En kvinna med sparkstötting gick på lördag eftermiddag genom isen på Kittsöfjärden i Larsmo. Hennes svärson hjälpte henne hålla sig flytande tills räddningsverket tog sig till platsen.

Den 65-åriga kvinnen hade varit på isfärd med sparkstötting då isen brast under henne och hon föll i vattnet. Till all tur hade hennes svärson också gett sig ut för att möta henne.

Svärsonen ringde nödnumret och fick rådet att söka något som han kunde använda för att hjälpa den nödställda. Han hittade en kanot, med vars hjälp han kunde hålla kvinnan flytande.

Då räddningsverkets yträddare kom till platsen och väl fick upp kvinnan var hon nedkyld men vid medvetande. Hon fördes till sjukhus för vidare vård

Felix Hahn fick ett Monopolspel i julklapp. "Det här kan bli bättre" tänkte han. Resultatet blev spelet Solfopol.

- Det var jag som kom på idén, men sen har mamma och jag gjort spelet, säger Felix.

Solfopol är till största delen likadant som Monopol, men lånar elementet med aktiehandel från en annan av Felixs favoriter, spelet Finans. Det finns ju inte så många järnvägsstationer i Solf, så de rutorna har ersatts med just aktiehandel.

- Man köper aktier och får utdelning på dem, eller så kan man tvingas ge tillbaka en del av sitt innehav till banken, säger Therese.

Felix har skrivit motsvarigheterna till "Chans" och "Allmänning", som i Solfopol heter "Surprise" och "What?". Korten, spelplanen och andra delar är laminerade så att de ska tåla att spela med.

- "Det är länge sedan du har varit i Västersolf. Gå dit", läser Felix från ett av korten.

Gatorna i spelet har givetvis namn efter förlagor i Solf. Västersolf och Östersolf har ersatt svenska Monopols Norrmalmstorg och Centrum, alltså de dyraste rutorna.

- Det är "gräddan" i Solf, säger Therese med ett skratt.

Solfopol - ett unikt brädspel

Felix Hahn och mamma Therese Hahn gjorde en egen variant av ett klassiskt brädspel

Hämeenlinnan Hiihtoseura tog segern i damernas stafett med klassisk teknik i Finlands cup på skidor i Pyhäjärvi. Bästa FSS-förening var IF Minken på en fin femte plats.

Det segrande Tavastehuslaget gick upp i ledning på den andra sträckan genom Maija Hakala, och Laura Mononen höll ut för jagande Lempäälän Kisas ankare Aino-Kaisa Saarinen på den sista etappen. Anni Kainulainen hade hand om Hämeenlinnas första sträcka.

Trea kom Liperin Hiihtoseura närmast före Lahden Hiihtoseura och IF Minken. Minken låg 21:a efter Julia Hägers öppningsetapp men Emma Sjölund och Andrea Julin lyfte upp laget i resultatlistorna.

Sjölund var de facto fjärde snabbast av alla åkare i hela tävlingen bakom Saarinen, Mononen och Hakala, medan Julin var delad femma tillsammans med Anne Kyllönen.

IK Kronan med laget Emelie Svenlin, Eveliina Piippo och Maria Grundvall var åttonde, pinnhålet framför IF Femmans trio Alexandra Enlund, Jennifer Antell och Anna-Kaisa Lall. Kronans andralag korsade mållinjen som 20:e.

Läs också: Minken visade upp imponerande bredd på herrsidan

Resultat, damer 3x5 km (k):
1. Hämeenlinan Hiihtoseura 45.51,1
2. Lempäälän Kisa + 14,5
3. Liperin Hiihtoseura + 1.28,2
4. Noormarkun Nopsa + 1.56,5
5. IF Minken + 2.03,5
6. Siilinjärven Hiihtoseura + 2.03,9
7. Kainuun Hiihtoseura + 2.16,9

Kompletta resultat hittas här!

Personer som rör sig på isarna i jakobstad och karlebyområdet bör vara mycket aktsamma. Den här uppmaningen kommer från sjöbevakningen.

I strömställen är isen mycket svag, eller så är det öppet vatten. Den som absolut vill ut på isen uppmanas att inte ge sig ut ensam. Isdubbar och telefon (i vattentätt fodral) bör tas med.

