Tre personer har drunknat på grund av de svaga isarna under påsk. Dessutom har flera personer fått räddas från isarna, som är svaga så gott som i hela landet.

Två personer drunknade på söndagen i Karlö utanför Uleåborg. De två snöskoterförarna som gick genom isen avled av sina skador på universitetssjukhuset i Uleåborg, dit de transporterats av räddningsverket.

På långfredagen hittades en man i medelåldern drunknad i Korsnäs. Mannen hade sannolikt drunknat redan på skärtorsdagen.

Tre personer som rörde sig i en större grupp på isen utanför Uleåborg gick också genom isen på söndagen, men kunde räddas.

Dessutom har människor gått genom isen i Pyhäselkä i Norra Karelen och i Kiminge älv i Norra Österbotten.

Sjöräddningscentralen i Åbo påminner om farorna med att ge sig ut på de svaga isarna. Antalet människor som gått genom isen nu på en kort tid är exceptionell, säger räddningsledare Jari Rantala.

Också isarna har blivit svaga ovanligt snabbt och tidigt när man beaktar årstiden.

- Trots att det finns is bör man minnas att den är svag och ingen kärnis, utom kanske i allra nordligaste Lappland, säger Rantala.

Vem blir Korsnäs nya kommundirektör? En rundringning bland fullmäktigeledamöterna visar att många fortfarande har svårt att bestämma sig. Endast två av de 17 som Yle Österbotten lyckats få tag på säger att de vet vem de ska rösta på på onsdag.

- Jag har bestämt mig, men kandidaten håller jag hemlig. Det är inte uteslutet att alla fyra kan få röster i fullmäktige, säger Håkan Wester (SFP).

- Ja, jag har gjort mitt val, men vill inte säga vem det är. Flera faktorer är viktiga, erfarenhet, framtidsvisioner och kunskap, säger Sofia Mitts-Björkholm (SFP).

Rättvis bild under intervjuerna

Många av ledamöterna säger att det är svårt att välja.

- Jag funderar mellan två kandidater. Det är ett svårt val. Helst skulle jag plocka lite från varje kandidat, säger Angelica Sandholm (SFP), andra vice ordförande i Korsnäs kommunfullmäktige.

Den 16 mars intervjuades de fyra kandidaterna av fullmäktige. De fyra kandidaterna är: politices kandidat Ann-Sofi Backgren, politices magister Christina Båssar, magister i hälsovetenskaper och doktor i geriatrik Tony Pellfolk och ekonomie magister Marjo Österdahl.

- Jag tycker vi fick en rättvis bild av kandidaterna under intervjuerna eftersom vi ställde nästan samma frågor till dem alla fyra, säger fullmäktiges ordförande Jonas Lindholm (SFP).

- Jag har mina aningar om vem jag ska rösta på men det är hemligt, säger kommunstyrelsens ordförande Sven-Erik Bernas (SFP).

Ingen avspisas

Bernas säger också att det inte är fråga om att tre kandidater ska avspisas. Han säger att det är fyra likvärdiga aspiranter.

- De är alla goda kandidater, valet kommer att att bli en rysare, säger Bernas.

- Intervjuerna gav en bra bild av kandidaterna, jag har läst ansökningarna och talat med folk. Det är viktigt att bilda sig en egen uppfattning om kandidaterna, säger Jens Bjurbäck (SFP).

- Ett svårt val, jag har ingen favorit ännu, säger Kaj Holm (SDP).

- Jag har svårt att bestämma mig. De är lika duktiga allihopa. Antagligen avgör meriterna och intervjuerna vilken av kandidaterna man favoriserar, säger Rosita Eklund (SFP).

Beslutet klarnar efter gruppmöte

På tisdag kommer alla fullmäktigeledamöter att samlas för ett gruppmöte inför fullmäktigemötet. Flera ledamöter tror att deras beslut kommer att klarna efter gruppmötet.

- Jag har inte bestämt ännu vem jag ska stöda. Vi har gruppmöte på tisdag, det blir mer ingående diskussioner då. Jag har inte uteslutit någon jag vill se hur diskussionerna går, säger Roger Backholm (SFP).

- Jag tycker vi kunde välja vem som helst av de här fyra, jag väntar med spänning. Det blir en riktig rysare, säger Katarina Holmqvist (SFP).

- Vi får aldrig någon som uppfyller alla önskemål, men vi måste välja den som passar bäst. Egentligen ska de ju vara tusenkonstnärer, säger Anna-Lena Kronqvist (SFP).

