Det blev plötsligt vinterväglag i Vasa på tisdag morgon. Många bilister kör redan med sommardäck och räddningsverket har ryckt ut till åtminstone en olycka.

I Vasatrakten vaknade man upp till ett vinterlandskap på tisdag morgon. Men trots att många redan kör med sommardäck har inga allvarliga olyckor inträffat.

Enligt Tilannehuone, en webbaserad tjänst för räddningsmyndigheter, har räddningsverket ryckt ut en gång på grund av en mindre trafikolycka under morgonen.

Fortsatt kyligt

Vädret blir fortsatt mulet, men nederbörden väntas minska under dagen. Det är fortsatt kyligt och det är möjligt att nattens snö hålls kvar hela dagen. Till natten väntas någon minusgrad.

Enligt Forecas femdygnsprognos blir det långsamt varmare och mot helgen finns det inte längre någon risk för minusgrader, åtminstone inte kring Vasa. Snararea blir det minst plus fem grader då.

Kör försiktigt

Men ifall du hör till dem som redan bytt till sommardäck lönar det sig verkligen att köra extra försiktigt i ett par dagar.

Från den första april får man egentligen inte längre köra med dubbade vinterdäck, men det är alltid väglaget som avgör i slutändan.

Terazzohusets pelare flyttas till trädgården i Villa Sveden i Jakobstad. Rivningen av huset invid torget i Jakobstad är inne på slutrakan men pelarna mot torget räddas av Olavi Tiala vid Villa Sveden.

Tidigare i vår väckte ett upprop på Facebook en stor genklang bland Jakobstadsbor och andra som upplevt sin ungdomstid i1960-1980 talets Jakobstad. Det var under den här perioden som huset upplevde sin glanstid och gaturallyt i Jakobstad blomstrade.

Gaturally levde upp

En onsdagkväll vårvintern 2015 levde både rallyt och Terazzo hörnet upp i sin forna glans och tusentals personer fanns plötsligt i centrum av Jakobstad.

Guy Björklund Museidirektör Guy Björklund i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

Lovade göra vad man kunde

- Man har velat ta nånting tillvara av huset eftersom det har betytt så mycket för vår generation och då riktades blickarna mot pelarna. Jag lovade att vi från museets sida skulle se vad vi kan göra, säger museidirektör Guy Björklund i Jakobstad.

- Tiden gick och sen visade Olavi Tiala i Jakobstad intresse för att ta hand om pelarna och placera dem som dekoration i trädgården till Villa Sveden.

Oklart var pelarna placeras i trädgården

Ifall konstnär Olavi Tiala lyckas med konststycket att flytta pelarna utan att de går sönder i bitar kommer de att placeras någonstans i Villa Svedens trädgård.

- Jag tänkte att jag skulle skapa en klagomur. Jag vet inte ännu var pelarna placeras i trädgården men jag kommer att göra skulpturer som placeras på toppen av pelarna, säger Olavi Tiala.

Läs mer:

Folkfest i Jakobstad mitt i vimlet

Flyget från Stockholm till Vasa kunde inte landa på tisdagsförmiddagen på grund av att tung snö hade satt flygfältets landningssystem ur funktion. Planet cirklade över Vasa en timme innan systemet var reparerat.

SASplanet från Vasa till Stockholm skulle ha lyft klockan 11.00, men kunde lyfta först klockan 12.10.

I år fyller Wasaspexet femton år. Personerna bakom produktionen jobbar tätt ihop och man blir nästan som en familj, menar styrelsens direktör Hanna Karlson och regissören Jacob Aarrekoski.

I jubileumsföreställningen får vi följa halvguden Herakles som ska uträtta stordåd för att vinna gudomlighet.

- Under kampen händer det en hel massa intresanta grejer som Wasaspexet har valt att presentera på sitt sätt, säger Erikson.

Både Karlson och Aarrekoski har deltagit i Wasaspexet tidigare. En hel del har hänt under de senaste åren.

- Dels har själva produktionen vuxit, och sedan har det också skett ett stort generationsbyte, säger Aarrekoski som regisserar för första gången.

