Alla sektorer i Nykarleby borde försöka skapa nya arbetsplatser för att få ner arbetslösheten bland långtidsarbetslösa. Det föreslår stadsdirektör Gösta Willman.

Vasa har fått en sysselsättningskoordinator. Korsholm söker en lämplig person för samma jobb. Allt fler kommuner försöker på olika sätt hitta jobb åt sina långtidsarbetslösa. Även Nykarleby har under senare år försökt ta ett aktivare grepp kring sysselsättningen av långtidsarbetslösa. Staden har bland annat en styrgrupp som jobbar med sysselsättningsåtgärder.

Det är den nya lagstiftningen som piskar kommunerna att vaska fram nya arbetsplatser. Efter årsskiftet är kommunens finansieringsandel 50 procent för en person som varit utan jobb över 300 dagar. Och har arbetslösheten varat över 1000 dagar står kommunen för 70 procent.

Sedan tidigare har staden med hjälp av bland annat tredje sektorn lyckats skapa nya jobb. Det har varit både lönearbete och rehabiliterande arbetsverksamhet. För staden har jobben sparat sparat relativt stora summar då stadens andel av arbetsmarknadsstödet gått ner. Samtidigt har de arbetslösa fått en möjlighet att komma tillbaka på arbetsmarknaden.

Men nu behövs ytterligare åtgärder skriver stadsdirektör Gösta Willman i sin beredning till stadsstyrelsen. Förslaget är att stadsstyrelsen ska ge alla sektorer och koncernbolag i uppgift att skapa arbetsuppgifter för att sysselsätta långtidsarbetslösa

Lovisa Tor besegrade SB Vaasa i två raka matcher i kvartsfinalerna i innebandyns division 1 och laget är nu klart för semifinal. Tor avgjorde den andra matchen redan i den första perioden när laget gick upp i en 4-1-ledning.

Den första kvartsfinalen mellan SB Vaasa och Lovisa Tor var mycket jämn men i den andra avgjorde hemmalaget Tor tidigt.

Tor spelade bländande innebandy i den första perioden och laget kunde gå till den första pausvilan i ledning 4-1. SB Vaasa spelade upp sig en aning i den andra perioden men efter 40 minuter var ställningen 5-3 till hemmalaget.

SB Vaasa tog ut målvakten i slutet av matchen och jagade fler mål och med 14 sekunder kvar av matchen kunde Teppo Haakana reducera. Men närmare än så kom inte SB Vaasa och därmed är det Lovisa Tor som avancerar vidare till semifinal.

LT 5-4 @LovTorFloorball voitto. Tor jatkaa matkaa, @SBVaasaM1 hyvää kesistä ja turvallista kotimatkaa.#salibandy #divari #playoffs

— LoviisaTorFloorball (@LovTorFloorball) March 15, 2015

Förlust för Blue Fox

Blue Fox hade på söndagen chansen att ta sig till semifinal men M-Team ville annat och vann matchen med 4-2 och utjämnade därmed matchserien till 1-1. Den sista och avgörande kvartsfinalen spelas i Helsingfors på tisdag.

Reslutat:

Lovisa Tor- SB Vaasa 5-4

Tor till semifinal efter 2-0 i matcher

Blue Fox - M-Team 2-4

1-1 i matcher

SB Welhot – LasB 5-4

1-1 i matcher

SBS Wirmo – Steelers 6-11

1-1 i matcher

Polisen söker tjuvar efter två apoteksinbrott. Natten mellan fredag och lördag efter midnatt gjordes ett inbrott i apoteket i Vörå varifrån det stals bl.a. mediciner.

Senare samma natt omkring 2-tiden gjordes ett inbrott i apoteket i Kauhava i Kortesjärvi där det även stals mediciner.

Polisen tar emot tips om fordon och personer som rört sig nära händelseplatserna vid inbottstiderna till polisens ledningscentral, telefonnummer 050-4563503

Vasa förvaltningsdomstol har belagt Kristinestads beslut om arrandeavtal och tomtpriser med interimistiskt verkställighetsförbud. Stadsfulläktige godkände i december principerna för att förnya legoavtalen och ändrade kriteriet för försäljning av fritidstomter.

