Nio personer har sökt jobbet att leda Kiuru, samkommunen för specialsjukvård och primärvård i Mellersta Österbotten. Samkommunen har tio medlemskommuner och 1800 anställda. Styrelsen går igenom ansökningarna den 30 mars och fullmäktige gör sitt val slutet av maj.

De sökande är överläkare Reijo Autio, personalchef Eija-Liisa Heikkilä, ekonomidirektör Minna Korkiakoski, ledande överläkare Ilkka Luoma samt vd Antti Porko, samtliga är från Karleby.

Två sökande hittas i Vasa. Det är förvaltningsöverskötare Marina Kinnunen och samkommunsdirektör Jarkko Pirttiperä.

Andra sökande är IT-förvaltningschef Harri Ihalainen från Rovaniemi och social- och hälsovårdsdirektör Harri Saarimaa från Salla.

Österbottens TE-central har fått ett tilläggsanslag på 700 000 euro av arbets- och näringsministeriet. Pengarna ska riktas till bland annat unga och blivande företagare.

I januari fanns inom Österbottens TE-central 2402 arbetssökande som varit arbetslösa över ett år. Bland unga under 25 år har arbetslösheten ökat med 15 procent på ett år. 1670 personer under 25 år var arbetslösa och i åldern 25-29 år var 1244 personer arbetslösa.

Därför riktas pengarna till lönesubventioner. Företag får stöd för att ge jobb åt nyutexaminerade unga under 30 år. Stöd ges också till företag som ger jobb åt långtidsarbetslösa. En del av pengarna används även för startpeng till blivande företagare.

- Ungdomsarbetslösheten har tyvärr ökat, därför kommer tilläggsanslaget väl till pass, säger direktör Helvi Riihimäki vid Österbottens TE-byrå.

Förra året sysselsattes 858 unga i Österbotten med Sanssi-kortet. Och 45 unga grundade nya företag med startpeng.

Kaskö kommer att satsa en hel del på marknadsföringen av staden i år. Staden behöver nya invånare och mera arbetsplatser. Bland annat har staden anställt en marknadsförings- och turistsekreterare,som bland annat ska jobba med att locka nya invånare.

- Kaskö är en vacker och lugn trästad som säkert kan locka barnfamiljer. Det är lugnt och tryggt här på gatorna. Det finns också tillgång till service. Det borde locka människor att flytta hit, säger stadsdirektör Marlene Svens.

Antalet invånare sjönk under fjolåret med nästan 40 personer. Invånarantalet den 31 december 2014 var 1321 personer.

Skatteintäkterna minskade med 400 000 euro jämfört med året innan.

Bokslutet för Kaskö visade ett minusresultat för fjolåret på närmare -250 000 euro. Bolagiseringen av hamnen och ökade hälsovårdskostnader bidrog till det negativa resultatet.

- Hälsovårdskostnaderna har ökat med 44 procent på tre år. Det är ju också en sak vi måste utreda och se om vi i fortsättningen ska köpa alla tjänster eller måste vi hitta andra strategier för att få ner hälsovårdskostnaderna, säger Svens.

Av Finlands flyktingkvot på 750 personer kommer minst 100 att placeras i Österbotten i år. Sex kommuner har redan sagt ja till nya kvotflyktingar.

Ikväll besluter Malax och Kronoby om mottagande. I Kronoby höjde kommunstyrelsen antalet som kan tas emot till 20 det här året, och majoriteten i fullmäktige väntas säga ja.

- Vi ska absolut ta emot flyktingar, vi har ett ansvar att ta hand om varandra, säger Mikaela Dahlbacka (SDP) i Kronobyfullmäktige.

Anne-Mie Ranta (SFP) är inne på samma linje.

- Jag tycker på sätt och vis det är vår skyldighet att hjälpa människor på det här sättet. Och hittills har integrationen fungerat väldigt bra. De har klarat sig bra, fått jobb och så vidare, så jag är väldigt nöjd på det sättet.

Anna-Mie Ranta (SFP) SFP:s Anne-Mie Ranta i Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Ranta tycker att en eller två familjer är en lämplig mängd för Kronoby. Då hinner man också ta hand om alla på ett bra sätt, enligt henne.

Städjobb

Hälften av de vuxna kvotflyktingar som kommit till Kronoby sedan 2010 har jobb i dag. Främst inom industri, vård och städbranschen.

Doot Doot från Burma har två jobb som städare. Dels på ISS, dels hos Marita Hägg som driver ett företag inom hemservice.

