Planerna på att bygga en konstgjord sjö - eller Kollaja-bassängen - i Pudasjärvi i norra Österbotten har tagit ett steg framåt.

Stadsfullmäktige i Pudasjärvi beslöt på torsdagskvällen att planerna på att bygga en bassäng går vidare. Beslutet fattades med en enda rösts majoritet.

Redan tidigare meddelade kraftbolaget Pohjolan Voima att man har gjort upp nya nedbantade planer för Kollaja-bassängen, och för ett nytt vattenkraftverk i Ijo älv.

Det finns politiker som är beredda att riva upp forsskyddslagen för att kunna bygga den här konstgjorda sjön. Bland annat Centerns ordförande Juha Sipilä är beredd att ta upp Kollajafrågan till ny beredning.

De som vill ha bassängen motiverar det med att det blir lättare att hantera översvämningar i Ijo älv, och att ett nytt kraftverk skulle ge mer energi.

Andra kämpar lika hårt emot, bland dem De gröna, men motstånd finns också hos andra riksdagsgrupper. Motståndarna anser att naturskyddsområden skulle förstöras.

Kollaja-bassängen har diskuterats allt sedan 1950-talet. Forsskyddslagen stiftades 1987 och enligt den får bassängen inte byggas.

Det börjar bli bråttom. Enligt elevprognoserna kommer högstadiet i Korsholm att få ett tillskott på nästan hundra elever inom några år.

Utvecklingssektionen i Korsholm godkände det utredningsarbete som blivit gjort för att skapa ett skolcentrum i Smedsby.

- Arbetsgruppen har gjort ett bra jobb och tagit hänsyn till synergier. Normalt är ju en skolfastighet i bruk för skoländamål endast till till 6%, sade utvecklingssektionens ordförande Hans Nyholm.

Smedsby aktivitetsgård, ungdomsgård, gymnastiksalar och klassrum för Korsholms högstadium finns upptagna som utvecklingsprojekt i investeringsplanen för åren 2015-2019.

Skola och förskola ihop

Bland annat ska en ny ungdomsgård och ungdomskansli byggas. Enligt planen ska högstadiet byggas ut med fyra klassrum och två grupprum.

Skolan samanvänder ungdomsgårdens och kulturhusets utrymmen för konst- och musikundervisning.

Planerna omfattar också Smedsby-Böle skola, som ska förstoras så att även förskolan ryms in.

I december tillsattes en tjänstemannagrupp för att utarbeta en visionsplan för Smedsby skolcentrum utgående från de behov som finns i området.

Vasa IFK gick in för att träna försvarsspel när man på torsdagen tog emot de damallsvenska nykomlingarna Hammarby. Hemmalaget lyckades väl i sin taktik och kunde trots spelmässigt underläge hålla siffrorna nere vid 0-2 (0-2).

Det är ingen hemlighet att det finns en viss nivåskillnad mellan den finska och den svenska högsta serien i fotboll för damer. Mot den bakgrunden kan Vasa IFK:s 0-2 förlust mot gästande Hammarby ses som en hedersam förlust.

– Jag hade faktiskt förväntat mig att de skulle göra lite fler mål. Vi gjorde vad vi skulle och jag tycker 0-2 är otroligt bra av oss, jag är stolt över laget, sade Fanny Forss efter matchen.

IFK hamnade på defensiven direkt i inledningen av matchen och släppte in 0-1 efter bara några minuter. Petronella Ekroth gjorde målet efter en tilltrasslad situation.

Matchens andra och sista mål gjorde Hammarby strax innan pausvilan när Emma Jansson rann igenom och satte 2-0 i tom bur.

Hammarbys lagkapten Olga Ekblom nöjd med sitt lags insats - med ett undantag.

– Vi gör en stabil insats, vi får ut ganska mycket av vårt egna spel, men sen gör vi för få mål. Det är det enda negativa man kan tycka om dagens match. Vi spelar bra, vi vågar hålla i bollen och skapar fina kombinationer. Vasa IFK:s målvakt (Karoliina Muurimäki) gör en jätteinsats i mål, det är kul att se, men vi skall absolut göra flera mål, sade Ekblom.

Hammarby spenderar veckoslutet i Vasa på träningsläger inför den damallsvenska seriestarten och kommer ännu att möta NiceFutis från Björneborg under sin vistelse.

Om IFK:s förehavanden hade Ekblom artigt nog mest bara gott att säga.

– Jag tycker de stod upp bra, speciellt målvakten då. De har några bra kombinationer i anfallsspelet, men sen känns det nog som att vi är lite starkare, mest nog fysiskt. Vi är nykomling i Sverige och har förberett oss väldigt tufft för Damallsvenskan är en väldigt tuff liga. Jag tror att vi har en fördel där, och sen är vi lite skickligare med boll också, sade Ekblom.

Karvonen: På rätt väg

Juniorlandslagsaktuelle Fanny Forss slet föredömligt i anfallet för Vasa IFK och tyckte också att det var stor skillnad mellan lagen i torsdagens match.

– Det var helt annat tempo i den här matchen och riktigt roligt. Vi kämpade bra och spelade bra ihop som lag, menade Forss som nyligen kallats till Finlands U19-landslag.

Keijo Karvonen tränar Vasa IFK och förbereder laget inför ligastarten och har försökt implementera en offensiv spelade spelstil i laget inför seriespelet. Intrycket av den väldigt försvarsbetonade insatsen mot Hammarby blev ändå positiv.

– Jag tycker vi kämpar bra mot ett riktigt bra motstånd och jag är stolt över flickorna. Vi gick ut för att öva försvarsspel idag och hålla tätt. Vi kanske inte spelar så här mot annat motstånd i serien, men idag spelade vi utgående från vem vi mötte. Jag tyckte att vi gjorde det bra, sade Karvonen.

Vasa IFK fick sin plats i Damligan via ett kabinettbeslut och har i rask takt fått förbereda sig för den nya tuffa tillvaron. I matchen mot Hammarby saknades tre spelare, bland annat rutinerade Eva-Susanna Dahlmars, men när serien väl kör igång har IFK bara en målsättning.

– Officiellt är målet att hållas kvar i serien och det tänker vi kämpa hårt för. Inför seriestarten hinner vi ännu få bra matcher genomförda. En match som denna mot Hammarby är bättre och ger mer än väldigt många träningar. Det höjde självförtroendet och på lördag ställs vi igen mot ligamotstånd i form av NiceFutis. Det är för matcherna vi tränar och nu fick vi igen ett besked om att vi är på rätt väg, sade Karvonen.