I och med det beslutet höjdes såväl tomtpriser som arrende. Flera arrendatorer överklagade beslutet.

Verkställighetsförbudet är i kraft tills Vasa förvaltningsdomstol har avgjort besvären.

Vad ingår i förbudet?

Kristinestad har nu vänt sig till Kommunförbundet för att få hjälp med tolkningen verkställighetsförbudet. De vill veta vilka åtgärder som är belagda med verkställighetsförbud.

Bland annat vill staden få svar på om Kristinestad kan fastställa tomtpriset för obrutna områden trots verkställighetsförbudet.

Man vill också veta om staden kan uppmana arrendatorerna att betala arrende under tiden.

Kommitté funderar på priset

Staden hoppas att Kommunförbundet ger svar på frågorna innan den 23 april, då stadsstyrelsen på nytt har för avsikt att behandla försäljningen av fritidstomter.

Stadsstyrelsen tillsatte en kommitté som ska se över prisbilden till dess.

Kommittén består av ordförande, stadsdirektör Riitta El Nemr och medlemmarna Mikael Perjus (saml), Sture Riissanen (sfp), Pauliina Andlin (c) och Kennet Kangas (saml).

Mirakelvändningen i den första matchen räckte inte. M-Team reste sig och efter två förluster är Blue Fox borta ur slutspelet i innebandyettan.

Efter den sena vändningen och straffsegern på bortaplan i det första playoffmötet mot M-Team såg allt bra ut för Nykarlebys stolthet.

Men efter en 2-4-förlust i hemmamatchen i söndags krävdes en tredje och avgörande match i Helsingfors för att få fram en vinnare i matchparet.

Den här gången var M-Team bättre med 6-3, och avancerade från kvartsfinalerna med 2-1 i segrar.

Blue Fox hade kontakt ända in i slutminuten då laget bara låg under med uddamålet, men i stället för kvittering satte M-Team två bollar i tomt mål och avslutade säsongen för gästerna.

Nykarlebylagets mål i den sista matchen gjordes av Tero Saaristo, Jukka Keskisipilä och Samir Mountassir.

M-Teams motståndare i semifinalskedet blir Tor från Lovisa. I den andra semin möts Steelers och Welhot.

Välierissä vastaan @mteamsalibandy! Toinen pari @steelersjsb vs @SBWelhot. Lauantaina startti vieraissa, su ollaan kotona.#salibandy #divari

— LoviisaTorFloorball (@LovTorFloorball) March 17, 2015

Modellskeppet Alma kan få ett nytt hem. Sjöhistoriska föreningen har planer på att utvidga sjöfartsmuseet genom att bygga ut magasinet i Badhusparken och göra ett rum för modellen av barkskeppet Alma där.

I dag ligger Alma under ett skynke i sjukhusets cafeteria. Christer Norrvik, ordförande för sjöhistoriska föreningen i Kristinestad hoppas att hon överlever sjukhusvistelsen.

Christer Norrvik Christer Norrvik Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

- Alma är sjukskriven, nedriggad och ligger under ett skynke och väntar på nästa behandling, säger Christer Norrvik.

Helst av allt skulle sjöhistoriska föreningen se att modellskeppet kunde tas in till det som tidigare var café Alma, och byggt enkom för barkmodellen.

- Men om det inte blir av, är det här en nödlösning, säger Norrvik.

Gästhamnen kunde flytta

Två företag är anlitade att göra en skiss över utbyggnaden av sjömagasinet och över hur området kunde se ut.

- Här kunde man bygga ut byggnaden (sjömagasinet) ner mot stranden och man skulle kunna bygga in Alma i den byggnaden. Man skulle kunna sätta ett café längst ner vid stranden. Sen skulle man kunna flytta gästhamnen hit och bygga in serviceutrymmen med toaletter och bastu i den här nya byggnaden, säger Christer Norrvik.