Publiken bestämmer

Under Wasaspexet är det publiken som påverkar föreställningarna. Det gör varje uppträdande speciellt.

- Genrepet gick väldigt bra och det känns tryggt inför premiären. Men allt kommer att komma till sin rätt sedan när publiken är på plats och deltar, säger Aarrekoski.

Herakles har premiär på tisdag kväll klockan 18. Vid skrivande stund finns det ännu biljetter till föreställningen.

Fotbollsspelaren Sebastian Strandvall gjorde reklam för sin kandidat i riksdagsvalet genom att lägga ut en bild på sig själv i röstningsbåset. Men det är förbjudet att fotografera i vallokalen.

Strandvall förhandsröstade i Österrike. Han tog en selfie i röstningsbåset och publicerade den på Facebook tillsammans med en bild på valsedeln. Man fick alltså dessutom reda på vem han röstade.

Problemet är att det är förbjudet att fotografera i vallokalen. Det här totalförbudet hänger ihop med valhemligheten och nu är experter bekymrade ifall det här blir en ny trend.

Ville få fler att rösta

- Tillåtet eller inte, jag ser det inte som att jag har gjort något fel. Jag tycker det är allas uppgift att försöka få så många som möjligt till valurnorna, oberoende av vem man röstar på, säger Strandvall.

Har du någon förståelse för det här fotoförbudet?

- Det skulle i så fall vara för att andra människor i vallokalen ska känna sig trygga. Men jag ser det inte som något problem om man bara fotograferar vem man själv röstar på.

"Svårt för oss att märka det"

Tiina Pelkonen är turistchef i Jakobstad och ansvarig för förhandsröstningen på stadens bibliotek. Så här säger hon:

Tiina Pelkonen Tiina Pelkonen. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Om vi märker att någon fotograferar så säger vi förstås till att man inte får. Men det är svårt för oss att märka ifall det sker. Människorna kan ju enkelt ta med sina mobiltelefoner till röstningsbåsen.

Har ni haft några sådana här situationer?

- Nej, inte här i Jakobstad, säger Tiina Pelkonen.

Nu kan det bli aktuellt att sätta upp lappar med texten "fotografering förbjuden" i vallokalerna.

- Det är absolut något som vi måste fundera på nästa gång vi ordnar val här, säger Pelkonen.

En vänskaplig tävling i teater där publikens uppmaningar styr. Så kunde man till exempel definiera improvisationstävlingen ”Improskaba” som gick av stapel i Vasa under studentteaterfestivalen förra helgen.

För det är just lekfullheten som ligger i fokus. Men folk tenderar ändå att ha olika åsikter om huruvida man kan tävla i teater eller inte.

Med humorn i fokus

Anne-Mari Ikola är medlem i improvisationsföreningen Intopiukeet.

- Det är alltid så när man pratar om konst, att alla har olika åsikter, alla har lite olika smak. Men det är helt OK att ha sina egna åsikter, bara man kommer ihåg att det är lekfullt och inte så allvarligt.

Improvisationstävlingar är alltså mera som en lek mellan olika grupper och improvisatörer. Eftersom improvisation föds i stunden och det inte är repeterat på förhand så kan det variera mycket från gång till gång.

- I improvisation kan man inte säga att någon grupp alltid är den allra bästa, för det kan variera. En dag är en viss grupp bättre, en annan dag någon annan, säger Anne-Mari.

Anne-Mari Ikola Anne-Mari Ikola Bild: Alexandra Häggman/Yle

Improskaba = improvisation + tävling

Tävlingar i improvisation ordnas ofta under olika studentteatersammanhang eller under så kallade teaterkryssningar. Anne-Mari har själv deltagit flera gånger genom gruppen Intopiukeet som hon är medlem i. Intopiukeet är en improvisationsförening från Vasatrakten som grundades av medlemmar ur studentteater Ramppi/Rampen i Vasa för ca 10 år sedan. Förutom att spela improvisationsföreställningar erbjuder de också undervisning och kurser för den som vill lära sig mera om improvisation.

