Många nyblivna skogsägare har ingen kunskap om hur man sköter en skog. I värsta fall kan skogen stå och förfalla i årtionden om skogsägaren inte tar sig för att skaffa hjälp. För hjälp finns att få av de lokala skogsvårdsföreningarna.

Den tidigare skogsvårdsavgiften har ersatts av medlemsavgift, och den sakkunskap och hjälp man kan få för pengarna är omfattande. I princip behöver man bara slå en signal. Det är i dag vanligt att man får skog genom generationsskifte och arv. Så var det för Helena Hemming i Malax. En dag stod hon där med skog som hon inte visste hur hon skulle sköta.

Helena Hemming Helena Hemming, skogsägare Bild: Yle/Markku Hautala

- Jag vet noll och ingenting, medger Helena Hemming. Dels kan jag fråga min pappa, men jag kontaktade ändå skogsvårdsföreningen, eller Skogsägarna i Österbotten som de numera kallas. Skogsvårdsinstruktören värderade skogen och skötte om att den gamla skogen avverkades. Troligtvis kommer han att sköta om planterandet också.

Helena Hemmings far skötte väl om skogen, och dottern har ambitionen att sköta om den lika bra. Och då behövs sakkunskap.

Skogsvårdsföreningen hjälper till

Kim Back är skogsvårdsinstruktör vid skogsägarna Österbotten , och han säger att det här blir allt vanligare. Skogsägarna idag är inte längre bondpojkar som har gått i skogen och lärt sig skogsbruket av sina pappor. Ofta är de både stadsbor och kvinnor med helt andra yrken.

- Varje vecka kommer det samtal från nån skogsägare som vill veta var deras skogsskifte finns och börja sköta det, säger Kim Back. Då tar jag reda på det och så går vi ut och kollar och så ger jag förslag.

Besvärligt är det om skogägaren ser sitt skogsägande som en belastning och drar sig för att ta kontakt. Då står skogen där och förfaller i onödan. Den ger heller ingen avkastning.

- Det är ingenting farligt med att äga skog, säger Kim. En släktskog som man förvaltar vidare kan man riktigt bra äga själv, fast man inte vet hur man ska sköta den. Det finns alltid de som kan ge råd.

Skogsarbete- ett sätt att ladda batterierna

Mårten Malm bor och jobbar i stan, men växte upp i Malax där han lärde skogsbruk av sin far. I dag sköter han sin skog själv men ser det mest som rekreation och ett sätt att ladda batterierna. Han menar att man nåste ha ett intresse för att vara skogsägare.

- Har du inte det så tänker du att du varken orkar eller kan. Då förfaller skogen och massor av värden går förlogade. Det är jättesynd, säger Mårten.

Men det vanliga är ändå att folk till slut tar i tu med saken.

Lisbeth Bäck tog hjälp av Kim Back.

Lisbeth Bäck Lisbeth Bäck, skogsägare Bild: Yle/Markku Hautala

- Skogsvårdsföreningarna är en trygg samarbetspartner utan vinstintressen. Men skogsägarnas intressen är de noga med att bevaka.

Ambitionen är att bilda ett regiongymnasium i Jakobstadsregionen. Det säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre efter samarbetsnämndens möte. Nu ska en arbetsgrupp snabbutreda frågan.

Utgående från diskussionen i samarbetsnämnden är ambitionen i Jakobstadsregionen att skapa ett regiongymnasium. Det säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre. Sedan årsskiftet är Pedersöre ordförandekommun i den kommunala samarbetsnämnden i Jakobstadsnejden.

Samarbetsnämnden beslöt att utse två representanter från varje kommun att i en arbetsgrupp snabbt utreda gymnasiernas framtid. Ett förslag ska presenteras till samarbetsnämndens möte i april.

Arbetsgruppen ska svara på en rad frågor. Var ska gymnasieutbildning finnas, hur kan samarbetet förverkligas, hur många studieplatser behövs, och hur ska upprätthållarskapet formaliseras.

