– En debattledare ska våga ställa dumma frågor. Men det ska vara de rätta dumma frågorna, de som publiken inte vet svaret på, säger Rikhard Husu, som i år leder valdebatten på Yle Fem.
Rikhard Husu är en rutinerad debattledare. Han har jobbat med radiodebatt i Slaget efter tolv i över tio år, och har sedan i höstas också varit debattledare på tv, i Obs debatt. Så man kunde tro att det bara är en vanlig dag på jobbet när han den 26 mars ska leda valdebatten på Yle Fem.
– Fast jag blir alltid nervös inför en debatt. Den här debatten är dessutom speciell. Vi når ut till en större publik och det är den första valdebatten som Yle sänder inför riksdagsvalet, säger Husu, som trots sin erfarenhet leder en valdebatt på just tv för första gången.
Husu är ändå lugn, för han vet vad som händer sedan. Han är nervös precis innan men när debatten drar i gång försvinner nervositeten. Dessutom har han lett tillräckligt många debatter för att veta att han inte är den enda som har fjärilar i magen.
– Partiledarna är visserligen vana att debattera, men det är mycket som står på spel för dem. En del av dem oroar sig också för svenskan, säger Husu.
Tvåspråkig debatt
Yle Fems valdebatt är den viktigaste tv-satsningen för Svenska Yle inför riksdagsvalet. De åtta ledarna för riksdagspartierna samlas i en studio på Yle för att diskutera i en och en halv timme. Debatten är tvåspråkig. Det betyder att debattledarna – Husu och hans parhäst Katja Johansson – konsekvent talar svenska, medan partiordförandena själva får välja vilket språk de använder. Tvåspråkigheten finns det många åsikter om, men Husu säger att han själv anser att det är den bästa lösningen med tanke på omständigheterna.
– Utvecklingen i samhället är sådan att det inte längre är lika självklart att alla partiledare talar svenska. Om vi hade varit stränga med att allt ska gå på svenska skulle vissa partiledare kanske inte ha medverkat, eller ha en väldigt stel output. I stället vill vi prioritera en bra debatt där så många som möjligt talar svenska.
Läget är ändå såtillvida ovanligt gott i år att det bland partiledarna finns flera som talar en utomordentlig svenska. Naturligtvis de två som har vuxit upp med svenskan, Carl Haglund och Alexander Stubb, men också Ville Niinistö, som talar flytande svenska tack vare sin förre detta hustru, som är svensk.
– Jag har också intervjuat Antti Rinne, Päivi Räsänen, Paavo Arhinmäki och Timo Soini på svenska tidigare. Juha Sipilä har jag däremot bara talat finska med hittills, så det blir intressant att se hur mycket svenska han kommer att tala i debatten, säger Husu.
Debatt med känsla och sting
Sedan en vecka är Rikhard Husu delvis frikopplad från sitt vanliga jobb på Obs debatt för att jobba med valdebatten. Som bäst tittar Husu och Katja Johansson igenom gamla valdebatter och ringar in de teman som de vill ta upp under årets debatt.
– Mest handlar det om att välja sådana ämnen som är relevanta för just vår publik. Vi väljer medvetet bort vissa teman helt, eftersom det kommer fler debatter på Yle där dessa frågor kan tas upp.
Så småningom konkretiseras det ytterligare, så att debattledarna börjar formulera frågor. Sedan fastställs ett schema och en struktur för sändningen, som ändå lämnar utrymme också för spontanitet.
– Vi kommer att skriva framför allt introduktionerna till olika teman och övergångarna från ett ämne till ett annat på förhand. Men om partiledarna drabbar ihop om något vill vi ge rum för det. En bra debatt är begriplig och engagerande, det ska vara sting och känsla i diskussionen och inga långa föredrag. Men det får inte bli enbart käbbel, inget hojtande i högan sky.
Producenten pratar i örat
Två dagar före debatten blir det sedan generalrepetition på Yle. Då går man igenom upplägget i detalj tillsammans med regissören och den övriga studiopersonalen.
Den riktiga debatten bandas på förmiddagen samma dag som den sänds. Debatten bandas i förväg för att man ska hinna få in textningen från svenska till finska och tvärtom.
