Norra Europas största berg- och dalbana. Det är vad Powerpark i Alahärmä kan visa upp till sommaren. Enligt vd Mikko Kiviluoma är det Powerparks största enskilda satsning hittills.

Markarbetena pågår redan i Alahärmä - det kan Mikko Kiviluoma tacka det milda vädret för. Det handlar nämligen inte om någon vanlig berg- och dalbana. Den här klättrar inte bara högt upp, 40 meter upp i luften utan åker också flera meter ned under marken, under den damm som finns på nöjesparken.

Byggarbete pågår i Alahärmä. Bygge av ny berg- och dalbana vid Powerpark i Alahärmä. Bild: Powerpark

- Det är något helt nytt, inte bara för Norden utan för hela Europa, säger vd Mikko Kiviluoma.

Accelerar som F1-bil

Banans längd är 860 meter. Men det är accelerationen som är unik. Den går från 0 till 100 kilometer i timmen på bara 1,9 sekunder - snabbare än en Formel 1-bil. Enligt ett pressmeddelande får besökarna uppleva hela 4,5G, det är ungefär hälften så starka krafter som piloterna i ett stridsflygplan utsätts för.

- G-krafterna är alldeles osannolika. Det här är något som alla måste pröva på, säger Kiviluoma som ändå intygar att det är tryggt att åka i den nya berg- och dalbanan försutsatt att man är tillräckligt lång.

G-krafterna är alldeles osannolika. Det här är något som alla måste pröva på

Powerpark öppnar den andra maj. Men den nya berg- och dalbanan blir inte färdig till dess.

- Den kommer att öppna i mitten av juni.

I början av oktober ger den svenska schlagerdrottningen konserter i Vasa och Jakobstad. Nielsen har i år varit programledare för den svenska Melodifestivalen och år 2014 vann hon tävlingen med låten ”Undo”.

Lördagen den 4 oktober hålls konserten i Vasa yrkesinstitut och söndagen den 5 oktober i Runebergssalen i Jakobstad. Senast i höstas besökte Nielsen Österbotten höstas i samband med en välgörenhetskonsert i Närpes.

År 2008 kom Nielsen tvåa i den svenska Melodifestivalen med låten ”Empty Room” och i dag är hon en av de mest folkkära artisterna i Sverige.

Gasbilen är ännu en raritet på våra vägar. I Finland finns i dagsläget cirka 1700 gasdrivna bilar. I Österbotten finns bara en tankningsstation, men Stormossen öppnar den andra sommaren 2016.

Till det yttre ser den ut som vilken bil som helst, men inuti är maskineriet lite annorlunda. Bilens bränsle är nämligen gas. Sedan årsskiftet har Leif Åkers, vd på Stormossen, rattat bilen för att få skaffa sig erfarenhet.

- Egentligen är den som vilken annan bil som helst. Man märker ingen skillnad om man kör på gas eller bensin. Största skillnaden är väl att den är lite tystare, säger Åkers.

Tankluckan Bilen går att tanka med både bensin och gas. Bensintanken rymmer endast 12 liter bensin. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Matavfall blir till bränsle

Senast sommaren 2016 är det tänkt att Stormossen öppnar sin egen tankningsstation för gasbilar. Gasen säljs i kilo och jämfört med vanlig bensin kostar gasen cirka en euro per liter.

Nästa sommar kommer också Vasas nya stadsbussar att köra på biogas från Stormossen.

Bilar. Bild: YLE/Stella Brunberg

- Det känns bra att inte köra på fossila bränslen. Gasbilens koldioxidutsläpp är 97 procent mindre än en bensindriven bil.

I Finland finns cirka 1700 bilar som kör på gas. I Sverige är motsvarande siffra 40 000.

Läs mera:

Nu kan du tanka gasbilen i Österbotten

Sorteringskampanj ska ge mer biogas till Vasabussar

Wärtsilä i Vasa har öppnat en ny ut- och infart för sina tunga transporter och ber nu att allmänheten ska respektera bommarna längs Träskgatan.

Arbetet har pågått ända sedan sommaren, men nu börjar det vara klart. Enligt Marica Lassus, informationschef på Wärtsilä, kommer den nya öppningen till fabriken att börja användas alltmer.

- Den förenklar våra processer.

Så här stora motorer tillverkas i Vasa. Tung transport från Wärtsilä. Bild: Marica Lassus

- Dels handlar det om motorer som ska vidare till kunder, dels ska motorer transporteras till vår anläggning för provkörning av dem, säger Marica Lassus.

Högst femton minuter

Enligt Lassus handlar det aldrig om särskilt långa stopp, 10 till 15 minuter på sin höjd. Kommer du som bilist västerifrån längs Träskgatan kan du välja att köra runt Wärtsiläs fabrik längs Storalånggatan. Kommer du österifrån och möts av bommarna är det inte lika enkelt.