Olika alternativ

Svenfors säger att i den modell man gått in för finns flera alternativ. Ett alternativ är att kommunerna söker separat om upprätthållartillstånd. Ett annat är att man söker tillstånd tillsammans. Sedan finns ett tredje alternativ som innebär fördjupat samarbete men med skilda upprätthållare. Det sista alternativet är nytt och behöver granskas närmare, säger Svenfors.

En samgång med Optima har ju också diskuterats de senaste månaderna, men det alternativet diskuterades inte på samarbetsnämndens möte.

- Men några dörrar har vi inte stängt, säger Svenfors.

Undervisningen i Jakobstadsnejdens musikinstitut ska ske inom ramen för statsandelsbidragen. Det slog den kommunala samarbetsnämnden fast. Det innebär att det ska sparas på hyra och undervisning.

Det nya reviderade avtalet för Jakobstadsnejdens musikinstitut går nu till medlemskommunerna för godkännande. Kommunala samarbetsnämnden fogade till avtalet en skrivelse om att undervisningen ska ske inom ramen för statsandelsbidragen. Det innebär i praktiken att musikinstitutet tvingas till inbesparingar. Målsättningen är att få ner kostnaderna, säger kommundirektör Stefan Svenfors i Pedersöre.

- Hyran i Campus Allegro är över 800 euro per elev och det är mycket, säger Svenfors.

Det högre än på annat håll, säger Svenfors. Han tar Närpes som exempel där kommunen inte uppbär någon hyra. Hyran måste diskuteras, säger Svenfors.

Musikinstitutet utreder

På musikinstitutet säger rektor Bo-Anders Sandström att beslutet i samarbetsnämnden innebär att man får diskutera sparförslag. Hyran är förstås ett element och det får man diskutera med Stiftelsen för Åbo akademi. För att föra den diskussionen behöver direktionen uppbackning av medlemskommunerna.

Men sedan finns cirka 40-50 undervisningstimmar i veckan som går utöver statsbidraget. Här finns möjligheten att övergå från enskild undervisning till gruppundervisning. Då behöver man inte dra ner på antalet studerande.

Andra kostnader man får se över är till exempel konserter och planeringsuppdrag. Troligen kommer direktionen att tillsätta en arbetsgrupp att se över olika sparmöjligheter.

Jakobstadsnejdens musikinstitut har för tillfället 520 elever.

En ny fartygslinje öppnar mellan Kaskö och Storbritannien. Linjen är till för sågindustrin och Kaskö hamn räknar med avgång var tredje vecka.

Linjen ska komplettera den nuvarande trafiken från hamnen. Trafiken kommer att gå till Hull i Storbritannien.

Den första avgången från Kaskö är på tisdag 17. februari. Målet är att fartyget skall avgå ungefär var tredje vecka, men det kan variera enligt efterfrågan.

Kaskö hamn har redan länge haft mycket trafik till Storbritannien, bland annat till Boston, Kings-Lynn och Seaham.

Den här linjen till Hull kompletterar trafiken.

- Hamnen utökar nu servicen för landets sågar för att stärka positionen som en av landets viktigare exporthamnar för skogsindustrin. Vi strävar efter att utöka trafiken och volymerna från Kaskö och den här linjen är ett led i de målsättningarna, säger projektchef Patrik Hellman i Kaskö hamn.

Trafik till Hull på 1990-talet från Kaskö

Enligt pressmeddelandet från Kaskö är Hull en stor traditionell sågvaruhamn på den brittiska ostkusten. På 1990-talet fanns trafik från Kaskö till Hull.

Linjen har kommit till i samarbete mellan Kaskö hamn och rederiet Ahlmark Lines. Det är ett svenskt rederi som inte tidigare haft trafik från Finland.

Kaskös linjer för export har hittills främst gått till Nederländerna, Frankrike, Nordafrika och Italien. På importsidan är Baltikum och Ryssland stora aktörer. Varje år passerar drygt en miljon ton gods genom Kaskö hamn.

Läs också: Ministern lovade hålla Kasköbanan i skick
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/12/09/ministern-lovade-halla-kaskobanan-i-skick

I Karleby vill de nya styrelserna för hamnen och energiverket ha mer betalt. Staden har bestämt att styrelsemedlemmarna får 90 euro per möte, men nu rivs beslutet upp.