Söndagens snöfall gör det extra svårt att bedöma isens hållbarhet. De växlande vindarna gör sitt för att arbeta sönder istäcket.

Löjtnant Jukka Uitti vid Vallgrunds sjöbevakningsstation säger att isen kan vara tjock och bra vid stranden och ett par hundra meter ut. Längre ut på fjärdarna är läget ett helt annat.

- Vi var härom dagen ute med svävaren öster om Replot. Folk skrinnade och åkte sparkstötting i det vackra vädret, men vi var alldeles förstkräckta över att de rörde sig på den svaga isen.

Enligt Uitti var isen under tio centimeter och därför kunde man inte åka längre ut med svävaren. Den sex ton tunga farkosten bryter sönder den tunna isen.

- Issäsongen är nog över. Hålls på land, uppmanar Uitti.

Läs också: Räddade drunknande svärmor med hjälp av kanot

IF Minkens herrar var med i tätstriden hela loppet igenom i stafetten med klassisk skidteknik i Finlands cup i Pyhäjärvi. Mållinjen korsade laget som tvåa – endast slagna av Kouvolan Hiihtoseura.

Matias Strandvall växlade som trea, precis som Oskar Sjölund på den andra etappen, medan Toni Ketelä förbättrade placeringen med ett pinnhål på ankarsträckan. En jämnstark insats av Minkens trio.

Förstaplatsen gick till Kouvolan Hiihtoseura som låg sexa efter Lauri Vuorinens öppningssträcka. Kari Varis lyfte upp laget i ledning på den andra etappen och landslagsåkaren Ville Nousiainen avgjorde segern som sista man.

Kouvolan Hiihtoseura vann till slut med en knapp halvminuts marginal till Minken. Tredjeplatsen gick till Ounasvaaran Hiihtoseura. Oulun Hiihtoseura kom i mål som trea med diskvalificerades.

Minkens andralag med uppställningen Christoffer Lindvall, Robin Eriksson och Jonatan Lindqvist kom in som elva, medan det tredje FSS-laget Borgå Akilles med trion Johan Gustafsson, Samu Sjöblom och Joachim Gustafsson var 16:e.

Läs också: Sjölund och Julin gladde i damstafetten

Resultat, herrar 3x7,5 km (k):

1. Kouvolan Hiihtoseura 1.03.45,5
2. IF Minken + 28,1
3. Ounasvaaran Hiihtoseura + 47,8
4. Vuokatti Ski Team Kainuu + 1.28,1
5. Pyhäjärven Pohti + 1.34,8
6. Vantaan Hiihtoseura + 1.41,8
7. Mikkelin Hiihtäjät + 1.47,7

Se kompletta resultat här!

Mässkärs Lotsstation r.f. har ebb i kassan. Föreningen driver café- och övernattningsverksamhet på Mässkär utanför Jakobstad men nu behövs stadens hjälp för att reda upp situationen.

Föreningens ekonomi baseras ganska långt på intäkter som fås under vårvintern. Jakobstadsborna vallfärdar i vanliga fall ut till Mässkär på vårisarna och föreningen håller caféet öppet under helgerna.

Förutsättningen är att det finns is. Men två år i rad har det varit dåliga isar och det syns i föreningens ekonomi.

Intäkterna under vintern har gjort det möjligt att med talkokrafter och några anställda hålla lotsstationen öppen under sommaren.

- Det är mycket illa, vår verksamhet på Mässkär balanserar med att vi får en bra isvinter minst vartannat år, säger Anders Boström. Han är en av de personer som grundade föreningen för tjugo år sedan.

Anders Boström Anders Boström, en av grundarna av föreningen Mässkärs Lotsstation r.f. Bild: Yle/ Kjell Vikman

Föreningen har skatteskulder, pensionsavgifter och elräkningar från fjolåret som föreningen inte kunnat betala.

Avsikten har varit att betala skulderna som uppgår till nästan 19 000 euro med vårens intäkter. Inkomsterna uteblev den här våren och kassakrisen är akut.

- Om vi inte får loss 15 000 euro nu, kommer vi inte igång med sommarsäsongen, det är det hemska, säger Anders Boström.