- Har du bråttom kan du försiktigt försöka vända om och köra tillbaka samma väg som du kom ifrån.

Har du bråttom kan du försiktigt försöka vända

Vändplan kompletterar

- Under morgontimmarna, när trafiken är som livligast, är bommarna inte i användning.

Förutom bommar och varningsljus har Wärtsilä också byggt en vändplan i anslutning till den nya öppningen längst i norr. Det är vändplanen som gör det möjligt att över huvudtaget använda den nya dörren till fabriken.

Den största dieselmotorn som tillverkas i Vasa är 20-cylindrig och har en cylinderdiameter på hela 32 centimeter.

Ekonomstuderande och teknologer i Svenskfinland fick ett uppdrag: fråga vad ni vill om ekonomi av partiledningen i våra riksdagspartier så ser Yle till att partierna svarar. Resultatet blev ett frågebatteri som tvingade riksdagsgruppernas ordförande att tänka efter ordentligt.

"Om ni skulle tvingas välja mellan att SDP går under och långsiktig ekonomisk nytta för Finland, vad skulle ni då välja?"

Så lyder en av de frågor som Merkantila Klubben (MK) vid Åbo Akademi vill ställa till SDP. När Svenska Yle går med frågan till riksdagsgruppens ordförande Jouni Backman blir han lite fundersam – "det är som att fråga om jag har slutat slå min hustru" – men lyckas nog göra ett val mellan de två alternativen.

MK är en av de studentföreningar som deltar i Svenska Yles samarbetsprojekt inför riksdagsvalet. Eftersom ekonomin är den allra viktigaste frågan i valet kontaktade Svenska Yle fyra studentföreningar för ekonomstuderande och teknologer och bad dem ställa fem frågor om ekonomi till partiledningen i riksdagspartierna.

Partierna lottades ut bland studentföreningarna så att MK i Åbo, Svenska Handelshögskolans Studentkår (SHS) i Helsingfors, Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan i Vasa (SSHV) och Teknologföreningen (TF) vid Aaltouniversitetet fick två partier per man.

Frågorna och partiernas svar publiceras under Väljaren i fokus-dagarna, som börjar på onsdag. Under tre veckor i mars och början av april får riksdagspartierna varsin dag på Yle då deras program och kampanjer synas ur olika synvinklar. I granskningen ingår också studerandenas frågor.

Läste skuggbudgetar och partiprogram

I studentföreningarna har man jobbat hårt med hitta på relevanta frågor till partierna. På SHS i Helsingfors förberedde sig Antonia Bäckman, som är ansvarig för högskole- och socialpolitik, och Stina Wahlsten, ansvarig för kommunikation och internationella ärenden, genom att gå igenom "sina" partiers valprogram. De hade fått Kristdemokraterna och Samlingspartiet på sin lott.

– Vi plockade ut det som var relevant för ekonomer och det som var viktigt för oss som studerar vid ett universitet ur valprogrammen. Sedan försökte vi hitta deras svaga punkter och ställa frågor om dem. Först tänkte vi att oj nej, det här blir svårt, men det var faktiskt underhållande och roligt att jobba med det här, säger Bäckman.

På TF inleddes arbetet på liknande sätt. Där var det studiechefen Jimmy Nylund, som är högskolepolitiskt ansvarig, som jobbade fram frågorna tillsammans med Christian Arrhenius och Patrik Carlson. Frågorna skulle riktas till Vänsterförbundet och Sannfinländarna.

– Vi kollade till exempel Sannfinländarnas skuggbudget, där de skrev om kostnaderna för den obligatoriska svenskan. Sedan kollade vi Tullstyrelsens statistik där vi såg att Sverige är vårt största exportland. Och så gjorde vi en fråga på det, säger Nylund.

Frågan som riktades till ordföranden för Sannfinländarnas riksdagsgrupp Jari Lindström formulerades till slut så här:

"Enligt Sannfinländarnas skuggbudget orsakar “pakkoruotsilainsäädäntö” (lagstiftningen om den obligatoriska svenskan) onödiga kostnader för Finland. Uppgifter från tullen visar dock att Sverige är Finlands största exportland. Borde det svenska språket på så sätt ses som ett medel för att generera inkomster i stället?"

– Det var svårt att hitta på frågorna, ekonomi är ett så brett område, det handlar om allt från arbetslöshet till beskattning. Vi måste verkligen sätta oss in i det här för att kunna ställa bra frågor. Samtidigt var det jättegivande och intressant när vi sedan gjorde det, säger Nylund.

Låt oss jobba vid sidan av studierna!

