En fullmäktigeledamot i Vörå har dömts för misshandel.
Fullmäktigeledamoten och dennes före detta fru var bägge i rätten i egensskap av både mälsägande och svarande.
Misshandeln har varit ömsesidig och pågått en längre tid. Fullmäktigeledamoten dömdes till 55 dagsböter och den före detta frun till 60 dagsböter.
Österbottens Tidnings före detta chefredaktör Margareta Björklund har nytt jobb. Hon arbetar sedan förra veckan som informatör på Finlands Kommunförbund.
Hon berättar i Österbottens Tidning på måndagen att hon börjat veckopendla mellan Karleby och Helsingfors.
Hennes arbetsuppgifter är att skriva pressreleaser och hjälpa journalister som vill intervjua experter på svenska. Jobbet är ett projektuppdrag till sommaren 2016.
Också Vasabladets före detta chefredaktör Camilla Berggren arbetar på Kommunförbundet.
Fullmäktigeledamot Risto Helin (grupp Helin) infann sig inte på måndagens fullmäktigemöte i Vasa.
Helin står som bäst åtalad för grovt koppleri och hade han infunnit sig på fullmäktigemötet skulle en process för att få honom omedelbart avstängd från sin plats ha börjat.
Kommunallagen ger fullmäktige möjlighet att stänga av en ledamot om denne är föremål för rättegång och brottet är grovt. Fullmäktigegruppernas ordföranden var ense om tillvägagångssättet.
Risto Helin hade tidigare under måndagen meddelat att han har för avsikt att delta i mötet, men han representerades i stället av sannfinländarnas ersättare Jarno Kojonen. Helin blev invald som sannfinländare men uteslöts ur gruppen för knappt två år sedan.
Nu kommer stadsstyrelsen i stället att sätta igång Helins avstängningsprocess. Det beslutet gäller bara så länge rättegången pågår, dom i Helins fall väntas den 17 april.
Läs också: Risto Helin kan bli avstängd
Världscupen i längdskidåkning lider mot sitt slut och de näst sista deltävlingarna avgörs i norska Drammen på onsdag. Stadssprinter står på programmet och Finland deltar med tio idrottare – Norge med mångfalt fler.
Trots att IF Minkens duo Matias Strandvall och Toni Ketelä misslyckades med att ta sig vidare från kvalet i Lahtis förra helgen ingår de i Finlands sex man stora trupp i Drammens klassiska sprint.
Förutom dem kommer även Martti Jylhä, Juho Mikkonen, Anssi Pentsinen och Ristomatti Hakola att staka sig fram. Bland damerna deltar Anne Kyllönen, Aino-Kaisa Saarinen, Kerttu Niskanen och Mona-Liisa Malvalehto.
– Valen är gjorda med tanke på nästa säsong. Vi kan fortfarande säkra och uppnå platser i den röda gruppen, det vill säga de 30 bästa, inför följande vinter, kommenterar chefstränaren Reijo Jylhä i ett pressmeddelande.
Sprinterna i Drammen är de näst sista i denna vinters världscup. Säsongen avslutas i Holmenkollen på veckoslutet med masstarter över 30 respektive 50 kilometer med fri skidteknik. Vem som deltar för Finlands del avgörs på tisdag.
Norge har en massiv trupp i Drammen. Förutom de som får delta tack vare goda prestationer i världscupen har också de tre främsta i den skandinaviska cupen rätt att medverka.
Därtill får Norge som vanligt ha en nationell grupp i hemmatävlingarna, vilket betyder att man deltar med sammanlagt 44 åkare, varav 21 är damer och 23 herrar.
Damer:
Anne Kyllönen
Aino-Kaisa Saarinen
Kerttu Niskanen
Mona-Liisa Malvalehto
Herrar:
Matias Strandvall
Toni Ketelä
Martti Jylhä
Juho Mikkonen
Anssi Pentsinen
Ristomatti Hakola
Det krävdes en omröstning som slutade 34-8 där majoriteten röstade för att staden går med som delägare i den underjordiska torgparkeringen. Men det fanns en viss tveksamhet. Till exempel SFP:s Kristina Lundström-Björk gick emot sitt eget parti.
- Jakobstad är en så liten stad att vi inte behöver någon underjordisk parkering.
Därmed var hon på samma linje som till exempel Pro Jakobstads Marita Salmu. Hur dyrt blir det i slutändan undrade Salmu. Också Ilmari Heinonen (Saml) hade invändningar fast han röstade för parkeringen.
- Det var skrattretande att hyra ut torget innan man gjorde något annat. Förvaltningskulturen i Jakobstad borde utvecklas till åtminstone landets genomsnitt, sade Heinonen.
Majoriteten i fullmäktige var ändå beredd att gå med i parkeringsbolaget. Av förespråkarna var det bara Heinonen och Jarmo Ittonen (Vf) som steg upp och försvarade stadens medverkan.