Alla vinner

Intopiukeet var också värd för tävlingen ”Improskaba”. Men de riktiga domarna var publiken, som hurrade med makaber volym när de såg något de gillade. Stämningen var på topp när årets vinnare, Uleåborgs Studentteater, kammade hem första plats i improtävlingen under årets studentteaterfestival.

I improvisation kan alltså vad som helst hända, vilket är både friheten och svårigheten med att improvisera. Det kan bli succé, eller så blir det platt fall. Men så länge man har roligt så har man ändå vunnit. Och utgår man från det så finns det inga förlorare.

Mer än en fjärdedel av de röstberättigade i Vasa valkrets har redan röstat. De flitigaste förhandsröstarna finns i Kaskö.

Totalt har nästan 90 000 personer i Vasa valkrets redan röstat. Procentuellt sett har flest förhandsröstat i Kaskö. Där har över 40 procent av väljarna redan gett sin röst. I Korsnäs har bara sju procent röstat.

I hela landet har drygt en miljon personer förhandsröstat, det motsvarar 25 procent av de röstberättigade.
Förhandsröstningen avslutas i dag, tisdag.

Aarnos video populär

På YLE:s webb finns intervjuer med så gott som alla kandidater. Den video från Vasa valkrets som har setts flest gånger är intervjun med vänsterförvundets Eila Aarnos från Karleby. Intervjun har spelats upp mer än 20 000 gånger.

Videon med Samlingspartiets Susanna Koski har setts nästan 10 000 gånger. Trejde mest sedda klippet är intervjun med Centerns Juha Mieto.

Regn- och snöfallet det senaste dygnet har höjt vattenstånden i åarna i Österbotten.

Det är ändå inte fråga om några enorma vattenmängder enligt Kim Klemola på Södra Österbottens NTM-central.

Mest stiger vattnet i Karlebytrakten, till exempel i Perho å. Men största delen av snön har redan smält och några stora översvämningar blir det inte, enligt NTM-centralens uppgifter.

Vattnet stiger ännu fram till onsdag.

- Men det utlovas uppehållsväder nu, så det blir inga större toppar.

Vården i Kronoby blev i fjol billigare än beräknat.

För första gången sedan Kronobyvården blev en del av Karlebys social- och hälsovårdsnämnd klarade man budgetramarna för Kronobys del.

Budgeten för 2014 underskreds en aning. Dessutom ligger nettokostnaderna nästan 450 000 euro lägre än året innan.

Läkarmottagningarna för dyra

Kostnaderna för specialsjukvården har minskat, och det är också färre åldringar än tidigare som bor på någon anstalt.

Däremot har primärhälsovården, i synnerhet läkarmottagningarna, överskridit sina anslag. Det gjorde också tandläkarverksamheten.

FF Jaro kommer under den nyligen påbörjade ligasäsongen i fotboll att få njuta av mexikanen Jose Manuel Riveras tjänster. Rivera har ett förflutet i RoPS led där han spelade 2011 och 2012 med god framgång.

Totalt blev det 17 fullträffar i RoPS tröja i ligan och division 1.

Rivera trivs bäst som spelfördelare på mittfältets mitt.

Rivera vahvistamaan Jaroa | Rivera förstärker Jaro | http://t.co/sW2PIIB7oq | #FFJaro #Veikkausliiga pic.twitter.com/Sf10T8aKp9

— FF Jaro (@FFJaro) April 14, 2015

Till Jakobstadslaget kommer Rivera från det mexikanska laget Iraputo som där spelar på den nästhögsta serienivån.

Rivera förväntas vara med i FF Jaros led från och med torsdag.

Upp till kamp för ÖB! Så skriver en Karlebybo i den nybildade Facebookgruppen ÖB:s vänner. Målet är att få tillbaka en egen lokaltidning för Karleby. Nu förs diskussioner om hur en ny version av tidningen ÖB, Österbottningen, kunde kunde se ut.

På drygt ett dygn har 600 personer gillat sidan. Det var Johan Nyberg som startade gruppen efter de senaste uppsägningarna på Karlebyredaktionen vid Österbottens tidning.