Föreningen har anhållit om 15 000 euro av stadsstyrelsen i Jakobstad men anhållan har inte ännu behandlats.

Kasköbanan behöver 22 miljoner euro. Trafik- och kommunikationsminister Paula Risikko får på måndagen ta emot en rapport om vad det skulle betyda för Kaskö och hela regionen om järnvägen rustas upp.

En bättre järnväg i Kaskö kunde leda till nya fartygslinjer från Kaskö och öka möjligheterna för export till Ryssland från den mekaniska industrin i Sydösterbotten. Det anser en arbetsgrupp som har funderat på utvecklingsmöjligheterna för hamnen.

Nu föreslår arbetsgruppen att man i samarbete med Kommunikationsministeriet och Trafikverket utarbetar en reparationsplan för banan för 200 miljoner euro.

Dessutom önskar arbetsgruppen att man kommer överens om tidsplanen för reparationen och hur det hela ska förverkligas.

- Vi fick ett försiktigt löfte om att järnvägen åtminstone ska hållas i trafikerbart skick, när vi besökte riksdagen i december, säger Patrik Hellman, projektchef för Kaskö hamn.

Patrik Hellman Projektchef Patrik Hellman Bild: YLE/Sofi Nordmyr

Hellman säger att hamnen inte bara är viktig för Kaskö, utan för hela regionen.

Bättre bana - mera gods

På måndag förmiddag besöker trafik- och kommunikationsminister Paula Risikko hamnen i Kaskö.

Arbetsgruppen som har funderat på järnvägens betydelse för regionen kommer då att överlämna sin rapport till ministern.

Arbetsgruppen räknar med att godsvolymen på banan kunde öka från nuvarande 193 000 ton till 980 000 ton om den repareras.

För tillfället används banan i huvudsak av skogsindustrin. Det beror dels på det ekonomiska läget och dels på banans skick.

En bättre järnvägsbana skulle ge möjligheter för nya fartygslinjer för sågvirke från Kaskö. Dessutom kan råvirke från Sydösterbotten transporteras i högre grad längs spåret och bioenergi kunde transporteras till inlandet.

Export till Ryssland

En förbättrad järnväg kunde också öka möjligheterna för export till Ryssland från den mekaniska industrin i Sydösterbotten, anser arbetsgruppen.

Utöver det här kan en fungerande järnvägsbana generera ytterligare trafik, enligt arbetsgruppen.

Kaskö stad har i samarbete med övriga kommuner längs banan samt landskapsförbundet länge arbetat aktivt för att järnvägen skall bestå och rustas upp.

Om banavsnittet skulle stängas kan, enligt arbetsgruppen, det tolkas som att statsmakten anser att regionens kamp för att utveckla och behålla arbetsplatserna inte är en viktig fråga.

- Vi vill att banan ska vara i trafikerbart skick och också att den i något skede ska repareras, säger Hellman.

Det tyska rockbandet Scorpions spelning i Jakobstad i sommar har satt fart på hotellbokningarna. Konserten är den första augusti och nästan alla hotellrum i staden är redan upptagna inför den dagen.

På hotell Vega är alla rum redan bokade. Också Hotell Epoque är fullbokat, säger ägaren Jerry Kauppinen.

På Stadshotellet har alla dubbelrum gått åt, säger Cina Högnäs. Däremot finns det ännu enkelrum.

Liknande besked ger Anders Sandlin på Jugendsalen: endast ett halvdussin enkelrum är ännu lediga

Till själva konserten på Centralplan finns ännu biljetter både till ståplats och på läktare.

På måndagen släpps också fler sittplatsbiljetter till Roxettes konsert i Vasa den 15 augusti.

I Finland placeras flyktingbarn som kommit utan anhöriga på institution. Då det i dag är så gott som omöjligt att få familjeåterförening betyder det att de bor kvar tills de blir myndiga.

Då står de inför ännu ett uppbrott.

Resan tog två månader för femtonåriga Ali. Från Afghanistan till Iran. Så Turkiet, Rovaniemi, Budapest, Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige och Finland. Med sig hade han sin kompis Mesbah.