Mot stadens medverkan talade närmast Eero Luomala och Marita Salmu i Pro Jakobstad.
Enligt Ittonen har staden sedan tidigare hyrt ut 150 parkeringsplatser åt Campus Allegro utmed stadens trottoarer. Mera kan man inte hyra ut, sade Ittonen.
Och när Maria Malms tomt bebyggs saknas ytterligare ett par hundra parkeringsplatser. Torgparkeringen behövs slog Ittonen fast.
Också om Kristina Lundström-Björk och Ilmari Heinonen var av olika åsikt om behovet av parkeringsplatser i Jakobstads centrum, var de rörande överens på en punkt.
- Det slutar ju inte med att vi sätter 45 000 euro i blöt. Vi vet faktiskt inte vad kostnaderna är, säger Lundström-Björk.
Där fick hon medhåll av Ilmari Heninonen.
- Vi behöver få mera fakta om delägarna, prisnivån och om bolaget vill ha stadens borgen för lån.
I ett försök att minska på antalet långtidsarbetslösa anställer många kommuner nu sysselsättningskoordinatorer. Vasa fick sin sysselsättningskoordinator i höstas och nu letar också Korsholm efter en.
Enligt en ny lag som trädde i kraft den 1 januari betecknas en person som varit arbetssökande i 300 dagar som långtidsarbetslös, tidigare gick gränsen vid 500 dagar. För de långtidsarbetslösa måste kommunerna betala en straffavgift.
- Vi söker en sysselsättningskoordinator som kan hitta åtgärder för att hjälpa de långtidsarbetslösa att komma ut i arbetslivet igen, säger fritidschef Caroline Lund på Korsholms kommun.
I medeltal betalade Korsholms kommun under år 2014 nästan 22 000 euro per månad i straffavgift. Just nu är det 90 personer som har varit arbetssökande i 300 dagar eller mer i Korsholm och i januari betalade kommunen nästan 38 000 euro i straffavgift för sina långtidsarbetslösa.
För i år har Korsholm budgeterat 420 000 euro för straffavgifter för de långtidsarbetslösa i kommunen.
Det är människor vi pratar om (...) alla mår bättre av att ha någonting att göra.
- Det finns både den ekonomiska orsaken för kommunen att försöka få ner antalet långtidsarbetslösa. Men det är människor vi pratar om och att hitta en sysselsättning åt dem är ett plus eftersom alla mår bättre av att ha någonting att göra, säger Lund.
I Vasa finns 860 långtidsarbetslösa och Vasa betalade i januari 350 000 euro i straffavgift. Vasa har budgeterat fyra miljoner euro för straffavgifterna det här året. I Vasa anställdes en sysselsättningskoordinator i oktober.
- Vi satsar mycket på det förebyggande arbetet. I år har vi budgeterat fyra miljoner euro för förebyggande arbete, bland annat har vi budgeterat 700 000 euro för sommararbete inom staden, säger Vasa stads sysselsättningskoordinator, Jukka Mäntymaa.
Vasa stad har från den första januari infört ett så kallat Vasa tillägg till företag som sysselsätter en person som är arbetssökande. Staden betalar 200 euro per månad till de företag som i minst 12 av 14 månader sysselsätter en arbetssökande.
- De långtidsarbetslösa innebär en ekonomisk utmaning för alla städer och kommuner i Finland. Men vi måste också tänka på de personer som finns bakom siffrorna, säger Mäntymaa.
Enligt Korsholms ekonomidirektör Rabbe Eklund visste man redan att det behövdes en sysselsättningskoordinator och när den nya lagen blev aktuell var beslutet att anställa en ett enkelt beslut att fatta.
- Det gav en knuff framåt för någonting som vi visste att vi står inför, säger han.
Arbetslöshetsgraden i Korsholm är just nu 6,1 procent, i hela landet är siffran 13,7 procent.
- I jämförelse klarar vi oss väldigt bra i Korsholm, men också hos oss har arbetslösheten stigit under de två senaste åren, säger Eklund.
Han hoppas att sysselsättningskoordinatorn får arbetslöshetskurvan att åtminstone plana ut och inte längre stiga.
Nybron i Lappfjärds centrum är ett sorgebarn då det gäller översvämningsskyddet vid Lappfjärds å. Passagen under bron för trång för att kunna släppa igenom stora mängder vatten och risken finns att bron blir en propp.
- När man nu håller på och muddrar ån och har byggt vallar, borde man snabbt få bron förnyad för att åtgärderna inte ska vara förgäves, säger vägbyggmästare Niklas Brandt i Kristinestad.
Han får medhåll av Anders Östergård, direktör för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen.
