Alla var glada, alla var positiva. Onsdag kväll i Jakobstad, hundratals människor hade samlats för att minnas sina stunder i Terazzohörnet. Ett hörn som skattar åt förgängelsen nästa vecka och ett gaturally som dött för länge sedan.

Initiativtagare till händelsen var Ann-Charlott Hästö i Jakobstad. Tillsammans med maken och vänner ville hon minnas Terazzohörnet och huset innan det rivs och ett nytt hus byggs på tomten.

Det gick inte att ordna en fest nere i den gamla källarkrogen som Ann-Charlott först tänkte, istället blev det upprop på Facebook och det slog an. Gaturallyt var som i fornstora dagar på onsdagkväll, nån hade till och med vågat sig ut med en cabriolet i kylan.

- Vad säger man man, jag är överväldigad. Jättekul att folk är här, säger Ann-Charlotte Hästö.

Nostalgikväll i Jakobstad

Jakobstads centrum fylldes med folk en onsdagkväll mitt i vintern

Nanna Rosengård i Dagsmark, Kristinestad, vill väcka en diskussion om människohandel. Hon har som missionär sett hur verkligheten ser ut i Grekland, och känner till att även Finland har en rätt stor genomströmning av offer för människohandel.

När det gäller människohandel i vårt eget land, anser Nanna Rosengård att det finns ett stort mörkertal. Hon säger att antalet sexhandelsoffer som strömmar genom Finland förmodligen är mycket högre än vad vi kanske tror.

Inofficiella siffror talar om uppemot 15 000 offer som genomströmmar vårt land.

- De här stannar ju inte i landet utan är på väg vidare. Men jag ser helt klart att vi har att göra här, säger Nanna Rosengård.

- Helt klart är Finland ett land som genompasseras av människohandelsoffer, säger överkommissarie Thomas Skur vid Österbottens polisinrättning.

Men att det skulle röra sig om tiotusentals fall tycker han låter högt.

- I så fall skulle det avspegla sig på något sätt i samhället. Det kan vara en definitionsfråga på vad man väger in i begreppet människohandel, säger Skur.

I vårt land är polisen sysselsatt med ett tiotal fall av människohandel årligen. Då är det i huvudsak fråga om arbetsrelaterad människohandel.

Nanna Rosengård. Nanna Rosengård Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

I vissa fall har arbetstagarna tvingats betala arbetsgivaren flera tusentals euro för att komma från sitt hemland för att arbeta i Finland. Skuldförhållandet har gjort det möjligt att kontrollera arbetstagarna redan innan de anländer till Finland.

Svåra att hitta

I Österbotten har polisen under de senaste åren undersökt några enstaka fall av människohandel. Att hitta de här fallen är inte helt enkelt.

- Människohandel är svåra brott att undersöka eftersom offret har oftast en beroendeställning till gärningsmannen och kontrolleras ganska hårt. Myndigheterna måste gräva fram de här fallen själva. De kommer sällan till polisens kännedom av sig själva, säger Skur.

De får vetskap om människohandelsfallen genom tips eller via arbetsskyddsmyndigheternas inspektioner på arbetsplatserna.

- Problemen är förstås kulturskillnader, språksvårigheterna och offrens saknar vanligen skyddsnät i Finland. Gärningsmannen utnyttjar offrets okunskaper om landets lagar och egna rättigheter och om arbetsgivarens skyldigheter.

Thomas Skur påminner också om att det inte alltid behöver vara fråga om utländska personer som blir offer för människohandel. Även finländare kan vara offer.

Människohandelsoffershjälp finns i Villmanstrand. Dit styr polisen de offer som själva vill ha hjälp.

Straffet för människohandel är max sex års fängelse.

Det blir allt glesare mellan byggnaderna på F&M Boats tidigare tomt på Brändö. Där står tre grävmaskiner och mellan dem kraftigt växande högar med sorterade rivningsrester.

- Det här framskrider som planerat. Två byggnader är borta, den tredje jobbar vi med och snart far också den fjärde, säger Mikael Sparf, vd för Sparal som sköter rivningen.

Mikael Sparf. Mikael Sparf, vd på Sparal. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Vad händer sedan?

- Markprover ska tas, sedan ska marken eventuellt saneras och därefter är det möjligt att börja bygga på tomten. Allt borde vara klart i slutet av april.

Då är tomten alltså redo. Men vad ska byggas där?

Tolv våningar högt

Detaljplanen medger fyra byggnader, två mindre och två större. Den största är tolv våningar hög och tar upp halva byggrätten eller 10 000 kvadrat. Intill den kommer en hälften så stor samlingsbyggnad. Tillsammans kan de två bli det som kallats Vasa Science Park, även om det ännu saknas beslut kring det.

Rivningsgrävmaskin i arbete på Brändö i Vasa. Rivningsgrävmaskin i arbete på Brändö i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

De två mindre byggnaderna är på 2600 kvadratmeter var. I det ena fallet är det oklart vad det ska bli, medan den andra byggnaden - den längs Wolffska vägen - ska bli energilaboratorium.

Oklart med universitetet

Men även där finns oklarheter. Vaasa Parks har inte lämnat in någon ansökan om byggnadslov eftersom det ännu är oklart med den största hyresgästen Vasa universitet.