Korsnäs nya kommundirektör ska vara en person som kan vara kommunens ansikte utåt, kunna leda personalen och hen behöver ha erfarenhet av kommunalförvaltning. Korsnäs fullmäktige har 21 ledamöter.

Anställda mår bättre då de själva kan påverka sitt jobb och sina arbetstider. Det har man tagit fasta på vid centralsjukhuset i Karleby. Där gör en stor del av personalen numera upp sina arbetslistor på egen hand.

De anställda sätter sig vid datorn och prickar in när de jobbar och när de är lediga. Förlossnings- och barnavdelningen har kring 50 anställda som själva väljer sina arbetspass.

- Vi har ett snyggt Excelprogram med fina färger. Grönt är rätt bemanning, gult är underbemannat och lila betyder att det är för mycket personal på arbetspasset, säger barnmorskan Sara Westman.

Listorna görs för tre veckor i taget. I princip får varje anställd slå sig ner vid datorn och pricka in de arbetspass som passar. De gånger då det lyser lila eller gult måste man jämka och ändra.

- Vi måste såklart också vara flexibla, men nu kan man ändå välja flera skift själv än då någon annan satte in dem hur som helst, säger Westman.

Ökar välmåendet

Det finns starka samband mellan möjligheten att bestämma själv och välmåendet hos de anställda, enligt forskningsprofessor Mikko Härmä på Arbetshälsoinstitutet.

- Undersökningar visar att möjligheten att påverka jobbet och jobbtiderna är en av de mest centrala faktorerna för personalens välmående, säger Härmä.

Men det gäller att ha en klar fördelning av ansvaret mellan arbetstagare och förman, och att det finns klara spelregler.

- Det får inte bli så att de snabba alltid vinner över resten, säger Härmä.

Alla vill jobba söndagar

Jenni Rintala. Jenni Rintala. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

I slutändan är det såklart någon som ser till att listorna går ihop. Dataprogrammet ser till att antalet arbetstimmar stämmer, men en förman ska kolla att ingen anställd jobbar för länge i sträck.

Men populära och mindre populära skift ska också vara någorlunda rättvist fördelade. Söndagar och nattskift är de som fylls först.

Biträdande avdelningsskötare Jenni Rintala ser till att alla någon gång får en söndag som ger bättre betalt, och alla ska ha ledigt en helg på tre veckor.

Systemet har underlättat Rintalas jobb, men hon säger att det tar tid innan systemet fungerar smärtfritt.

- En del lägger inte in alla sina turer utan bara några önskemål i listan, så jag måste kolla listan noga. Men gör de listan ordentligt behöver jag bara snabbt kolla igenom den, säger Rintala.

Målet är fler som bestämmer själv

Åtminstone fem avdelningar på MÖCS har infört systemet. Barnmorskorna kom med i höstas.

Barnmorskan Mikaela Asplund säger att det här systemet är mycket bättre än då man fick en färdig lista framför sig.

- Det är mycket enklare. Först kollar man kalendern där hemma, hur jobbar andra i famlijen, har vi något speciellt någon kväll. Du får själv planera din arbetstid.

För Jenni Rintala är det viktigt att personalen gillar systemet.

- Personalen är så nöjd. Det är roligt både för mig och dem att de får bestämma lite mera.

På MÖCS har också avdelning 8, 10 samt intensiven och barnavdelningen infört systemet. Målet är att allt fler ska ta i bruk systemet.

Under helgen avled en man i polisfängelset i Seinäjoki. Mannen, som var född 1970, togs om hand av polisen efter att han hade uppträtt störande vid hälsovårdscentralen på lördagskvällen.

Strax före midnatt märkte väktaren att mannen inte andades. Ambulans tillkallades men trots återupplivningsförsök avled mannen.

Polisinrättningen i Inre Finland undersöker fallet.

Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Svenska folkpartiet vill alla förändra skatterna, men på olika sätt.

I den sjunde valdebatten debatterade Jutta Urpilainen (SDP), Peter Östman (KD) och Anna-Maja Henriksson (SFP) ekonomi och inkomstskillnader.

Inför riksdagsvalet 19 april kommer Yle Österbotten att hålla åtta debatter med riksdagskandidater från Vasa valkrets.

Debatterna är direktsända i Radio Vega Österbotten tisdagar och torsdagar klockan 8.40.

- Tidpunkten att ordna välgörenhetskonsert är helt rätt just nu, säger Bjarne Holm som är en av arragörerna.