- Jobbet är jättebra, säger Doot samtidigt som hon säger att hemma vill man inte städa efter att ha arbetat hela dagen med det.

Marita Hägg har anställt Doot Doot. Marita Hägg och Doot Doot i Kronoby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

-De tar sitt jobb på allvar, och gör ett väldigt bra jobb. De vill jobba, vill inte sitta hemma. Jag tycker att de som vill jobba borde få arbete. Underbara människor, säger Hägg.

Numera har Hägg också anställt Doots make Guong Dum.

Sätt att få fler invånare?

Kronoby har tagit emot drygt 30 kvotflyktingar på fem år. De har kommit från Burma, Afghanistan och Syrien. Alla vuxna studerar eller jobbar. Nio av dem studerar språk eller går yrkesutbildning, och sju av dem har avlönat jobb.

- Vi ska ta emot flyktingar, vi har ju sagt att vi behöver få mer invånare i kommunen. Då är flyktingmottagning nästan enda sättet, tycker fullmäktigeordförande Hans-Erik Lindgren (SFP).

Hans-Erik Lindgren (SFP) Hans-Erik Lindgren Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Då kommunstyrelsen godkände flyktingmottagningen la politikerna till en kläm om att Terjärv ska prioriteras som placeringsort för nya flyktingar. Tidigare har alla placerats i Kronoby kommundel. Orsaken är att det därifrån är nära till språkundervisningen vid Kvarnen folkhögskola och bussförbindelser både till Jakobstad och Karleby.

- Men nu har vi inga lediga bostäder i Kronoby kommundel, säger Lindgren.

Närpes och Korsholm funderar

Åtminstone Vasa, Karleby, Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby och Larsmo tar emot nya kvotflyktingar i år. Förutom Malax och Kronoby ska också Närpes och Korsholm ta beslut om mottagande ännu i vår. Båda sistnämnda kommunerna tog emot kvotflyktingar ifjol.

Karleby tar emot 30 personer vartannat år. En grupp från Sudan har redan anlänt i år. Vasa räknar med 20 kvotflyktingar i år.

Jakobstadsregionens fem kommuner (inkl. Kronoby) är bland de flitigaste regionerna i fråga om flyktingmottagning. Regionen tar emot 50 personer varje år.

Kristinestad, Vörå och Korsnäs tar inte emot några kvotflyktingar i år. Korsnäs tog senast emot kvotflyktingar 2009. I Kristinestad finns Röda Korsets flyktingmottagning, så staden anser att de inte kan ta kvotflyktingar utöver de utlänningar som bosätter sig i staden via Röda Korsets central.

Vörå tog emot 27 kvotflyktingar och fem personer via familjeåterförening i fjol.

Kronoby tar emot fler flyktingar än planerat

Över 3,6 miljoner minkskinn och nästan 830 000 räv- och finnsjubbskinn såldes på Saga Furs auktion i Vanda.

Slutsumman landade på knappt 310 miljoner euro. Den största köparen under auktionen kom från Honkong, Kina.

Medelpriset för ett skinn av en hanmink landade på 57 euro och honmink på 40 euro.

Priset på Mahogany- och Blackhonminkskinn hade bra åtgång och priset landade på ungefär samma som de senaste auktionerna. Priset för Silverblueminkskinnen sjönk en aning.

Omkring 800 köpare fannas på plats under auktionen.

Auktionen är den viktigaste under säsongen för Saga Furs och den avslutades på tisdag kväll.

Läs också:
Lyckad blårävförsäljning avslutade rävauktionen i Vanda

Tre personer i Karleby står åtalade för människohandel i Mellersta Österbottens tingsrätt.

Det handlar om en etnisk restaurang i Karleby dit en man från Nepal kommit och blivit offer för människohandel.

Enligt åklagaren betalade mannen från Nepal 5 000 euro för att få komma till Karleby och jobba. Han jobbade sju dagar i veckan, tolv timmar per dag utan pauser. Lönen han fick var en bråkdel av det han hade rätt till.

Arbetsgivaren visade upp en arbetslista för myndigheterna medan det fanns en annan för arbetarna som visade verkligheten.

Människohandelsrättegången har inletts i Mellersta Österbottens tingsrätt Rättegång Bild: Yle/Ida-Maria Björkqvist

Enligt åtalet hade arbetsgivarna mannens koder till nätbanken. De betalade ut 11 400 euro sammanlagt i lön men tog tillbaka nästan 9 000. Nettolönen var 300 euro per månad.