Rivning på gång. Rivning på gång på Brändö i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Processen är på gång. Beslutet förbereds för att vi ska kunna behandla frågan i styrelsen. Många bitar ska ännu falla på plats innan vi kan gå till beslut, säger universitetets styrelseordförande Johnny Åkerholm.

Helt avgörande är det Tekes-bidrag som universitetet ansökt om. Det handlar om ett så kallat Inka-projekt (Innovativa städer, Innovatiiviset kaupungit) och totalt finns närmare tio miljoner euro i Tekes pott.

Bidrag för utrustning

I fallet med energilaboratoriet söker Vasa universitet inte bidrag för själva forskningen utan för forskningsinfrastrukturen, alltså utrustningen som behövs för den energiforskning som ska ske i byggnaden.

Sådana ansökningar är mycket ovanliga, enligt Esa Panula-Ontto, finansieringschef vid Tekes.

- Att behandla en sådana ansökning tar vanligtvis längre tid, säger Panula-Ontto som inte vill kommentera den ansökan som Vasa universitet har lämnat in.

Ansökan nästan färdig

Johnny Åkerholm hoppas på beslut redan i mars, men säger att det är möjligt att det drar ut till april månad. Först därefter kan Vaasa Parks gå vidare med en ansökan om byggnadstillstånd.

Ulla Mäki-Lohiluoma, vd för Vaasa Parks, hoppas att ansökan ska kunna behandlas av byggnadsnämnden redan om två veckor.

I Yles valkompass får riksdagskandidaterna ta ställning inte bara till riks- och utrikespolitiska ämnen, också några specifikt regionala frågor finns med.

Den regionala fråga som mest delar partierna och kandidaterna gäller kommunfusioner.

Det behövs fler kommunsammanslagningar i Vasa valkrets

Centerns kandidater tycker inte att fler kommunfusioner behövs. Av de 12 kandidater som svarat håller bara en kandidat till någon del med om påståendet. Två kandiater håller inte alls med och nio är till någon del av annan åsikt.

Svenska Folkpartiet är delat i frågan, även om merparten av de 13 svarande har lagt sina svar nära mitten. Sju av kandidaterna håller till någon del med om påståendet medan fem av kandidaterna är till någon del av annan åsikt. En kandidat omfattar påståendet till fullo.

Så här tycker kandidaterna om kommunfusioner i Vasa valkrets Bild: YLE

Socialdemokraterna är för fler kommunfusioner. Nio av 12 svarande håller helt med påståendet eller håller med påståendet till någon del. En socialdemokratisk kandidat väljer att inte ta ställning i frågan och två motsätter sig påståendet till någon del.

De grönas 14 kandidater är också till största delen för fler kommunfusioner. Tio av dem håller med påståendet helt eller delvis. En grön kandidat anser att kommunfusioner inte alls behövs och tre motsätter sig påståendet i någon grad.

Samlingspartiet ger klara besked. Av de 14 svarande tycker 12 att fler kommunfusioner behövs, endast två tycker annorlunda.

- Det är rätt typiskt för ”stadspartier” som Saml och SDP att vara för kommunfusioner. SFP är delat, det är symptomatiskt med tanke på hur deras kandidater sprider sig regionalt, säger statsvetaren Claus Stolpe på Åbo Akademi i Vasa.

- Centerns kandidater är negativa till kommunfusioner. Det tyder på att trenden med kommunfusioner kan bromsas om Centerns Juha Sipilä blir statsminister, säger Stolpe.

Claus Stolpe Statsvetare Claus Stolpe Bild: Yle/Malin Hulkki

"Alla kommuner i Österbotten borde ta emot flyktingar"

I den här frågan ser man en tydlig skillnad mellan partierna. Vänsterpartierna, de gröna och SFP håller till största delen med påståendet medan Centern, Sannfinländarna och samlingspartiet är emot.

- Det säger något om vilka partier som är mest positiva till flyktingar rent allmänt. I Centerns fall antagligen för att flera av deras kandidater kommer från små orter som skulle ha svårt att i praktiken genomföra det. Sannfinländarna är emot per definition, konstaterar Claus Stolpe.

"Finland har inte råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning"

Ovanstående påstående delar framför allt Svenska Folkpartiets kandidater. Sju av 13 svarande håller med påståendet till fullo eller till någon del, medan sex svarande är helt eller delvis av annan åsikt.

Också inom Samlingspartiet är åsikterna delade men majoriteten av de 14 svarande håller med påståendet.

Så här tycker kandidaterna i Vasa valkrets om vården. Bild: YLE/Linus Lång

De gröna, vänsterförbundet och SDP tycker att Finland har råd med social- och hälsovårdstjänster i nuvarande omfattning, med bara enstaka åsikter i den andra riktningen.

Sannfinländarna är delade i den här frågan.

- Det intressantaste här, men som också skiner igenom i andra frågor, är hur nära varandra Centern och SDP tycks stå, säger Claus Stolpe.

"Ett Nato-medlemskap skulle stärka Finlands säkerhetspolitiska ställning"

De största Nato-ivrarna bland de österbottniska kandidaterna är samlingspartisterna. Alla 14 svarande kandidater håller med påståendet till fullo eller delvis.

Vänsterförbundet och Centern är lika tvärt av annan åsikt. Socialdemokraterna motsätter sig också Nato-påståendet till största delen.

Så här tycker kandidaterna i Vasa valkrets om Nato Bild: YLE/Linus Lång

De grönas kandidater är till största delen emot Nato-påståendet men det finns gröna Nato-förespråkare också.