Bjarne Holm har det senaste femton åren engagerat sig i hjälparbete genom Rädda Barnen r.f.

Intresset väcktes i samband med lågkonjunkturen som drabbade många familjer under slutet av 90-talet.

Han fick tips om en hjälpbehövande sexårig flicka i Gerby i Vasa.

- Flickan ville inte stiga upp på morgonen eftersom det inte fanns någon mat i kylskåpet. Där fick mitt engagemang sin början, säger Holm.

Holm fungerar som kursledare vid Vuxeninstitutet och anmälde tidigt intresse att hjälpa till med välgörenhetskonserten.

Utöver konferencieruppgiften blev hans uppdrag att samla ihop artisterna. Vilket visade sig vara en ganska lätt uppgift.

Nappade genast

En av dem som nappade genast var Ann-Katrine Burman.

- Jag tycker om att hjälpa andra och är van vid dylika projekt. Man behöver inte få pengar för allt man gör, säger Burman.

Burman är samtidigt med på ett välgörenhetsprojekt för Röda Korset. Det handlar om en skiva som produceras av Clas Holm och kommer ut till julen.

- Folk är givmilda när det gäller välgörenhet, säger Bjarne Holm. I synnerhet äldre människor.

Utöver Ann-Katrin Burman som ackompanjeras av Yngve Lithén uppträder Stig Snickars, Björn Schauman, DansBandz, Smedarna, Lars Hjerpe och Henrik Berg. Dessutom blir det orientalisk dans.

Välgörenhetskonserten ordnas i Korsholmssalen på fredag kl. 18.00. Förhandsanmälan till Korsholms vuxeninstitut.

Ska de studerande få tjäna mer? Ska vi införa obligatorisk praktik på alla utbildningar? På onsdag sänder Yle Österbotten en valdebatt om studiefrågor från Åbo Akademi i Vasa.

Som debattledare fungerar Niklas Aldén och Magnus Hansén från Radio x3m. Eftersom debatten hålls i Åbo Akademi och arrangeras av Åbo Akademis studentkår, Studerandekåren Novium och Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan i Vasa, kommer det mesta att handla om studier och ungdomar.

Avgiftsfria studier för alla

Hanna Karlson och Karolina Bergvik Hanna Karlson och Karolina Bergvik studerar statsvetenskap på ÅA i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Den lyfter upp fyra teman: hur studenthälsovården ska ordnas i framtiden, om studierna ska vara avgiftsfria, om studiestödet ska bibehållas och hur finansieringen av utbildningarna ska ordnas.

Kommer de själva att välja sin kandidat utifrån debatten?

- Möjligtvis, säger Andersson.

- Jag röstar i Nyland. Men möjligtvis väljer man parti utgående från debatten, säger Karlsson.

Måste man vara fattig?

Vi hörde oss för i Åbo Akademi inför debatten. Vad vill de studerande att kandidaterna ska diskutera?

Hanna Karlson och Karolina Bergvik studerar statsvetenskap. Karlson ställer sig frågan varför man måste vara fattig som studerande.

- Endera jobbar du och får inte lyfta studiestöd eller så lyfter du stöd och får inte jobba tillräckligt, säger Karlson.

En önskan att höja inkomstgränsen för studerande, med andra ord. Som det är idag måste de studerande betala tillbaka en del av sitt studiestöd om de tjänar för mycket vid sidan om studierna.

Mer praktik

Karolina Bergvik efterlyser mer praktik.

- Antingen fler praktikplatser eller mer obligatorisk praktik, säger Bergvik.

Det här för att råda bot på problemet med att de studerande inte har någon erfarenhet att visa upp när de kommer ut i arbetslivet.

Vad blir man?

Emelie Nyman Emelie Nyman studerar vidare till socialarbetare. Hon fick inget jobb som utvecklingspsykolog. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Ett stort bakslag för utvecklingspsykologerna var den nya elevvårdslagen som medförde att utecklingspsykologer inte längre har behörighet att jobba som skolkuratorer.

Utvecklingspsykologin och socialpolitiken på Åbo Akademi i Vasa slås ihop till en ny linje med namnet socialvetenskaper. Där ska det första året bestå av gemensamma studier varefter de studerande sen väljer sitt huvudämne.

- Kommer de att åtgärda problemet med att man inte blir behörig för ett specifikt yrke? undrar Nyman.

Svaret är nej. Behörigheten ökar inte i och med den nya linjen. Men man inför obligatorisk praktik, något som Karolina Bergvik efterlyste.