Under själva debatten har Husu och Johansson hjälp av en telepromter, en halvgenomskinlig glasskiva framför kameran med text som projiceras från en dator. Tack vare den kan debattledarna läsa sina anteckningar samtidigt som de tittar in i kameran.
Ett annat stöd kommer via öronsnäckan – det är producenten Mattias Fagerholm som pratar i örat på dem under debatten.
– Man kunde tro att det är svårt att hålla reda på allt med en röst i örat, men jag är van vid att samarbeta med Mattias, det känns tryggt. Det är lite som en djävul på axeln. Han kan säga saker som: "Hej, titta bakom dig, där viftar någon som vill ha ordet" eller "Nu har den där personen talat väldigt länge, ge ordet till någon annan".
Se möjligheten i motsättningen
Ibland hör man folk säga att det skulle bli en mycket bättre debatt om debattörerna bara fick prata utan att bli avbrutna av debattledaren. Det tror inte Rikhard Husu.
– Partiledarna orkar nog debattera i en och en halv timme, men jag skulle vilja se den publik som orkar se och lyssna på en debatt utan ledare. Det skulle bli ganska monologtungt.
Enligt Husus filosofi har debattledaren många uppgifter under debatten. Han eller hon ska hålla i gång diskussionen, lite som värden på en middag, som dessutom vill att alla ska vara på gott humör
– Debattledaren ska bära upp stämningen, se till att den konstruktiva stämningen bibehålls trots att man inte är överens.
Och detta tycker Husu är viktigt: en debattledare ska klara av att leva med motsättningar i studion. Det är mänskligt att sträva efter att alla ska vara överens, men attityden hos debattledaren ska vara den motsatta, man ska rentav kunna inspireras av debattörernas motsatta åsikter.
– Det är bra om det kommer fram att debattörerna inte är av samma åsikt. En motsättning är en möjlighet!
För att kunna ställa frågor som klargör skillnaderna mellan debattörerna måste debattledaren naturligtvis vara påläst. Målet med frågorna är att visa på skillnader i åsikter och att förtydliga partiledarnas ståndpunkter. Frågorna får vara dumma, men de ska vara dumma på rätt sätt. Man behöver inte tjata om sådant som alla i publiken redan vet svaret på.
Avbryt på rätt sätt
Många debattledare får kritik för att de avbryter. Rikhard Husus ståndpunkt är att en debattledare måste avbryta för att skapa en levande debatt. Han själv betonar ändå att det är viktigt att avbryta på rätt sätt.
– Jag vill inte avbryta för att jag tycker att den som pratar säger något ointressant, utan för att den som pratar säger något intressant. Det handlar om att jag vill ta fasta på någonting, vill komplettera med någonting, "här säger du någonting intressant, det här vill jag bolla vidare till den och den".
Med tanke på att en del debattörer gör allt för att prata sönder sina meddebattörer påminner Husu om att det inte är den som talar mest som vinner debatten i publikens ögon.
– Det handlar om hurdana argument debattörerna har. Folk uppskattar debattörer som kan lyssna på vad de andra säger och reagera på det.
Yle satsar på öppenhet inför riksdagsvalet
Pratsam tenor
Rikhard Husu kom till Yle år 2002. Till en början frilansade han vid sidan om studierna, men efter att ha slutfört sina journalistikstudier vid Svenska social- och kommunalhögskolan har han jobbat på Yle på heltid. Med några undantag har han jobbat med debatter under åren på Yle.
– Det här är det bästa jobbet. Jag vet att det låter som en kliché men jag får betalt för sådant som jag skulle göra annars också. Jag har ett intresse och en nyfikenhet för motsättningar, och jag är inte heller privat rädd för att ta fajter.
Det vittnar också kollegerna på Yle om. Husu uppfattas som en kunnig och påläst kollega, som sällan blir mållös, varken i studion eller utanför. På redaktionen gäller det att se till att man har vässat argumenten noga innan man ger sig in i en debatt med ett proffs.
Och det är inte bara orden han behärskar – Husu är den som tillsammans med redaktionschefen Jonas Jungar och ekonomiredaktören Patrik Schauman ofta står för underhållningen vid avskedsfesten eller pensionärskaffet. Denna skönsjungande tenors specialgebit är smäktande serenader.