SFP:s kandidater är också delade i den här frågan men merparten håller med påståendet.

Via valkompassen kommer du också till Valgalleriet. Alla kandidater har getts möjlighet att delta i en fyra minuter lång intervju där de har chansen att svara på frågor mer mångordigt.

Graferna anger läget bland de svarande kandidaterna den 11.3. De kandidater som inte ännu gett sina svar till Valkompassen har ännu några dagar tid på sig att komplettera sina svar.

Leo Komarov gjorde sitt sjunde mål för NHL-säsongen när hans Toronto Maple Leafs besegrade Buffalo Sabres.

Matchen stod 1-1 när Komarov steg fram. Han tajmade sin rusch mot målet perfekt. Det gjorde även David Booth som hittade finländaren vid den bortre stolpen med sin passning.

Sneaky Leo Komarov Goal.: http://t.co/35Wm46pUF1 käyttäjältä @YouTube

— Arto Juhani (@KNKTN) March 12, 2015

Fullträffen var Komarovs första sedan den 21:a febuari. Han har nu samlat ihop 7+15=22 poäng på 49 matcher.

Toronto vann matchen på straffar efter att 3-3 stått på tavlan efter ordinarie speltid. Tyler Bozak satte din den avgörande straffen.

Trots segern har Toronto i praktiken en omöjlig uppgift i att försöka ta sig till slutspel. Maple Leafs har 18 poäng upp till Boston Bruins som är på väg till playoffs som sista lag i den östra zonen. Grundserien i NHL avslutas den elfte april.

Det har blivit mycket ovanligare att beväringar avbryter sin tjänstgöring vid Nylands brigad i Ekenäs. Rekordvintern 2013 avbröt nästan var fjärde beväring men tack vare olika åtgärder är siffran nu betydligt lägre.

Vintern 2013 var dålig för statistiken, då avbröt 23,5 procent av beväringarna.

- Det extrema vintervädret kan ha inverkat, tror informatör Merja Laaksonen.

Mjukare start för beväringar

Efter rekordsiffran samlades brigadstaben och utbildningspersonalen till ett möte för att ta i tu med problemet.

Bland annat gick brigaden in för att beväringarna skulle få en mjukare start. Redan sommaren 2013 kunde beväringarnas familjer hälsa på redan under det första veckoslutet.

Dessutom har mattiderna setts över så att alla har tid att äta ordentligt.

Åtgärderna har burit frukt - nu är andelen avbrytande beväringar nere i 7,5 procent, det vill säga en av tretton.

Brigaden finns med på Facebook

Försvarsmakten satsar också på att få kontakt och aktivera blivande beväringar med hjälp av sociala medier. Beväringar bjuds in till en grupp på Facebook där de enkelt kan ställa frågor och få tillgång till information.

Det är beväringskommittén som håller i gång gruppen och svarar på frågor. Dessutom övervakas gruppen av stamanställda.

Gruppen är sluten och det krävs en inbjudan för att bli medlem. På så sätt garanteras att bara de som verkligen tillhör kontingenten är med i gruppen.

Tidningen Västra Nyland var först med nyheten.

Oravais var utan vatten på torsdagsmorgonen. En huvudledning har sprungit läck längs Jeppovägen och nu arbetar man på att hitta den exakta platsen för läckaget.

- Vi har det ganska bra lokliserat redan, säger Kenneth Engström som är vatten- och avloppsverkschef i Vörå.

Det var vid sextiden på torsdagsmorgonen som övervakningssystemen indikerade att ett läckage har uppstått.

- Bara vi får grävmaskinen på plats tar det inte länge att lappa läckaget, säger Engström.

Vid tiotiden lyckades man pumpa vatten via serviceledningar till området och nu är läget så gott som normaliserat.

- En handfull gårdar är utan vatten men vi jobbar på saken, säger Kenneth Engström.

För hockeyspelarna Erik Riska och Tim Ekman samt tränaren Kaj Ekman är finskan inget stort problem. De har lärt sig att våga prata utan att vara rädd för att säga fel tack vare idrotten.

- Nu för tiden pratar jag helt okej finska. Grammtiken jag lärde mig i skolan är visserligen en grund men det är tack vare militärtiden på finska och ishockeyn som jag idag pratar nästan bara finska, säger Riska.

I Vasa ishall går en stor del av träningarna på finska. Det gäller också för juniorerna.

- Många av juniortränarna är tvåspråkiga och vi kan ta det skilt på svenska om det är någon som inte hänger med, säger tränaren Kaj Ekman som lärt sig den praktiska finska han kan tack vare idrotten och arbetet.

Gemensamt mål blir gemensamt språk

- Jag möter många människor via ishockeyn, när vi spelar i samma lag har vi ett gemensamt mål och då gäller det att kunna kommunicera för att uppnå målet, säger Riska.

Junioren Tim Ekman har spelat ishockey i tre år.

- Jag har lärt mig mycket finska genom att spela ishockey. Det jag kan prata om på finska är sport.

Tim Ekman tycker inte att det är något fel på den finskundervsining han lär sig i skolan.

- Det pratas mer finska än svenska på träningarna och det är bra så att jag kan lära mig finska.