Lång väg att gå ännu

Det skulle kunna göras som ett EU-projekt, anser Norrvik. Det förutsätter förstås en finansieringsdel från staden och att Närings-, trafik och miljöcentralen är med på noterna.

- Det är en ganska lång väg att gå innan man kan ge sig i kast med det här. Vi kommer att överskrida byggrätten, och vi kommer in på det som i dag är parkområde.

- Vi måste få med NTM- centralen på banan. Jag tror inte det är något problem att få med stan på det här för det är ett gigantiskt tillskott i attraktionskraft för Kristinestad, säger Norrvik.

Christer Norrvik ser det som ett långsiktigt projekt. Det betyder att det ännu dröjer innan Alma kommer fram ur sitt skynke.

Var skall Alma bo?

Ansökningstiden till många sommarjobb har ren gått ut, men ännu pågår jakten. Svårast är det att hitta jobb för den som är i 16-års åldern. Karleby stad fick in hela 1083 ansökningar till de 250 jobb som står till buds.

Företagen anställer ungefär lika många vikarier som förra året men de yngsta aspiranterna få ofta ty sig till kommunernas och församlingarnas sommarjobb.

I Jakobstad pågår ansökningstiden till stadens sommarjobb ännu den här veckan.

- Jag uppskattar att vi kommer att få in mellan 400 och 500 ansökningar till de 120 platser vi kan erbjuda, säger personaldirektör Rune Wiik.

I Jakobstad får de unga arbeta i fyra veckor och lotten avgör vem som får staden sommarjobb.
De som inte fått sommarjobb av staden tidigare har förtur.

Likadant är det i Karleby. Karleby stad stöder också sysselsättning av ungdomar sommartid genom ett bidrag till arbetsgivare.

- De företag som anställer en 16-årig ungdom i minst fyra veckors tid kan få ett bidrag på 350 euro. Omkring 100 ungdomar får varje sommar jobb genom det här systemet, säger sysselsättningssekreterare Anneli Wacklin.

Lönar sig att söka aktivt

I Vasa finns det för närvarande runt 550 lediga sommarjobb. Ansökningstiden till ungefär 1000 sommarjobb är ren slut. Till stora arbetsgivare som ABB, Wärtsilä, Vacon och Wasalandia är det för sent att söka.

- Till exempelvis Vasa centralsjukhus kan man ännu söka och mindre företag söker ännu sommarjobbare. Och de företag som bara anställer ett fåtal sommarvikarier söker inte alltid via nätet. Det lönar sig att själv vara aktiv och kontakta företagen, men det är svårare att få jobb om man är riktigt ung, säger Hannu Ollikkala på Österbottens TE-byrå.

Viktig att få prova på

Åsa Lund och Anna-Lena Stark arbetar som uppsökande ungdomsarbetare på After Eight och Retro i Jakobstad.

Anna-Lena Starck och Åsa Lund är uppsökande ungdomsarbetare Åsa Lund och Anna-Lena Starck Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

De hjälper ungdomar som saknar studieplats eller hoppat av sina studier att hitta praktikplatser, studieplatser och sommarjobb. De är eniga om att det är viktigt att de unga får prova på arbetslivet.

- Det betyder mycket att få sommarjobba. De unga får prova på att jobba och de får vara delaktiga, arbeta och tjäna sina egna pengar. Det är otroligt givande på många sätt, säger Åsa Lund.

Det är inte heller alltid så lätt att söka sommarjobb. Många större företag har 10 till 15 sidor långa ansökningar som ska fyllas i på nätet.

- Det beror mycket på hur man är som person, men det kan vara rätt krävande och man kanske ger upp och tänker att man gör det en annan dag, säger Åsa Lund.

- Det kan ofta vara lättare att söka jobb om man har kontakter, om föräldrarna eller någon annan bekant jobbar på en arbetsplats. Men sist och slutligen är det ju den ungas intresse som avgör, säger Anna-Lena Starck.

För att få jobb behöver man tro på sig själv och kunna ta sig fram.