- Jag blev så led på alltihop, och gjorde det i ilskan. Jag tänkte att nu ska vi se vad sociala medier kan ställa till med.

Förhoppningen är en ny riktigt lokal tidning för Karlebyregionen. Något i stil med Österbottningen, ÖB, som fanns före sammanslagningen med Jakobstads Tidning, JT.

Lite från Karleby

"ÖB är min lokaltidning", skriver Mia Holmbäck i facebookgruppen. Hon upplever att hon inte har någon lokaltidning längre.

- Den försvann då JT och ÖB slogs ihop till Österbottens Tidning. Tanken var god, och då 2008 gavs löften om att inget förändras. Men det stämmer inte. Det är hemskt lite bevakning från Karleby, jag blir lika besviken varje dag, säger Holmbäck.

Enligt henne sitter redan 10-20 personer och funderar hur en Karleby-webbtidning eller papperstidning på svenska kunde se ut.

- Jag tror inte alls det är omöjligt, det finns andra kommuner och städer som har egna små tidningar.

Saknar bara dödsannonserna

Karlebybon Oa Lönnbäck är en av de som har gillat sidan. Han tror att det finns ett utbrett missnöje med bevakningen av Karleby i Österbottens Tidning. Lönnbäck uppskattar att någon äntligen reagerar.

- Nu tycks folk vara tillräckligt förbannade, de senaste uppsägningarna i Karleby var droppen.

Lönnbäck slutade prenumerera på ÖT för snart ett år sedan.

- Och det enda jag märkt att jag saknar är dödsannonserna. Jag vet inte längre vem som dött, säger Lönnbäck.

Han har själv en bakgrund som kolumnist i Österbottningen och Norra Posten och tror att det är det riktigt lokala som saknas i ÖT.

- Håll det lokalt, vanliga människor och vanliga saker. Nu har man artiklar om inredning och sådant som finns i massa andra tidningar.

Men får inte Karlebyborna skylla sig själva? Ju fler som säger upp sin prenumeration på ÖT, desto färre reportrar har de råd att ha i Karleby.

- Men gör en så bra tidning att vi vill ha den då. Så enkelt är det, säger Lönnbäck.

Skärmdump från Facebookgruppen. ÖB:s vänner på Facebook.

Lovar prenumerera

Frank Rasmus är också en av ÖB:s vänner.

- Jag tycker vi i Karleby har åsidosatts i Österbottens Tidning. Vi slutade prenumerera för ett år sedan, då allt bara handlade om grannstaden, säger Rasmus.

Får Karleby en ny lokaltidning lovar han att genast börja prenumerera.

- Vi vill ha tillbaka det lokala. Om ÖT nu har två reportrar kvar här så hinner de ju ingenstans, och de får inte fram det lokala.

Bland annat så här har folk i Facebookgruppen kommenterat:

"Vi vill ha en egen tidning igen, där vi kan läsa om Karleby med omnejden. Om oss, om folk och platser som vi känner till. Upp till kamp om ÖB!"

"ÖB tillbaka tänker inte läsa ÖT mera"

"Österbottningen - karlebynejdens tidning. JA TACK"

"Jag sku nog beställa direkt!!"

"Utan vidare ÖB tibaka!"

"Om int annat så sku ngn kunna starta ÖB på nytt på nätet, bara för att hålla tidningen vid liv. He finns nog folk som vill både läsa o bidra på ett eller annat sätt.. Sku säkert bli populärt!"

Läs också:
HSS media skär kraftigt i norr

Olli-Pekka Ojansivu som inte kunde delta i den första FM-finalen i volleyboll var tillbaka med besked efter sin magsjuka.

Ojansivu var en stor orsak till att Tiikerit kunde vinna på bortaplan mot Hurrikaani och ta en 2-0 ledning i matcher.

Det blev en hård kamp om segern efter att bortalaget Kokkolan Tiikerit vunnit det första setet med 25-14 medan Hurrikaani utjämnade i det andra. Tredje setet gick igen i bortalagets regi och i det fjärde var det nära ögat för Hurrikaani som till slut lyckades vika hem setet med 25-23.