I dag bor de på ett hem i Oravais för minderåriga flyktingar som har kommit till landet utan anhöriga. Ali har ingen aning om hans föräldrar och syskon är i livet och var de befinner sig.

Han berättar mycket knapphändigt om vad han varit med om. Jag frågar vem som hjälpte honom.

- Jag själv. Ingen hjälpte mig, säger Ali.

Var resan jobbig?

- Verkligen jobbig.

Anna Käcko-Englund är ansvarig på hemmet, med pojkar i åldern tolv till sjutton. Hon säger att det är vanligt att de unga inte vill berätta vad de har varit med om.

- Först efter ett par år börjar det komma detaljer. säger hon.

Överlevare

Tomas Mattus är ansvarig handledare på avdelningen för sjutton-adertonåringar. Han säger att de här ungdomarna i allmänhet klarar sig bra.

- De är överlevare. Har de lyckats ta sig hit måste de vara starka individer. Och de har inte åkt charter.

De är som helt vanliga tonåringar med alldeles vanliga tonårsproblem, men...

- De har ett trauma med i bakgrunden, säger Tomas Mattus. De kan ha skilts från sina nära och kära i en krigssituation, och sen har de inte hört nånting. De behöver stöd och närvaro av oss.

Vissa kan ha kontakt med sina anhöriga och önskar få dem hit till Finland. Men det har blivit så gott som omöjligt i dag.

- Det betyder att de får bo här tills de är myndiga, säger Anna Käcko-Englund. Då ska de ut.

Myndig = Ensam

Före flytten får de bo på en förberedande avdelning där de ska lära sig klara sig själva. De ser alla fram emot att bli självständiga, men det är ändå en jobbig process, ett nytt uppbrott.

- Det är tufft att märka att man kanske är ensam i den här världen.

Därför söker sig också många till någon större stad där de har landsmän. Där det känns tryggt att vara. Men Ahmed Muhamed Abdi blev kvar i Oravais.

Ahmed framför sin hyresbostad i Oravais Ahmed Muhamed Abdi utanför sitt hem i Oravais Bild: Yle/Jukka Tyni

Ahmed kom till Finland som 16-åring . Idag är han fast bosatt i Oravais och har två jobb.

Dagsjobbet finns på slipverktygsföretaget Mirka i Jeppo där han kör maskiner och truckar och stortrivs.
På veckosluten extraknäcker han på sitt gamla boende Stödis och stöttar andra flyktingar.

- Jag dricker inte alkohol, jag har varken fru eller flickvän, men jag gillar pengar, förklarar Ahmed sitt flitiga jobbande.

I många andra länder placerar man ensamkommande flyktingbarn i familjer. Men i Finland sätts de på institution. Hur klokt är det här?

- En sjutton-adertonåring är det kanske för sent att placera i familj, tror Tomas Mattus. De är redan med ena foten i vuxenvärlden.

- Men när det gäller de väldigt unga ser jag nog att det är synd att de inte får en mera hemlik miljö, föräldrar som andra, säger Anna Käcko-Englund.

Som de kan ha kontakt med i fortsättningen också.

Två bilar krockade tidigt på måndag morgon i Vasa.

Kollisionen ägde rum vid korsningen Vasaesplanaden och Skolhusgatan strax efter klockan fem.

Totalt fem personer fanns i bilarna, en av chaufförerna fördes till sjukhus för kontroll.

Inbrott i Jakobstad

Samtidigt bröt någon sig in i en fotoaffär i Jakobstad. Tjuven eller tjuvarna fick med sig kameraobjektiv.

Butiken finns på Storgatan 17. Polisen ber att eventuella ögonvittnen tar kontakt.

En del studerande på Vasa universitet får göra så kallade mikrotenter i stället för stora tenter i slutet av en kurs.

Det är delar av tekniska fakulteten som har tagit i bruk ett alternativt system. Varje vecka ställs tio korta frågor om föregående veckas föreläsningsmaterial. De studerande får en kvart att svara innan uppgifterna lämnas in.

De studerande får sedan också fundera på samma frågor hemma. Tanken är att inlärandet blir lättare då man delar in kursen i mindre delar och repeterar föreläsningarna i flera omgångar och på olika sätt.