- Det viktigaste är de sociala färdigheterna. Jag läste nyligen om att skolan ska lägga mera vikt på att lära de unga sociala färdigheter. Det gör mig mycket glad för sådant kan man inte träna upp hemma, säger Åsa Lund.

Sommarjobbet kirrat

Jenna Lövgren och Nina Lillmangs går i ettan i Jakobstads gymnasium och de har redan hittat sommarjobb.

Nina Lillmangs och Jenna Lövgren har redan fått sommarjobb Nina Lillmangs och Jenna Lövgren Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

De har fått jobb på glassbaren Slurps i den nya Esplanadgallerian i Jakobstad och jobbar redan några skiften i månaden.

Nina har tidigare jobbat på MacDonalds, inom äldrevården och på ABC. Men för Jenna är det första jobbet.

- Det är mitt första riktiga jobb. Jag hittade jobbet på TE-byråns sida, lämnande in min ansökan och blev kallad till intervju. Lite stressigt var det att gå på intervju men jag tog ingen press.
säger Jenna.

- Jag minns min första intervju, det kändes verkligen hemskt nervöst. Men den här gången var det inte så farligt, säger Nina.

De är båda är väldigt glada över att få jobba och tjäna egna pengar och de trivs på Slurps. Men det är inte alltid är så lätt för unga att hitta jobb.

- Nej, inga av kompisarna i min egen ålder har egentligen ännu fått sommarjobb. Men av de som är lite äldre har flera ren fått jobb. Enklast är det att få staden jobb, de lottas ju ut. Det blir också ofta så att de pratar om att söka jobb, men sen skjuter de fram det, säger Nina.

Jenna säger att de mest populära arbetsplatserna går åt snabbt och är man för sent ute så blir man utan.

Nina och Jenna fick en flygande start på sitt jobb. De började jobba när Esplanadgallerian invigdes och stadsborna trängdes för att ta sig en titt.

- Det var jättespännande. Första dagen var det rätt ovant, vi startade ju liksom från noll. Men nu har vi hunnit vänja oss och jobbet flyter på riktigt bra, säger Jenna Lövgren.

En restaurangägare i Karleby står åtalad för människohandel. Restaurangägaren förnekar anklagelserna.

Enligt åtalet ska tre personer inte ha fått någon lön och arbetat för långa dagar. Enligt åklagaren skedde brottet för tre år sedan på en etnisk restaurang i Karleby. Företaget har en restaurang också i Vasa.

Restaurangägaren hävdar att det rör sig om oenighet om löneutbetalningarna och arbetstiderna. Dessutom hävdar restaurangägaren att det rör sig om bara en person.

Mellersta Österbottens tingsrätt behandlar ärendet på torsdag.

Nattugglor hade under natten till onsdag stora möjligheter att få en glimt av vinterns kanske finaste norrsken. Läsarnas egna bilder vittnar om en färgsprakande himmel till och med i de södra delarna av landet på grund av det klara och molnfria vädret.

Läsarnas egna bilder på norrskenet

Knappt hälften av de sökande fick bidrag. Operasatsningar i Karleby och Vasa hörde till den skaran och får tillsammans 115 000 euro.

Karleby Operaförening får 70 000 euro och Vasa Operastiftelse får 45 000 euro i statligt stöd för sina operaproduktioner.

Det är Centret för konstfrämjande och statens musikkommission som delar ut stödet. Sammanlagt delades drygt 870 000 euro ut i specialbidrag, antalet sökande uppgick till 214 och 92 beviljades bidrag för olika musikproduktioner.

Totalt delades två miljoner euro ut till olika konstprojekt.

Finskundervisningen borde vara mera praktiskt orienterad. Dessutom kunde finskan också tas in i andra ämnen i undervisningen. Bland annat det här tyckte många av er läsare och lyssnare som deltog i Yle Österbottens granskning av finskundervisningen. Och i Vasa gymnasium har man delvis gjort just det här. Studerande Niklas Bäck, finsklärare Carita Orre och vicerektor Tomas Brännkärr är nöjda.

Sedan tre år tillbaka är både Vasa gymnasium och finskspråkiga Vaasan Lyseon lukio under samma tak och samarbetar dessutom en hel del.