Vasa IFK inleder seriespelet den 18 april hemma mot HJK.

För Hammarby sparkar säsongen igång en vecka tidigare, då laget ställs mot Mallbacken.

Umeå kommun fortsätter bevilja dispens för de finländska turistbussarna som har för dålig avgasrening. Det underlättar för oss under högsäsong, säger Kenneth Svanbäck på Ingves & Svanbäck AB.

Det fanns inget politiskt beslut om att de nedsmutsande turistbussarna från Finland inte längre skulle kunna besöka Umeå centrum från och med årsskiftet 2014/2015. Det handlade i stället om tjänstemännens ändrade praxis.

Nu har tjänstemännen ändrat åsikt och kommer att bevilja dispenser året ut. Wasaline har dock redan drabbats ekonomiskt.

Till exempel har man tio färre bussar bokade under mars, bara 18 mot fjolårets 28. Men vd Peter Ståhlberg väljer att se framåt.

- Det var ju synd att det blev så här, förstås. Men det är bra att det har rättats till. Det var olyckligt att informationen inte kom. Men om man skulle koncentrera sig för mycket på att titta bakåt så skulle man inte hinna titta framåt, säger Ståhlberg.

Peter Ståhlberg Peter Ståhlberg Bild: Yle/Markku Hautala

Drabbade Wasaline

Det var först i mitten av februari som det kom fram att bussar med sämre avgasrening inte längre skulle beviljas dispens för trafik i Umeå centrum, vilket hade varit möjligt under 2014.

Enligt Wasaline skulle det på årsbasis innebära en märkbar minskning av antalet passagerare och försämrad ekonomi, särskilt under högsäsongen.

Då kör bussbolagen alla fordon i trafik - inte enbart fordonen med bäst avgasrening.

Nu har situationen ändrats. Umeå kommuns tjänstemän kommer fortsättningsvis att bevilja dispens till bussbolag som åker över med äldre fordon.

Positivt, säger Kenneth Svanbäck, vd för Ingves & Svanbäck AB.

- Under högsäsongen underlättar det även för oss och vår trafik, säger han.

Inga dispenser nästa år

Från första januari 2016 är det däremot definitivt stopp på dispenserna. Därefter måste de finska turistbussarna ha bättre avgasrening.

Alternativt måste de kunna bevisa att de redan har beställt renare fordon eller renare teknik till sina befintliga fordon.

- Egentligen är det en jättebra sak. Det handlar om miljöfrågor och att också sätta lite press på oss busstrafikanter, att vi ska ha utrustningen i skick, säger Kenneth Svanbäck.

Samtidigt finns det anledning för Umeå kommun att vara självkritisk till hur hela frågan har skötts.

- Vi har uppfattat att det var otydligt att det var begränsat enbart till fjolåret och därför ger vi nu möjligheter att ge dispens även för år 2015, säger socialdemokraten Lena Karlsson Engman, ordförande för tekniska nämnden i Umeå.

Tuffare krav för varje år

Det var i mars 2013 som fullmäktige i Umeå godkände förslaget om att införa en miljözon i centrala Umeå från första april år 2014.

Tunga fordon med miljöklassen Euro tre fick trafikera i zonen året ut, men därefter är det minst Euro fyra-klass som gäller för fordonen.

Euro fyra kommer också att fasas ut i Umeå. Den klassen är endast godkänd till utgången av år 2016. Därefter är det Euro fem eller Euro sex som gäller. Vid utgången av år 2020 får Umeås miljözon enbart trafikeras med Euro sex-fordon.

Av de 17 turistbussar som Ingves & Svanbäck trafikerar med har 14 den godkända klassen, alltså Euro fyra eller högre.

Wasaline kan förlora 20 000 passagerare

Att föda med en doula blir allt vanligare. Alva var ett av de 500 barn i Finland som föddes förra året med en doula. Under förlossningen hade mamma Marika Johansson valt att ha med sig en stödperson.

Doulor har funnits i Finland sen 1990-talet och Folkhälsan startade sin första doulagrupp i Nyland 2004 och i Österbotten 2009. Folkhälsan har doulor som på helt frivillig bas stöder mamman före, under och efter förlossningen.

- Vilken passion de har för det här. Man ser att de brinner för det här och att de älskar det de gör, säger Marika Johansson som födde sin dotter Alva för drygt 10 månader sedan tillsammans med en doula.

Johansson hörde första gången talas om doulor på mödrarådgivningen där det fanns en broschyr. På en av föräldrautbildningarna kom en doula och berättade om vad de gör och då bestämde hon sig för att en doula skulle passa deras familj.

- Första gången jag träffade vår doula kändes det lite pirrigt och nervöst. Vi pratade om hur min drömförlossning skulle se ut och vi funkade jättebra tillsammans, säger Johansson.

En extra hand också för personalen

Ofta har personalen på förlossningsavdelningen flera förlossningar att sköta samtidigt och de hinner inte vara med i förlossningsrummet hela tiden.

- Då kan doulan vara ett stöd både för mamman och pappan. Om förlossningen drar ut på tiden kan det vara skönt för pappan att ta en lite paus och då kan doulan stanna kvar med mamman, säger Ulrika Vestergård-Denward, doulakoordinator på Folkhälsan i Österbotten.

Ulrika Vestergård-Denward Ulrika Vestergård-Denward, doulakoordinator på Folkhälsan i Österbotten. Bild: Yle/Anna Ruda

I Österbotten finns just nu över 20 aktiva doulor, i Nyland finns drygt 40 doulor och i Åboland har man just startat upp verksamheten och där finns just nu ungefär 10 doulor.

Folkhälsans doulor träffas i grupper en gång i månaden och lär sig mer om allt som rör förlossningar. På träffarna diskuteras också de aktuella uppdragen för att doulorna ska dela med sig av sina erfarenheter.

- Doulorna har ett väldigt stort stöd av varandra i gruppen, säger Vestergård-Denward.

Uppdragen ökar

I fjol hade doulorna i Österbotten 29 uppdrag och av dem var en doula med på 18 förlossningar, jämfört med 14 uppdrag år 2013. I Nyland hade doulorna över 40 uppdrag och där behövs fler doulor för att alla som vill ha en doula med sig under graviditeten och förlossningen ska få det.

Den nya åboländska gruppen hade 11 uppdrag i fjol.

Vestergård-Denward tror intresset för att ha med sig en doula under graviditeten och förlossningen kommer att öka i takt med att de förberedelsekurser som mödrarådgivningarna erbjuder blir färre.