Karleby beslöt om arvodet i januari, i mars kommer ett nytt beslut efter att de nya bolagens styrelser begärt det.

John Hagnäs sitter i hamnbolagets styrelse. Han tycker att 500-600 euro per månad kunde vara ett lämpligt arvode för en styrelsemedlem.

- Handelskammaren har riktlinjer och vi tycker de borde följas. Den som är med i styrelsen tar ett ansvar. Du ansvarar med din personliga egendom.

Hagnäs poängterar att arvodet också beror på hur stort bolaget är. Han säger också att det speciellt i början är mycket jobb för de nya bolagens styrelser.

- Styrelsen ska lägga sig in i jobbet, allt ska byggas upp för att uppfylla aktielagstiftningen. Det är inte bara att tuta och köra.

Dubbelt eller tredubbelt mer i Vasa

Enligt det nuvarande beslutet får styrelsemedlemmarna i hamnens och energiverkets styrelser samma arvoden som stadsstyrelsen i Karleby. Det betyder 90 euro per möte och dessutom 3500 euro per år åt styrelsens ordförande. Övriga medlemmar får 850 euro i årsarvode.

Styrelsemedlemmarna i Vasa elektriska får 400 euro per möte. De får dessutom 2000 euro i årsarvode, styrelsens ordförande får 6000 i årsarvode.

Räknar man med 10 möten per år skulle det med nuvarande beslut i Karleby innebära 4400 euro för ordförande och 1750 euro för vanliga medlemmar.
I Vasa elektriska blir motsvarande summa dubbelt och tredubbelt större. Totalt 10 000 euro för ordförande, 6000 euro för vanliga medlemmar.

För lågt också i Vasa?

Vd Juha Häkkinen på Österbottens Handelskammare är också ordförande i förvaltningsrådet vid Vasa Elektriska. Rådet besluter om arvodena för styrelsen. Häkkinen anser att summan i Vasa är snudd på för låg.

- Det är ett väldigt stort ansvar. Vi förväntar oss att styrelsemedlemmarna sätter sig in i det och gör mycket.

Enligt Häkkinen händer det lätt att man tänker att också bolagens styrelser ska fungera mera på frivillig basis som det traditionellt har varit i kommunerna.

- Men ett aktiebolag är ett aktiebolag. Styrelsemedlemmarna förväntas jobba hårt och de måste få en skälig belöning, säger Häkkinen.

Juha Häkkinen sitter själv i styrelsen för det nya hamnbolaget Kvarkenports. Medlemmarna där får 300 euro per möte, men inget årsarvode.

- Mötena är i Finland eller Sverige så de tar ganska mycket tid. Och det är ett stort ansvar och tidskrävande eftersom det är ett nytt bolag, säger Häkkinen.

18 000 euro i större hamn

Stadsjurist Ben Weizmann är med och bereder ärendet i Karleby.

Blir det frågan om närmare 10 000 euro i arvode?

- Det är svårt att säga något om summorna, men det är klart att det finns ett tryck att höja.

Karleby har landets tredje största hamn. Bara Helsingfors och Sandhamn-Kotka är större. I Helsingfors ligger arvodet på 400 euro per möte. Ordförande får också ett årsarvode på 6000 euro, för övriga medlemmar 4000 euro.

I Sandhamn-Kotka får ordförande ett årsarvode på 14 000 euro och 400 euro per möte. Med tio möten per år blir det 18 000 euro.

Vad sker då om arvodet inte höjs från 90 euro i Karleby?

- Jag är rädd att vissa hoppar av, säger John Hagnäs.

Vad gör du?

- Jag vet inte, jag har inte tänkt så långt. Men jag förstår dem. Där finns folk som i princip är styrelseproffs och de har lagt sina villkor.

Bo Eklund är ordförande i energibolagets styrelse. Han säger att han inte vill kommentera arvodet i det här läget, men säger ändå att det innebär både ekonomiskt och juridiskt ansvar att vara styrelsemedlem.

- Man ska få ett skäligt arvode. Vad det är vill jag inte ta ställning till nu.