Tiikerit samlade sig

Det femte och avgörande setet dominerades av Tiikerit som radade upp poäng efter poäng med 15-6 på ljustavlan när matchen var över.

I bortalaget utmärkte sig, förutom Ojansivu som noterades för 22 poäng, också juniorerna Tapio Toiviainen och Kasimir Vuorinen med sina fördomsfria insatser som tände laget.

Tiikerit- Hurrikaani 3–2 (25–14, 16–25, 25–18, 23–25, 15–6).

Tiikerit leder med 2-0 i matcher när fyra segrar krävs för att vinna mästerskapet.

Båda lagen lider fortfarande av ett virus som förorsakar magsjuka.

Den nya pälsdjursförordningen är lagd på is för tillfället. I dag vet ingen vad som slutligen blir innehållet i de nya bestämmelserna.

Det är den nya regeringen och nya jord- och skogsbruksministern som avgör vilka nya krav som kommer att ställas på farmarna, enligt veterinärråd Pirkko Skutnabb på jord- och skogsbruksministeriet.

Enligt henne är arbetet med förordningen lagt på is till slutet av sommaren eller hösten.

- Den har inte varit på remissrunda ännu, och vi kommer att få en ny minister. Hur det går är slutligen en politisk fråga, säger Skutnabb.

Skutnabb hoppas att den nya ministern noga funderar på bland annat de ekonomiska frågorna och kostnaderna för uppfödarna.

- Det är så många saker, och det skulle kosta kring 90 miljoner euro. Det är en hel massa pengar så det är säkert rättvist att alla kan bekanta sig noga med förslaget.

Enligt Skutnabb kan innehållet i den nya förordningen ännu förändras. Inte helt, men nog i en del mindre saker.
- Det är alltid en politisk fråga hur man vill styra pälsnäringen i framtiden.

Pälsfarmarna har kritiserat de nya kraven. De frågar sig bland annat på vilket sätt insynsskydd mellan burarna gagnar djuren.

Läs också:
Pälsbransch kritiserar nya krav på burar

Två dåliga isvintrar i rad har lett till ekonomiska problem för föreningen Mässkärs Lotsstation r.f. Föreningen har skulder på 20 000 euro och frågan är hur sommarverksamheten skall komma igång.

Stadsstyrelsen i Jakobstad har beviljat föreningen ett stöd på 5000 euro men det är långt från den summa på 15 000 euro som föreningen anhöll om för att kunna betala skatte - och andra skulder.

Anders Boström Anders Boström, en av grundarna av föreningen Mässkärs Lotsstation r.f. Bild: Yle/ Kjell Vikman

- 5000 euro räcker inte ens till skatteskulderna, de uppgår nästan till 7000 euro, pensionsbolagen måste vi ännu diskutera med om de kan sträcka sig, säger Anders Boström tidigare mångårig ordförande i föreningen men fortfarande aktiv i föreningen.

Svårt att komma igång med sommarverksamheten

Sommarverksamheten brukar komma försiktigt igång i maj men det kommer att bli problem i år eftersom det saknas pengar att köpa in varor för.

- Det blir intressant att se vad som händer, hur aktiva borgenärerna är i förhållande till vad som händer ute på Mässkär.

- De bästa somrarna, det vill säga de somrar som gett oss den bästa balansen är de somrar då det varit regnigt och kallt, säger Anders Boström.

Det är långt bättre på Herberts hus än sitta ensam i en hyreslägenhet, säger Ann-Mari Koski. Hon är en av de 30-tal äldre som hyr en bostad på Herberts hus. Här finns restaurang, frisör, fysioterapi och gym.

- Det pratas så mycket om att bo hemma, men är det så bra att bo ensam på landsbygden och bara någon hemvårdare kommer på besök några minuter, frågar sig Koski.

Också Rurik Riska ger beröm åt åt föreningen bakom Herberts hus och vad den åstadkommit. God mat och umgänge värdesätter han på Herberts hus..