- Det är lägre tröskel att våga prata finska när juniorerna känner varandra och har roligt tillsammans. Sonen Tim pratar kanske inte så mycket finska än men han har många i samma lag som pratar finska. De skämtar och har roligt och det gör inget att det inte är ordentlig finska. Det är det viktigaste, säger Kaj Ekman.

Efterlyser språkutbyte

Erik Riska säger att han i den finskundervisning han fick i skolan lärde sig mest grammatik.

- I en diskussion kan du inte börja fundera på grammatiken. Du måste våga prata om du möter någon som inte pratar svenska.

Han säger att han i skolan nog var med om praktiska diskussionsövningar men det var med en annan elev som han visste hade svenska som modersmål. Han menar att det då var för lätt att gå tillbaka till finskan trots att det var finska de skulle prata.

- Jag skulle vilja se mer utbyten mellan skolor över språkgränserna att du kan få öva på finskan med någon som inte kan svenska.

Riska säger att det är individuellt vad du vågar prata.

- Jag lever med inställningen att inte ge pikar om någon säger fel. Det sätter spår, vilket det har gjort för mig. Det är bra för våra juniorer som Tim att de har inställningen att det inte gör något om de säger fel.

- Jag har inte hört någon pika någon om att säga fel här i ishallen. Skulle det ske ingriper vi tränare, säger Kaj Ekman.

Slutspel i division 1 i innebandy har länge varit en dröm för klubbarna. Nu blir det verklighet och på lördag spelas de första kvartsfinalerna där bland annat SB Vaasa möter Lovisa Tor och Blue Fox drabbar samman med M-Team.

Förändringens vindar har blåst över innebandyn den här säsongen när även lagen i division 1 går en intressant vår till mötes. Klubbarna har länge haft en önskan om att få spela slutspel och nu blir det verklighet.

- Det var många klubbar och spelare som pressade på och alla ville att det skulle spelas slutspel. Det gick ganska så snabbt och lite förvånad är jag att det gick så pass snabbt men mest tacksam. Vi har satsat på att vara i vår bästa form nu och spelet har hela tiden blivit bättre, säger Marko Luoma som är chefstränare för SB Vaasa till Yle Sporten.

Förra säsongen spelade SB Vaasa ligakval där man till slut föll mot Nokian KrP. Att ha ligakvalet i bagaget är viktigt nu då man går in i slutspelet menar Luoma.

- Det är viktigt och vi har nästan samma trupp som förra året. Alla vet vad som gäller och man får spela mycket hårdare, säger han.

SB Vaasa mot Lovisa Tor

SB Vaasa slutade på fjärde plats i grundserien och nu väntar Lovisa Tor i kvartsfinal. Lagen har mötts två gånger tidigare den här säsongen med varsin seger som resultat.

SB Vaasa skrapade ihop en poäng mer än Tor i grundserien så det blir ett mycket intressant möte i kvartsfinalerna.

- Man har följt med idrotter och lagsport på tv och det är alltid tufft då det blir slutspel, det är de matcherna man vill spela. Vi ska hoppas att det kommer mycket publik också på matcherna. I grundserien hade vi mycket sjukdomar och skador men nu är alla friska, säger anfallaren Jesse Palmberg.

Intressant vår även i Nykarleby

Blue Fox från Nykarleby gjorde också en helt godkänd insats i grundserien och laget slutade på sjätte plats. Det resulterade i att man nu får möta tvåan M-Team från Helsingfors i kvartsfinal.

Backklippan Jori Isomäki var varit med om nästan allt som finns inom innebandyn i Finland. Han har spelat i ligan med Blue Fox, OLS och SPV och vunnit ligaguld med SPV. Dessutom har han spelat över 40 A-landskamper för Finland och har tre VM-medaljer på sin meritlista. Men ett slutspel i division 1 är nytt även för den 40-åriga veteranen.

- Det är klart att det blir roligt då det är första gången. Vi har väntat på det här hela säsongen och vi blir som små barn när vi får njuta av de här matcherna. Vi förväntar oss att vi ska spela bättre än vad vi har gjort hittills i år, vi har inte hittat det spel som vi ville den här säsongen men vi hoppas att vi ska hitta det till slutspelet, säger Isomäki

I de två grundseriematcherna mellan Blue Fox och M-Team gick samtliga poäng till Helsingfors. Blue Fox chefstränare Markus Åbb ser ändå positivt på matcherna som kommer.

- Första tanken var äsch men ju längre man har tänkt på det så desto säkrare har jag blivit på att vi kommer att vinna och gå vidare. I hemmamatchen mot M-Team spelade vi bra men i bortamatchen var vi riktigt dåliga. Vi ska försöka vinna de två första matcherna. De äldre spelarna kommer att kliva fram under slutspelet och jag tror att vi har bra chans att gå långt, säger han.

Blue Fox lag den här säsongen är en blandning av gamla rävar och unga spelare. Just nu är alla i laget friska och nyckeln till att behålla formen hos alla är att gå runt på alla kedjor och låta alla spela i slutspelet.

- Det är många matcher på kort tid så det kommer nog att kännas i kroppen men jag är ju ung så jag klarar nog det. Det är nog skönt att det finns flera rutinerade spelare i laget som kan ge värdefulla tips, säger Alexander Nyman som tillhör den yngre skaran i laget.

Slutspelet spelas i formen bäst av tre matcher och finalserien inleds den 28 mars. Det lag som står som segrare stiger direkt till ligan. Tvåan får kvala till ligan.