Lillemor Sarin sitter också i samma styrelse. Hon vill inte kommentera och hänvisar till orförande Bo Eklund.

De sitter i Karleby hamn ab:s styrelse

:
John Hagnäs
Jorma Kauppila
Tom Niemi
Pekka Nokso-Koivisto (ordf.)
Osmo Sippola

De sitter i Kokkola Power ab:s styrelse:

Bo Eklund (ordf.)
Marko Forsell
Tuomas Luoma-aho
Mikko Rintamäki
Lillemor Sarin

Sju personer har sökt jobbet som kommundirektör i Korsnäs. Bland dem finns Vörås tidigare kommundirektör Christina Båssar.

- Jag funderade ett tag och kom fram till att det är inom det kommunala som jag besitter den mesta kunskapen, säger Christina Båssar.

Kan du sköta jobbet efter all uppståndelse i Vörå om du skulle bli vald?

- Jag upplever att avståndet mellan Vörå och Korsnäs är så pass långt att även om vi befinner oss i Österbotten tror jag att jag har goda möjligheter att sköta jobbet i Korsnäs om man har förtroende för mig där.

Också pol.kand Ann-Sofi Backgren, som var fullmäktigeordförande i Korsnäs under flera år, har sökt tjänsten.

Övriga sökande är vård- och omsorgsdirektören i Närpes, Tony Pellfolk, artesan och pol.stud Jessica Granlund från Petalax, klassläraren och översättaren Anatoly Kayava, jur.kand Adam Neuman från Vasa, ekon. mag Marjo Österdahl från Närpes.

Korsnäs kommundirektör Anita Ismark går i pension i sommar.

Spelprogrammen för damernas liga och herrarnas division 1 i fotboll har nu, sent omsider, publicerats. EIF och VIFK, två av nykomlingarna i Ettan, möts genast i öppningsomgången.

Vänner av Ekenäs- och Vasafotboll ska märka datumet 2.5.2015 med tjock tusch i kalendern. Då är det nämligen dags för premiär i division 1 för serienykomlingarna EIF och VIFK.

Ekenäs IF tog i höstas steget upp från division 2 tack vare seger i avancemangskvalet, medan Vasa IFK fick en plats i och med att Atlantis inte klarade kraven för ett par veckor sedan.

Nu möts de i öppningsomgången i Ekenäs den första lördagen i maj klockan 16. TPS, som föll ner från ligan förra säsongen, inleder säsongen hemma i Åbo mot FC Jazz från Björneborg.

Se hela matchprogrammet för division 1 här!

VIFK:s damer börjar hemma

Liksom herrlaget steg också Vasa IFK:s damer en serienivå i och med problem hos en annan klubb (KF-10) i slutet av januari. Det betydde att IFK tog klivet upp till ligan.

VIFK fick tilldelat en hemmamatch i premiären och gästas av HJK. Ligan startar den 18 april och grundserien avslutas den 29 augusti varefter lagen delas in i ett övre och nedre slutspel.

De regerande mästarna PK-35 får besök av TPS i premiären. I den andra omgången väntar sedan ett stormöte då fjolårets silverlag Åland United välkomnar Vandalaget på hemmaplan.

Se hela matchprogrammet för damligan här!

Samarbetsförhandlingarna berör alla anställda i Jakobstad utom lärare och social-och hälsovårdsverkets personal. Samarbetsförhandlingarna inleds den 21 mars.

Målet för samarbetsförhandlingarna är inte i första hand uppsägningar men de är inte heller uteslutna. Stadsstyrelsen i Jakobstad behandlade frågan på måndag kväll.

- Det kommer att ske förändringar i arbetsuppgifter, i första hand är det inte meningen att avskeda eller ens permittera folk, på det viset kan personalen vara trygg, säger Jarmo Ittonen (VF) medlem i stadsstyrelsen.

Samarbetsförhandlingarna är en del i det strategiska arbetet

Fullmäktige i Jakobstad godkände den 24 mars 2014 de strategiska målsättningarna för staden och samarbetsförhandlingarna är en del av den processen.