Satsar i hela kommunen

Herberts hus Herberts hus i Kronoby Bild: YLE/Patrik Enlund

Motsvarande enhet som Herberts hus har tidigare byggts i Terjärv och Nedervetil. Målet är att 92 procent av de äldre över 75 år ska bo hemma eller i hemliknande förhållanden, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka. Det är den nationella normen. I dag är man i Kronoby uppe i 88 procent så det är en bit kvar. Samtidigt har vårdcentret i Terjärv gjorts om till en sjukhusavdelning.

- Vi har lovat fullmäktige att satsningarna på vården kvalitetsmässigt och ekonomiskt kommer att synas 2015 och 2016.

- Utan hjälp av pensionärshemsföreningar och tredje sektorn vore det svårt, säger Djupsjöbacka. Ändå finns behov av fler bostäder, säger Gerd Nylund, ekonom på föreningen bakom Herberts hus.

Det är ständig kö hit, men för tillfället har föreningen valt att vänta med att bygga fler bostäder.

- Herberts hus har byggts samman med Sylviahemmet för äldre med minnessjukdomar. Det är en stor fördel när man inte behöver separera äldre par bara för att den ena parten blivit sjuk, säger Nylund.

Högre livskvalitet

En höjning av vård- och livskvaliten är målet, säger Djupsjöbacka. Genom förebyggande insatser kan man minska behovet av bäddplatser. Men vårdstrukturerna förändrar man inte i en handvändning. Det tar flera år och ensam klarar kommunen det inte.

- Vi är väldigt tacksamma för den hjälp vi får av tredje sektorn och pensionärshemsföreningarna, säger Djupsjöbacka.

Redan 2014 lyckades Elisa kamma åt sig drygt enfjärdedel av Anvias aktier. Till exempel Ilkka-koncernen och Atria sålde sina aktier i Anvia, men också privatpersoner sålde aktier.

Nu förnyar Elisa sitt anbud och bjuder 2000 euro per aktie. Priset är detsamma som tidigare. Anbudet gäller från 15 april till 8 maj.

Nästa vecka ordnar Elisa informationstillfällen för Anvias aktieägare i Vasa och Seinäjoki.

- Vi tror att om kunderna accepterar köpanbudet är det till fördel för både kunderna och aktieägarna, säger ekonomi- och finansdirektör Jari Kinnunen på Elisa.

"Vill skapa bättre tjänster"

I ett pressmeddelande säger Kinnunen att Elisa vill skapa mera konkurrenskraftiga tjänster genom ett fördjupat samarbete med Anvia.

Från Elisa har man också krävt att Anvias mångåriga styrelseordförande Bengt Beijar ska bytas ut. Men där stötte Elisa på motstånd. Beijar har förespråkat att Anvia reder sig bäst i österbottniska händer. Nu får Beijar stöd av Anvias förvaltningsråd som hade möte på tisdagen.

- Förvaltningsrådet utser styrelsen som i sin tur väljer en ordförande, säger förvaltningsrådets ordförande Juha Luukko. Styrelsen och Beijar har förvaltningsrådets starka stöd, konstaterar Luukko.

"Sälj inte för 2 000 euro"

Anvias styrelse slår samtidigt tillbaka och anser att erbjudande på 2 000 euro per aktie är för lågt i relation till aktiens verkliga värde.

Redan förra hösten, när budet var det samma, ansåg Anviastyrelsen att priset var för lågt och rekommenderade att aktieägarna inte skulle sälja sina aktier. Styrelsen är av samma åsikt nu och motiverar sin åsikt med att två utomstående experter, Evli Corporate Finance och Valor Partners, bedömt att aktiens värde är tiotals procent högre än Elisas erbjudande.

"Lönsamheten bland de bästa i landet"

- Vår uppfattning om Anvias verkliga värde har endast stärkts. Bolagets resultatutveckling har i år varit enligt förväntningarna och Anvia har genomfört en betydande företagsaffär, då bolaget köpte rikssvenska AB Sappa, som gör ett gott resultat.

- Dessutom är lönsamheten hos Anvias televerksamhet bland de bästa i branschen då det gäller fasta nät, säger Aaro Honkola, vice ordförande för Anviastyrelsen i ett pressmeddelande.