- Vi försöker dra nytta av att det finns två skolor med olika undervisningsspråk. Vi skapar inlärningsmiljöer där man på ett naturligt sätt kommer i kontakt med det andra inhemska språket, säger Tomas Brännkärr.

Det här gör man genom att erbjuda studerande bland annat klasstandem och tvåspråkiga kurser. I klasstandem bildar en finskspråkig elev och en svenskspråkig elev ett par som och turvis pratar på finska och svenska.

- Av veckans tre lektioner i finska jobbar man två lektioner med sitt tandempar. Ena timmen på finska och andra timmen på svenska. Ena dagen lär man sig andra dagen är man expert eller språklig modell för den andra. Då är man tvungen att på riktigt kommunicera med någon som har det som sitt modersmål. Då ökar självförtroendet och man vågar använda fast man kanske tror att man inte kan, säger Carita Orre.

Tvåspråkiga kurser har skolan erbjudit bland annat som fördjupande kurser i vissa ämnen.

- I tillämpade kurser har vi möjlighet att ha lärare som undervisar på båda språken. I till exempel en fördjupad kurs i juridik hade vi flera lärare och vissa avsnitt var på svenska och vissa på finska, säger Brännkärr.

Bra attityder till finskan

Enligt Tomas Brännkärr är attityden till finskan positiv i skolan. Många studerande söker sig just till de här gymnasierna eftersom möjligheten finns att umgås och lära sig också på det andra inhemska språket.

Niklas Bäck som själv kommer från ett tvåspråkigt hem hör till dem som tycker att det är en stor fördel att få jobba med helt finkspråkiga elever.

- Jag får en högre standard på min finska. Jag har just varit med om en tvåspråkig kurs och vi gjorde ett projekt med lyska (det finskspråkiga gymnasiet) och det var en bra grej. Som tvåspråkig agerade jag lite som tolk och böt språk nästan hela tiden. Det var positivt för båda sidorna. De fick höra svenska och vi finska, säger Niklas Bäck.

Niklas håller med om att attityden till finskan är bra i skolan också bland de lever som inte är tvåspråkiga. Steget att umgås på fritiden och bara prata på är ändå hög, speciellt om man inte är tvåspråkig.

Finsklärare Carita Orre säger ändå att mycket har hänt under de tre år som gymnasierna har varit under samma tak.

- I början var det ganska många som hade ganska negativ inställning och tänkte att ska vi vara i samma hus som de här finnarna. Men med små steg har vi gått framåt och tack vare att vi är i samma hus tycker många att inte var det så farligt, säger Orre.

Praktisk finska i lägre klasser

För Carita Orre är det ett mysterium att så många finlandssvenskar upplever att de inte kan finska efter att ha studerat språket i bästa fall i nio år. Hon tycker precis som många andra att finskan i speciellt de lägre klasserna borde lekas fram och vara mer praktisk. I de högre klasserna försvarar hon ändå också lärandet av grammatiken.

- I högre ålder och i gymnasiet behöver man också kunna uttrycka sig korrekt. Det räcker inte att man på en knagglig finska kan presentera sig utan man ska också förstå vad man läser och kunna ta del av det som sägs i media och producera någolunda felfri text, säger Orre.

Studentskrivningarna sätter också vissa krav på det teoretiska i finskundervisningen. Lite mera praktik är ändå på kommande också i studentskrivningarna.

- Det skall bli ett muntligt prov så småningom och det är jättebra, säger Orre.

- Största tröskeln är att börja prata. Man är så rädd att säga fel. Men man borde våga ta steget. Då man lär sig att prata så lära man sig vad som är rätt och fel och då ser man det i skrift också, säger Niklas Bäck.

Vasa gymnasium har planer på att utveckla möjligheten att ta in finskan i undervisningen av olika ämnen. Redan nu har man gjort det när det gäller gymnastiken i och med bland annat en skidkurs. Planer finns också på att ta in finskan i konstämnen, inom musik och bildkonst.