I Åbo och i Vasa började man i en annan ända: man efterlyste först frågor av alla studerande. Styrelserna lade ut både fysiska och virtuella frågelådor där studenterna fick lämna in frågor som sedan bearbetades i mindre arbetsgrupper.

– Det kom in bra frågor, många av våra medlemmar är intresserade av politik, eftersom de har börjat inse att det som politikerna gör påverkar också oss. Många frågor handlade om studierna, men det fanns också med flera frågor om beskattning och svenskans ställning, säger Sanni Peltonen, ordförande för MK.

– När vi valde ut frågorna tittade vi lite på vad som var aktuellt inom politiken, funderade på vilka frågor som är viktiga för oss som studerar och vilka frågor som partierna tagit upp, säger Victoria Karlsson, ordförande för SSHV.

Den mest populära frågan i Åbo och Vasa var densamma: Varför måste studerande betala tillbaka studiestödet om inkomsterna överstiger en viss gräns, trots att de studerar aktivt och uppfyller kravet på studiepoäng?

Det här är en fråga som upprör många studerande i hela Svenskfinland.

– Varför ska det över huvud taget finnas inkomstgränser bundna till studiestödet? Varför straffas man om man klarar av att både studera och jobba samtidigt? säger Sanni Peltonen vid MK.

– Skolan vill att vi ska komma ut från högskolan till arbetsmarknaden så snabbt som möjligt, samtidigt som de betonar att man måste ha en CV. Men att jobba är svårt på grund av de låga inkomstgränserna i studiestödssystemet, säger Antonia Bäckman vid SHS.

Ingen panik inför framtiden

Med tanke på det ekonomiska läget kunde man tro att många ekonomstuderande och teknologer är oroliga eftersom de snart ska ut på arbetsmarknaden. Stämningen är ändå inte så pessimistisk som man kunde tro, snarare tvärtom.

– Många har väldigt positiv inställning till sina egna möjligheter på arbetsmarknaden. Flera jobbar redan nu vid sidan av studierna. Men man måste som studerande själv se till att man är uppdaterad. Man kan inte vänta sig att någon annan hjälper en, säger Antonia Bäckman.

– Kanske man är lite orolig, men för dem som har långt kvar till sin examen så kan problemet kännas ganska avlägset, säger Victoria Karlsson.

– Det finns en viss oro, men den är inte jätteöverhängande, det är ingen panik. Många har redan haft sommarjobb och har foten inne på någon firma. De flesta är nog hoppfulla ändå, säger Jimmy Nylund.

Också Sanni Peltonen tror att kontakterna till arbetsmarknaden gör att det är lättare att få jobb. Dessutom kan bredden i ekonomutbildningen vara till hjälp.

– Vi som studerar till ekonomer studerar ju inte till ett visst yrke som till exempel läkare. Vi har mera att välja mellan och vi kan också själva påverka och jobba för att få en arbetsplats mer än många andra, säger Peltonen.

Och om man inte får jobb i Finland, då är det inte så farligt det heller, som Antonia Bäckman påpekar.

– Då kan man alltid söka sig utomlands.

Anvias styrelseordförande Bengt Beijar får stöd av Anvias styrelse. Styrelsen står enhälligt bakom Beijar, skriver styrelsens vice ordförande Aaro Honkola efter att Elisa krävt ordförandebyte.

Det var för en vecka sedan som telejätten Elisa genom ekonomidirektör Jari Kinnunen krävde ordförandebyte i Anvias styrelse. Det ekonomiska läget är inte tillfredställande var Kinnunens förklaring.

Nu svarar Anvias styrelse med att Bengt Beijar länge jobbat i styrelsen och att han gjort ett utmärkt arbete för att utveckla bolaget. Pressmeddelandet är undertecknat av Anvias vice ordförande i styrelsen Aaro Honkola.
Honkola dementerar också uppgifter i tidningen Pohjalainen om att det skulle ha funnits meningsmotsättningar i styrelsen mellan österbottniska och sydösterbottniska ägare.

- Jag har varit medlem i styrelsen sedan 2005 och några motsättningar har inte funnits mellan landskapen.

Enligt Honkola har ägare däremot i diskussioner önskat goda förbindelser och service. På den punkten har Anvia gått dem till mötes med betydande investeringar i nätförbindelser, menar Honkola. Det syns i bland annat snabba bredband inom Anvias område.

Honkola framhåller att styrelsen årligen inom sig väljer ordförande, och senast det gjordes var i januari och det valet var enhälligt.

Svenska pensionärsförbundets fester brukar locka en stor publik. Så även årets vårfest som arrangerades på Norrvalla i Vörå.