De åtalade bestrider åtalet. Åklagaren kräver villkorliga fängelsestraff.

Åklagaren kräver också att de åtalade ersätter staten med 46 000 euro, böter på 25 000 euro samt den lön mannen inte fått.

Brottet begicks under 10 månader mellan 2010 och 2011.

Restaurangägarna har också en restaurang i Vasa.

Läs också:
Karlebyrestaurang åtalas för människohandel

Heikius hus i Vörå har ansökt om förlängning för sitt befolkningsskydd. Samtidigt riskerar husföretaget fortfarande ett kännbart vite om det inte byggs.

Det handlar om ett viteshot på 50 000 euro som byggnads- och miljönämnden fastställt ifall Heikius hus inte bygger sitt befolkningsskydd senaste den sista mars i år.

Bygget är inte påbörjat, så det är förstås omöjligt att befolkningsskyddet ska bli klart på tio dagar.

Men företaget har nu ansökt om förlängning till utgången av året.

Måste förklara sig

Göran Heikius Göran Heikius Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Företagets begäran om förlägning antecknades till kännedom. Samtidigt noterade nämnden att man inväntar en förklaring från Heikius hus till varför företaget inte har byggt befolkningsskyddet, vilket det borde ha gjort.

Det här kravet hänger ihop med det bygglov som beviljades år 2003 för företagets hall i Kaitsor på drygt 5 000 kvadratmeter.

Enligt byggnadsinspektör Peter Rex är det möjligt att vitet på 50 000 euro krävs ut även om Heikius hus faktiskt bygger hallen före utgången av året.

- Det handlar om ett politiskt beslut. Vi ska först invänta deras förklaring till nästa möte.

Finns det några metoder ni kan använda er av för att förvissa er om att det faktiskt blir byggt före utgången av året?

- Det finns förstås vitesförfarande, konstater Peter Rex.

Kaitsor mekaniska riskerar vite

Heikius hus är inte det enda företag i Vörå som borde bygga befolkningsskydd. På onsdagens möte behandlades också Kaitsor mekaniska AB och kravet på befolkningsskydd som hänger ihop med två bygglov från åren 1997 och 2007.

Något befolkningsskydd är inte byggt, och om det inte står färdigt den sista mars år 2016 så riskerar Kaitsor mekaniska ett vite på 30 000 euro. Vitet är mindre än för Heikius hus av två skäl, berättar Peter Rex.

- Kaitsor mekaniska har inte lika mycket kvadratmeter. Och vid syn kom det fram att grunden redan var byggd.

Läs också:
Husbyggare i Kaitsor måste bygga bombskydd

Frihetsgudinnan lär ha klappat i händerna och USA:s president skickade tackbrev. Det är några av de mer eller mindre sanna historierna som Gamlakarleby Manskör har samlat på sig. Nu fyller kören 100 år.

Beviset på att presidenten Jimmy Carter skickade tackbrev efter att herrarna från Karleby sjöng utanför Vita Huset finns. Kopior av brevet hänger på väggarna hos medlemmarna. Det där med Frihetsgudinnan är däremot ett bevis på humorn som kören odlar.

Nattens Dagblad till kungliga biblioteket

Gamlakarleby Manskör är kanske lika känd för Nattens Dagblad som för sin sång. De två hör ihop, som sångaren Lars Junell säger.

- Det var redaktör Sigurd Gardolin som startade tidningen 1934 till Valborg. Och Lennart Stenman gjorde Nattens Dagblad till vad den är i dag, berättar Kalle Sundman och Lars Junell.

I dag är tidningen världsberömd och efterfrågad, säger John Storbacka.
- Den har också sålts i Rom. Och den delas ut till flera institutioner, bland annat Kungliga biblioteket i Stockholm får den varje år.

Hur det kommer sig att Kungliga biblioteket får Nattens Dagblad vet herrarna inte, men då kören något år missat att skicka skriften tog biblioteket kontakt och frågade efter den.

Sjöng för damer 1915

Under slutet av 1800-talet fanns flera manskörer i södra Finland. Det var några studenter som tog med sig idén hem på julen 2015.
- De hade övat in en del sånger för att sjunga åt de unga damerna i staden. Uppenbarligen gick det så bra att de fortsatte, säger Junell.

Den första konserten hölls 4.1.1915 i finska samskolan till förmån för medellösa folkskolebarn. En del av sångerna som fanns med på repertoaren de första åren finns kvar ännu, bland annat den norska melodin Naar fjordene blaanar.