- Vi kan följa vilka uppgifter som har blivit oklara och så kan vi repetera någon fråga nästa vecka, säger professor Jarmo Alander i ett pressmeddelande.

Bättre än att stormplugga

De studerande inom energi- och informationsteknik verkar gilla idén med mikrotenter.

- Mikrotenter motiverar en att bekanta sig med kursmaterialet varje vecka. Det är bättre att lära sig och repetera under en längre tid, än att plugga allt på en gång för en tent, säger Antti Hannonen som studerar automationsteknik.

Inför Riksdagsvalet den 19 april 2015 tar vi pulsen på partiernas kulturpolitik. Kristdemokraterna lyfter fram kultur som stärker nationalkänslan.

Kristdemokraternas representant i denna gallup är riksdagsgruppens ordförande Peter Östman.

Vilken kulturverksamhet vill ni inom Kristdemokraterna satsa på?

Allt som stärker den nationella identiteten och känslan för nationen. Bra och uppbygglig kulturverksamhet är sådant som varit viktigt genom historien och som kommer att vara viktigt framöver.

Vad tycker ni inom Kristdemokraterna att staten inte skall finansiera då det gäller kultur?

Vi har inte gjort någon speciell lista på det, men i det ekonomiska läge vi befinner oss i kan man ibland fundera på om det t.ex. är nödvändigt att kommunerna via arbetarinstituten satsar ganska mycket medel på sådan verksamhet som kanske mera påminner om hobbyverksamhet.

Det sägs att mindrebemedlade skall ha råd att delta i sådan verksamhet. Det håller jag med om, men jag är däremot inte övertygad om att de som är mest utsatta och som skulle behöva den här typen av verksamhet ens orkar ta sig dit.

Det här är kanske mer en verksamhet som medelklassen aktiverar sig i. Där kan det finnas vissa saker som kunde ses över.

Vilka kulturformer borde vara gratis eller billigare för medborgaren?

Jag tror att det är väldigt farligt att börja dela ut mera gratis i en sådan situation som vi befinner oss i. Men sådana evenemang som är viktiga för kulturella identiteten, för nationen men också ur nordisk synvinkel ska man uppmuntra.

Du får gå på ett enda kulturevenemang i år, vilket väljer du?

Jag skulle personligen välja någon typ av klassiskt musikevenemang. Jag var lärare i piano för nybörjare i Arbetarinstitutet, så där ligger kanske mitt största intresse.

Lyssna på intervjun med Peter Östman (KD) - längd 3 minuter:

Traumatiserade människor som levde i total misär. Kvinnor vars män hade kidnappats och halshuggits. En mamma som hade förlorat alla sina barn.

Det var vad som mötte hjälparbetaren Gunilla Luther-Lindqvist i turkiska Gaziantep, på gränsen till Syrien. Hon och hennes man åkte för några veckor sedan ner för att dela ut pengar och förnödenheter från en insamling som Nada Nord gjort i Österbotten.

- Först köpte vi mat och lastade bilarna fulla, sen åkte vi till stadsdelarna där flyktingarna bodde. Det var fruktansvärda ruckel som var mörka och mögliga. Det rann vatten längs väggarna.

Det var overkligt för dem. Tårarna rann nerför deras stela kinder. De hade gråtit så mycket att de orkade inte gråta mer.

Vatten med lök skulle mätta många

Hon och de andra knackade dörr och erbjöd sin hjälp.

- De var rädda och vågade inte öppna dörrarna så vi fick vänta ganska länge innan någon öppnade. De hade ingenting. På ett ställe såg vi att de kokade mat, men det var bara vatten med lite lök i. Och det skulle räcka till många människor, både barn och vuxna.

Hur reagerade de när ni, främlingar, dök upp med mat och pengar?

Jag ville kunna krama om dem och låta dem känna värmen. Jag ville att de skulle känna sig sedda.

- Det var viktigt att vi snabbt kunde inge förtroende och att de förstod varför vi var där. Vi ville berätta att vi uppe i Finland bryr oss. Det var overkligt för dem. Tårarna rann nerför deras stela kinder. De hade gråtit så mycket att de orkade inte gråta mer. När vi kramade om dem ville de inte släppa taget.