- Gör man upp en sådan plan borde den göras heltäckande. Jag tycker att pengarna för översvämningsskyddet kunde användas även för bron, säger Östergård.
Nybron är, namnet till trots, inte så fräsch och ny. Skicket bedöms som dåligt. Det faktum att bron är gammal är en fördel i det här fallet. Det betyder att den ska åtgärdas förr eller senare. När det sker beror på pengar.
- Det finns till och med en färdig plan för det här. Vi är redo att sätta igång bara vi hade pengar. Men om bron däremot hade varit i gott skick, och den inte skulle behöva förnyas ur trafiksynpunkt, skulle vi inte ha några möjligheter att göra någonting, säger Östergård.
Östergård hoppas att den parlamentariska arbetsgruppens förslag från i fjol, om att anslagen för vägar och broar ska höjas med 200 miljoner euro i år, ska ha betydelse också för Nybron i Lappfjärd. Han hoppas på pengar för bron nästa år.
I samband med den förnyelsen kommer den att dimensioneras om för att kunna släppa igenom vattenmassorna.
Stadsfullmäktige beslöt i går kväll fortsätta förhandlingarna med Evijärvi. Vi kunde ju inte säga nej, säger Peter Boström (SFP).
Det var Evijärvi som först fattade beslutet att kommunen vill fortsätta fusionsdiskussionerna med Jakobstad. När det sedan var stadens tur att svara på inviten blev det ett ja.
Det krävdes en omröstning där rösterna föll 34-7 och Helinä Sipinen (Pro) röstade blankt. Vänsterförbundet och Pro Jakobstad röstade emot fortsatta förhandlingar.
Om diskussionerna leder till ett konkret sammanslagningsavtal verkade ändå något oklart om man lyssnar på kommentarerna efter mötet.
Jarmo Ittonen (VF) undrade hur SFP riktigt ställer sig till ett förhandlingsresultat om man kommer så långt. I debatten sade Ittonen att det är bättre att utvidga samarbetet med grannarna än att satsa på kommunsammanslagningar.
- Eventuellt kunde vi ha gått ihop med Larsmo men de ville ju inte, säger Ittonen.
Också Ulrika Rönnback (SDP) sade efter beslutet att hon ställer sig något tvivlande till om det leder till något konkret. Kanske är det mer ett försök att få de andra grannkommunerna att börja diskutera igen.
Nu är frågan vad Jakobstad i de kommande diskussionerna är beredd att lova Evijärvi. Kommunen har önskat få behålla hvc-mottagningen och gymnasiet.
Peter Boström (SFP) var efter gårdagens möte inte beredd att ge några utfästelser.
- Vi har redan svårt att hålla ett finskt gymnasium i Jakobstad, sade Boström.
För en turist är det ovidkommande om han befinner sig i södra Österbotten, i Sydösterbotten, eller mellersta Österbotten. Det viktiga är vad han kan uppleva och hur han hittar olika utflyktsmål.
Den nya webbsajten Visit Pohjanmaa - Visit Österbotten, är en samlingsplats för turistinformation i Österbotten och södra Österbotten.
Turistbolagen från Karleby i norr till Kristinestad i söder, samt södra Österbotten, presenterar sig gemensamt på sajten.
Det är inte bara besökarna som har glädje av att informationen finns samlad.
- Det är mycket bättre med gemensam marknadsföring, än att alla stretar på för egen hand, säger Angelique Irjala, vd för näringslivbolaget i Kristinestad.
Via sajten kan man klicka sig vidare till de olika regionernas egna informationssidor.
Där finns också information om de olika vandringslederna i Österbotten, bland annat Lostenen i Överpurmo, Öjens naturstig i Sundom och Tegelbruksbackens naturstig i Kristinestad.
Den nya webbsajten togs i bruk i februari.
I Karleby avgår hälften av ledamöterna i de nya styrelserna för hamnen och energiverket. De lämnar sina poster två månader efter att de blev valda.
Totalt är det fem personer som avsäger sig uppdraget.
Styrelserna valdes för att leda de bolag som bildades vid årsskiftet, men medlemmarna krävde högre arvode än de 90 euro per möte som Karleby utlovade.
Nu meddelar fem av styrelsemedlemmarna att de avgår.
- De meddelade att de avgår, men gav inga motiveringar till varför, säger stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C).
Bo Eklund lämnar sitt uppdrag som ordförande i energiverkets styrelse. Han säger att diskussionen kring arvodet bara var en sak bland flera. Han uppskattar inte hur ärendet behandlats i offentligheten och säger att styrelsemedlemmarna framställdes som snåljåpar i media.
- Det var inte arvodet som var den största frågan, det var bara en droppe i havet, säger Eklund.
Eklund vill inte berätta mera om orsakerna till sitt beslut, men säger att han inte såg någon annan utväg.