Kvartsfinaler i division 1:

Steelers - SBS Wirmo

M-Team - Blue Fox

LaSB - SB Welhot

SB Vaasa - Lovisa Tor

Det statliga isbrytarbolaget Arctia Shippings anställda strejkar.

Finlands Sjömansunion och Maskinbefälsförbundet förkastade riksförlikningsmannens senaste bud om Arctia Shippings kollektivavtal, och isbrytarna gick i strejk på torsdag eftermiddag.

Konflikten slår speciellt hårt mot området längst upp i Bottenviken, dit fraktfartygen inte kan ta sig utan isbrytarhjälp.

Riksförlikningsman Minna Helle försökte ännu under natten hitta en lösning på konflikten. Hon lade fram ett medlingsbud, som parterna ändå inte gick med på.

Finlands Skeppsbefälsförbund godtog däremot riksförlikningsmannens bud, och går inte i strejk.

Tjälskadorna på vägarna förutspås bli värre än normalt den här vintern.

Den milda regniga vintern har orsakat mycket skador i vägbeläggningen och på de sträckor som är värst drabbade kommer hastighetsbegränsningar att införas.

I början på vintern var grundvattennivån hög och is bildades i vägkonstruktionerna. Den milda vintern har redan orsakat tjälskador i ytan på grusvägar.

Tjälskadorna förvärras om det regnar och våren framskrider snabbt.

Kalla nätter minskar å sin sida tjälskadorna.

Petehelikopterns rättsliga efterspel med stora återbetalningskrav håller på att spilla över på Vasa sjukvårdsdistrikt.

På torsdagen var det final i den fem dagar långa rättegången i Österbottens tingsrätt i Vasa. Styrelsen för Petes stödförening står åtalad, men det absolut tyngsta lasset kommer verksamhetsledaren att tvingas bära.

Han är bland annat misstänkt för grovt skattebedrägeri och grovt subventionsbrott.

I dag, på den sista dagen, hördes representanter från Vasa sjukvårdsdistriktet. Distriktet är inblandat eftersom man bidrog med sjukvårdstjänster till helikoptern. Rätten utfrågade Timo Keistinen, tidigare ledande överläkare, och Olle Gull, förvaltningsdirektör.

Skiljda pengar

Räddningshelikoptern Pete. Räddningshelikoptern Pete

- Vi visste ju att RAY:s bidrag skulle användas för helikoptern, och från stödföreningen sade de att pengarna skulle hållas skiljda, sade Olle Gull i rätten.

Politikerna i sjukvårdsdistriktet ställde sig bakom Pete från början år 2005 genom att vika 80 000 euro för en läkartjänst till helikopterverksamheten. Men dessutom utökades bemanningen under sommarmånaderna så att ett team alltid jourade på Vasa räddningsverk under helgerna. Och för det här fakturerade Vasa sjukvårdsdistrikt.

"Befängd tanke"

Dag fem i Peterättegången. Peterättegången dag fem i Österbottens tingsrätt Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Jag förstår nu efteråt att RAY kan uppfatta det som att deras pengar gick till det här, sade Olle Gull i tingsrätten.

- Men det är ju en helt befängd tanke. Det vi har fått betalt med är de pengar som österbottningarna har samlat in för att Pete ska kunna flyga och för att Pete ska kunna ha en bemanning.

Rättegång nästa höst

Enligt Gull kommer sjukvårdsdistriktets ansvar att utredas vid en skiljd rättegång, antagligen på hösten 2015. Vid det laget borde stödföreningens ansvar vara helt klarlagt.

Enligt advokat Christer Eriksson, förvaltare för stödföreningens konkursbo, kommer den rättegången bland annat att behandla en engångsöverföring på drygt 70 000 euro från föreningen till sjukvårdsdistriktet strax före konkusen.

- Det finns nu ett krav på att de pengarna återförs till RAY, säger Christer Eriksson.

Slutpläderingarna hölls på torsdag eftermiddag. Förutom åklagaren och de två försvarna höll också RAY:s och Skatteverkets representant varsin slutplädering.

Läs också:

Miljonskadestånd i Peterättegång

Efter storebrorsorna Alexei jr och Roman verkar också Sergei Eremenko vara på väg mot en fin fotbollsframtid. För andra matchen på raken lyckades den yngsta i brödraskaran i målskyttet i juniorlandslaget.

På tisdagen vann Finlands U16-pojkar borta över Luxemburg med 4-2, på torsdagen fick de blåvita pojkarna nöja sig med oavgjort. Gemensamt med båda matcherna var en målskytt med ett bekant efternamn.

FF Jaro-tränaren Alexei Eremenkos yngsta son och utlandsproffsen Alexei jr och Roman Eremenkos lillebror Sergei Eremenko stod för Finlands enda fullträff på en regntung plan i Luxemburg.

Finlands mål kom i den 31:a minuten då Eremenko satte in 1-0 på Timo Stavitskis inlägg. I den andra halvleken kvitterade sedan hemmalaget från straffpunkten och slutsiffrorna skrevs 1-1.

– Det här var två bra matcher. Vi såg igen vad våra spelare kan och vad vi måste koncentrera oss på med klubblagen, säger tränaren Kimmo Lipponen på Bollförbundets webbplats.

Sergei Eremenko, som byttes ut i den 41:a minuten, förbereder sig för ligasäsongen i Jaros led. Han gjorde ligadebut som 15-åring förra sommaren.