Nästan tätt tak

Gamlakarleby Manskör är enligt sångarna också en plats för kamrat- och broderskap. Ett år samlades medlemmarna till talko för att hjälpa dåvarande dirigenten John Storbacka att lägga tak på sitt nya hus.

- Efteråt stod det i Nattens Dagblad att jag hade tittat på taket som pojkarna la, och jag var jätteglad, "Nästan tät alltihopa", skrattar Storbacka.

Dirigenten klåfingrig

Lördagen 21.3 håller kören jubileumskonsert. Det blir sånger som hängt med i nästan hundra år, men också nytt och eget material.

- Jag är lite klåfingrig när det gäller att komponera och arrangera, så jag har nog bedrabbat denna kör, säger Sundman.

Till det här jubileet har Sundman skrivit "Ett årstidssekel" som består av fyra delar: Orrspel, Vinterfjället, Vårhymn och Under häggarna. Texten är Jarl Hemmers.

Dirigenter på konserten är förutom Sundman också Aira Kentala och John Storbacka.

Hur ska föräldraledigheterna bli mera jämställda? Borde familjerna sporras att skaffa fler barn? Ska rätten till subjektiv dagvård begränsas?

Det var några av frågorna som deltagarna i Yle Österbottens andra valdebatt diskuterade. Temat var familjefrågor.

Debattörer var Päivi Isuls (KD) och Mikaela Björklund (SFP).

Inför riksdagsvalet 19 april kommer Yle Österbotten att hålla åtta debatter med riksdagsledamöter från Vasa valkrets.

Vi har strävat efter att ha både män och kvinnor i varje debatt, men på grund av kandidaternas tidsscheman har pusslet inte gått ihop till varje debatt.

Alla partier kommer att höras i någon av de åtta debatterna.

Debatterna är direktsända i Radio Vega Österbotten tisdagar och torsdagar klockan 8.40.

Det finns inte en modell för hur en bra chef skall vara. Det viktigaste är att vara sig själv. Det säger polischef Carin Götblad som på torsdag föreläste om ledarskap i Vasa. Själv har hon utnämnts till bland annat Årets yrkeskvinna, Årets chef och Årets ledare i Sverige.

- Det är viktigt att ha en personlig mognad. Att man jobbar med sig själv hela tiden så att man känner sig själv. Man skall också vara bra på att lyssna och inte vara rädd för att fatta beslut. Allra viktigaste är att vara engagerad i den verksamhet man leder, säger Götblad.

Och det här med engagemang är verkligen någonting hon satsar mycket på i den organisation hon leder. Det vill säga polisregion Mitt, som omfattar Upplands län, Västmanlands- och Gävleborgs län. Hon jobbar aktivt med att involvera alla medarbetare, nerifrån upp.

- Medarbetarna styr så mycket av verksamheten själva. Vi ledare vill gärna tro att vi styr. Men en medarbetarna styr sitt arbete väldigt mycket själva, så vi lrdare kan bara försöka påverka. Ska man långsiktigt få bra resultat så visar all erfarenhet att man skall involvera sina medarbetare. De är kloka. Jag jobbar mycket med underifrån upp i stället för att trycka ner över huvudet på folk för då kommer det mycket bättre lösningar, säger Götblad.

Engagemang belönas

För att engagera så många som möjligt i organisationen bildar Carin Götblad tvärgrupper inom organisationen. Det vill säga arbetsgrupper som består av medarbetare som är så olika som möjligt. Det här är effektivt.

- Då blir man varandras djävulens advokat. Problemen kommer upp till ytan så att man kan diskutera vilka svårigheterna och motsättningarna är. Diskuterar man så får människorna lite vidare perspektiv och då hittar man bättre lösningar, säger Götblad.

Carin Götblad belönar också engagemang. De som är aktiva och engagerade i sina jobb får mera inflytande och ansvar. De klassiska bråkstakarna som nästan alltid finns på arbetsplatser får däremot minimalt med uppmärksamhet.

Carin Götblad ordnar också regelbundet medarbetarfrukostar. De går ut på att sex medarbetare äter frukost i en och en halv timme med henne och under frukosten har alla möjlighet att komma med förslag och idéer. Många av de förslagen omsätts också i verkligheten.

För att fortsättningsvis också ha kontakt med den verklighet medarbetarna har jobbar Carin en dag i månaden som vanlig polis. På det sättet får hon känslan av hur beslut har uppfattats och vad som fungerar och vad som inte fungerar.