Förutom dans till tonerna av Vörå Spelmanklubb bjöds det på kaffe, mingel och program bl.a med show av Ann-Louise Hanson, Towa Carson och Bruno Glenmark.

Och visst var det artisterna från Sverige som lockade många.

- Vad underbart och vad mycket folk som kommit för att se oss, säger Towa Carson. Helt makalöst.

- Fantastiskt att det finns så stor publik för vår generations underhållare, säger Bruno Glenmark.

- Den här publiken får ju ingenting på radion idag, säger Towa Carson. Vår typs musik spelas ju väldigt sällan.

- Så vi är något av missonerande pensionärer, skrattar Ann-Louise Hanson.

Överdriven åldersnoja

- I synnerhet i Sverige råder en enorm åldersnoja, säger Ann-Louise Hanson.

- Ålder för mig är främst en fråga hur jag känner sig i kroppen, säger Bruno Glenmark.

- Den dagen jag inte låter bra längre då måste jag gå i pension, säger Ann-Louise Hanson.

Lyckat arrangemang

Svenska pensionärsförbundets ombudsman i Österbotten, Patrick Ragnäs, är nöjd med arrangemangen.

- Ja det blev en riktigt "rama" fest, säger Ragnäs.

- Det är precis så här pensionärerna skall fira. Vi skall ha roligt, en bra show, dans och kaffe med gott dopp, säger Ragnäs.

- Det finns ett enormt behov av dylika sammankomster. Även våra sommarfester lockar stor publik, säger Patrick Ragnäs.

Aktiva föreningar

Märta och Sven Backlund Märta och Sven Backlund Bild: Yle/Pia Lagus

Märta och Sven Backlund från Pörtom representerar Närpes pensionärsförening. De konstaterar också att dagens pensionärer är mycket aktiva.

- Det är som med motion. En del far på allt medan andra inte far på någonting, säger Sven.

- Pensionärsföreningen har ju blivit en aktivitet till med åren, säger Märta som sitter som ersättare i styrelsen.

Per-Erik Backlund från Veikars är sekreterare i pensionärsföreingen i Korsholm.

Per-Erik Backlund Per-Erik Backlund Bild: Yle/Pia Lagus

- Det är bara fantasin som fattas i bland.

Från riksdagsledamot till nybliven pensionär

Ulla-Maj Wideroos från Närpes deltar i sin första pensionärsfest som pensionär. Den här gången som talare men visst kan det hända att hon återfinns i publiken i framtiden.

- Men inte ännu. Jag är ganska trött fortfarande. Trots att arbetet i riksdagen är avslutat har jag en del pågående projekt att avrunda, säger Wideroos.

- Men vi får se till hösten hur aktivt jag börjar engagera mig. Men jag ska skriva in mig i pensionärsföreningen.

- Många frågar vad jag ska börja göra nu. Men måste jag faktiskt göra så mycket, frågar sig Wideroos.

- Jag fyller ju ändå sextiofyra och i den åldern borde jag ju ha berättigad orsak att trappa ner.

- Men pidrospel ska det bli. Vi har redan inbokade pidrokvällar med goda vänner så det blir bra, säger Wideroos.

Bra drag i pensionärerna

Birgit och Lars-Erik Gref sitter tillsammans med Margareta och Leif Antill och avnjuter kaffe. De är alla Vöråbor och nöjda med vårfesten.

- Vi kom hit för att vi är pensionärer och ville se showen, säger Birgit och Margareta.

Birgit Gref, Margareta Antill, Leif Antill och Lars-Erik Gref Birgit Gref, Margareta Antill, Leif Antill och Lars-Erik Gref Bild: Yle/Pia Lagus

- Det var fin musik. Vi borde få höra mer sådant, säger Lars-Erik.

- Vi "fääladis" ju på 60-talet och den här musiken spelades ju då. Det här livade upp oss alla som var här, säger Leif.

De är alla överens om att det är bra drag i dagens pensionärer.

- Pensionärerna är så unga idag. Man tänker inte på hur gammal man är, säger Leif Antill.

Snellmankoncernen uppvisar en bra tillväxt och omsättningen gick över 300 miljoners strecket ifjol. Resultet betecknas som tillfredställande i ett krävande marknadsläge där konsumenternas köpkraft minskade.

Rörelsevinsten blev 6,7 miljoner euro. Det är 100 000 euro mer än år 2013.

Att Snellmans i tider av sämre köprkraft lyckades höja omsättningen förklaras med bland annat nya produkter. Och försäljningen av julskinkor ökade med hela 300 procent. Kokkikartanos försäljning ökade med knappt nio procent.
Importförbudet till Ryssland hade ingen större betydelse. Ifjol exporterade Snellmans Köttförädling nästan 10 miljoner kilo kött till 16 länder.