- Vi tänker oss också att uppdragen kommer att öka i tillexempel Jakobstadstrakten eftersom BB där stängde i fjol, säger Vestergård-Denward.

Doula är ett grekiskt ord för "kvinna som ger omvårdnad" och syftar på en kvinna som stöder en annan kvinna som föder.

- Vi ser också att det finns en större oro bland blivande mammor och en önskan att försöka kontrollera, så mycket som det nu går, den kommande förlossningen, säger Vestergård-Denward.

Förlossningen gick inte som planerat

Själva förlossningen blev inte riktigt som Johansson och doulan hade föreställt sig eftersom man i slutskedet av förlossningen märkte att barnet låg fel väg och det blev kejsarsnitt.

- Jag hade jättestort stöd av min doula före kejsarsnittet och också efter. Min sambo höll mig i handen och gav mig det stödet, medan doulan höll koll på min kropp och såg till att jag hölls lugn, säger Johansson.

Också för pappan var det bra att ha med sig en stödperson i förlossningssalen.

- Doulan tar ju inte pappans plats, men hon kan stöda också honom och visa hur han kan hjälpa mamman, säger Johansson.

Doulan och mamman eller familjen träffas ofta ett par gånger innan förlossningen, doulan är med under förlossningen och ofta träffas man också efter förlossningen. Marika Johansson har fortfarande kontakt med sin doula.

- Hon har ju varit med om en jätteviktig del av vårt liv och hon känns som en extra gudmor för vårt barn, säger Johansson.

Förutom Folkhälsans doulor finns också finskspråkiga doulor som organiseras av lokalföreningarna till förbundet mödra- och skyddshem och dessutom finns privata doulor.

I de övriga nordiska länderna finns inte frivilliga doulor. Folkhälsans doulor jobbar frivilligt och om doulan är med under förlossningen kostar den 40 euro för familjen.

Nästan alla de österbottniska riksdagsvalskandidaterna ställer sig positivt till att vindkraftverk byggs också i skärgården.

Flera av de planerade vindkraftverken i skärgården har stupat eller blivit kraftigt försenade medan projekten i inlandet har fortskridit.

Av de österbottniska kandidaterna som har svarat i Yles valkompass är nästan 80 procent helt eller nästan redo att bygga ut vindkraften också i skärgården.

Nej till kärnkraft

Samtidigt vill en majoritet, 61 procent, av de österbottniska kandidatrena att det inte byggs en till kärnkraftsreaktor i Finland.

Enligt Yles valkompass finns det största motståndet bland De grönas, Självständighetspartiets och Vänsterförbundets kandidater till en utbyggnad av kärnkraften. Av Svenska folkpartiets kandidater botsätter sig 85 procent ett principbeslut om att ett nytt kärnkraftverk kan godkännas.

Av Samlingspartiets kandidater är över 80 procent beredda att godkänna ett principbeslutet. Också Centerns och Sannfinländarnas kandidater stöder en utbyggnad av kärnkraften.

I Vasavalkrets har 136 kandidater svarat på frågorna i Yles valkompass.

Hjärtevänner är ett program om förälskelse, ensamhet och drömmar; Drömmar om vänskap, närhet och eller kärlek.

Det här programmet handlar inte om unga människor. Det här programmet handlar om dig och mig, oavsett hur gammal du är, därför att behovet av sällskap dör aldrig ut. Det här är deltagarna i säsong 2.

Bernel Långbacka, Terjärv

Bernel Långbacka Bild: Anders Lönnfeldt

Bernel är en egenföretagare från Terjärv, och driver sin egen verkstad. Han är också frånskild sedan många år tillbaka.

Förutom att han fortfarande tar på sig så mycket uppdrag han vara kan åt verkstaden, så ägnar han också mycket tid åt att fundera på vem han är, vem han vill vara och hur han ska åstadkomma förändringen.

Bernel Långbacka Bild: Bernel Långbacka

Genom kurser och självhjälpsböcker så har Bernel äntligen kommit till den punkten i sitt liv då han känner att han är redo att träffa någon, för att i bästa fall kunna utveckla den relationen till kärlek.

Bernel Lånbacka Bild: Five Corners

– Det är viktigt att man känner sig själv och att man har städat ur garderoben – den mentala – innan man träffar någon. Annars är det lätt att man inte ger relationen en ärlig chans.

Bernel är också pappa åt tre fullvuxna söner.

Ossian Avén, Nagu

Ossian Avén Bild: Anders Lönnfeldt

På en gård i Nagu bor Ossian. Som sjutton åring flyttade han till Stockholm där han bodde i knappt tjugo år. Tillsammans med sin flickvän Ragnhild flyttade de tillbaka till Nagu 1974. Förutom att ha förvaltat marken och skogen i Nagu så har Ossian också arbetat som buss- och ambulanschaufför.

Ossian Avén Bild: Ossian Avén

Han är i åttioårsåldern och har levt där ensam sedan hans sambo avlidit, några år tillbaka. Ossian har arbetat med många olika saker i sitt liv men förutom att vara pappa så har han egentligen bara varit en sak – en speleman. Med dragspelet i sin famn så formligen lyser han upp.

Ossian Avén Bild: Ossian Avén

Ossian längtar efter att träffa någon att dela musiken med.

– Jag skulle vilja träffa någon som kan sjunga och kanske spela gitarr, men det är inget krav…

Ossian Avén Bild: Ossian Avén

Ossians dragspel har varit det som tagit honom igenom både tung sorg och enorm glädje. Det är genom dragspelet som han bearbetar livet. Och kanske är det också genom det han kommunicerar. Kanske är det därför han så gärna träffar någon som förstår och också uttrycker sig genom musik.

Tuula Marhola, Åbo

Tuula Marhola Bild: Anders Lönnfeldt

Tuula är sjuttio och bosatt i Åbo. Hon gifte sig och skaffade barn redan som ung, men idag är hon frånskild sedan tjugofem år tillbaka.

Tuula Marhola Bild: Tuula Marhola

Hon har ägnat mycket av sitt liv, efter skilsmässan, att bevisa för sig själv hur mycket hon klarar på egen hand. Trots bristande engelska har hon bland annat gjort stora resor i England. Hon tog dessutom studenten i början 2000-talet, något som hon är väldigt stolt över.

Tuula Marhola Bild: Tuula Marhola

Hennes stora kärlek råkade hon på då hon jobbade som kokerska på ett kurscentrum nära Lojo. Han hette Warren och var från Australien. De såg varandra och det gnistrade genast till.

