. När hemvårdaren ska in kan hon eller han öppna dörren via sin mobil.

- Hemvården slipper hantera alla nycklar. Det är en fråga om säkerhet, säger Vuokko Paananen som är servicechef för hemvården i Karleby.

Hemvården har hittills haft egna nycklar till klienterna. En del äldre får besök av två eller fler hemvårdare per dygn, och det innebär att rätt många personer har tillgång till klientens nyckel.

Apparaten på dörren syns inte, och de äldre kommer också i fortsättningen att kunna öppna sin dörr med vanliga nycklar.

Elektroniskt låsbara medicinskåp

I år slutar också hemvården att kuska runt med all medicin. I stället kommer staden att lägga upp elektroniskt låsbra medicinskåp hos en del klienter.

- Tidigare har vårdarna haft med sig medicinen, det är också en risk som vi vill undvika, säger Paananen.

Flera andra applikationer och elektroniska tjänster ska också tas i bruk av hemvården i Karleby inom kort.

- Målet är att öka den effektiva arbetstiden för våra anställda, alltså tiden de är hos en klient och gör jobbet.

Till exempel har vårdarna redan fått en applikation till sin mobil som visar när de ska åka till vilken klient. Tidigare måste varje anställd åka till kontoret och skriva av dagens lista över klienter.

- Nu kan de se det direkt i sin telefon i stället.

Planen är att Karleby så småningom också ska ta i bruk en slags tv med direktuppkoppling till vårdare. Via den ska de äldre kunna ställa frågor till vårdpersonal och få kontakt med andra i samma situation.

Vårdarna ska också kunna kontrollera att en klient till exempel tar sin medicin.

Sparade 100 000 på sms

Social- och hälsovården i Karleby har som mål att öka de elektroniska tjänsterna. Munhälsovården har precis infört ett system där kunden själv anmäler sig.

- Det är bara att visa FPA-kortet till en maskin i väntrummet så registrerar den att du är på plats, säger direktören för hälsotjänster, Ilkka Luoma.

Karleby har också börjat skicka sms-påminnelser om till exempel tandläkartider till klienterna. Några dagar innan den bokade tiden kommer ett textmeddelande till mobilen.

Enligt Luoma har tandläkarmottagningarna sparat en rejäl slant på det. Orsaken är att folk kommer ihåg att dyka upp på avtalad tid.

- Det handlar om 100 000 euro bara inom munhälsovården. Och det betyder att vi kan ta emot fler patienter, då vi utnyttjar arbetstiden mer effektivt, säger Luoma.

I dagens läge finns också möjlighet att via nätet beställa och avboka tider till bland annat rådgivningarna.