Under 2014 satsade Snellman inte bara på effektivisering utan även på tillväxt genom kundorineterad produktutveckling, säger koncerndirektör Leena Laitinen.

Koncerndirektör Leena Laitinen Koncerndirektör Leena Laitinen vid Snellman Ab Bild: Yle/Kjell Vikman

Snellmans personal uppgick vid årsskiftet till 1275 anställda.

Det börjar bli dags för Korsholmarna att fundera på kommunfusion. Något i den stilen frågar kommunen alla 18 år fyllda invånare. Frågeformuläret går ut i vår.

I juni när fullmäktige i Korsholm ska ta ställning till kommunindelningsutredningen för Vasaregionen och Syd-Österbotten får fullmäktige på sitt bord som stöd och hjälp svaren på en kommuninvånarenkät.

Strax efter riksdagsvalet postas brev till alla invånare som fyllt 18 år. Vill ni ha kommunsamgång med 10 andra kommuner eller inte? I samma veva då man nu brevledes närmar sig invånarna ställs en fråga till. Vad anser ni om servicenätet i Korsholm och hur kan det utvecklas?

Frågorna kan besvaras per post eller via webben och svaren ska vara inne runt den 10 maj. Det blir sedan forskare på Åbo akademi som sammanställer resultatet av enkäten. I juni fattar Korsholms fullmäktige beslut om kommunen ska gå samman med de 10 andra kommunerna som ingår i Jan-Erik Enestam och Ossi Repos utredning.

Ett litet rött hus täcktes med jord och blev skolans pulkabacke. Under kriget bodde karelare i skolan och dikterna de skrev på källartrappan finns ännu kvar. Det är några av de historier som elever i Karleby har samlat för att göra filmer om sin skola.

För hundra år sedan började taket på Vittsar skola brinna. Nu har eleven Ville Viisteensaari blåst nytt liv i historien genom att klippa ihop en brasa på en bild av skolan. Bilden ingår i den film som sexorna i Vittsar har gjort om skolans historia.

- Det var roligt, vi blev genast intresserade. Men sedan blev det ganska tråkigt i slutet, vi måste editera och det tog längre än vi trodde, säger Ville Viisteensaari och Sami Hämäläinen.

Pojkarna är rätt nöjda med slutresultatet som skickades in till tävlingen. Det är utbildnings- och museitjänsterna i Karleby som ordnar en videotävling för skolorna i Karleby. Tanken är att lyfta fram skolornas historia.

Svårt med gammal svenska

I videon från Vittsar får man också se en snutt från invigningstalet 1884. Ville spelade Johan Wenelius som höll talet.

- Jag förstod inget, det var ganska svår svenska, så jag bara läste, säger Ville.

Vad sexorna inte visste innan de började läsa på för att göra filmen var att deras pulkabacke egentligen är ett litet hus. Det lilla röda huset som bland annat fungerade som kök revs i något skede och täcktes med jord. I dag är det pulkabacke intill skolan.

Totalt la eleverna ner ungefär 19 timmar på videon. Den innehåller allt från intervjuer med tidigare lärare till mjölk och potatis som matsäcken kunde bestå av för 100 år sedan.

Skolans rektor Markus Enlund berättar att årets sexor består av fem elever som jobbar bra ihop. Själva menar eleverna att koncentrationen tog slut i något skede av filmskapandet.

- Vi började prata om allt möjligt, men det blev ju färdigt ändå, säger Mia Lillhonga och Viisteensaari.

Karelare i Såka skola

I Såka skola var det 15 fyror som gjorde filmen.

- Vi skrev jättemycket först. Vi läste böcker och frågade föräldrar, säger Venla Klockars.

I filmen uppmärksammas bland annat att det bodde karelare i skolan under kriget.

- Det var spännande. Det blev krig och så kom de till vår skola, berättar fyrorna.

Karelarna lämnade efter sig skrift i källartrappan.
- Den handlar om Karelen och att de längtar hem.

Fyrorna i Såka skola Fyrorna i Såka skola i Karleby. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Filmer på fritiden

Venla Klockars, Alexandra Autio, Krista Kuniala och Fanny Gåsström gör ibland också filmer på sin fritid. Men att läsa in de berättelser som las in i skolans film var en utmaning, tycker de.

- Det var svårt att spela in texten vi hade skrivit, säger Autio.
- Jag lät som en häst, skrattar Klockars.

Att hålla i kameran utan att skaka var också svårt, tyckte Kuniala. Tillsammans med Klockars och Gåsström har hon gjort flera filmer tidigare.

- Jag föll ner från en två meter hög sten. Och byxorna gick sönder. Så gjorde vi en musikvideo där vi sjöng. Men det hördes inget, det blåste för mycket, säger flickorna.