- Det här är saker vi testar och söker former för just nu. säger Brännkärr.

Finska utbildningsnämnden i Kristinestad måste göra om sin dispositionsplan och anpassa den till de sparåtgärder som stadsfullmäktige beslöt om i budgetbehandlingen. Staden inledde samarbetsförhandlingar i februari.

Stadsstyrelsen beslöt i januari att uppmana sektorerna att så långt som möjligt ta ut oavlönade tjänstledigheter som motsvarar minst sju dagar.

Finska utbildningsnämnden godkände inte frivilliga ledigheter. Nämnden ansåg att undervisningen, gymnasietillstånden och samarbetet med de närliggande kommunerna blir lidande på grund av inbesparingarna.

Stadsdirektören tog ärendet till stadsstyrelsens bord, som beslöt att nämnden måste anpassa sig till budgeten.

Delgeneralplanen för Karperöfjärdens östra sida och Koskö omfattar 93 tomter för såväl permanent som fast boende. En del av sommarstugorna kan dessutom omvandlas till fast boende är förslaget i planen.

Det var NTM-centralen som besvärade sig mot delgeneralplanen. Kritiken gick ut på att kommunen skapar en ny fast bebodd kommundel utanför samhällsstruktur, service och trafikförbindelser.

Redan Vasa förvaltningsdomstol beslöt att planen är lagstridig och ska upphävas. Det ledde till att Korsholms kommun besvärade sig till HFD men resultatet blev att HFD avslog besväret och slog fast att förvaltningsdomstolens utslag gäller.

Saknas utredning om konsekvenser

Det är inget litet område. Det handlar om 414 hektar varav drygt 40 hektar är vattenområde. Beträffande Koskö tycks det inte ha uppstått bekymmer, men till den delen är planen mera allmän och visar endast markreserveringar utan att medge byggrätter.

I sitt utslag skriver HFD att planen möjliggör fast bosättning av betydande omfattning vid Karperöfjärdens östra strand. Och det på områden som i huvudsak är används för fritidsbosättning eller är obebyggda. Samtidigt saknas en utredning om konsekvenserna.

Korsholms planläggningsingenjör Mikaela Häggblom säger att nu får man utreda om delgeneralplanen kan kompletteras eller om man ska göra en ny plan.

Förfrågningar om husbyggen

Byggnadsinspektör Mikael Ek uppger att det finns ett intresse för Karperöfjärden. Varje år kommer det in några förfrågningar om att bygga hus där. Även om det inte finns en godkänd delgeneralplan är det möjligt att behandla ansökan med undantagslov, men det är en krångligare och längre väg jämfört med att området hade haft en delgeneralplan.

Åklgaren har lämnat in besvär mot tingsrättens dom i det så kallade vargjaktsmålet, där 12 personer dömdes för grovt jaktbrott. Det är alltså fråga om vargjakten i Perho 2013 där jägarna fällde tre vargar.

De dömda har också överklagat domen.

I tingsrätten dömdes jägarna till 1 år och 2 månaders villkorliga domar, fyra års jaktförbud och därtill förlorade de sina vapen.

I sitt besvär kräver åklagaren fortfarande villkorliga fängelsestraff och minst 50 dagsböter. Därtill kräver åklagaren 6 års jaktförbud.

Läs också:
Vargjägare överklagar dom
Tolv jägare döms för vargjakten

I Lappträsk har många invånare tillgång till snabbt bredband. Lappträsk ligger på nionde plats i en nationell jämförelse.

Kommunikationsverket har gjort en lista på de kommuner som har den bästa tillgången till snabbt bredband. Överlag har tillgången på snabb fibelkabel har blivit allt bättre.

I fjol förbättrades tillgången på snabba mobila bredbandsabonnemang med en hastighet på mer än 30 megabit per sekund med cirka 12 procent i Finland. Tillgången till abonnemang som genomförts med optisk fiber för det fasta nätet har ökat med cirka 4 procent.