Ett egnahemshus förstördes i en brand på Lisavägen i Smedsby på torsdag kväll. Ingen skadades i branden.

När räddningsmanskapet kom till platsen möttes de av stora rökmoln och även lågor syntes inne i huset.

För att komma åt att släcka branden blev de tvungna att byta upp taket.

Närmaste grannhus var inte hotat, trots att avståndet dit vara bara cirka tio meter.

Husets invånare, en fyra personers familj, var inte hemma när det började brinna. Det var en förbipasserande som lade märke till branden och larmade brandkåren.

Räddningsverket fick larmet klockan 18 på torsdag kväll.

Uppdaterad

Vargjägarna som dömdes för grovt jaktbrott i Perho, överklagar domen.

Jägarnas advokat anser att gränsen är oklar för när en varghybrid återgår till att bli varg, skrvier Vasabladet. Bland annat det här kommer det att handla om när ärendet går till Vasa hovrätt.

Enligt jord- och skogsbrukets förvaltningsplan för vargstammen bör den hållas genetiskt ren. Det är därför tillåtet att jaga varghybrider.

"Korsningar mellan varg och hund och förvildade hundar som ingår i vargflockar elimineras", står det i förvaltningsplanen.

Inte lika skygga

Varghybrider påträffades i Perho redan på 1990-talet. En varghybrid undviker inte människan som vargar vanligen gör och kan därför ställa till med skada.

Begreppet varghybrid används även om alla hundar med inblandning av varg, trots att korsningen kan vara flera generationer gammal.

Enligt ett internationellt avtal återgår en hundvarg att vara hund först efter fem generationer. Advokaten vill aktualisera frågan om det samma inte borde gälla för varghybrider.

Läs också:
Tolv jägare döms för vargjakten

Nu är slutspelslagen klara i ishockeyligan. Det blev SaiPa som gick bet på chansen att gå direkt till kvartsfinal, dit Jyp i den sista omgången säkrade hemmafavör. Helsingfors IFK steg en placering och möter Ilves i den första slutspelsomgången.

Mycket var ännu oklart inför den sista omgången. Vilket lag säkrar hemmafavör i semifinal och vilket i kvartsfinal? Och kanske framför allt: Vilket lag hamnar utanför topp-6 och är tvunget att inleda slutspelet i den första omgången?

På den första frågan blev svaret Tappara. Tammerforslaget vann hemma över KalPa med 2–1 efter förlängning och knep andraplatsen i tabellen med tre poängs marginal till Lukko, som ikväll förlorade hemma mot Pelicans med 1–2.

Det var redan tidigare klart att Kärpät vinner grundserien. Uleåborgslagets lucka ner till Tappara blev till slut nio poäng då Kärpät avslutade grundserien med ett 2–3-hemmanederlag mot Jyp. Det innebar samtidigt att Jyväskylälaget tog hand om fjärdeplatsen och säkrade hemmafavör i kvartsfinalskedet.

SaiPa ner till "trösteplayoff"

Förloraren i kampen kring det övre slutspelstrecket då? Jo, det blev SaiPa. Villmanstrandslaget föll på hemmais med hela 0–4 mot gästande Blues, som tack vare sin seger knep femteplatsen i grundserien.

Sexa kom KalPa med tre poängs marginal till SaiPa, som de facto blev passerat av Helsingfors IFK. Rödtröjorna satte punkt för sin grundserie med en 5–2-hemmaseger över Ässät och lade beslag på sjundeplatsen i tabellen.

I bottenskiktet avslutade jumboduon TPS och Sport sina säsonger med varsin seger. TPS besegrade HPK på hemmaplan med 5–2, medan Sport slog Ilves med 3–2 efter förlängning på Kopparön i Vasa.

Blues lagkapten Kim Hirschovits (13+45=58) tog hem poängligan framför allt tack vare en stark avslutning på grundserien. Till skyttekung korades för andra året på raken Tapparas guldhjälm Olli Palola som stod för 29 mål.

Kaksinkertaisen maalikunkun mietteet historiallisesta suorituksesta! #Tappara #Tampere #Liiga pic.twitter.com/HVr3PDNF2e

— Tappara Official (@Tapparaofficial) March 12, 2015

Resultat:
HIFK - Ässät 5-2 (2-0,0-1,3-1)
Kärpät - JYP 2-3 (0-0,1-2,1-1)
Lukko - Pelicans 1-2 (1-2,0-0,0-0)
SaiPa - Blues 0-4 (0-0,0-1,0-3)
Sport - Ilves 3-2 (0-1,2-0,0-1) efter förlängning
TPS - HPK 5-2 (2-0,2-0,1-2)
Tappara - KalPa 2-1 (0-1,1-0,0-0) efter förlängning

Den första slutspelsomgången (bäst av tre):
HIFK - Ilves
SaiPa - Ässät
Matchdatum: 14.3, 15.3 och (vid behov) 17.3.

Kvartsfinaler (bäst av sju):
Kärpät - ?
Tappara - ?
Lukko - KalPa
JYP - Blues

I Ryssland har så gott som alla finländska företag stoppat sina investeringsprogram på grund av den ekonomiska krisen. Det enda undantaget är den österbottniska fönstertillverkaren Skaala som i går öppnade sin första fabrik i S:t Petersburg.