Hur tycker eleverna det hade varit att gå i skola 1884 då också Såka skola invigdes?
- Hemskt. De skulle ha slagit med linjal på fingrarna, säger Janne Hannula.

- Och så hade de ingen dokumentkamera. Bara planscher, säger Autio.

Vinnaren i filmtävlingen utses strax före påsk. Tre videoklipp kommer att få pris.

Brandmannaklubben i Larsmo har anhållit om en övningsplan för räddningsverket i Holm. Tekniska nämnden föreslår ett område på Vidmossens industriområde och det omfattades av kommunstyrelsen.

Det är en tidigare marktäkt som räddningsverket får ta i bruk som övningsområde. Kostnaderna att iordningsställa området har beräknats till 23 000 euro.

Brandmannaklubben påpekar att också andra föreningar kan ha nytta av planen.

I Näs-Västerby i Larsmo protesterar invånarna mot att Larsmo kommun drog in gratis skolskjuts för eleverna i årskurserna 4-6. Kommunstyrelsen sände ärendet på utlåtande.

53 personer i Näs-Västerby i Larsmo har lämnat in en skrivelse till Larsmo kommun där de protesterar mot att eleverna inte längra får åka gratis skolbuss. Beslutet om att kommunen inte längre bekostar skolskjutsarna fattades när budgeten slogs fast.

Det gäller årskurserna 4-6 med över tre kilometer skolväg. Eleverna har fått åka gratis vintertid om de har över tre kilometers skolväg. Några stora pengar handlar det inte om, säger kommundirektör Gun Kapténs, utan det är mera en principsak.

Kommunstyrelsen fattade inte ett beslut i frågan utan beslöt sända ärendet på remiss till nämnden för barnomsorg och bildning.

Den vanligaste av alla riksdagskandidater heter Timo Mäkinen. Han är 40 år gammal, är gift och har barn. Timo är högskoleutbildad och gillar att motionera.

Grafik, valkandidater. Bild: yle

Grafik, valkandidater. Bild: yle

219506 Bild: yle

Så hittade vi Timo

När kandidaterna har svarat på frågorna i valkompassen har de också fyllt i en hel del bakgrundsinformation.
Informationen om den typiska kandidaten bygger på vad de närmare 2000 kandidaterna svarat.

Kandidatens namn är det för- respektive efternamn som förekommer oftast.
Det finns mao ingen kandidat som heter Timo Mäkinen men det finns många som heter Timo och många som heter Mäkinen.

Åldern är alla 2000 kandidaters medelålder. Medelinkomst, valbudget, familj, religion och intressen är de som varit vanligast bland kandidaterna.

Procenttalet anger hur många procent av kandidaterna som svarat så här.

Ett byggföretag i Vörå har i tingsrätten dömts för arbetarskyddsbrott till 2000 euro i samfundsbot och 25 dagsböter. Den underentreprenör som anlitades vid bygget dömdes till 30 dagsböter.

Olyckan skedde i slutet av februari 2013 på en byggarbetsplats i Vörå. En arbetare föll drygt 4 meter från ett tak.

Det saknades en arbetarskyddsplan för byggprojektet liksom konkreta fallskydd.

Sandviken fyller inte UEFA:s kriterier. VPS tvingas igen flytta sina hemmamatcher i Europa League-kvalet.

Förra sommaren spelade VPS sina hemmamatcher i Europa League-kvalet i Valkeakoski. I år kommer AC Oulu att hjälpa VPS med matchförberedelserna i Uleåborg.

- Vi valde AC Oulu och Raati-stadion eftersom Uleåborg är ett stort och betydande marknadsområde. Dessutom är Uleåborg en fin och traditionell fotbollsstad och vi tror att lokala människor, förutom Vasabor, hittar fram, konstaterar VPS vd Eero Karhumäki i ett pressmeddelande.

Raati-stadion rymmer 4200 åskådare i internationella matcher. Stadion är byggd år 1953 och renoverad 2009-11. VPS:s spelar sina första kvalmatch i Uleåborg den 2:a eller 9:e juli.

Idrottens rättsskyddsnämnd har på tisdagkväll fattat beslut om vilket lag som skall spela i ligan men det ges inte ännu offentlighet.

Ligans licenskommitté flyttade tidigare i vinter upp Vasa IFK till damligan i fotboll. Orsaken var enligt kommittén att KF-10 från Karleby inte uppfyller de ekonomiska kriterierna för att få ligalicens.

KF-10 besvärade sig mot beslutet till idrottens rättsskyddsnämnd.

Rättsskyddsnämnden har fattat sitt beslut

Rättsskyddsnämnden har fattat sitt beslut på tisdag kväll men kommer att meddela det på torsdag eller senast på fredag.