- Om vi inte kommer till en överenskommelse mellan ägare och styrelse så är det dags att avgå.
Reino Herlevi (C) i stadsstyrelsen säger att han inte har hört några motiveringar till avhoppen, men drar slutsatsen att det handlar om arvodena.
- Jag ser ingen annan orsak, säger han.
Samtidigt är Herlevi beredd att höja arvodet. Enligt honom har en bolagsstyrelse så stort ansvar att de är värda mer än 90 euro per möte. Åtminstone när det gäller vinstbringande stora bolag som hamnen.
- Man måste kunna betala för ansvaret. Och för en euro får man en euros person, för två euro får man två euros person.
Marlén Timonen (SFP) i stadsstyrelsen är inne på samma linje som Bo Eklund. Enligt Timonen har staden har haft för strikt ägarstyrning.
- Har de fått frihet och möjlighet att utveckla aktiebolagen? Har styrningen från stadens, ägarens, sida varit för strikt? Om de ser att de inte har möjlighet att påverka så tror jag de har dragit sina slutsatser och tackat för sig, säger Timonen.
Reino Herlevi håller inte med. Styrelserna har suttit i ungefär två månader.
- Staden har inte ens hunnit med någon ägarstyrning ännu, säger Herlevi.
Stadsstyrelsen i Karleby valde på måndag kväll i stället tjänstemän till styrelserna. Enligt Laitila är ärendet slutbehandlat i och med det.
Karleby beslöt i januari att ge styrelseledamöterna 90 euro per möte. Några veckor senare, efter protester från ledamöterna, lade stadsdirektör Antti Isotalus fram ett förslag som skulle ha gett ledamöterna 400 euro per möte. Det röstades ner av koncern- och stadsutvecklingssektionen.
John Hagnäs och Tom Niemi vill inte kommentera varför de avgår. De säger båda att det är bolagets interna angelägenheter.
De här ledamöterna avgår:
Bo Eklund (energiverket)
Mikko Rintamäki (energiverket)
Tom Niemi (hamnbolaget)
Osmo Sippola (hamnbolaget)
John Hagnäs (hamnbolaget)
Läs också:
90 euro per möte får räcka i Karleby
90 euro per möte duger inte i Karleby
En person skadades i en mindre explosion vid Westenergys avfallsförbränningsanläggning i Korsholm på måndagseftermiddagen.
Det var i samband med servicearbeten som man höll på att pumpa smörjoljan från turbinen i anläggningen till en tankbil. Under tömningen skedde en explosion inne i tanken på tankbilen.
Mannen som utförde arbetet fick brännskador och fördes till sjukhus. Skadorna är inte livshotande.
Polisen utreder olycksorsaken.
Förskolebarnen i Malax borde få skolskjuts bara om de har längre än 3 kilometer skolväg.
Det anser kommunstyrelsen som nu lägger fram förslaget till fullmäktige.
Skolskjutskriterierna ändrades från 3 kilometer till dagens 1 kilometer inför år 2013. Nu vill bildningsnämnden och styrelsen i Malax höja gränsen igen, eftersom kostnaderna annars kommer att stiga markant då nästa årskull börjar förskolan i höst.
I höst börjar år 2009 födda barn förskolan och just den årskullen är särskilt stor i Malax. Samtidigt blir förskolan också obligatorisk.
Den här frågan var uppe redan i samband med budgetbehandlingen i fullmäktige i höstas. I budgetbehandlingen godkände fullmäktige att kilometergränsen höjs.
Kommunstyrelsen röstade med siffrorna 8-3 att skjutskriteriet ändras till 3 kilometer. Minoriteten i styrelsen ville bibehålla kriteriet vid 1 kilometer och i stället ge ett tilläggsanslag på 20 000 euro för saken i årets budget.
Högstadierektorn Vivan Danielsson i Kristinestad är nu tillbaka i tjänst. Hon kommer att få mera pengar på grund av att hon blev olagligt uppsagd.
Rektor Vivan Danielsson har rätt att få semesterpenning och lediga dagar för den semester som hon tjänade in under tiden hon var avsatt från sin tjänst. Det handlar om åren 2012 - 2014. Det konstaterade stadsstyrelsen i Kristinestad på sitt möte på måndagen
Efter sportlovet återkom Danielsson till sin arbetsplats på svenska högstadieskolan. När hon återfick sin tjänst hade hon varit avsatt i dryga tre år, efter att hon utan laglig grund blev uppsagd.
Högsta förvaltningsdomstolen gav sitt utslag i november att häva stadsstyrelsen beslut från 2011 om att säga upp rektorn.
Efter att stadsstyrelsen i december tog beslut om att återställa tjänsteförhållandet samt betala löner och förmåner retroaktivt, har Danielsson kommit med ytterligare yrkanden.