Anvia har knappt 40 000 aktieägare, varav största delen är småägare och samtidigt kunder i bolaget i Österbotten och Södra Österbotten.

Artikeln har uppdaterats 15.4.2015 klockan 16:55 med kommentaren från Anvia.

Över en halv miljon får man betala för en av landets dyraste ettor som är till salu i Helsingfors just nu. Vi jämför vad man kan få för samma pris i övriga delar av landet.

I Helsingin Arietta, som byggs strax intill järnvägen nära Tölöviken, Musikhuset och Centrumbiblioteket torde kvadratmeterpriset vara bland det högsta i landet. Kvadratmeterpriset på en av ettorna i är 14 181 euro. Sex av de femton lägenheter i huset är redan sålda. Den dyraste enrummaren i huset har det skuldfria försäljningspriset 546 000 euro.

Försäljningschef Mirja Hautamäki på Lemminkäinen berättar att det inte har varit något större problem med efterfrågan på bostäder i Helsingin Arietta eller någon av de intilliggande Helsingin Alvar och Helsingin Aalto.

hus Bild: Bulevardin kotimeklarit

- Det är mycket fina lägenheter, men det är främst läget man betalar för. Läget är exceptionellt - i Helsingfors absoluta stadskärna. Bostäderna har vacker utsikt mot Tölöviken, Riksdagshuset och Musikhuset, säger Hautamäki.

Enligt Hautamäki är de potentiella köparna till en en etta för en halv miljon helt "vanliga människor".

- Kanske en förälder som köper bostaden till sitt studerande barn eller någon som vill ha bostaden som arbetsbostad.

etta i centrala helsingfors Bild: Bulevardin kotimeklarit/ Mikael Pettersson

Herrgård för samma pris

Yle Huvudstadsregionen tittar på vad man kan få för samma summa eller en mindre summa pengar i andra delar av landet. Man kan till exempel köpa en herrgård på 640 kvadratmeter i Pälkäne en bit utanför Tammerfors. Huset har tolv rum och en 3,5 hektar stor gård.

Ett hus med 12 rum och en trädgård på 3,5 hektar kan bli ditt för under en halv miljon. Objekt till salu. Bild: YLE

I Kronoby kan man köpa inte bara ett, utan två hus invid åstanden för det begärda priset 495 000 euro. Huset på 205 kvadratmeter har fem sovrum och i det tillhörande kvarnhuset finns en ateljé.

Två hus till salu för 495 000 euro i Kronoby objekt till salu i kronoby Bild: Kiinteistömaailma

Eller så har man råd med ett trähus på 159 kvadratmeter i Gamla stan i Ekenäs. 476 000 euro är det skuldfria priset för huset.

En femrummare för det skuldfria priset 476 000 euro är till i Gamla stan i Ekenäs objekt till salu i Ekenäs Bild: Aktia Kiinteistönvälitys

- Det är ju helt tokigt! Förr sålde man ett stort hus i Grankulla och flyttade in till centrum för att bo flott. Det gör man inte längre. Samma händer utomlands - i stadskärnan kostar det skjortan. Man kan ju fråga sig om det är vettigt att betala en halv miljon för 35 kvadratmeter? Är det ändamålsenligt för någon över huvudtaget? säger Heidi Malmström på Esbo och Grankullas Kiinteistömaailma.

Skillnaderna i kvadratmeterpris mellan Helsingfors och övriga landet är stora. Under år 2014 var det genomsnittliga kvadratmeterpriset i Helsingfors 4517 euro och i hela landet låg det på 2623 euro.

Lycka till bara. Så säger tf ansvariga chefredaktören Henrik Othman på ÖT om tankarna på en, ny egen lokaltidning i Karleby. Enligt honom finns det inte en chans att få ekonomi i en papperstidning i dagens läge.

I Lovisa i Östnyland håller lokala krafter på att starta en ny ultralokal tidning. Men Enligt Othman borde Karlebyborna ha stöttat Österbottens Tidning medan de hade chansen.

- Vi gav dem alla chanser. De kunde ha visat solidaritet, stöttat och prenumererat på vår tidning.