- Vi har en sådan kutym att när saken är klar skickar vi meddelandet till de berörda parterna och samtidigt publiceras beslutet på nämndens hemsida, säger föredragande i nämnden, Samuli Sillanpää.

Enligt en del rykten och spekulationer kan bråket sluta med en salomonisk dom där båda lagen spelar i en liga som tillfälligt utökas till elva lag under säsongen 2015. När säsongen är slut faller i så fall två lag ur ligan som igen skulle återgå till det normala följande säsong.

Social-och hälsovården i Jakobstadsregionen överskred budgeten i fjol med 2,2 miljoner euro, det visar bokslutssiffrorna för 2014. Resultatet var trots allt en aning bättre än prognosen.

- Naturligtvis är jag besviken på att vi inte har kunnat hålla budgeten, jag är ändå glad att trenden går nedåt, det vill säga att budgetöverskridningarna minskar, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande Marcus Suojoki (SFP).

- Det här visar hur mycket jobb vi ännu har att göra när det gäller strukturerna, arbetssätt och att allokera resurser på rätt sätt.

Social-och hälsovårdsnämnden kommer under våren att närmare titta på bokslutet i förhållande till årets löpande budget. Under tidigare år har nämnden fått sig överskridningarna serverade som en överraskning i slutet av året utan att kunna göra något.

- Nämnden vill inte ha överraskningar vid årets slut, det borde också vara möjligt att smidigt flytta över resurser mellan olika enheter inom ramen för budgeten, säger Marcus Suojoki.

Bokslutet för 2014 visar på en totalkostnad på strax under 135 miljoner euro för social-och hälsovården i Jakobstadsregionen under fjolåret.

Det nya missbrukarboendet på Permovägen i Jakobstad tas i bruk på sensommaren. Verksamheten som hittills har skötts av Frälsningsarmén skall upphandlas på nytt.

Missbrukarboendet kommer att ha 9+8 platser i ett serviceboende och sju nyrenoverade stödbostäder i radhuslägenheter, totalt 24 platser.

Tidsenliga bostäder

Serviceboendet omfattar 1127 kvadratmeter. Klientbostäderna omfattar 25 kvadratmeter med egen WC, dusch och minikök. Ytterligare finns grupprum, kök, matsal, tvättrum och bastu och liknande utrymmen.

Serviceboendet har personal dygnet runt och stödbostäderna är tänkta för personer som behöver hjälp med ett självständigt boende.

Verksamheten skall starta den 1.8 2015. Social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstad beslöt på tisdagkväll att missbrukarboendets verksamhet skall upphandlas.

I dag börjar valsatsningen Väljaren i fokus, där varje riksdagsparti i tur och ordning får en egen dag på Yle. Var finns styrkorna och svagheterna? Var ta nya väljare? Statsvetaren Åsa von Schoultz bedömer partierna i tur och ordning i fem punkter.

1. Partiets styrkor

SDP är ett parti med grundmurat förtroendekapital och popularitet i den finländska väljarkåren. Traditionellt har man haft hög trovärdighet och uppfattats som sakkunnigt i frågor som rör välfärden och arbetslöshet; två frågor som betyder mycket för många och som kan få stor betydelse i valkampanjen.

2. Partiets svagheter

Precis som många andra socialdemokratiska partier runt om i Europa lider SDP av ett långsiktigt identitetsproblem. Man har haft svårt att finna sin roll i en förändrad värld och att anpassa sig till det faktum att den traditionella rollen som försvarare av arbetarklassens intressen inte längre räcker till för att vara ett stort eller ens medelstort parti. Partiet har haft svårt att locka nya väljargrupper utan att de klassiska stödtrupperna känner sig övergivna.

Forskare Åsa Bengtsson Bild: YLE/Petra Thilman

3. Partiets traditionella stödtrupper

De traditionella stödtrupperna är relativt åldersstigna och finns framför allt i arbetarklassen. Män röstar i större utsträckning än kvinnor på SDP och man har sina starkaste fästen i mellanstora städer med tradition av att vara starka industrifästen. Störst problem har man att locka unga väljare och väljare i storstäderna.

4. Var ta nya röster/var finns de potentiella nya väljarna

Enligt valundersökningen 2011 borde SDP främst fiska i Sannfinländarnas, Vänsterförbundets och De Grönas vatten efter nya väljare. Bland dem som röstade på dessa partier var det många som hade SDP som sitt andrahandsalternativ.