– Vi fattade beslutet redan för fyra år sen, säger Skaalas koncernchef Markku Hautanen. Den ryska marknaden är stor och det lönar sig med en etablering.

– I det segment där vi konkurrerar är marknaden fyra gånger större än i Finland, och då pratar vi enbart om S:t Petersburg.

Det senaste året har det varit tunnsått med finländska investeringar i Ryssland. Landets ekonomiska kris och politiska osäkerhet har stoppat de flesta investeringsplaner. Nästan alla finländska företag i Ryssland förbereder sig på ett negativt resultat i år. Hautanen betonar att man är medveten om riskerna, men möjligheterna vägde tyngre.

Investeringen går på fyra miljoner euro och fabriken har 30 anställda. Kapaciteten är 50 000 fönster i året. En volym som är dubbelt större än de fönster som företaget exporterade till Ryssland i fjol.

Den ryska fabriken sätter ihop komponenter som importeras från Finland. Bara själva glaset tillverkas i Ryssland. Företaget är berett att investera i en rysk träproduktion nästa år ifall det ekonomiska läget är gynnsamt.

I Ryssland domineras marknaden av billiga plastfönster. Skaala tillverkar fönster av trä och aluminium. Produkter som ännu inte har slagit igenom i Ryssland, trots att lagstiftningen numera uppmanar till energieffektiva lösningar.
Bolaget ser nya höghus och affärscentrum som sina kunder. Samtidigt förväntas den ryska byggbranschen backa med 20 procent i år.

– Siffrorna oroar oss inte eftersom företaget satsar långsiktigt, säger koncernchef Hautanen. Nu när vi har mer med rubeln att göra är vi också konkurrenskraftigare. I jämförelse med de företag som enbart exporterar hit har vi ett bra läge.

I fjol hade bolagets ryska försäljning en omsättning på fyra miljoner euro. Företaget har budgeterat samma summa för i år, men hoppas att marknaden skjuter fart redan nästa år och då hoppas det kunna utnyttja det faktum att företaget har en lokal tillverkning.

Skaala har sju fabriker i Finland där det i fjol tillverkades 200 000 fönster. Bolagets omsättning var 95 miljoner euro.

Läs också:
Österbotten leder BNP-ligan

Polisen vill se fler övervakningskameror i Österbotten. Bakgrunden är de stora skillnaderna mellan kommunerna. Till exempel har Pedersöre satt upp 20 kameror medan Närpes inte äger en enda övervakningskamera.

I Jakobstad och Vasa finns hundratals kameror. Samtidigt har till exempel Kronoby kommun en enda kamera, och den är inte ikopplad.

I ett brev till alla kommuner pejlar polisen därför intresset för att rigga upp kameror. Tanken är att kommunerna köper kamerorna och polisen sköter övervakningen.

- Nu har vi en central i Seinäjoki som är bemannad dygnet runt. Vi kan lätt få en hel del trådar dit. Inte så att vi följer allt hela tiden, men enligt behov för att utreda brott, säger överkommissarie Erkki Kerola vid Österbottens polisinrättning.

Attrapper i Karleby

Redan nu kan polisen rätt enkelt få information från kamerorna i till exempel Pedersöre.

- Det krävs bara att vi skapar ett användarkonto och lösenord så kan de komma åt det via internet, säger it-tekniker Jigor Nykvist.

I Vasa och Karleby finns redan kameror som är kopplade till polisen. I Vasa handlar det om 20 kameror som filmar kring torget, resecentret och en del gator. Karleby har enligt polisen färre än tio kameror. En del av dem är dessutom attrapper som alltså inte filmar något alls.

Jakobstad har kamera-anläggningar vid ungefär tio fastigheter. Men där finns många, mellan 5 och 15 kameror per anläggning så totala antalet kameror ligger kring 150-200.

Fräck stöld i Pedersöre

Varför har då Pedersöre så många fler kameror än till exempel Kronoby och Närpes? Det hela började då rektorer tog kontakt och ville få slut på ofog och skadegörelse på skolgårdarna på helgerna.

Sedan 2011 har Pedersöre kommun lagt upp 20 övervakningskameror på olika håll i kommunen, och fler är på kommande.

Pedersöre har också riggat upp fyra kameror i kommungården. Kommunen valde det i stället för att låsa dörrarna. Upptakten var en stöld där en person gick in i kommungården, skruvade lös en dator och tog den under armen.

- Och gick förbi infon. Ut på gatan bara mitt på ljusa dan, säger Nykvist.

"Fota mig bäst de vill"

Invånarna i Pedersöre verkar inte ha något emot kamerorna, även om en del överraskas av att de är så pass många.

- Jag har funderat på det någon gång, att blev jag filmad nu? Men så brukar jag tänka att vem orkar se på bandet, det är så långt. Bara om det händer något tittar de på det. Men klart, bilderna får inte ges vidare, säger en kvinna i Esse.

- Det är bra. Om det kommer obehöriga och förstör något så ser de ju vem det är, säger en annan dam.

Men är det inte otrevligt att du kan bli filmad lite här och där?

- Nä, jag har inget att dölja. Jag gör inga hyss. De får fota mej bäst de vill, spelar ingen roll.

Klistermärke eller skylt?

Enligt Kerola är det ingen risk att materialet från kamerorna skulle hamna i fel händer. Filmerna sparas i ungefär två veckor.

Kerola påpekar också att kommunerna måste sätta upp information om att det finns övervakning på området.