Lyft fram kvinnor

Polisväsendet är av tradition rätt hierarkiskt styrt och dessutom mansdominerat. Carin Götblad har jobbat mycket med värderingsfrågor, bemötande och jämställdhet.

- Jag har jobbat mycket med att få män och kvinnor att byta plats. Det är väldigt viktigt att få in kvinnor på typiska manliga områden. Det blir mycket mera utveckling och andra lösningar. Men det är lika viktigt att få in män på typiskt kvinnliga områden, säger Götblad.

Då hon började jobba vid polisen märkte hon att de poster som innehades av kvinnor hade lägre status. Lönerna var också lägre. De mansdominerade uppgifterna ansågs däremot märkvärdiga och macho.

- Under mina nio år på Stockholmspolisen ökade antalet kvinnliga chefer från tio procent till 30. Det här är väldigt mycket i en organisation som har nästan 7000 anställda. Det är otroligt viktigt i gamla traditionella hierarkiska organisationer att man får in fler kvinnor, säger Götblad.

Carin är själv förskolelärare från början. Senare har hon utbildat sig till jurist och fått polischefsutbildning på FBI.
Sin förskoleerfarenhet är hon ensam om bland de högre polischeferna. Men hon påpekar att det är mycket bra att som ledare ha en grund inom pedagogiken, sjukvården eller andra typiska kvinnodominerade områden.

- Man lär sig lyssna på människor, ha många bollar i luften, vara lite kreativ och inte bara lyssna på dem som skriker högst, säger hon.

Möttes av misstänksamhet

Carin Götblad har också fått kämpa mot en hel del attityder och motstånd under sitt yrkesverksamma liv inom polisen. Bland annat möttes hon av en rätt stor misstänksamhet mot henne som jurist.

- Det är bra att ha humor och ibland får man ha is i magen och se glad ut fast man inte är det. Folk kan göra jättefula saker och då gäller det att ha distans så att man ser varför de gör de. Att de är rädda. Så blir man ju modigare och modigare ju mer rutin och erfarenhet man får.

Hon uppmuntrar speciellt kvinnor att söka sig till chefsposter. Att våga och inte ta det så allvarligt. Hon uppmanar också kvinnor att ta mera plats.

- Vi måste ta större plats och ta vissa saker med en klackspark och förstå att motgångar och misstag hör till. Det viktiga är att fundera vad jag kan lära mig av det här. Generellt är kvinnor mycket bättre på att lyssna. Män har lättare för att ta plats men de har ofta också trängre synsätt och lite mer konservativa.

- Ett bra tips är att låta män och kvinnor byta plats på jobbet, då händer det saker.

Tre språkbadsgrupper kommer även i fortsättningen att finnas i Vasa. Trots sparbehov beslöt nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning i Vasa att behålla samtliga grupper.

Enligt förslaget skulle en av språkbadsgrupperna ha dragits in.

Språkbadsgrupperna är för finska barn som vill lära sig svenska.

Skolsektorn i Vasa har fortsättnings ett sparkrav hängande över sig och arbetet med att hitta sparting fortsätter.

Det ska bli slut på trängseln vid småbarnsavdelningen Gunghästen i Solf, Korsholm. Kommunen ska nu se över helheterna av dagvårdsplatserna i Solfområdet.

- Nu ser vi områdesvis över helheten, säger Anna Törnroos, chef för dagvården i Korsholm.

- Planen är att barnen på bästa möjliga sätt ska placeras i området.

Tanken är att antalet platser vid just Gunghästen ska sjunka från nuvarande 19 till tio platser.

Beskedet om att kommunen ska se över dagvårdsplatserna är glädjande för de föräldrar som har varit missnöjda med Gunghästens lokaler.

- Detta är ju det bästa beslutet som kunde göras just nu, fastän utrymmena inte förändras, så är ju utgångsläget ett helt annat med färre barn, säger en förälder.

Läs också:
Föräldrar har fått nog av daghemmet Gunghästen i Solf

Trots vissa oklarheter går Vaasa Parks vidare med sitt energilaboratorium på Brändö i Vasa. De gamla byggnaderna på tomten är snart borta.

Rivningsarbetet har gått snabbt och strandtomten på Brändö blir alltmer kal. Just nu står bara en byggnad kvar intakt; den som är full av båtar inför säsongen.

De övriga båthallarna som tillhörde F&M Boats är rivna, förutom huvudbyggnaden som till en del fortfarande står kvar längs Wolffska vägen.