5. Hur går det i valet

Skall vi tro opinionsmätningarna går SDP mot ett historiskt dåligt riksdagsval för andra gången i rad. 2011 fick partiet 19,1 procent av väljarnas röster, vilket var det sämsta resultat under hela efterkrigstiden. Nu ser det alltså ut att bli ännu lägre. I kölvattnet av Centerns medvind står den intressanta kampen om positionen som Finlands näst största som utkämpas mellan SDP, Samlingspartiet och Sannfinländarna och den har man trots allt goda chanser att ta hem.

Plock ur SDP:s valprogram

• Partiet vill balansera ekonomin med 4 miljarder euro under valperioden.

• Redan under början av valperioden ska man gå in för nedskärningar för 2 miljarder och skattehöjningar för en miljard.

• SDP efterlyser också mera offentliga investeringar för att få fart på ekonomin.

• En lag borde stiftas om anhörigvården och garantipensionen ska höjas.

• Den nuvarande säkerhetspolitiska linjen är enligt partiet bra

Läs också:
Ekonomstuderande i Åbo: Fem frågor till SDP
Jukka är den typiske socialdemokraten
Kasper Strömman: "SDP säljer frasiga vindbyxor"

När ekonomstuderande i Åbo får chansen att ställa Socialdemokraterna mot väggen blir det frågor om skatter, studiestöd, arbetsvillkor för unga och lönejämställdhet. Det är riksdagsgruppens ordförande Jouni Backman som svarar på frågorna.

Ekonomin är den viktigaste frågan i riksdagsvalet. Därför bad Svenska Yle finlandssvenska ekonomstuderande och teknologer att ställa fem frågor till partiledningen i riksdagspartierna.

Partierna lottades ut bland studentföreningarna så att Merkantila Klubben i Åbo, Svenska Handelshögskolans Studentkår i Helsingfors, Studentföreningen vid Svenska Handelshögskolan i Vasa och Teknologföreningen vid Aaltouniversitetet fick två partier per man. Frågorna och svaren publiceras under Väljaren i fokus-dagarna, då varje riksdagsparti har en egen temadag på Yle.

Merkantila Klubben, alltså studentföreningen för dem som studerar vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, blev tilldelad Socialdemokraterna och Svenska folkpartiet.

I dag publiceras frågorna till Socialdemokraterna och partiets svar.

1. Borde inte den privata sektorn byggas starkare och därmed öka på skatteintäkterna i stället för att ständigt öka på beskattningen?

Jouni Backman, SDP: Ja. Vi vill bygga ut den privata sektorn för att garantera skatteintäkter. Det är nödvändigt eftersom vi inte ska krympa den offentliga sektorn. I offentligheten har det förekommit felaktiga siffror om hur stor den offentliga sektorn är. Det har sagts att den är 58 procent av BNP men så är det inte utan den här siffran beskriver förhållandet till BNP, som, är en helt annan sak. I fjol producerade den offentliga sektorn lite över 20 procent av bruttonationalprodukten och den privata nästan 80. Det här ger den rätta bilden av den offentliga sektorns storlek.

2. Om ni skulle tvingas välja mellan att SDP går under och långsiktig ekonomisk nytta för Finland. Vad skulle ni då välja?

Jouni Backman, SDP: Haha, det är som att fråga om jag har slutat slå min hustru. Men mitt svar är ja. Stödet för SDP är inget självändamål. Jag accepterar ett mindre SDP om Finlands framgång och välstånd ökar. Samtidigt är det så att ju större stödet för SDP är desto bättre går det för Finland.

4. Varför kan man inte få lättnader i anställningsvillkoren för unga?

Jouni Backman, SDP: Unga och äldre bör ha samma anställningsvillkor, vi ska inte skapa en marknad med billig arbetskraft. Företagen får redan nu stöd för att anställa unga. Vi har Sanssi-kortet som ger arbetsgivare som anställer unga arbetslösa 800 euro i månaden i subventioner. Det lönar sig alltså för företagen att anställa unga. Det här är ett betydligt fiffigare system än att man till exempel skulle sänka de ungas löner med samma summa.

5. En av de frågor ni driver inför riksdagsvalet är lönejämställdhet mellan män och kvinnor. Hur kan ni uppnå er målsättning?

Jouni Backman, SDP: I våra mål talar vi om jämställdhet mellan könen och då är lönerna bara ett element. Men nu är det ju så att riksdagen inte beslutar om lönerna. Därför kan jag inte lova att kvinnornas löner höjs om du röstar på SDP. Vi kan ändå påverka löneförhandlingarna via trepartssamarbetet. Om arbetsmarknadsparterna förhandlar fram löneavtal som innehåller en jämställdhetspott så kan regeringen komma emot med till exempel skattesänkningar.

Läs också:
Var finns styrkorna, vad är svaghet?
Jukka är den typiske socialdemokraten
Kasper Strömman: "SDP säljer frasiga vindbyxor"