Det här tolkas lite olika av kommunerna. I Pedersöre har kommunen skyltar vid alla kameror.

- Inte så att vi har en pil att där är kameran. Men medelande om att det finns övervakning på området.

Vasa nöjer sig däremot med ett litet klistermärke nära kameran. Enligt Klaus Koivula är Vasa stads kameror också rätt små och undangömda.

- Men man ser dem om man vet var man ska leta, säger Koivula.

Enligt Kerola kan det till och med vara bra att marknadsföra att det finns kameror.

- Det har en förebyggande effekt, i synnerhet om man marknadsför att det finns en polis i andra ändan.

Anföll äldre på öppen gata

Enligt Kerola är övervakningen i de österbottniska städerna allra sämst i Seinäjoki centrum. Polisen märkte det i samband med att flera äldre rånades i vinter.

- Det var unga män som ganska våldsamt anföll dem och tog pengar och handväskor. Mitt på dagen på öppen gata i centrum, säger Kerola.

Till slut lyckades polisen få bildmaterial från en händelse och kom rånarna på spåren.

- Men hade vi fått det materialet förr kunde vi ha rett ut brotten mycket snabbare.

Enligt Kerola kunde kamerorna också bidra till att lugna trafiken i glesbygden. Och så kunde man kolla upp hur misstänkta bilar har rört sig.

Inom mars vill polisen ha svar på om kommunerna är med på att rigga upp flera kameror. I maj kan de första kamerorna dyka upp enligt överkommissarie Erkki Kerola.

Österbotten uppvisar högst bnp-utveckling av landskapen i Finland. Det förvånar inte Ekeris vd Mikael Eklund. Det är dags för beslutsfattarna att inse hur viktig Österbotten är för Finland, säger Eklund.

Statistik som YLE tagit fram visar att Österbotten toppar bnp-utvecklingen i landet. Räknat per invånare har bruttonationalprodukten per ivånare ökat i Österbotten med 24,4 procent från år 2000 till 2012. Det ska jämföras med landets medeltal som är 14,4 procent. Sämst har utvecklingen varit i Kymmenedalen där bnp öka med endast 0,3 procent.

Lägg till att Österbotten har den lägsta arbetslösheten i landet, undantaget Åland, och landskapet ligger bra till i en landsjämförelse.

Mikael Eklund Lokalt går det bra fast världsekonomin gungar, säger Ekerichef Mikael Eklund Bild: YLE/Patrik Enlund

- Det finns många företag i landskapet som har en större exportandel än Ekeri, säger Eklund.

Förklaringen till den goda utvecklingen i Österbotten sägs vara den mångsidiga exportindustrin och energiklustret i Vasa. Eklund håller med. Historiskt hittar Eklund också förklaringar i kontakterna till Sverige, och lantbrukare som sadlat om till företagare när jordbruken blivit för små.

Statistik hjälper inte

Dagsläget är ändå bekymmersamt. Vi blir inte hjälpta av konjunkturen, inte av valutan, och inte av de politiska besluten, slår Eklund fast. Tvärtom har företagen rentav fått uppleva lite mera byråkrati och pålagor än tidigare.
Det behövs mindre av den varan, säger Eklund. Men det är ändå inte frågor av avgörande betydelse. Betydligt viktigare är att staten kan fatta beslut om nödvändiga investeringar i infrastruktur.

- Riksåttan och Karleby-Jakobstads flygplats är livsavgörande för exportindustrin.

Eklund förklarar det med att många av Ekeris kunder anländer med flyg, många av släpen körs ner till Åbo för vidare export.

Hur öka konkurrenskraften?

Jag hoppas nästa regering vågar ta mera statsmannabeslut och mindre politiska beslut. Lite mera hjälp på vägen behöver vi från granitborgen

- Sänkt lön är inte den stora lösningen. Jag är inte missnöjd med vad vi får ut av vår personal i dag, säger Eklund.

Men varför ska det vara heligt att gå i pension vid 65-års ålder, frågar sig Eklund. Vi lever längre och är friskare så varför inte jobba något år till, föreslår Eklund.

- Invandringen har också varit på tal och Eklund ser inga problem med att den kunde öka.

Ny regering på kommande

Så hur mycket påverkar då besluten i regering och riksdag företaget Ekeris konkurrenskraft? Egetligen inte så mycket. 80 procent av konkurrenskraften beror på beslut som fattas i företaget, resten ansvarar politikerna för, uppskattar Eklund. Men om redan enfemtedel av konkurrenskraften beror på politiska beslut är det förstås mycket och ger företagen rätt att ställa krav och förhoppningar på den nya regeringen.

- Jag hoppas nästa regering vågar ta mera statsmannabeslut och mindre politiska beslut. Lite mera hjälp på vägen behöver vi från granitborgen, säger Eklund.

En man gick ned sig på isen vid Strömsösund i Västervik i Vasa strax före klockan sju på fredag morgon.

Han var ute med sin hund som sprang ut på isen. Isen brast och mannen gav sig ut för att rädda hunden.

Även mannen gick ned sig. Men han kunde ta sig upp och hem på egen hand.

Brandkåren ryckte ut eftersom en förbipasserande såg händelsen och larmade.

Tillägg till artikeln 13.3.2015 klockan 08:40:

Även hunden klarade sig. Mannen lyckades få upp den på isen innan isen brast under honom.