Bland annat har Danielsson även rätt att få semesterpenning i enlighet med den semester som hon har tjänat in.
Därtill får hon ta ut de intjänade semesterdagarna som sparledigt. Det blir sammanlagt 76 dagar, som tas ut vid en tid som Danielsson och arbetsgivarens representant kommer överens om.
Vivan Danielsson yrkade också i en skrivelse i januari på att få ersättning för de övergripande skolförvaltningsuppgifterna under tiden hon var avsatt. Stadsstyrelsen avslog yrkandet på sitt möte i går.
Skolförvaltningsuppgifterna ingick i tjänsteförhållandet som rektor. Det var inte fråga om ett separat tjänsteförhållande. Rektorn fick 200 euro per månad för de extra arbetsuppgifterna.
Trots att staden inte hade någon juridisk skyldighet att betala ut de uteblivna arvodena för skolförvaltningsuppgifterna, har stadsstyrelsen ändå betalat ut dem för den tid som ärendet var anhängigt i Vasa förvaltningsdomstol.
När det gäller Vivan Danielssons yrkande på dröjsmålsränta för den uteblivna lönen och yrkande på att kommunen ska betala också tidigare rättegångskostnader år 2010 beslöt stadsstyrelsen återremittera punkterna för tilläggsutredningar.
Utgifterna för löner och förmåner uppgår till omkring 250 000 euro. Vad de övriga yrkandena kommer att innebära i tilläggskostnader finns ännu inga kalkyler på, eftersom ärendet inte blev helt avgjort på mötet i måndags.
Stadsstyrelsen sammanträder igen nästa måndag, den 16.3.
Rektor Danielsson fick en varning i augusti 2010, då hon uppmanades förbättra sitt ledarskap. Åtgärder gjordes för att förbättra arbetsmiljön på högstadieskolan. Utredningar visade att utvecklingen gick åt rätt håll.
Uppsägningsbeslutet 2011 hänvisar till sådant som hade hänt före varningen. Beslutet togs också innan man bedömt om arbetsmiljön och ledarskapet hade förbättrats.
Staden hade inte kommit med någon konkret orsak till uppsägning som skulle ha inträffat efter att rektorn fått varningen.
Skolundervisningen kunde ta modell av hur invandrare lär sig finska. Det säger Marika Boström, språklärare på Vasa Arbis.
- Jag tycker att man i skolan redan från början borde använda bara finska och inte vara rädd för att eleverna inte skulle förstå. De gör de nog bara man hittar en bra metod. Det är viktigt att man hör finskan hela tiden och att det blir naturligt att man på finskatimmen byter språk.
Hon lär ut bland annat finska till vuxna. Många grupper är internationella i form av invandrare som börjar helt från början med ett språk.
Yle Österbotten granskar skolfinskan.
Har du åsikter? Dela med dig i vårt webbformulär.
Det här har vi gjort hittills:
Skolan kunde ta modell av finskundervisningen för invandrare
Finskan är en favorit i Övermark
Finska också i andra skolämnen
"Språkkunskap är en lätt börda att bära"
"Mindre grammatik, mer praktik!"
Handdockor hjälper barn att lära sig finska
Skolfinskan var långt från vardagen
Tyck till om skolfinskan!
Boström berättar att på Arbis går språklärarna inför att använda målspråket från början. Även om deltagarna helt saknar kunskap sker undervisningen helt och hållet på till exempel finska.
- Jag talar finska och använder finska läromedel. Det är inte så att vi pratar engelska och sen gör vi en uppgift som är på finska.
- Ibland har vi inte heller ens ett gemensamt språk att ta till, men vi använder bilder och kroppsspråk. Ganska snabbt brukar språket ändå komma.
Det är också många finlandssvenskar som kommer för att förbättra sin finska. Till exempel om de behöver språkintyg för ett jobb eller liknande.
- Det är vanligt att en del är rädda för finskan. De har gått nio år i skolan, men har inte vågat säga ett ord på finska.
Finlandssvenskar vill gärna tala korrekt och ha alla ändelser rätt.
Boström berättar att just där finns det också en viss kulturskillnad mellan de internationella grupperna och finlandsvenskarna.
- Jag skulle säga att de som kommer från utlandet kanske nog vågar lite mera. De har inte samma ok som vi, att vi borde kunna mera och därför inte riktigt vågar. Vi vill gärna tala korrekt och ha alla ändelser rätt. De vill lära sig språket snabbt och komma in i samhället. Då är det bäst att bara kasta sig in i det och börja våga tala.
I nya läroplanen som tas i bruk 2016 betonas vikten av att praktisera ett språk i autentiska miljöer. Det vill säga ute i verkligenheten och inte bara inne i ett klassrum. Är det här något ni tillämpar?
De fick de råg i ryggen att våga tala finska. De förstod att folk nog förstår dem och tvärtom.