Tuula Marhola Bild: Tuula Marhola

- Jag kunde ingen engelska, så vi tittade bara på varandra.

Tuula fick snabbt lära sig engelska och reste med Warren till Australien. Men förhållandet tog slut då hon inte kunde lämna sin son i Finland. Sedan dess har Tuula sökt någon att dela livet med. Hon är finskspråkig.

Mona Grönroos, Borgå

Mona Grönroos Bild: Anders Lönnfeldt

Mona Grönroos älskar människor och livet. Hon är änka sedan några år tillbaka och känner sig lika hemma i Borgå som på sin sommarstuga i Åbolands skärgård. Hon har arbetat som sjuksköterska i Finland och sjuksköterska och barnmorska i Tanzania.

Mona Grönroos Bild: Mona Grönroos

Sedan maken dog har Mona ägnat mycket tid åt sitt konstintresse och hantverk. Hon är engagerad i en söndagsskola och en sånggrupp som underhåller på äldreboenden. Mona känner att hon har fortfarande massor av kärlek att ge och försöker se så positivt som möjligt på livet.

Mona Grönroos Bild: Mona Grönroos

- Jag liknar min morfar och han levde till 94. Så jag blir som min morfar, han gifte sig om på gamla dagar!

Mona ser livet som en gåva och hon känner att hon vill njuta av den så länge det går.

Bror Ström, Larsmo

Bror Ström Bild: Anders Lönnfeldt

Bror Ström är runt åttio och född och uppvuxen i Larsmo, Österbotten. Han är den trettonde generationens Ström som förvaltat det hemman han också bor på. Bror är änkling sedan några år tillbaka.

Bror Ström Bild: Bror Ström

Brors stora intresse har alltid varit fotboll. Som yngre var han något av ett löfte och han var under 60- och 70-talet också tränare. Fotbollen fick dessvärre ge vika för det tunga ansvar han kände med att sköta familjens marker.

Bror Ström Bild: Bror Ström

Bror är en Österbottnisk man som har hög arbetsmoral och pliktkänsla, och är i god hälsa då han hållit sig aktiv med skogsarbetet. Men då arbetet varit en så stor del av livet för Bror har det varit svårt att hitta någon efter att hans fru gick bort.

Bror Ström Bild: Bror Ström

- Jag skulle ha mycket att ge, för jag tycker om kärlek.

Bror söker någon att dela vardagen med.

Britt-Marie Friberg, Sjundeå

Britt-Marie Friberg Bild: Anders Lönnfeldt

Britt-Marie Friberg är sjuttio år och bosatt i Sjundeå. Hon är född och uppvuxen i Jakobstad men flyttade ner till Helsingfors då hon började studera till sjuksköterska.

Britt-Marie Friberg Bild: Britt-Marie Friberg

Britt-Marie har vigt mycket av sitt liv åt att ta hand om andra. En av de tyngre perioderna är då när hennes mamma diagnosticerats med Alzheimers och Britt-Marie upplevde sig manad att se till att mamman fick rätt vård.

– Jag var så arg. Att man behandlar en gammal människa så, som har arbetat i hela sitt liv; upplevt krig… Det tog så mycket energi av mig.

Britt-Marie Friberg Bild: Britt-Marie Friberg

Britt-Marie är en kämpe. Själv tror hon att det har med hennes österbottniska bakgrund att göra. Oavsett vad så har det inte funnits tid eller energi att sätta på sig själv eller kärlek.

Britt-Marie är frånskild sedan många år tillbaka. Idag behöver hon inte bråka med myndigheter och annat. Idag är hon mer intresserad av att träffa någon. Någon som bryr sig om henne.

Den andra säsongen av Hjärtevänner startar på Yle Fem och Yle Arenan på söndag 22.3 klockan 18.30.

Alternativet med en bro fanns inte ens med från början. Men hundratals personer lyfter fram bron som det starkaste alternativet för Vasas nya hamnväg. Nu finns också en konstnärsskiss över bron.

Vasabon David Still är företagare inom bildkonst. Det är han som tagit fram visionen som presenterades på fredagen under en träff med medierna vid Myrgrundsbron i Sundom.

- Jag valde att göra bron röd med vita detaljer och med blåa lyktstolpar. Jag ville knyta ihop den med flera byggnader i Vasa som är väldigt vackra, till exempel de gamla tegelbyggnaderna på Brändö och hovrätten samt de nya elstolparna i blått.

David Still David Still, konstnär Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

En första vision

David Still har inte använt sig av exakta mått. Han har inte heller ägnat sig åt hållfastshetsberäkningar eller skissat på segeldjup och liknande. Det har han presenterat ska enbart ses som en första vision över hur bron och vägbanken kunde se ut.

- Jag tvingades till och med förvränga perspektivet ganska mycket för att få med både brofästet nära sjukhuset, staden och Vasklot tvingades. Jag använde mig av ett imaginärt fisheyeobjektiv, säger David Still.

Brovisionen. Vision över en bro över Stadsfjärden Bild: Skiss / David Still

- Det finns bra alternativ och dåliga. Vi anser att en bro över Stadsfjärden skulle vara den minst dåliga, säger David Köping.

- Vi vill lyfta fram de goda sidor som broalternativet skulle kunna ge. Både trafikmässigt och användarmässigt skulle nyttan bli bäst med just broalternativet.

Dubbelt så dyrt?

NTM-centralens utredningar talar för att broalternativet kunde bli dubbelt så dyrt som de sydligare dragningarna på landbacken, 30 miljoner euro jämfört med 15 miljoner euro.

- Vi ifrågasätter att 15 miljoner euro skulle räcka. En sydlig dragning skulle kräva mycket pålningsarbete eftersom djupet till fast mark är 35 meter. Dessutom skulle vägen gå över sura sulfatjordar som riskerar att torkas ut och ge miljömässiga problem, säger David Köping.

Även om bron i slutändan kunde bli lite dyrare så skulle fördelarna överväga, enligt David Köping.

Ny löprunda för Vasaborna

- Förstås skulle den föra trafiken till och från hamnen in på E12. Men dessutom skulle ungefär hälften av Sundomtrafiken avledas via den nya bron, vilket skulle avlasta trafiken genom centrum. Dessutom skulle bron bidra till att skapa en fin friluftsrunda med gränsområden tillsammans med de befintliga broarna.

Den skulle ge en lämplig löprunda för Vasaborna. Men hur lång?

- Jag tippar på att den skulle bli cirka fem kilometer.