Österbotten och särskilt Kaskö utmärker sig då det kommer till tillgång på optiska fibernät, men Lappträsk ligger inte långt efter. Lappträsk ligger på nionde plats i landet då det kommer till tillgång på snabba nätförbindelser.

Lappträsk satsade tidigt på att bygga optiskt fibernät i kommunen och hävdar sig ännu i dag i statistiken.

Umeå kommun införde en miljözon med krav på miljövänligare bussar i fjol, ett beslut som ställde till det för både Wasaline och de österbottniska bussbolagen.

Det har varit oklart om dispensen skulle beviljas också för detta år. Men nu har ansvariga tjänstemän och tekniska nämndens presidium i Umeå kommit fram till att dispensen fortsätter år 2015.

Nästa år kommer dispenser att beviljas enbart när särskilda skäl finns.

Vd Peter Ståhlberg på Wasaline är glad över beslutet.

- Detta är ett mycket viktigt beslut som gynnar alla. Jag är övertygad om att samtliga finska bolag är väl förberedda inför 2016 att möta kravet nu när övergångstid beviljades.

Läs också: Wasaline kan förlora 20 000 passagerare

Det var när kvinnan satte sig i bilen på parkeringen som en man frågade om anvisningar hur han skulle köra till Tammerfors. Kvinnan lockades ur bilen och under tiden lyckades mannens medhjälpare stjäla betalkortet i bilen.

Före det hade kvinnan handlat i butiken och det var troligen där tjuvarna lyckades få syn på koden när hon betalade i kassan.

Stölden skedde tisdag morgon. Kvinnan märkte att betalkortet saknades på eftermiddagen, men då hade tjuvarna redan lyft flera tusen euro från kontot vid en bankautomat.

Ingen hjälp av övervakningskamera

Någon hjälp av butikens övervakningskamera hade polisen inte. Kameran var ur bruk för tillfället.

Polisen uppmanar till försiktighet vid användningen av koder som hör till betalkort. Därtill är det skäl att begränsa betalkortens uttagsmöjlighet per dag. På så sätt kan man begränsa skadorna vid missbruk av betalkort. Märker man att ett betalkort har förekommit gäller det att genast anmäla det för makulering, fastän man anser att koden är i säkert förvar och inte har kommit till utomståendes kännedom.

När tävlingstiden för den svenskösterbottniska kriminalromantävlingen gick ut den 15 mars hade 42 bidrag inkommit.

- Antalet manus är imponerande. Över förväntan, säger juryns ordförande Nina Dahlbäck.

Tre pris delas ut i tävlingen. Ett förstapris på 5 000 euro, ett andrapris på 3 000 och ett tredjepris på 2 000 euro. Juryn förbehåller sig rätten att omfördela summorna.

Vinnarmanuset - och eventuellt också andra - ges ut i bokform på förlaget Scriptum. De vinnande bidragen tillkännages före slutet av juni.

Tävlingen arrangeras av Svensk-Österbottniska Samfundet i samarbete med Scriptum, Vasabladet och Österbottens Tidning. I juryn sitter Nina Dahlbäck, kulturchef på Vasabladet, Kjell Herberts, preses för Svensk-Österbottniska Samfundet, Henrik Othman, tf chefredaktör på Österbottens Tidning och Maria Sandin, förlagsredaktör.

Samarbetsförhandlingarna vid HSS Media är avslutade. Verksamheten ska omorganiseras på alla orter, bland annat ska kvällsredigeringen flyttas till Vasa.

Minskade intäkter från prenumerationer och annonsförsäljning ledde till samarbetsförhandlingarna. Högst 24 anställda kommer att sägas upp under våren 2015.

- Vi kommer att finnas kvar på alla orter som vi finns på idag men en viss centralisering av redigeringen kommer att ske. Kvälls- och nattredigering kommer att ske i Vasa, säger vd Svante Wahlbeck vid HSS Media till Yle Österbotten.

Ny organisation på ritbordet

Efter att Wahlbeck informerat om resultatet av förhandlingarna åt personalen uppstod dålig stämning. Vasabladets huvudförtroendeman Viveca Dahl hälsade via Wahlbeck att hon inte har något att säga i det här skedet.