Till byggnadsnämnden

Bara skorsten och bottenvåningen kvar av det som var F&M Boats kontor på Brändö Skorstenen och bottenvåningen återstår av det som var F&M Boats kontor. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Vi har tänkt gå till byggnads- och miljönämnden och ansöka om byggnadstillstånd på onsdag nästa vecka, säger Ulla Mäki-Lohiuoma, vd på Vaasa Parks.

Oklart med universitetet

Rivningsgrävmaskin Grävmaskin vid det som en gång var F&M Boats. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Vi vill ändå gå vidare med bygglovsprocessen, säger Ulla Mäki-Lohiluoma.

Förutom energilaboratoriet planeras för ytterligare åtminstone tre byggnader på området. Totalt handlar det om ungefär 20 000 kvadratmeter.

Tre personer i Karleby åtalas för människohandel. Enligt åklagaren har de tvingat en nepalesisk man att jobba 12 timmar per dag för 300 euro i månaden.

- Vilken tur jag har som får komma till Finland, tänkte mannen då han fick se sitt kontrakt hemma i Nepal.

En restaurang i Karleby lovade mannen 1600 euro i lön för 7,5 timmars jobb per dag. I Nepal jobbade mannen för 50 euro i månaden.

Hösten 2010 gick mannen med på att betala 5 000 euro för att få komma till Karleby och jobba. Till finska ambassaden uppgav han att han inte har tvingats betala något för att komma in till Finland.

- Jag sa nej, hon (en av de åtalade) hade instruerat mig att inte säga något, berättar mannen i tingsrätten i Karleby.

Pengarna ska ha gått till en av de åtalades mamma i Nepal, bland annat för att ordna flygbiljetter till Finland.

Väl framme fick mannen jobba klockan 10-22 så gott som varje dag i tio månaders tid. Lönen var en bråkdel av den överenskomna summan.

Tog tillbaka lön

Kontoutdrag från mannens konto visar att restaurangen har betalat ut totalt 11 500 euro i lön, men lönen försvann lika fort som den kom in.

- I december betalades 1500 euro till kontot, samma dag försvann nästan allt igen. I februari var det nästan 1300 euro som försvann samma dag det kom in på kontot, säger åklagaren Kosti Kurvinen.

Totalt överfördes nästan 9000 euro tillbaka till en av restaurangägarnas konto. Därifrån fördes pengarna vidare till restaurangens konto. Nettosumman som mannen fick för 10 månaders arbete blir alltså knappt 3000 euro.

Enligt försvaret handlar det om att restaurangägarna och mannen kommit överens om att de får låna pengar av honom eftersom verksamheten inte lönade sig ännu 2010.

De åtalade säger också att en del av mannens lön användes för att ersätta utgifter som de hade betalat för hans del. Den åtalade som ordnade kontakten till mannen säger att hennes familj har stått för hans utbildning och för kläder och annat han behövde då han kom till Finland. Hon säger också att de var vänner och mannen var som en del av hennes familj.

Enligt åtalet hade arbetsgivarna mannens koder till nätbanken.

Försökte ta lån i hans namn

Enligt åklagaren försökte en av ägarna också ta ett lån i mannens namn för att starta en restaurang i Vasa. De planerna stoppades då polisen började undersöka ärendet.

Enligt försvaret skulle mannen från Nepal bli delägare i restaurangen i Vasa. Därför kom man i samförstånd överens om att ta lånet i hans namn.

Komiskt tyckte försvaret

Åklagaren anser att arbetsgivarna hade en arbetslista som de visade upp för myndigheterna medan det var en helt annan version som man på riktigt följde. Enligt den skulle arbetsdagarna ofta ha sträckt sig från 10-22.

- Det är nästan komiskt att åklagaren tar arbetslistan som stöd för sitt mål. Egentligen talar listorna för de åtalade, där finns både längre och kortare dagar och lediga dagar inprickade, säger försvarets Hannu Laakso.

Enligt Laakso skulle arbetsgivaren inte ha skrivit in också 12 timmars dagar i arbetslistan om deras avsikt var att dölja de långa dagarna som förekom då och då.

- Åklagaren säger att det finns andra, verkliga, listor som följdes. Var är de då? Polisen har inte hittat några sådana, säger Laakso.

Utsatt och beroende?

Mannen från Nepal säger att han tvingades jobba även om läkare hade konstaterat att han var sjuk. Han säger också att de åtalade hotat att sända tillbaka honom till Nepal om han inte jobbade bra.