- Jo, det gör vi. Till exempel i lördags hade jag en nybörjargrupp som skulle tala finska på stan. De hade läst bara 30 av kursens 60 timmar. Först hade vi en finskspråkig man som kom in i klassrummet och tränade olika enkla fraser med dem. Juotko kahvia vai teetä? Käytkö saunassa? De fick testa på att intervjua honom.
- Sen gav de sig ut på stan i grupper och intervjuade folk. När de kom tillbaka till klassrummet bearbetade vi materialet och de fick hjälp med grammatiken.
Efter lektionen gav kursdeltagarna feedback och det ord som de flesta använde var confidence - självförtroende.
- De skrev att nu fick de råg i ryggen att våga tala finska. De förstod att folk nog förstår dem och tvärtom. Folk på stan var väldigt positiva och hejade på dem. De var glada att de försökte och vågade.
Bergöfärjan står stilla. Den sydvästliga vinden har blåst in is och det är omöjligt att ta sig över. Folk ringer stup i kvarten, säger färjförare Kjell Högback.
Färjan står sedan klockan 10 i förmiddags på Bredskärssidan. Det går inte att ta sig över, säger färjförare Kjell Högback. Det är stora mängder is som blåst in med den sydvästliga vinden.
På färjan ringer telefon hela tiden, berättar Högback. Isen är cirka 20 centimeter tjock och det klarar färjan inte.
På männskors frågor om när färjan kastar loss, svarar han att han inte vet. Det beror på vindar och strömmar. Det är det enda svar Högback förmått ge i dag.
Höggravida Nina Westman-Enroth väntar på sin man och son som är i Vasa.
- Jag var nog lite nervös här tidigare på dagen, men jag tror nog det reder upp sig bara vinden vänder, säger Westman-Enroth.
Kvällsrapport
Tisdag kväll vid halv nio snåret hade isläget inte blivit bättre. Färjan ligger fortfarande still på Bredskärssidan. Nu inväntar man natten och hoppas vindarna svänger och drar undan isarna.
Det var i november ifjol som Christine Nygård lämnade in en motion om att kommunen skulle underteckna den europeiska deklarationen om jämställdhet. Samarbetskommissionen och huvudförtroendemännen har också fått uttala sig.
Slutsatsen i beredningen blev att ett undertecknande kräver ett resurskrävande arbete gällande analyser, statistikföring, konsekvensbedömningar. Det klarar en liten organisation inte av heter det i beredningen.Hellre prioriterar man finländsk lagstiftning som berör eller tangerar jämställdhetsfrågor framom nya frivilliga åtaganden. Med andra ord det är för arbetsdrygt att implementera den europeiska deklarationen om jämställdhet inom ramen för kommunens organisation.
Kommunstyrelsen beslöt att i dagsläget omfatta de allmänna målsättningarna och principerna i den europeiska deklarationen, men att inte underteckna deklarationen med dess förbindelser. Kommunstyrelsen beslöt att i tillämpliga delar beakta deklarationen vid uppdateringen av kommunens jämställdhetsplan.
Kommunstyrelsen beslöt att behandlingen av motionen fortsätter och återkommer till ärendet år 2016. Beslutet tillkom efter omröstning där rösterna föll 8-3. Minoriteten ville att kommunen skulle underteckna deklarationen.
Ett antal österbottniska kommuner har inte ens tagit sig an frågan än. Det gäller Kronoby, Vörå, Kaskö och Kristinestad samt Laihela och Storkyro.
Sex österbottniska kommuner har skrivit på. De här sex är: Vasa, Korsnäs, Närpes, Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre.
Det gick som väntat. Tjöck skola och Lapväärtin koulu stänger i höst. Stadsstyrelsen i Kristinestad följde fullmäktiges riktlinjer från budgetmötet.
Tjöckeleverna flyttar ihop med eleverna i Kristinestads skola. Eftersom skolbyggnaden i Kristinestad ska renoveras, kommer de att vara i tillfälliga utrymmen tills renoveringen är klar. Var de placeras är inte avgjort.
De finska eleverna som gått i Lappfjärd flyttar från och med höstterminen till Kantakaupungin koulu.
Den finska skolan i Lappfjärd görs om för daghemsverksamhet. Det betyder att de gruppfamiljedaghem som i dag finns i hyrda utrymmnen flyttar in till den före detta finska skolan.
Ärendena ska ännu avgöras i fullmäktige.
Vasaklubben VPS förstärker sina anfallsled inför fotbollsligasäsongen 2015. Den rutinerade strikern Juho Mäkelä skriver på för klubben efter att ha tränat och spelat för VPS i en vecka.