Hade ni tid att umgås med dem en längre tid?

- Jag prioriterade det att vi skulle ha ordentligt med tid på varje ställe. I och med att vi inte kunde prata desto mera på grund av språket, ville jag kunna krama om dem och låta dem känna värmen. Jag ville att de skulle känna sig sedda.

En gammal kvinna som hade mist alla sina fyra barn bodde hos sina släktingar. Hon fick bara sitta på golvet i ett hörn bakom en värmekamin och inte synas eller höras.

Rullstol gav kvinna människovärde

Förutom att dela ut pengar och mat, såg Gunilla och de andra också till att de som behövde operationer fick det.

- Det var en man som hade kallbrand i ena foten och behövde opereras akut. Han kunde åka i väg direkt till sjukhuset och bli opererad.

- En gammal kvinna som hade mist alla sina fyra barn bodde hos sina släktingar. Hon fick bara sitta på golvet i ett hörn bakom en värmekamin och inte synas eller höras. Då kom jag på att vi skulle köpa en rullstol åt henne så att hon skulle komma upp till en människovärdig nivå. Nu kan hon i alla fall ta sig ut ur kyffet de bodde i.

Jag såg inget som skulle ha tytt på IS-verksamhet. Jag såg bara misären.

Inget spår av terrorism

Gunilla hade inte vidtagit några säkerhetsåtgärder inför resan trots att IS-terrorister rör sig i området. Men väl på plats fick de kontakt med en organisation som ordnade en kurs i säkerhet.

- De sa att vi skulle undvika alla stora folksamlingar, sjukhus och liknande. Jag kände mig trygg hela tiden. Jag såg inget som skulle ha tytt på IS-verksamhet. Jag såg bara misären.

Resan gick överlag bra. De hade lite problem med logistiken till en början. Mannen som hade lovat ta emot dem på flygplatsen kom inte. Han hade åkt till Kobane i Syrien och skulle vara där hela veckan.

- Han hade ordnat så att vi fick skjuts från flygplatsen, men den killen kunde ingen engelska. Vi funderade i två dagar vad vi skulle göra, men sen ringde vi Abdullah som hade hjälpt oss när vi var där sist. Han och hans fru hjälpte oss med allting. Vi var mycket nöjda med hur allt gick sen.

Läs också: Is-terrorister avskräcker inte hjälparbetare

Hur tänker SDP:s partiordförande Antti Rinne om vägpengar, vindkraft, nedskärningar och skatter? Vem tror han ska leda nästa regering? Ska SDP sitta med?

Nu kan du ställa Antti Rinne just din fråga inför valet.

På onsdag drar Yles valsatsning Väljaren i fokus i gång. Varje riksdagsparti får en egen dag på Yle. Då synar vi kampanjerna och de mål som partierna har för nästa valperiod.

Vi ger också publiken en chans att ställa frågor till partiledarna. Först ute är SDP:s Antti Rinne. Frågorna kan gälla stort som smått, från jobb och hälsovård till Rysslandsrelationerna och EU-politiken.

Vad vill just du fråga Antti Rinne? Skriv ned din fråga i kommentarsfältet, gärna med namn och hemort. På onsdag är det SDP:s dag på Yle och då får du Rinnes svar. I valet är det väljaren som bestämmer.

Trafik- och kommunikationsminister Paula Risikko tog vid sitt besök i Kaskö i dag emot en rapport som ska ligga som grund för den fortsatta planeringen för järnvägsbanan mellan Kaskö och Seinäjoki. Ett gott arbete har gjorts. Nu är det upp till näringslivet och regionen att övertyga trafikministeriet och trafikverket att där finns utvecklingspotential.

Trafikministeriet och trafikverket ska nu göra en utredning över vilka åtgärder som bör göras för att hålla järvvägen mellan Kaskö och Seinäjoki i skick, och vad de kan kosta.

Medan utredningsarbetet pågår, kommer åtgärder för effektiverat underhåll att sättas in. Det löftet kunde Risikko ge vid besöket i Kaskö. En förutsättning för att utveckla banan ytterligare är att godsmängden ökar, sade Risikko. Där har man redan på gång olika projekt, säger projektchef Patrik Hellman i Kaskö.