På ett mer allmänt plan kunde man kanske ställa frågorna: Har vi för många utbildningar som inte ger tillräckligt med behörighet? Och är behörighetskraven för höga?

Direktsändning på webben

Debatten från Åbo Akademi i Vasa direktsänds på svenska.yle.fi/osterbotten mellan klockan 15 och 16.30 på onsdag.

I debatten deltar May-Gret Axell (KD), Anna-Kajsa Blomqvist (SFP), Steven Frostdahl (SDP), Bjarne Kallis (Saml), Antti Kurvinen (C), Sandra Nestorova (Gröna), Allan Saloranta (VF) och Micael Westerholm (SF).

Från barndomen i Frankrike till studier i Umeå och tv-programmet Sveriges Mästerkock är Julien Huéber den nya kocken på Norrvalla. I Elsas kök ska råvarorna vara ekologiska och närproducerade och gästerna ska bjudas på husmanskost med franska kryddor.

- Jag vill inte chockera matgästerna. Till en början blir det franska maträtter med lokala råvaror, säger Huéber.

Den första maj tar Huéber över kockmössan i köket och restaurangen kommer att ägas av Folkhälsan Sport. Huéber satsar först på buffélunchen med sallad husmanskost och efterrätt. I ett senare skede hoppas han på att också kunna servera a la carte-meny på kvällarna.

- Då kan vi kanske bjuda på ostron och sniglar, säger Huéber.

Julien Huéber och Elsa Östman i Norrvallas kök. Julien heuber och Elsa Östman i Norrvallas kök. Bild: Yle/Anna Ruda

- Elsa och jag är på samma linje när det gäller matlagning. Inga konstigheter, bara naturliga råvaror, säger Huéber.

Mat för unga

I höst flyttar Vörå gymnasium till Norrvalla och eleverna ger restaurangen ungefär 170 fler matgäster.

- Det är viktigt att de unga får bra mat som gör att de orkar prestera, säger Huéber.

Gillar fisk

Huéber tillagar själv helst fisk.

- Sik och abborre är så gott. Och gädda, det kan hända att vi serverar gädda här utan att någon märker det, säger Huéber.

Huéber är nybliven Vasabo. Efter tio år i Umeå var det kärleken som förde honom till Vasa.

- Det brukar ofta vara kärleken som tar någon från södra Europa norrut. Vi kommer inte för klimatet, säger Huéber.

Huéber kom till Umeå för att studera naturvetenskap, för att dryga ut studiekassan jobbade han som tennistränare och en av hans adepters pappa tyckte att han skulle anmäla sig till tv-programmet Sveriges Mästerkock. Efter programmet öppnade Huéber sin egen restaurang i Umeå.

- Inom några veckor från att vi bestämde oss för att flytta till Vasa fick jag upptäcka Vörå, säger Huéber.

Huéber båda föräldrar är kockar. Han säger att han får de största matinfluenserna från sin mamma som kommer från södra Italien.

- Min pappa gör de godaste såserna, men jag kan inte lita på att han alltid är i närheten och kan göra dem till mig. Så jag måste lära mig att återskapa det han gör, säger Huéber.

Kewatec Aluboat i Karleby har fördubblat omsättningen de tre senaste åren. Lots-, sjöbevaknings- och passagerarbåtar säljs i år för 8,5 miljoner euro. De anställda blir några fler varje år.

Jens Ahlskog vd Jens Ahlskog Bild: YLE/Patrik Enlund

- Köper man som i det här fallet två stycken är prislappen endast 3,4 miljoner euro.

I år uppskattar Ahlskog att omsättningen ökar till cirka 8,5 miljoner euro. Det innebär igen några nyanställningar. Kewatec är nu uppe i 50 egna anställda och lägger man till underleverantörerna ger företaget jobb åt 80 personer.

Investerade i ny hall

Nya hallen. Kewatec Aluboats nya hall Bild: YLE/Patrik Enlund

I dag är man uppe i 30 standardmodeller som snabbt kan sättas i produktion. Marknaden har utvidgats från Skandinavien till Europa, berättar Ahlskog.

- Numera får företaget förfrågningar ofta genom att någon sett eller provkört en båt.

I takt med att båtarna blir fler ger det nytta för försäljningen. Det liksom matar på av sig själv.

Kina nästa

Jag kunde aldrig föreställa mig att det skulle bli så här stort, säger Karl-Erik Wargh som i dag äger Kewatec Aluboat. Han är på hembesök från Kina.