Mäkelä var målkung i den inhemska fotbollsligan säsongerna 2005 och 2010, men har inte lyckats hitta rätt under de senaste säsongerna. Under säsongen 2014 lyckades Mäkelä inte stå för en enda fullträff i ligasammanhang varken i St. Gallen, IFK Mariehamn eller SJK.
Trots den dåliga målskörden är Mäkelä inte orolig för den inkommande säsongen.
- Jag gick över till klubbar mitt under säsongen, så min roll var aldrig riktigt på det klara. Med lite speltid är det svårt att komma med i laget. Nu när jag är med från början kommer det att bli bättre resultat, säger Mäkelä till klubbens hemsida.
- Jag har en galen lust och motivation för en renässans, så att säga.
Också tränaren Olli Huttunen ser Mäkelä som en viktig förstärkning.
- Han hämtar erfarenhet till omklädningsrummet. Framför allt får vi en spelare som är i toppskick, han är både fysisk och snabb, säger Huttunen.
Kontraktet täcker säsongen 2015.
Kukas se siinä allekirjoittaa soppariaan? Tervetuloa Vaasaan, @juhomakela ! #Vepsu #veikkausliiga pic.twitter.com/yZRCOuSCpy
— Vaasan Palloseura (@VPS1924) March 10, 2015
Efter en tung tid i HJK lever livet igen för Sebastian Mannström. Flytten till den tyska fjärdedivisionen har hittills varit en lyckospark och Mannström känner att han får en språngbräda vidare.
Från bänken i Finlands bästa lag till en nyckelroll i avancemangskamp i Tyskland. Sebastian Mannström har fått tillbaka ett leende på läpparna. I januari gjorde Mannström klart med SV Elversberg i Regionalliga Südwest, det vill säga den fjärdehögsta serienivån i Tyskland.
– Jag bestämde mig redan i januari förra året att det blir min sista säsong i Finland. Jag har alltid varit sån att jag vill utvecklas som fotbollsspelare och jag kände att jag inte längre hade mer att lära mig i Finland. Jag hade vunnit allting och behövde något nytt, säger Mannström till Yle Sporten.
– Till en början var jag lite skeptisk när Elversberg dök upp som ett alternativ. Var fjärdedivisionen verkligen var rätt nivå? Men sedan valde jag att koncentrera mig på chansen att börja bygga en karriär härifrån, att spela bra här och ta sig uppåt i seriesystemet. Tanken är inte att spela här resten av karriären.
Bilder, Bilder, Bilder #FCKIISVE 0:3 @sebumannstrom im Duell mit Thorsten Reiß @Rote_Teufel http://t.co/4ozXhvh3LP pic.twitter.com/ijzuHLy6uB
— SV 07 ELVERSBERG (@SV07Elversberg) March 7, 2015
Mannströms start i Elversberg har varit strålande. Han har fått axla en fri roll bakom anfallaren i de två första matcherna i den nya klubben och spelat fram till tre mål, bland annat segermålet båda gångerna.
Lokaltidningen Saarbrücker Zeitung berömde efter den senaste drabbningen ”den livliga finländarens två drömpassningar”. Här kan man se ett sammandrag från matchen mot Kaiserslauterns andralag, bland annat med Mannströms två fina framspelningar.
– Det var faktiskt en jättebra match av mig, säger Mannström. Och överlag har det börjat riktigt bra, jag är nöjd. Jag känner att jag har tränarens förtroende och behöver inte ta extra stress. Jag är jättenöjd med mitt beslut att komma hit.
De fyra åren i HJK-tröjan fick en bitter avslutning.
Sebastian Mannström, HJK.
Bild: Yle
Lika väl mådde Sebastian Mannström inte under den sista tiden i HJK. Efter tre säsonger i FF Jaro flyttade den Karlebybördiga mittfältaren till Helsingfors 2011 och vann fyra raka FM-guld i HJK:s tröja, men speltiden minskade efterhand.
Tränaren Mika Lehkosuo gav Mannströms sparsamt med minuter och i höstens Europa League-äventyr fick 26-åringen i praktiken inte delta. I två av HJK:s gruppspelsmatcher satt Mannström på bänken och i de fyra övriga på läktaren.
– Jag spelade i stort sett hela tiden i tre och ett halvt år, men sedan nästan inte alls under de tre, fyra sista månaderna. Det var jättetungt att kolla Europamatcherna från sidan och se de spelare som fanns i uppställningen... Det var den tuffaste tiden i min karriär, medger Mannström.
– Ända sedan jag kom till HJK var målet att spela gruppspel i Europa och att sedan inte få förtroende gjorde mig lite förbannad. Jag började träna jättehårt redan med ungefär en månad kvar av säsongen när det såg ut som om jag inte skulle få förtroende av tränaren, så jag var kanske i mitt livs bästa skick fysiskt när jag kom till Tyskland.