Det kommer ännu att ta en tid innan de 24 som får gå meddelas.

- Vi har inte kunnat planera den nya organisationen under samarbetsförhandlingarna. Det arbetet börjar i morgon, säger Wahlbeck.

HSS Media har verksamhet i Karleby, Jakobstad, Vasa, Närpes och Kristinestad. Mediekoncernen har knappt 160 anställda.

Koncernen ger ut tidningarna Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten och Pietarsaaren Sanomat.

Trist med färre anställda och mindre resurser

Det är oerhört trist att kolleger måste sluta och tidningen får mindre resurser, säger tf chefredaktör Henrik Othman på Österbottens Tidning.

Enligt Othman har det på ritbordet också funnits planer på en enda tidning i svenska Österbotten, men kalkyler visar att med tanke på annonsmarknaden finns det inte ekonomiska skäl att slå samman tidningarna.

KSF Media gör också förlust

Men det är skillnad, säger Othman. KSF Media kan som förening pytsa in pengar i tidningarna utan att det bryter mot stadgarna.

Stiftelsen för HSS Media har andra uppdrag. Tidningarna finns i stiftelsen som all annan affärsverksamhet, säger Othman.

Konkurrens från Yle

Från tidningshåll har Yle fått kritik för att idka konkurrens med skattemedel. Othman säger att han gärna skulle se ett samarbete med Yle, men att det stöter på många hinder.

Yle gör ju det inte lättare för oss, säger Othman. Yle erbjuder gratis material på webben där tidningarna är tvungna att bygga betalmurar.

- Vi skulle själva önska någon form av lagstadgad prenumerationsavgift.

Läs också:
30 jobb hotade på HSS-Media

Nedstämd personal

Viveca Dahl på Vasabladet säger att personalen är nedstämd. Någon fylligare kommentar utöver det har hon inte.

- Det har ju inte framkommit något särskilt mycket i dag. Dagens besked var ungefär som väntat.

Det handlar om en omvandling av tidningsbranschen vi måste ta oss igenom, säger Dahl.

Det är inte bara amningen som påverkar hur framgångsrikt ett barn kommer att bli senare i livet. Det anser Emely Hagberg och Caroline Norrgård angående en brasiliansk undersökning som visar att barn som ammas i närmare ett år blir intelligentare och rikare än de barn som inte får modersmjölk så länge.

- Hur du stimulerar ditt barn påverkar mera än amningen tror jag. Och din egen kunskap om barns utveckling och hur dina barn blir sedda, säger Caroline Norrgård.

Emely Hagberg tycker inte att hon har påverkats av vad olika undersökningar visar om amningen när hon har ammat sin son Tim.

- Vid mödra- och barnrådgivningen vill de gärna att man helammar åtminstone de sex månaders om rekommenderas. Jag har hela tiden tänkt att jag ska amma det här halva året för det är bra!, säger Hagberg.

När sonen Tim var ungefär sju månader blev han ointresserad av att amma.

Fredrika Ingevs och dottern Mirella. Fredrika Ingves och dottern Natalie. Bild: Yle/Anna Ruda

Amningshetsen stressar

Undersökningen som är gjord i Brasilien visar att de barn som blev ammade ännu närmare sin ettårsdag var som vuxna intelligentare än de som blev avvanda tidigt. De var också i genomsnitt högre utbildade och deras inkomster var bättre. Ju längre barnen ammades, desto bättre resultat uppvisade de i vuxen ålder.

- Det blir ju en stor stress att amma och kanske amningen skulle lyckas bättre för fler om det inte skulle vara så mycket skrik om amningen.

- Om man skulle ha problem med amningen så skulle nog såna här undersökningar göra att amningen blir ett känsligt ämne, säger Fredrika Ingves.

- Jag skulle inte känna mig som en sämre mamma om jag inte skulle ha kunnat amma mitt barn för jag vet att det inte är hela världen om man inte kan amma, säger Hagberg.

Läs mer om undersökningen här:
Amning gör barn intelligenta och rikare