Enligt åklagaren var mannen helt beroende av restaurangägarna. Han var rädd för dem, kunde inte språket och kände inte till hur man tar sig fram i det finländska samhället.

Samtidigt finns det bevis för att mannen har gått på restaurang och nattklubb och besökt läkare. Försvaret ifrågasätter därför om han verkligen var så ovetande och så beroende av arbetsgivarna som åklagaren menar.

Försvaret anser också att han kan engelska tillräckligt bra för att kunna förklara sin situation för utomstående. Polisförhören genomfördes till exempel på engelska.

Ärendet kom till polisens kännedom efter en anmälan av en kvinna. Hon hade börjat prata med mannen från Nepal och misstänkte att något var fel.
Ärendet behandlas i Karleby tingsrätt på torsdag och fredag. Domen torde komma inom tre-fyra veckor.

Villkorligt och böter

De åklagade bestrider åtalet, även om de delvis erkänner att allt kanske inte gått riktigt rätt till.

- Min klient har öppet berättat för mig att allt kanske inte till punkt och pricka följde finländsk arbetslagstiftning. Men därifrån är det lång väg till människohandel, säger försvarets Hannu Laakso.

Åklagaren vill i första hand att de åtalade döms till villkorligt fängelse. Fängelsetraffen för människohandel är mellan fyra månader och sex år.
Åklagaren begär också att de åtalade ersätter utebliven lön, totalt 46 000 euro samt att bolaget betalar 25 000 euro i samfundsbot.

Två av de åtalade var ägare i restaurangen medan den tredje åtalade var pojkvän till en av ägarna. I dag har nya delägare kommit in i verksamheten och utöver restaurangen i Karleby finns också en i Vasa.

HSS Media säljer tidningen Pietarsaaren Sanomat. Köpare är Keski-Pohjanmaan kirjapaino som ger ut tidningen Keskipohjanmaa i Karleby.

Parterna har ingått ett intentionsavtal om försäljningen, och tanken är att alla utredningar gällande affären ska vara klara före april månads utgång.

- Vi går igenom siffrorna från båda sidor, vi ligger inte långt från varandra i prisförhandlingarna, säger Svante Wahlbeck som är vd på HSS Media.

- Pietarsaaren Sanomat är en lönsam tidning och jag ser ingen orsak till att köparen inte skulle fortsätta med den.

Pietarsaaren Sanomat skall bevaras som självständig tidning

Tongångarna låter också positiva på Keski-Pohjanmaan Kirjapaino Oyj inför Pietarsaaren Sanomats framtid.

- Vi kommer nu att diskutera med personalen, läsarna, annonsörerna och försöker en gemensam modell för utvecklingen av tidningen, säger vd Vesa Pihlajamaa.

- Utgångspunkten är att tidningen förblir självständig också i framtiden, vi har lyckats bra med de andra lokaltidningarna vi har.

Den redaktionella personalen på Pietarsaaren Sanomat vill inte uttala sig om affären i det här skedet, alla väntar på resultatet av de diskussioner som kommer med den nya ägaren.

Pietarsaaren Sanomats chefredaktör, Osmo Ojala Pietarsaaren Sanomats chefredaktör Osmo Ojala Bild: Yle/ Kjell Vikman

- Det är alltför tidigt att diskutera frågor kring tidningens framtid nu, först ser vi hur det går med det här köpet, säger Pietarsaaren Sanomats chefredaktör Osmo Ojala.

Pietarsaaren Sanomat utkommer i Jakobstad tre gånger i veckan och har en redaktion bestående av sju anställda. Tidningen har en upplaga på ungefär 2 000 exemplar.

Från och med hösten ska föräldrar i Vasa själva skjutsa sina förskolebarn till morgon- och eftermiddagsverksamheten. Det beslöt nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning på torsdagen.

Morgon- och eftermiddagsverksamheterna inleds ofta några veckor efer att skolorna har börjat och de kan avslutas mitt i läsåret.

Nämnden anser att det har gått åt onödigt mycket resurser att flera gånger per år justera tidbellerna för transporterna.

Ibland har justeringar gjorts för upp till tio elever som kommer från olika delar av Vasa. Det här anser nämnden kostar allt för mycket.

Därför ska tidtabellerna från och med hösten planeras enligt skoldagens längd och vårdnadshavarna ordnar själva skjuts till och från eventuella klubbar och morgon- och eftermiddagsverksamheter.

Läs också:

Morris och eftis taxiskjutsar upphör i Vasa

I höstas startade ett upprop där finlandssvenska berättelser efterlystes. Nu har den här jakten resulterat i boken "Svenskfinland berättar - en resa längs kusten".