- Det är en stor grej på gång i Kina, mycket större än i Karleby.

Brandskyddsbåt. Brandskyddsbåt såld till Holland Bild: YLE/Patrik Enlund

- Kina kommer att hjälpa även enheten i Karleby att utvecklas.

Wargh säger att man som företagare bör tänka mera globalt och det innebär fabriker på flera ställen i världen. I Kina byggs som bäst 3600 kvadratmeter produktionsutrymmen som kan tas i bruk sommaren 2016. Men redan nu är 100 personer i båtbyggnadsarbete. Till fördelarna räknar Wargh en jättestor marknad och lägre arbetskostnader.

Österbotten ändå speciellt

Hur intressant Kina än är, säger Wargh att Österbotten ändå är något alldeles speciellt. Österbottningarna är helt enkelt fantastiska. Och då tänker han inte bara på att landskapet haft den snabbaste ekonomiska utvecklingen i landet.

- Österbottningar vill pröva på nytt och är villiga att ta risker.

Det är Warghs omdöme efter att ha byggt upp Kewatec och nu skapar något nytt i Kina. Det finns en speciell anda i Österbotten, säger Wargh. Det är lite som Åland.

Kluster är inte bara prat

Det här med kluster hit och dit är inte bara prat, säger vd Jens Ahlskog. Utan alla båtföretag och underleverantörer hade Kewatec sannolikt inte nått dagens framgångar. Man behöver inte åka långt för att hitta båtbyggare som kan bidra med kunskap vi inte har i firman.

-Ensam är man ingenting att skryta med, men lägger man ihop båtklustret i Österbotten är det en imponerande hop, säger Ahlskog.

Marken var förorenad av tungmetaller under F&M Boats båthallar i Vasa. Saneringen kommer att kosta staden upp till 50 000 euro.

Katariina Rauhala, miljöingenjör vid Vasa stad, är egentligen inte särskilt förvånad över vad proverna visade.

- Det har ju varit båtverksamhet där under en lång period, även före den senaste företagaren som var där, säger Katariina Rauhala som alltså inte vill peka ut F&M Boats och vd:n Henrik Jåfs.

I dag är båtbottenfärgerna inte särskilt giftiga, men tidigare var de väldigt skadliga för miljön. Antagligen är det sådana färgrester som har sökt sig ned i marken. Men de har inte gått särskilt djupt.

- Ungefär en halv meter ned i marken, så det är ingen stor åtgärd, säger Katariina Rauhala.

Smutsigt fyllnadsmaterial

I nästa andetag berättar hon dock att man hittat ett nytt lager fyllnadsmaterial på 1,5 meters djup.

- Det ser ut att vara gammalt material, och då finns det alltid en risk att det är sådant som måste saneras.

Hela tomten ska ändå grävas upp och fyllas ut med nytt material. Det är praxis i dag när nya byggnader ska konstrueras. Det som fördyrar processen är att marken som grävs bort inte kan användas hur som helst.

Byggstart oklar ännu

- Den är att betrakta som avfall och det kostar därför att föra bort den för behandling. Dessutom har det kostat att ta prover, säger Rauhala som bedömer att den förorenade marken fördyrar grundarbetet med 30 000 till 50 000 euro.

Vaasa parks kommer att bygga ett energilaboratorium på tomten. Detaljplanen tillåter ytterligare flera byggnader som ännu inte är planerade. Det är ännu oklart när energilaboratoriet ska börja byggas. Rivningen av båthallarna är i stort sett färdig.

Läs också:
Nu rivs båthallarna på Brändö

Ett uthus brann på tisdag kväll på Mälsorfjärdsvägen i Korsholm. Elden spred sig när skräp brändes i en tunna och antände uthuset.

En person fördes till sjukhus för kontroll efter att ha vistats för nära elden när släckningsarbetet inleddes. Skadorna torde vara lindriga.

Larmet kom vid klockan 16-tiden på tisdag..

Samlingspartiet vill anpassa ekonomin med upp till 6 miljarder och sänka skatterna rejält. På nedskärningslistan finns bland annat biståndet. Studiestödet ska bygga på lån i högre grad än i dag. Men vad mer? Nu kan du ställa partiordföranden Alexander Stubb just din fråga inför valet och få svar på svenska.yle.fi. Stubb är med i direktchatt på onsdag kl 14.

Samlingspartiet har de tuffaste målen för hur de offentliga finanserna ska anpassas under nästa valperiod. Skatterna ska sänkas för att öka viljan att jobba och partiet talar för att förkorta utbetalningen av det inkomstrelaterade arbetslöshetsunderstödet. Partiet är vid sidan av SFP också det mest Natovänliga.