- Vi räknar med en ökning bland annat genom bioenergiprojekt och den nya sågvarutrafiken till England. Vi kommer att starta nya motsvarande småningom. Vi kommer också att börja med containertrafik från Kaskö hamn och en ny linje över till Sverige. Den har stått lite stilla på grund av svaveldirektivet, men vi arbetar stadigt på det här, sade Hellman.

Till hösten väntas utredningen över de fortsatta åtgärderna för Kasköbanan vara klar. Med i det arbetet ska också finnas sakkunniga från regionen i form av representanter för den arbetsgrupp som hittills har funderat på banans framtid.

Trafik- och kommunikationsministern ansåg att det var en väl gjord rapport som hon fick med sig från besöket i Kaskö.

- Nu är det bara för regionen att visa vilken potential banan verkligen har, sade Risikko.

Rani Plast i Terjärv investerar i en av världens största linjer för produktion av plastfilm. För den nya linjen ska byggas en helt ny hall som blir cirka 50 meter hög. Det blir ett nytt landmärke som kommer att synas vida omkring.

Investeringen kostar cirka 13 miljoner euro. Enligt planerna ska linjen vara i bruk sommaren 2016.

Enligt vd Mikael Ahlbäck är det fråga om en normal uppdatering av fabriken, det görs ungefär vart tjugonde år.

I Terjärv har Rani Plast 330 anställda. Räknar man in övriga fabriker i Finland och utomlands har företaget 1000 anställda.

Inga problem i Ryssland

För tre år sedan byggde Rani Plast en ny fabrik i Kaluga i Ryssland. 50 anställda omsätter 20 miljoner euro.

- Vi har inte upplevt något av skräckhistorierna man berättar om Ryssland, säger Mikael Ahlbäck.

Fabriken kör för fullt, men det är valutan ställer till med bekymmer, säger Ahlbäck. Man hyser också oro för sanktionerna mot Ryssland. Råmaterialet till fabriken är importvara, men har åtminstone inte tillsvidare hamnat på sanktionslistan.

I fråga om Tjöck skola blev ingen diskussion på Kristinestads fullmäktigemöte. Däremot krävde beslutet att stänga Lappfjärds finska skola två omröstningar.

- Jag är bekymrad. Största skolan av landsortsskolorna läggs ner utan diskussion. Jag är väldigt besviken, sade Peter Nygård (c).

Det blev förvisso en liten diskussion. Mikael Perjus i samlingspartiet föreslog förhandlingspaus innan paragrafen om att stänga skolor skulle behandlas. Han försökte få tillstånd en kompromisslösning.

- För min del, och för en del i vår grupp, är vi inne på den linjen att vi ska återremittera ärendet tills vi får utbildningsnämndernas konkreta förslag på vad det betyder om vi drar in två skolor, sade Perjus.

Aldrig förr så besviken

Återremitteringen röstades ner och sannfinländaren Kaarina Kallio föreslog i stället att fullmäktige besluter att inte stänga Lapväärtin koulu.

Kallios förslag vann understöd och fullmäktige skred till omröstning igen. Med rösterna nio mot 18 förföll även det förslaget.

- Mitt förslag var att vi åtminstone kunde ha haft de tre första skolåren i Lappfjärd kvar. Vi har ett gäng företagare i Lappfjärd som håller på att blåsa liv i Lappfjärd. Det här är ju en dödsstöt för dem. Jag tror jag aldrig har varit så besviken under mina sex år i fullmäktige som jag är i kväll, sade Nygård.

När Lappfjärds finska skola stänger blir endast en finsk lågstaideskola kvar i Kristinestyad. lapväärtin koulu ska göras om till gruppfamiljedaghem.

Förutom Lapväärtin koulu beslöt stadsfullmäktige även att stänga Tjöck skola från och med 15 augusti. Tjöckbarnens närskola blir då Kristinesatyds skola.

Eftersom Kristinestads skola ska renoveras, ges utbildningscentralen och tekniska centralen i uppgift att hitta en fungerande utrymmeslösning för renoveringstiden.

Någon snabb stängning av byskolorna i Korsholm är det inte fråga om. Det handlar om ett arbete som kan ta upp till 10 eller 15 år, säger Michael Luther (Sfp). Under den tiden kommer många av byskolorna att finnas kvar.