David Köping i samspråk med Rurik Ahlberg. Lars Gästgivars i förgrunden. David Köping i samspråk med Rurik Ahlberg Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Förutom en handfull sakägare fanns konstnären David Still och ett antal politiker på plats, till exempel Lars Gästgifvars och Rurik Ahlberg. Visionen om bron har skickats ut till fullmäktigepolitikerna i Vasa och Korsholm.

Läs också:

Motståndet mot Vasa hamnväg ökar

Rudyard Kiplings historia om djungelpojken Mowgli handlar långt om tolerans. Om att vara annorlunda och ändå bli accepterad.

Det här är ett tema som Jakob Höglund kan känna igen sig i. Att växa upp i en småstad och ha teaterambitioner, som fallet var för honom själv, gör att man lätt känner sig annorlunda.

Barns känslor i fokus

-Väldigt mycket av mina barn- och familjepjäser berör temat utanförskap, att vara annorlunda och att våga vara trygg i det, säger Jakob Höglund. Jag vill visa åt barn att det är helt okej att vara annorlunda. Jag vill också visa att de som är annorlunda faktiskt kan vara hjältar.

Alla är unika

Vi är alla olika. Det blir väldigt tydligt i den här historien. Även om alla djur är olika så är det ändå lätt att gadda ihop sig mot Mowgli, som är den enda människan.

Barn kommer att kunna känna igen sig i mycket av det som sker i Djungelboken, berättar Jakob Höglund. Som liten känner man ena stunden att har man verkligen har behov av att vara unik och personlig. I nästa stund vill man inte bli sedd för det att man är annorlunda.

Alla vill bli accepterade

Jag tror att man för en kamp som ung. Samtidigt som man vill vara unik, så vill man vara en del av ett större sammanhang och bli accepterad.

Det här ser man i Djungelboken t.ex. när Mowgli träffar de överlägsna ”apbratsen”, som inte har mycket till övers för honom – tills de förstår att han är faktiskt är en människa.

Jakob Höglund regisserar Djungelboken i Vasa. Regissören Jakob Höglund berättar om pjäsen Djungelboken på Vaasan Kaupunginteatteri Bild: Svenska Yle/ Jessica Morney

Stockholmsversion

För ett par år sedan gjorde Jakob Höglund koreografin till Svenska Teaterns uppsättning av Djungelboken. När han nu själv regisserar har han valt en annan version.

-Det är ju frågan samma tema i båda versionerna, men Djungelboken är en så stor historia att de olika dramatiseringarna har valt olika bitar. Jakob Höglund har valt en dramatisering gjord för Stockholms stadsteater av Alexander Mørk-Eidem.

Ville göra en egen version

-Dels ville jag inte att det skulle kännas som att jag efterapade Svenska Teaterns version. Dels hade jag sett den här många gånger i Stockholm och tyckte mycket om den. Sedan hade jag en bild av hur jag själv ville göra den.

Jag tyckte också mycket om musiken, som är skriven av Eric Gadd. Musiken har nu översatts för Vaasan kaupunginteatteris räkning av Sami Parkkinen.

Samtidigt så var den här dramatiseringen väldigt Stockholmsbaserad, berättar Jakob Höglund. Så för att få den att fungera här har vi varit tvungna att plocka bort mycket av Stockholmsreferenserna och göra den till vår egen.

Framtidsversion av djungeln

Den Djungelbokenversion som nu sätts upp på Vaasan kaupunginteatteri är en framtidsvision av storstadsdjungeln. Staden är fylld av stora skräphögar. Människorna har lämnat staden och djuren har tagit över.

-Vad jag tycker mycket om med den här versionen är att den refererar mycket till dagens populärkultur. Den har också ett fräscht sätt att närma sig djuren i.o.m. det att den kombinerar olika mänskliga arketyper med djurens karaktärer. Det ger nya sätt att närma sig hur man kan gestalta vargar eller apor.

Förändrade roller

I den här versionen har också mycket hänt med Baloo och Bagheera. Baloo, spelad av Lauri Kukkonen, har blivit en lite avdankad boxningstränare. Bagheera, spelad av Timo Luoma, har blivit en dragqueen. Men också den här förändringen får sin förklaring i föreställningen. Den enda som verkar vara sig ganska lik är Ville Seivos frejdiga Mowgli.

En stor skara människor samlades på torget i Jakobstad för att se solförmörkelsen genom Katternö Skywatchers teleskop. - Teleskopet är utrustat med ett mylarfilter som bara släpper igenom en miljondel av solens ljus, det blir precis som att se på en fullmåne. säger Carl-Gustav Källman.

Carl-Gustav Källman Carl-Gustav Källman från katternö Skywatchers Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

- I mitt arbete har jag räknat på sånt här i 30 år, på så vis är det intressant. Vi brukar hålla till i Katternö och där har vi inga besökare. Vi trodde att det skulle komma fem, tio personer i dag, men det kommer fler och fler människor, säger Källman.

Genom teleskopet såg solen ut som en halvmåne som blev allt tunnare och ljuset på torget förändras. Det var som att se på världen med solglasögon. Ros-Marie Edfelt var en av dem som sökt sig till torget.

- Man fick en riktigt skarp bild i teleskopet. Jag är här med en kollega, vi undervisar i fysik och kemi och råkade ha håltimme så det här perfekt för oss. Vi har varnat våra elever för att titta mot solen, men en del har tagit med sig specialglasögon med för att kunna följa solförmörkelsen, säger Edfelt.

Solförmörkelse

Om blivande föräldrar vill ha en extra stödperson med sig under förlossningen kan de ta hjälp av en doula från Folkhälsan. Heidi Hintermeyer är en av doulorna i Vasa. Hon hjälper par eller ensamstående mammor både före och under förlossningen.

- Mycket handlar om den mentala förberedelsen, det är nästan det viktigaste. Vi har två-tre stycken träffar före förlossningen och talar igenom vad mamman vill ha så att jag kan förverkliga det under förlossningen. Om de väljer att jag ska komma med. För även om man har träffat en doula före behöver man inte ha med henne under själva förlossningen, säger Hintermeyer.

Vad gör du under själva förlossningen?

- För det första vill man skapa ett lugn så att mamman och pappan känner sig trygga och avslappnade. Det möjliggör en bra förlossning. Jag försöker inkludera pappan väldigt aktivt i förlossningen så att han inte känner sig hjälplös utan kan stödja mamman. Det blir ett samarbete, om till exempel pappan håller i handen så kan jag massera fötterna, ge akupressur, använda en rebozosjal eller andra verktyg och trix vi har.