Under Samlingspartiets dag på Yle på onsdag kommer partiordföranden Alexander Stubb till vår webbredaktion för att svara på publikens frågor i realtid. Då kan du chatta med honom - men om tiden inte passar dig går det bra att ställa frågor redan nu. Skriv din fråga i kommentarfältet, gärna med namn och hemort, så ger vi den vidare till Stubb då han bänkar sig vid datorn kl 14.

Vasa stadsfullmäktige har beslutat att med omedelbar verkan avstänga Risto Helin från alla kommunala förtroendeuppdrag. Helin är åtalad för grovt koppleri.

Beslutet gäller också hans uppdrag i bygg- och miljönämnden så länge rättegången mot honom pågår. Stadsjurist Marja Ylisalmi anser att brottsbeteckningen är av sådan karaktär att det försämrar Helins trovärdighet och att han därför kan stängas ute från politiken medan rättegången pågår. Stadsfullmäktige gick på Ylisalmis linje.

Lauri Karppi, Sannf, ansåg att det är fel av stadsfullmäktige att döma Helin innan ingsrättens dom fallit. Karppi föreslog därför att beslutet skulle förkastas, men fick inget understöd.

Risto Helin har blivit hörd i ärendet skriftligen genom sin advokat Pekka Lind. Lind skrev bland annat att Risto Helins önskan är att fullmäktige skulle vänta på domen och inte "borde få ta rollen av en folkdomstol".

Ifall domen blir fängelse i minst sex månader kan fullmäktige befria Risto Helin från hans kommunala förtroendeuppdrag. Tingsrättens dom väntas utfärdas den 17 april.

Pampas nationaldag borde inte firas på Vasa torg. Det är för stökigt, anser Klaus Koivula, trafikregleringschef vid Vasa stad. Han lyfter fram Kasernfältet som ett alternativ.

Det är inte första gången som Koivula för fram alternativ. Sandön har varit ett sådant, men det förslaget har fallit eftersom ön är så utsatt för väder och vind.-

Klaus Koivula, tjänsteman. Klaus Koivula, tjänsteman vid Vasa stad. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Så sent som i fjol fick Pampasmaffian rf back på sin ansökan om att använda Vasa torg för att fira Pampas nationaldag, en årligen återkommande studenfest i Vasa som firas i mars. Men efter förhandlingar ordnades ändå nationaldagens Olympiad på torget, helt enligt traditionen.

Ingen har aktivt klagat till staden

Varför är det då aktuellt att diskutera andra ställen inför nästa år? Jo, Klaus Koivula har följt med arrangemanget från sidan och frågat folk vad de tycker.

- Klagomålen kommer vanligtvis från folk som rör sig kring torget, säger Koivula.

Ingen som bor i närheten tycks ha klagat, och inte heller affärer eller restauranger. Några skriftliga klagomål har inte kommit, enligt Koivula.

"Försöker hålla bra stämning"

Antonia Prinsén leder Pampasmaffian. Hon tycker att hela diskussionen är olycklig.

Antonia Prinsén, arrangör för Pampas nationaldag. Antonia Prinsén Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Jag har många bekanta som kommer till Österbotten enbart för Pampas nationaldag, så det är ju gratis reklam för Vasa.

"För långt borta"

Antonia Prinsén tycker inte att Kasernfältet är något fullgott alternativ.

- Det är lite för långt borta från centrum. Jag tycker nog att torget är den bästa platsen för Olympiaden.

Erkki Teppo, tekniska nämnden. Erkki Teppo Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

"Syns och hörs"

- Det är en stor händelse, den både syns och hörs. Men det är bara en gång per år som det ordnas, så det finns inget vett i att börja flytta bort Pampas nationaldag.

Pampas nationaldag lockar mellan 1 500 och 2 000 personer varje år.

Vasa stad och Vasa Idrottssällskap ansöker om att få ordna Stafettkarnevalen mellan 2016 och 2018. Det slog stadsstyrelsen fast på måndag kväll.

Karnevalen ordnas utanför Helsingfors dessa år på grund av att Olympiastadion renoveras. Stafettkarnevalen ordnades i Vasa också år 2005 då Olympiastadion fick nytt tak.

- Hoppas att vi får det. Då kommer ungdomar från Södra Finland hit och ser vilken fin stad Vasa är, säger stadsstyrelsens ordförande Seppo Rapo (Saml).