Enjoying football again. Tärkeät pinnat kotiin hyvällä pelillä. Hienoa olla mukana voittomaalissa jälleen. #sve #football
— Sebastian Mannström (@sebumannstrom) March 7, 2015
Mannström har kontrakt med Elversberg till slutet av säsongen med option för fortsättning om det blir avancemang. Ifall Elversberg stiger fortsätter Mannström i klubben, annars flyttar han.
För tillfället ser det fullt möjligt ut att det blir en fortsättning. Elversberg ligger tvåa i sin serie där de två främsta får kvala om avancemang till den tredje Bundesligan, därifrån klubben föll förra säsongen.
– Avancemang är om inte ett måste, så åtminstone nära. Det var också den största orsaken till att jag kom hit, klubben är ambitiös och vill på riktigt satsa och gå upp till trean. De har byggt ett jättebra lag, skaffade bland annat in 17 nya spelare inför säsongen, med den tydliga målsättningen att stiga tillbaka direkt.
Klubbens hemmastadion renoveras för tillfället och en ny läktare står snart klar. Arenan var fullsatt med cirka 8 200 åskådare i Mannströms ligadebut mot lokalkonkurrenten Saarbrücken, och SV Elversberg är en viktig del av samhället i Spiesen-Elversberg med dryga 13 000 invånare.
– Serieledarna Kickers Offenbach väntar sig över 10 000 åskådare till vår match om ett par veckor och i trean är det sedan ännu betydligt mera, där finns lag med publikmängder upp till 35 000. Och då pratar vi alltså om tredjedivisionen i Tyskland, säger Mannström och liknar Elversbergs betydelse vid Jaros i Jakobstad.
– Men ännu mycket större. Klubben betyder nog väldigt mycket här. Det känns som om hela byn följer med när det är match. Och alla vågar vara anhängare, i Finland kunde jag känna att många tyckte det var lite genant att vara anhängare för en fotbollsklubb. Här är alla stolta över att vara supportrar. Fotbollskulturen är nog på en helt annan nivå.
Mannström inledde ligakarriären i Jaro sommaren 2008.
Sebastian Mannström, fotbollsspelare FF Jaro
Bild: Yle
Att jämföra Regionalligans nivå med finska ligan är efter bara ett par matcher väldigt svårt, säger Mannström, men menar att Elversberg skulle klara sig väl i Finland.
– Utan tvekan. Vi skulle kanske inte utmana HJK, men nog höra till de bättre lagen. Vi har ändå fyra spelare som lirat i Bundesligan och många fler på den nästhögsta nivån, säger Mannström med fem landskampers rutin.
– Målsättningen är nog att ta mig tillbaka till landslaget, absolut. Sedan är jag helt medveten om att man inte tar det steget då man spelar i fjärdedivisionen, också därför är målet att komma uppåt i ligorna. Som sagt, jag tänker inte vara kvar här resten av karriären.
Även utanför planen har Sebastian Mannström trivts ypperligt. Han har aldrig studerat tyska och språket flyter därmed inte ännu på, men han har redan fått några goda kompisar inom laget.
– Man utvecklas också utanför planen med en ny kultur, ett nytt språk och allting. Tiden går snabbt då allt är nytt, man hinner inte ha någon hemlängtan. Jag har trivts ända sedan dag ett och är jätteglad. Varje dag är faktiskt en helt ny dag här.
När Yle Sporten ringer upp en vardagsmorgon har Mannström nyss dragit sig upp ur sängen. Snart väntar ett besök hos de lokala skattemyndigheterna och därefter förmiddagsträningar på hemmaarenan ett stenkast hemifrån.
Kvällen innan fick "Sebu" sällskap av flickvännen Nina Chydenius, som tagit ett par FM-medaljer som långdistanslöpare. Hon ska nu studera på distans från Hanken i fem veckor och bo och träna i Tyskland.
– Det är ju kul att få sällskap, inte kan man klaga. Det vågar man inte när hon sitter här bredvid, avslutar Sebastian Mannström med ett skratt.
Karleby stad betalar 70 000 euro för att täcka förluster vid Karleby Turism i fjol.
Det handlar om verksamheten vid Snellmansalen som staden via turistbolaget tog över för drygt ett år sedan. Mer än 90 konserter och seminarier hölls i Snellmansalen i fjol, men inkomsterna räckte inte för att täcka kostnaderna.
Stadsstyrelsen i Karleby går med på att betala för fjolåret, men vill ha en ny beredning för i år och kommande år. Enligt utvecklingschef Jussi Järvenpää ville styrelsen i det här skedet inte besluta om att ersätta förluster under kommande år.
- Styrelsen tyckte att det hade varit att ge en öppen fullmakt. Att verksamheten får gå som den vill, styrelsen täcker ändå upp, säger Järvenpää.
Tanken är nu att Karleby turism ska se över hyresavgifterna för salen.