När ÖT bildades hade redaktionen som mål att få nya prenumeranter i Karleby. Enligt Othman startade ÖT med en mycket jämnbördig fördelning mellan redaktionerna i Karleby och Jakobstad.

- Vi var mycket frikostiga mot läsarna i norr i det vi byggde upp. Det fanns till exempel egna nyhetschefer på redaktionen i Karleby.

Från 16 till 2 journalister

Då ÖB och Jakobstads Tidning, JT, slogs ihop 2008 fanns 16 skrivande journalister på ÖB. Efter de senaste uppsägningarna kommer det att finnas två journalister kvar i Karleby.

- Det är illa, men det är lika illa att vi har tvingats säga upp fyra personer i Jakobstad. I den bästa av världar skulle vi fortsätta med full bevakning, men med en brakförlust för andra året i rad kommer ekonomin emot.

Reklampengar i Karleby?

I måndags startade Facebooksidan ÖB:s vänner och nästa 900 personer har gillat sidan. I kommentarerna har flera påpekat att det finns en stor annonsmarknad i Karleby som ÖT drar nytta av.

Othman säger att annonsintäkterna från Karleby inte är extra stora.

- Det är på inget sätt dominerande. Att Karlebymarknaden på något sätt skulle bära upp ÖT är en missuppfattning.

Flera av ÖB:s vänner anser att det finns väldigt lite material från Karleby i dagens ÖT. Enligt Othman är det en sanning med modifikation.

- Någon enstaka dag kan det vara dåligt, en annan dag kan det vara Karlebydominerat material. Det varierar från dag till dag.

Ny tidning med talkokrafter

Karlebybon Mia Holmbäck är en de som nu jobbar vidare med planerna på en lokaltidning i Karleby. Hon säger att det finns små lokaltidningar på andra orter, så varför inte också i Karleby.

I Lovisa i Östnyland kommer en ny ultralokal tidning att se dagens ljus i slutet av april. Provnumret av Nya Östis görs med ett redaktionsråd och talkokrafter. Den ska delas ut till närmare 9000 hushåll.

Tidningen Österbottningen hade kring 5000 prenumeranter innan fusionen med JT. I dag har ÖT drygt kring 1700 prenumeranter i Karleby och nästan lika många i Kronoby.

Läs också:
Karlebybor vill ha en egen tidning igen
Läs också:
Nya östis första nummer på gång

Det blir vanligare att folk tar bild på sig själva i röstningsbåset, trots att det är förbjudet. Det säger valdirektör Arto Jääskeläinen på justitieministeriet.

Jääskeläinen säger att många journalister har ringt honom och frågat om selfies från röstningsbåsen. Senast var det fotbollsspelaren Sebastian Strandvall som hade tagit en bild då han röstade.

- I EU-parlamentsvalet hade vi några likadana fall. Men i det här valet är det fler, tror jag, säger Jääskeläinen.

Han poängterar att fotografering är förbjudet i hela vallokalerna. Men om man frågar lov är det möjligt att ta allmänna bilder på platsen. Däremot är det alltid fel att fotografera i röstningsbåset.

- Det är inte korrekt beteende, även om man inte får något straff om man gör det.

I praktiken är det enligt Jääskeläinen omöjligt för valmyndigheten att övervaka vad någon gör i röstningsbåset.

I Karleby planeras en stor volleybollturnering, Power Cup. Det är Tiikerit som vill få världens största volleybollturnering för barn och unga till staden.

Tävlingarna skulle gå av stapeln i juni 2017. I år spelas Power Cup i Vasa.

Tävlingarna brukar locka kring 10 000 spelare, totalt 900 lag. Tävlingen ordnades för första gången 1985 i Jyväskylä.

I Karleby tänker sig Tiikerit att lagen kunde spela på sandplanerna i Idrottsparken och vid Sandhagens idrottsområde.

Om turneringen ska hållas i Karleby behövs ändå massvis med talkofolk, sängplatser och bespisning. Stadsstyrelsen har i ställt sig positiv till att turneringen ordnas i Karleby.