- Alla tyckte att det var en bra idé. Det är nog värt åtminstone 20 000 euro per år, säger Lars-Erik Wägar (SFP).

Åtminstone det är staden beredd att satsa. Men om det går vägen och karnevalen tilldelas Vasa fattar man ett separat beslut om kostnaderna.

Det kan nämligen bli betydligt dyrare än 20 000 euro. I Helsingfors har det kostat cirka 160 000 euro att ordna karnevalen.

Stafettkarnevalen samlar kring 10 000 ungdomar från hela Svenskfinland.

Leo Komarov har klarat Torontos läkargranskning och kommer att förstärka landslaget under VM-lägret. Sedan tidigare har bland annat Rasmus Ristolainen och Aleksander Barkov tackat ja till landslaget.

De finländska NHL-spelarna är sugna på att spela i VM och nu står det klart att även Leo Komarov kommer till landslaget. Komarov har genomgått en läkarundersökning hemma i Toronto och nu har han fått grönt ljus spela. Ishockeyförbundet bekräftade också på måndagen att Komarov ansluter sig till VM-lägret.

VM i Tjeckien blir Komarovs femte världsmästerskap. Han var bland annat med i laget som vann guld 2011 och tog silver förra året. Komarov gjorde 26 poäng på 62 matcher för Toronto den här säsongen.

Komarov says he's flying to Finland tomorrow to play for them for worlds.

— James Mirtle (@mirtle) April 13, 2015

#Leijonat saa jo viidennen NHL-pelaajan mukaan MM-leiriryhmään: http://t.co/LNOiJdeWVB

— Leijonat (@leijonat) April 13, 2015

Läs också: NHL-spelare ansluter sig till Lejontruppen

Stadsstyrelsen i Karleby instämmer i de krav som ställs på försvarsmakten. Försvaret ansöker just nu om ett miljötillstånd för sin verksamhet i Lochteå.

Under flera års tid har staden tryckt på för att få försvarsmakten att ansöka om miljötillstånd för sin verksamhet på Vattajastranden i Lochteå.

På måndag kväll kunde stadsstyrelsen ena sig med byggnads- och miljönämndens krav på försvarsmakten. Förutom en årlig rapport ska försvarsmakten till exempel informera Karlebys miljöskydd ifall något oväntat inträffar.

Försvarsmakten har ansökt om miljötillstånd för bränslehantering vid Vattaja. Försvaret har fyra bränsletankar på området.

Karleby stad har tidigare talat för att det också ska krävas miljötillstånd för till exempel buller och andra risker som försvarsmaktens övningar på Vattaja medför. Det ärendet behandlas som bäst i Vasa förvaltningsdomstol.

Stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C) är nöjd så här långt.

- Staden och invånarna har länge tryckt på för att försvaret ska söka miljötillstånd. Vi är nöjda med att det har börjat röra på sig, säger Laitila.

Läs också: Karleby kräver rapport av försvarsmakten

Den nya förordningen väntas föra med sig fem huvudsakliga åtgärdskrav för pälsfarmarna. Avelshannarna av räv borde få större burar, 1,2 kvadratmeter i stället för 0,8. Dessutom borde rävarna få insynsskydd mellan burarna. Vidare måste djuren få mer stimulans i form av bitleksaker.

Dessutom måste minkarna få en ligghylla och så ska hela farmarna kringgärdas med staket. Det som Jonathan Asplund i Solf reagerar mest på är insynsskyddet.

Jonathan Asplund i Solf, Korsholm. Jonathan Asplund, pälsfarmare Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Rävarna känner ju farmaren så inte blir de stressade av honom eller henne. Och det är väldigt sällan som djuren blir flyttade. De känner ju sin burgranne, så jag förstår inte den där egentliga nyttan med det hela, säger Jonathan Asplund.

Vill ha fakta bakom

Alla förordningar ska bygga på undersökta vetenskapliga fakta, resonerar Asplund.

- De ska inte baseras på antaganden. Det här innebär nämligen stora kostnader för oss.

Jonathan Asplund är 29 år och en av fem anställda på pälsfarmen som ännu ägs av hans föräldrar. Han menar att det har gått för mycket politik i lagstiftningen. Och han får medhåll av Kenneth Ingman, ordförande för Finlands pälsdjursuppfödares förbund.

- Inte är den så illa, den nya förordningen, vad jag har sett av den. Huvudsaken med det här förslaget är att det baserar sig på forskning.