- Om det är en ensamstående mamma som föder gäller det att vara där precis hela tiden. Vissa kan förstås också ha en extra person med, men en sådan förlossning har jag inte varit med på ännu, säger Hintermeyer.

Är det oftast förstagångs- eller omföderskor som väljer att ha en doula med?

- Det är ganska femtio-femtio skulle jag säga. En förstagångsföderska vill kanske ha med en doula för att man inte vet vad det innebär att föda. En omföderska kanske vill ha en med sig för att hon har haft en traumatisk förlossning tidigare eller så vill hon bara ha all service som finns att få.

Vad har ni fått för bemötande av barnmorskor?

- Ett väldigt bra bemötande. De har till och med tackat för hjälpen. De ser att vi definitivt inte är barnmorskor utan att vi har vår egen roll under förlossningen. Att vi jobbar mycket med den mentala biten. Speciellt under tiden mellan att barnmorskorna kommer in och kollar läget.

Intresset för förlossningar föddes tidigt

Vad fick dig att bli en doula?

- Ända sedan jag var liten har jag varit mycket fascinerad av förlossningar. När jag sedan var gravid vaknade intresset för att bli en doula. Jag kontaktade Folkhälsan, men då fanns det inte någon doulaverksamhet i Österbotten. När det sen började för sex år sedan hoppade jag på direkt.

Hur var det att vara med på den första förlossningen?

- Den första förlossningen som jag var med på, var före jag blev doula. Jag var där som tolk. Då fick jag en uppfattning om hur det känns för en pappa. Jag var inte alls förberedd på hur det skulle vara och kände mig nog lite hjälplös.

Förberedd på samtal mitt i natten

Hur går det att få ditt vanliga liv med familj och jobb att gå ihop med att du när som helst kan bli inringd till en förlossning mitt i natten?

- Vi brukar skämta om att nattförlossningar funkar bäst för oss doulor. Vi är med och föder på natten och kan sedan gå på jobb på morgonen. Det kräver förstås att min man är med på det. Och så har jag också min mamma som kan ställa upp och föra mina barn till skola och dagis.

Hur gör du om en förlossning drar ut på tiden?

- Det har inte hänt ännu faktiskt. Någon gång har jag fått gå tidigare från jobbet, men inte tvärtom. Jag har ett ganska flexibelt jobb, så om det är frågan om en igångsättning kan jag jobba in tiden före. Det har nog hänt.

Folkhälsan parar ihop mammor och doulor

Om man är intresserad av att träffa en doula under graviditeten och eventuellt ha med en under förlossningen ska man ta kontakt med Folkhälsan.

- Vår koordinator Ulrika Vestergård-Denward kollar med mamman vad hon önskar sig för sorts doula och ser sen vem av oss som är intresserade och har möjlighet. Om det är flera intresserade kan man försöka matcha personligheter och bakgrund lite. Det är förstås viktigt att kemin stämmer.

Vad har du efteråt för förhållande till de föräldrar vars barn du har hjälpt till världen?

- De flesta inget alls efter återträffen, men vissa har jag faktiskt fortsatt att umgås med. Jag uppskattar om jag får födelsedagsfoton av barnen, det är kul.

Läs också: Allt fler föder med stödpersoner

VPS-spelaren Pyry Soiri har blivit inkallad till U21-landslaget i fotboll som möter Kazakstan och Luxemburg i slutet av mars. Åtvidabergs Simon Skrabb tvingades ge återbud.

- Vi kom överens med Simon och klubben att det är bättre att han stannar med klubben med tanke på den stundande säsongen. Simon är igen i spelskick och är ute efter en större roll i klubblaget, så det var inget svårt val. Pyry Soiri är ett bra tillägg i vår grupp, konstaterar chefstränaren Tommi Kautonen.

Juniorlandslaget möter Kazakstan onsdagen den 25.3 i Helsingfors, medan Luxemburg-matchen spelas på söndag 29.3 i Rosport.

U21-landslaget mot Kazakstan och Luxemburg:

Otso Virtanen, IFK Mariehamn, 03.04.1994 - 4/0
Carljohan Eriksson, HIFK, 25.04.1995 - 3/0
Dani Hatakka, KuPS, 12.03.1994 - 16/5
Joel Mero, VfL Borussia Mönchengladbach, 07.02.1995 - 0/0
Daniel O’Shaughnessy, Brentford FC, 14.09.1994 - 5/1
Tommi Saarinen, FC Honka, 31.01.1995 - 5/0
Armend Kabashi *), -, 04.12.1995 - 4/0
Moshtagh Yaghoubi, RoPS, 08.11.1994 - 12/3
Glen Kamara *), Arsenal FC, 28.10.1995 - 3/0
Kimmo Hovi *), Merida A.D., 31.05.1994 - 7/1
Pyry Soiri, VPS, 22.09.1994 – 5/0
Vahid Hambo, FC Inter, 03.02.1995 - 0/0
Jerry Voutilainen, VPS, 29.03.1995 - 5/0
Mikko Viitikko, VPS, 18.04.1995 - 4/0
Nnaemeka Anyamele, HIFK, 16.05.1994 - 7/0
Matej Hradecky, TPS, 17.04.1995 - 4/0
Robert Taylor, JJK, 21.10.1994 - 5/0
Fredrik Lassas, HIFK, 01.10.1996 - 6/1
Richard Jensen *), FC Twente, 17.03.1996 - 0/0
Youness Rahimi, HIFK, 13.02.1995 - 7/1

*) spelar endast mot Luxemburg

Kursen "Matglada mogna män" har länge funnits med i Korsholms Vuxeninstituts utbud. Den riktar sig till pensionerade män.

Den äldste deltagaren i år fyller snart åttionio. De träffas en förmiddag i veckan.

Under de timmarna går de genom recept, tillreder en trerättersmiddag, dukar, avnjuter och diskar.

- Jag tyckte det verkade intressant att lära mig mer om matlagning, säger Anders Tarvos. Mycket lite kunde jag innan.

- Frun tyckte jag kunde förkovra mig lite, därför är jag med på den här kursen, säger Håkan Fant.

- Framförallt har jag vågat börja läsa recept, säger Fant.

Bara män är en fördel

- Det är en fördel att vi bara är karlar på kursen. På så sätt är vi jämbördiga, säger Håkan Fant.

- Livets skola har lärt mig matlagning. Jag har tyckt om att laga mat hela livet, säger Stig Hedberg

- Man måste våga ta för sig och inte tänka att man inte kan, säger Hedberg

- Jag tror att män i dag har större koll i köket än förr, säger Birger Backman.