De lärcentra som Korsholm ska satsa på finns i Replot, Kvevlax, Norra Korsholm, Smedsby, Helsingby och Solf. De övriga skolorna läggs ner på sikt.

Hankmo förlorar skolan

I Hankmo säger Stefan Råback att man diskuterat med Petsmo om skolsamarbete och att man fört ett förslag till styrelsen. Men det blir nu inte av efter gårdagens möte.

- Förslaget i styrelsen är välförankrat och ingen förde fram andra förslag, säger Luther.

Stefan Råback hoppas skolfastigheterna kan användas för andra ändamål även om undervisningen försvinner.

- Hankmo och Petsmo har ju positiva problem med stark inflyttning och vi har större behov än vi har utrymmen.

Råback säger han förstår politikernas problem som den kommunala ekonomin ser ut. Men det känns inte bra att byarna förlorar service när hela Vasaregionen och Korsholm växer kraftigt. Daghemmen blir ju ändå kvar och det är bra, säger Råback.

Aktiviteter runt skolan

Skolan är ju mer än bara undervisning, den är ett centrum för aktiviteter i byarna. Mycket talkotimmar har till exempel satsats på idrottsverksamhet, säger Råback.

- Vi har ishockeyrinkar,skidspår och fotbollsplaner och den infrastrukturen bör kommunen upprätthålla även om skolan läggs ner.

Det skulle kännas märkligt att vara helt utan service på landsbygden om vi ska vara en ledande tillväxtregion i Finland, säger Råback.

Tidigt på tisdag morgon fick Bankgården kravallstängsel runt sig. Delar av Jakobstads gågata är också avstängd. Rivningen av Bankgården har inletts.

Jari Björkskog håller i spakarna. Jari Björkskog håller i rivningsgrävmaskinens spakar. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Vi gör så av säkerhetsskäl, säger projektchefen Kim Mäenpää vid Mäenpää byggnads som äger fastigheten.

Kim Mäenpää till höger i samspråk med en representant för elbolaget. Kim Mäenpää till höger i samspråk med en representant för elbolaget. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Det vädret får gärna hålla i sig. Det dammar mycket mindre då, säger Kim Mäenpää.

Kravallstaket på gågatan Rivningen av Bankgården förbereds med kravallstaket. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Vill ha hälften sålda

Mäenpää Byggnads kommer att bygga en ny affärs- och bostadsfastighet på platsen, HAB-huset. Men det är ännu oklart när byggarbetena inleds. Byggbolaget vill helst ha hälften av lägenheterna sålda.

- Vi är uppe i fyrtio procent nu. Vi hoppas och tror att vi ska få ännu ett par lägenheter sålda snart. Vi tror att rivningen ska öka intresset. Folk ser att vi faktiskt vill något med det här projektet.

Tunga maskiner rullade in i Jakobstads centrum. Jakobstad intogs av tunga maskiner. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Därefter börjar utgrävnings- och stolpningsarbetet. Det hoppas vi i alla fall, säger Kim Mäenpää.

Det handlar om en stor utgrävning i stadens kärncentrum. Det nya huset får en parkeringshall och därför kommer man att gräva sju meter ned i marken.

Rivningen sköts av Sundströms AB.

Ska staten stöda passagerartrafiken över Kvarken? Borde arvsskatten slopas? Ska pensionsåldern höjas?

Det var några av frågorna som deltagarna i Yle Österbottens tredje valdebatt fick ta ställning till. Temat var ekonomi och beskattning.

Debattörer var Allan Saloranta (VF), Patrik Hellström (KD) och Lars Gästgivars (SFP).

Inför riksdagsvalet 19 april kommer Yle Österbotten att hålla åtta debatter med riksdagsledamöter från Vasa valkrets.

Vi har strävat efter att ha både män och kvinnor i varje debatt, men på grund av kandidaternas tidsscheman har pusslet inte gått ihop till varje debatt.

Alla partier kommer att höras i någon av de åtta debatterna.

Debatterna är direktsända i Radio Vega Österbotten tisdagar och torsdagar klockan 8.40.