Men finns det, eller finns det inte, forskning som stöder att det behövs en skiljevägg mellan rävburarna?

- Nog är det väl säkert lite politiskt, det där. Inte är det helt entydigt att det hade behövts.

Vill förbjuda näringen

Jonathan Asplund menar att vissa av de som tagit fram reglerna gjort det med syfte att strypa branschen.

- Det enda de är ute efter är att förbjuda näringen, de ska göra det så svårt som möjligt för oss, säger Asplund.

Vill att djuren har det bra

Salla Tuomivaara är verksamhetsledare för Animalia som har suttit med i arbetgruppen för det nya direktivet. Hon konstaterar att Animalia visst är ute efter att förbjuda näringen. Men:

- Så länge djur hålls i bur av folk så ska djuren ha det så bra som möjligt. Därför tycker jag ändå att det är trovärdigt att vi varit med i arbetsgruppen.

Pälsnäringen har också haft representanter i gruppen som inte lyckades enas.

Det är ännu oklart när den nya förordningen kan börja gälla. Förslaget väntas gå ut på remiss inom kort. Kenneth Ingman hoppas sedan på en övergångsperiod på tio år.

Korsnäs är en tvåspråkig kommun sedan årsskiftet. Allmänheten har alltså laglig rätt till service på finska. Nu har kommunstyrelsen godkänt en plan för hur det ska gå till.

Nu börjar tvåspråkigheten så smått synas i Korsnäs. Informationen till allmänheten ska snart börja ges både på svenska och på finska.

Ny språkstadga

På måndag godkände kommunstyrelsen en språkstadga och en språkförbindelse där det står att information ska ges på bägge språken, via till exempel telefon, e-post, webbsidor, blanketter och annonsering.

Dessutom kommer möteshandlingarna att finnas både på svenska och finska även om de kommunala mötena fortsättningsvis kommer att hållas på svenska.

Språkkrav gäller nyanställningar

När det gäller språkkraven för de anställda klarar sig de som anställts före den 1 januari 2015 undan kraven.

- Däremot ska man kunna båda språken om man bli anställd efter det. Det gäller framför allt vid längre vikariat och fast anställning, säger kommunstyrelsens ordförande Sven-Erik Bernas, SFP.

Ärendet ska ännu behandlas av fullmäktige innan det börjar gälla.

Läs också:

Korsnäs och Larsmo blir tvåspråkiga

Anställda i Korsnäs ska lära sig finska

Österbottens svenska kulturfonds pris på 10 000 euro går till dirigenten Anna-Maria Helsing. Enligt kulturfondsjuryn är hon en person som ständigt har brutit ny mark inom sitt område.

Helsing var den första kvinnliga chefsdirigenten i Finland 2010. I dag har hon dirigerat alla de ledande finländska orkestrar plus en mängd orkestrar i Tyskland, England och framför allt de nordiska länderna. Anna-Maria Helsing säger själv att hon aldrig har karriärplanerat och att hon fortfarande är förvånad över hur det ena projektet har lett till det andra. Hon började som violinist och nu står hon och leder de främsta orkestrarna.

- Speciellt om man dirigerar väldigt fina orkestrar så kan man nog lite haja till och tänka, hur i vida världen är det här möjligt?

Mångsidigheten blev en styrka

Anna-Maria Helsing har varit dirigent för Wegelius kammarorkester och konstnärlig ledare för Jakobstads sinfonietta. Den finländska publiken har sett henne dirigera den nyskrivna operan Magnus-Maria och nu senast Leonard Bernsteins Candide. Men konserter har det också varit på Island och framförallt i Sverige. Kungliga filharmonikerna i Stockholm har hon dirigerat flera gånger och de har bjudit in henne igen.

- Det är ju en fantastiskt fin orkester och jag tror att vi har kommit bra överens helt enkelt, säger hon anspråkslöst.

Skumt men fascinerande med Beethoven

I Tyskland blev hon prisbelönad redan 2011. Hon var den första dirigent som fick Louis Spohr-medaljen.
Anna-Maria Helsing är en musiker som gärna tar sig an ny musik, det framhålls i prismotiveringen. Men hon älskar också att fördjupa sig i de stora klassikerna.

- Det är ju nog skumt med t.ex. Beethoven att det finns hur mycket som helst när man börjar se i dom där partituren. Och det är så fascinerande!

En längre intervju med Anna-Maria Helsing sänds i "Amadeus" i Radio Vega ti 14.4 kl.18.03 och kan efter det höras via Arenan.