Våga pröva vingarna i det egna köket

- Tanken med kursen är att få dem att förstå hur dugliga de faktiskt är i köket, säger kursledare Monica Simons.

- De här pojkarna har varit med så många år att de nog vågar pröva sina färdigheter utanför kursen också, säger Simons.

- Hemma kan man våga sig på att improvisera. Men här följer vi nog Monicas recept, säger Ingvald Ahlskog.

- Vi är tvugna att lyda Monica för annors får vi väl kvarsittning, skojar Ahlskog.

Matglada mogna män

Mycket mer än bara matlagning

- Den sociala biten är mycket viktig, säger Birger Backman. Dessutom är kunskapen vi får här inte tung att bära med sig.

- Det är intressant att kunna koka annat än ägg och blodbröd, säger Backman.

- Visst har jag blivit mer intresserad av råvaror och vad de innehåller, säger Håkan Fant.

- Det som växer där man bor är hälsosammast heter det ju, säger Fant.

- Dukningen är viktig. Det ska ju bli en bra helhet som inverkar på trivseln, säger Vestergård.

- Vi har också diskturer och disken sköter vi till sist, säger Vestergård.

NTM-centralen har fått in 350 synpunkter gällande den framtida dragningen av Vasa hamnväg. Och nästan alla är emot Vikby- och Fladanalternativen.

Vasa hamnväg väcker reaktioner. Bedömingsprogrammet för den nya hamnvägen har samlat in cirka 350 åsikter och 10 utlåtanden. Närings- trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten tog emot åsikterna som kunde lämnas in senast 17 mars.

Överinspektör Niina Pirttiniemi har jobbat på myndigheten i drygt femton år. Hon har aldrig varit med om något liknande.

- Normalt brukar vi få in 10-20 klagomål. Det tidigare rekordet låg på drygt 100 och gällde vindkraftsplaneringen på Replot, säger Pirttiniemi.

Ovanligt aktiv befolkning

Normalt brukar vi få in 10-20 klagomål. Det tidigare rekordet låg på drygt 100.

En annan förklaring är att de berörda uppmanats skicka in egna skrivelser i stället för att skriva på massprotester. Niina Pirttiniemi har inte hunnit gå igenom alla, men säger att en del av klagomålen är likartade, men undertecknade av olika personer.

- Ordalydelsen kan till och med vara den samma, vilket tyder på att de har kopierat innehållet av varandra.

Talar för bron

Ett fåtal klagande lyfter fram andra detaljer, som att broalternativet egentligen borde gå från Vasklot till Sandviken och vägprojektet borde slopas helt och och sköta trafiken via järnvägen. Men de allra flesta motsätter sig helt enkelt de sydliga alternativen och talar för en lösning med bro och vägbank över Stadsfjärden.

- Nästan alla som klagat är emot Vikby- och Fladanalternativen, säger Niina Pirttiniemi.

Miljöproblem med sura jordar

Förutom bebyggelsen och byarna som befaras ta skada nämns också jordbruket, fågelbeståndet och områdets sura sulfatjordar som är mycket känsliga och - enligt klagomålen - kan bli ett miljöproblem om de inte sköts på rätt sätt med omvänd utdikning.

Nu fortsätter processen genom att Pirttiniemi skriver ett sammandrag av synpunkterna som förs vidare till Rambolls konsult som utreder alternativen. Konsulten ska vara klar med sitt arbete till hösten.

Det är ännu oklart när Vasa kan få en ny hamnväg. Det har talats om att det kan dröja 20 år eller mer.

Syftet med Vasa hamnväg är att hitta en förbindelse till hamnen i Vasa som fungerar bättre än den nuvarande.

Läs också:

Vasa hamnväg får inte dela byar i Korsholm

Under veckoslutet ordnas den första bygg-, inrednings- och bomässan i Kristinestad. På fredag förmiddag var utställarna på gång med att rigga upp sina montrar.

Bland utställarna fanns också Kristinestads högstadieskolas unga företagare, som ställer ut sina produkter. Då handlar det om bland annat tvålar, tändsticksaskar, fågelfrön och mobiltelefonskal.

Mässan ordnas i Kristinahallen. Alla utställningsplatser har gått åt. Mässutrymmet kunde gärna få vara större, anser mässarrangörerna. Redan en kort tid efter att den första informationen om mässan nådde ut till allmänheten, blev hallen fullbokad.

I mässans olika montrar finns bland annat trädgård, sängar, kök, inredningstips, fönster med mera. På söndagen ordnas en panelsdiskussion med temat "Gamla hus - moderna människor".

Strömsö-snickaren Jim Björni och Laura Ruohola fungerar som konferencierer.

Arrangör för mässan är Karlebyföretaget Suomen Messupromoottorit Oy.

Bygg, inredning och bo-mässor ordnas i år också i Ylivieska, Brahestad, Tavastehus, Raumo, Kajana, Brahestad och Kalreby.

Mässan i Kristinestad öppnar på lördagen klockan 10:30.

Ivriga elever på Vasa övningsskola stod och blickade mot himlen under solförmörkelsen i dag. Häftigt, beskriver de vad de nyligen har sett.

De är välförberedda på vad som ska hända, eleverna på Vasa övningsskola. Vid lunchtid marcherar de ut för att ta del av solförmörkelsen. Med specialla glasögon och svetsglas vill alla ta del av händelsen som skolan har uppmärksammat i undervisningen hela veckan.

Fenomenet är sällsynt, men det kräver försiktighet. Det vet Stella Ehnström som går på ettan.

Miira, Mia och Stella tyckte det var häftigt med solförmörkelse Miira, Mia och Stella tyckte det var häftigt med solförmörkelse Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Vi har lärt oss att man inte får titta mot solen då. Annars kan man skada sina ögon.

Kompisarna Mia Bergroth och Miira Björklund går på tvåan och har nyss sett på solen genom ett svetsglas, och häftigt var det.

- Man såg solen och månen och då den for framför solen så blev det nästan helt mörkt.

När de hör att det är över hundra år till nästa solförmörkelse utbrister de: Oj vad länge!

På skolgården står flera teleskop som ger eleverna möjlighet att studera solförmörkelsen tydligare. Vid ett av teleskopen står Hans Lindén, viceordförande i astronomiska föreningen Andromeda i Vasa.

- En solförmörkelse av det här slaget händer 3-4 gånger per århundrade. Det är ett ovanligt fenomen och det är svårt att observera det utan teleskop. Eleverna verkar fascinerade över vad de ser i teleskopet.