Det är Sydkustens landskapsförbund, SFV Bildning och KulturÖsterbotten som gemensamt ligger bakom satsningen.

- Vi ville få ett så brett urval som möjligt och göra boken intressant ur ett historisk perspektiv, men också med tanken att vi kunde lära oss något för framtiden, säger Ann-Sofi Backgren på SFV Bildning.

Berättande (storytelling, som det trendriktigt kallas) är något som ligger i tiden. Genom berättelser bekräftas och förankras vår identitet och skapas känsla av gemenskap.

- Just i de här lokala berättelserna kan man hitta guldkorn som är värda att berätta vidare och lyfta de här bygderna i Svenskfinland, säger Backgren.

Berättartraditionen växer sig starkare i Svenskfinland, säger Ann-Sofi Backgren. Det kunde man se i det seminarium och den workshop som ordnades inom ramarna för projektet.

- Folk hör fortfarande av sig och frågar om också de vara med. Och jo, det här fortsätter, vi hoppas att skriften ska få en uppföljning inom några år.

Utöver ett urval av berättelser innehåller boken också tips och anvisningar för hur man själv skapar berättelser. Boken lanseras lagom till Världsberättardagen den 20 mars och förhoppningen är att den också ska inspirera.

- Vi hoppas att många tar fasta på det här och börjar fila på sina egna berättelser, säger Ann-Sofi Backgren.

Boken "Svenskfinland berättar"har levererats till biblioteken runtom i Svenskfinland. Dessutom finns den att köpa på Luckan. Från och med Världsberättardagen den 20 mars finns boken också för fri nedladdning på webben, bland annat på SVF Bildnings webbplats.

Österbottningarna Jennie Storbacka och Maria Höglund tävlar i The Voice of Finland. På fredag får de tävlande stiga upp på scenen för att äntligen sjunga live.

Nervös? Ja visst, men inte för mycket. Sådan känsla har Jennie Storbacka inför fredagens första livetävling.

- Både jag och Maria Höglund, som också är hemma från Österbotten, kommer att uppträda i tävlingen först nästa fredag.

Men redan i morgon kommer både Storbacka och Höglund att sjunga tillsammans med en stor stjärna.

- Jag kan inte avslöja vem men det kommer att bli jätteroligt. Att sjunga på scenen redan i morgon stillar min nervositet inför nästa vecka.

- Då kommer jag redan att vara van med scenen och jag får koncentrera mig på att komma ihåg låttexten, säger Storbacka och skrattar.

Om låtvalet kan hon inte tala desto mera om.

Maria Höglund Maria Höglund. Bild: Foto: Henkka Niemistö

Tävlingen kan ge jobb

Hittills har deltagandet i The Voice of Finland varit en underbar erfarenhet.

- Jag har en underbar grupp som bollar och diskuterar med varandra. Jag behöver inte göra något som jag inte vill, säger Storbacka som alltid gör en egen tolkning av låtarna hon uppträder med.

- Det måste finnas något som är alldeles unikt.

Storbacka har en lång musikalisk bakgrund och har deltagit i flertalet teater- och musikalproduktioner.

- Det är svårt att så här mitt i tävlingen säga vilka möjligheter tävlingen kommer att ge. Men som musiker i Finland är det svårt att endast ha en sysselsättning. Därför hoppas jag att min medverkan i programmet kommer att ge mig flera jobb. Och sen är förstås erfarenheten otroligt viktig. Jag har lärt mig mycket av allt jag gjort.

Jennie Storbacka och Maria Höglund deltar i The Voice of Finland, fredagar klockan 20, på Nelonen.

Ett nederbördsområde från väster drar in över Finland på söndag. Det här för med sig rikligt med snö till hela landet.

Snöstormen anländer tillsammans med kraftiga vindar, så de bilister som planerat att byta till sommardäck bör kanske tänka om.

Upp till fem centimeter snö kan samla sig fram till måndag, säger Yles meteorolog Anne Borgström.

På måndag uppgår temperaturen till fem plusgrader i söder, vilket smälter snön effektivt. Efter måndag är vädret varierande, och temperaturen kan också i söder vara närmare noll dagstid.

Yle uutiset

En truck började brinna på Laukkovägen på Alholmen i Jakobstad på torsdag kväll.

Hamnarbetarna lyckades släcka elden innan brandkåren kom till platsen och man kunde därmed undvika större skador.