De flesta riksdagsvalskandidaterna från Österbotten har en budget på mindre än 10 000 euro, hälften har mindre än 5 000 euro.

I Österbotten går de flesta riksdagsvalskandidater till val med ganska liten budget.

De flesta har en budget på mindre än 10 000 euro och över hälften rör sig med mindre än 5 000 euro. 33 kandidater har en budget på under 1 000 euro.

26 kandidater har en valbudget på 20 000-50 000 euro. Bara två av kandidaterna satsar mer än 50 000 euro. De är Centerns Antti Kurvinen från Kauhava och Pasi Kivisaari från Lappo.

121 kandidater delade med sig om sin valbudget i Yles valkompass.

Hos familjen Broo i Jakobstad är Downs syndrom en del av vardagen. De önskar att folk ska se bortom den extra kromosomen i dotter Sigrid, fem år.

Åsa och Jan-Anders Broo har inte som vana att uppmärksamma Downs syndom-dagen på något speciellt sätt. De tycker i alla fall att det är bra att dagen finns för att folk ska bli mer medvetna om diagnosen.

- Det här är bara en kromosom extra, det finns 46 andra kromosomer. Jag önskar att folk kunde se bortom diagnosen. Det är bra att känna till att det finns vissa problem som man kan ha. Vår dotter är född med hjärtfel och en tarmsjukdom, och det är saker som påverkar vardagen, men också att man kan se bortom dem, säger Åsa.

Till familjen hör också storebror Leopold som är 8 år. Åsa och Jan-Anders uppskattar speciellt mycket relationen mellan syskonen. I Leopolds värld finns ingen diagnos, utan han behandlar sin lillasyster för den person hon är. För några år sedan då föräldrarna pratade om Downs syndrom blev Leopold förvånad.

- Va, har hon det ännu? var hans svar. Han tar inte alls hänsyn till att hon har Downs. Och jag upplever att det är så befriande. För honom är hon hans lillasyster, och det är så alla borde behandla varandra, säger Åsa.

Familjen ser valmöjligheter genom att tänka positivt

Det finns många uttryck som används för personer med specialbehov. Åsa och Jan-Anders Broo föredrar att prata om funktionsuppsättning i stället för nedsättning och på så vis svänga det till något positivt. Ett tankesätt de anammat på flera vis.

- Till exempel på dagis, de tyckte att det var jobbigt då vi listade allt som hon inte kunde äta på grund av dieter. Då svängde vi på det, och berättade i stället om allt som hon kan äta, säger Jan-Anders.

Både Åsa och Jan-Anders ser med tillförsikt på framtiden. I höst börjar Sigrid förskolan, vilket förstås är ett spänningsmoment. Hittills har det gått bra i dagis, Sigrid har en social plats i gruppen och trivs bra.

- Jag fokuserade väldigt mycket på framtiden då hon var liten och funderade på hur det kommer att bli. Kommer hon att ha ett värdigt liv?

Åsa har försökt släppa oron nu. Hon tycker att familjen har kommit långt, mycket har hänt som de trodde var omöjligt då Sigrid föddes.

- Blir de här kommande åren lika bra med lika mycket lärdomar så blir det bra, säger Åsa.

Sigrid har lärt familjen mycket under åren.

- Hon har lärt oss allt för mycket. Hur man värdesätter livet, hur man bemöter människor, hur man ser på människor, säger Åsa.

- Vi har lärt oss att inte planera så mycket, utan att ta dagen som den kommer, säger Jan-Anders.

Klubbkamraterna Toni Ketelä och Matias Strandvall gjorde upp om segern i den klassiska sprinten i Finlands cup på skidor i Pyhäjärvi.

Strandvall var kvickast i kvalet och tog sig rätt övertygande fram till final, där han också ledde in på upploppet. Där visade sig sedan Ketelä var starkare och stakade sig förbi Minkenkollegan. Tredjeplatsen gick till Lauri Vuorinen.

Minken hade tre åkare i semifinalskedet då Oskar Sjölund överraskade med att komma tvåa bakom Strandvall i sin kvartsfinal. IF Länkens Rikhard Mäki-Heikkilä och Gamlakarleby IF:s Juuso Haarala slogs ut i kvartsfinal.

Haarala var sista man att ta sig vidare från kvalet – där resan tog slut för Minkentrion Christoffer Lindvall, Jonatan Lindqvist och Kasper Lönnbäck, samt för Eric Storvall från IK Kronan.

Malvalehto starkaste dam

Bland damerna gick segern till Mona-Lisa Malvalehto som var snabbast också i kvalet och imponerade dagen igenom. Tvåa kom Anne Kyllönen och trea Aino-Kaisa Saarinen.

För SFI-föreningarna var tävlingen en besvikelse. Ingen tog sig vidare till semifinal – inte ens IF Minkens Andrea Julin som tidigare i vinter var FM-sexa i sprint.

Ut i kvartsfinalskedet föll också IF Minkens Emma Sjölund (19:e i kvalet), IF Femmans Jennifer Antell (27:e) samt IK Kronans duo Emelie Svenlin (29:e) och Maria Grundvall (30:e).

Josefin Sandvik (IF Brahe), Anna-Kaisa Lall (IF Femman), Eveliina Piippo (IK Kronan) och Fanny Storvall (IK Kronan) slogs ut i kvalet.

Kompletta resultat hittas här!

Den andra säsongen av programmet Hjärtevänner startar söndagen 22 mars. Två av de sex deltagarna är 65-årige Bernel Långbacka från Terjärv och 80-årige Bror Ström från Larsmo.

Tanken med programmet är att para ihop singelpensionärer med nya bekantskaper. Kärlek, vänskap eller sällskap kan bli ett gemensamt slutresultat.

Totalt omfattar säsongen fjorton avsnitt. Bernel Långbacka är med i program nummer tre och Bror Ström i program nummer sju.

- Jag trodde först att det var nåt mindre kafferep i byn för ensamboende, säger Bernel Långbacka om den första kontakten med programmet.

- Det var min syster som anmälde mig och jag blev överraskad, jag funderade nästan en månad på saken, säger Bror Ström.

Blir det nån hjärtevän för deltagarnas del?

- Jaaooo, det är inte omöjligt, säger Bror Ström.

- Jag har på känn att mer folk börjar känna mig sedan det varit på TV, säger Bernel Långbacka.

Det första programmet sänds på Yle Fem söndag 22.3 kl 18.30. Programledare är Magnus Silfvenius.

Se också:
Programmet Hjärtevänners webbsidor