Personalen i Jakobstad uppgår totalt till cirka 2500 personer. Jakobstad är värdkommun för social-och hälsovårdsarbetet för Jakobstad, Pedersöre , Nykarleby och Larsmo och personalen från de övriga kommunerna ingår också i personalsiffran för Jakobstads del.
De anställda i Jakobstad som omfattas av samarbetsförhandlingarna är cirka tusen till antalet eftersom inte heller lärarna som är anställda av staden ingår i samarbetsförhandlingarna.

Både Evijärvi och Jakobstad vill diskutera vidare i kommunstrukturfrågan. Stadsstyrelsen i Jakobstad och kommunstyrelsen i Evijärvi ville båda gå vidare i diskussionerna när frågan behandlades på måndagkväll.

I stadsstyrelsen i Jakobstad blev det omröstning i frågan, rösterna slutade 9-2 för fortsatta underhandlingar. Jarmo Ittonen (VF) och Eero Luomala (Pro Pietarsaari) röstade mot och ville avsluta förhandlingarna.

I Evijärvi föll rösterna 8-1 men i princip var kommunstyrelsen enig eftersom omröstningen enbart handlade om ordvändningar, i princip var alla för fortsatta diskussioner.

Kommunstyrelsen i Larsmo vill också fortsätta diskutera

Ursprungligen förhandlade sex kommuner i Jakobstadsregionen i kommunstrukturfrågan. Nykarleby, Pedersöre och Kronoby har sagt nej till fortsatta diskussioner. I Larsmo, Jakobstad och Evijärvi har styrelserna sagt ja men ännu återstår fullmäktigebehandlingen i de här kommunerna.

Vem har bott i ditt hus? Bor du i Kristinestad är sannolikheten stor att det kan vara någon sjökapten. Har du tur är det kanske en "stadstrumslagare" som har bott där du bor?

Kristinasällskapets och Medborgarinstitutets seminarium "Ta vara på din historia" inspirerade många Kristinestadsbor att forska mera kring det egna husets historia. En av dem är Tarja Boström.

- Rådman Strandberg, sjömannen Johan Hellström och stadstrumslagare Johan Hedlund. Jag tyckte det här stadstrumslagare var så skojigt. Jag har aldrig hört något sådant förut, säger Tarja Boström i Kristinestad.

Tarja Boström deltog under veckoslutet i seminariet Ta vara på din historia, som arrangerades av Kristinasällkapet och Kristinestads medborgarinstitut.

Intendent Tuulikki Kiilo från Björneborg var inbjuden som sakkunnig till seminariet.

Tomtnummer behövs

På seminariets workshopdel fick var och en själv söka upp sitt hus i arkivverkets digitala arkiv på internet. Det enda man behövde känna till var tomtnummern enligt den kvartersindelning som var aktuell efter 1825 i Kristinestad.

- Här är Vaasan läänin henkikirjat, mantalslängderna. Där kan man söka på årtal. Vi tar till exempel 1845. Här hittar vi städerna och mantalslängder. Den här tomtens nummer är 48 och här har vi vår kapten Abraham Lagerstam, säger Aune Waronen, som fungerade som handledare vid seminariet.

Mantalslängderna har digitaliserats med fem års mellanrum. Där uppges namnen på alla som bor i huset. Minderåriga barn anges bara med antalet. Alla pigor och drängar är namngivna, åtminstone med sitt förnamn.

Nyare material är hemligt än

Det digitala arkivet innehåller flera miljoner filer, mest kyrkligt material. Materialet är tillgängligt för vem som helst, men filer som härstammar från de senaste hundra åren är sekretessbelagda.

Kyrkoarkiv eller mantalslängder som är yngre än 125 år, finns inte med här, utan dem får man ta del av i arkivverkets forskarsalar.

Aune Waronen Aune Waronen Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Aune Waronen tycker att det är bra att stora delar av arkivet är tillgängligt på nätet, så slipper man åka land och rike runt för att gräva i kyrkböckerna.

Seminariet, som ordnades under veckoslutet, riktade sig till dem som bor i gamla gårdar i Kristinestad, men mantalslängder från hela Finlands finns arkiverade i det digitala arkivet.

När man ska söka bland mantalslängderna på landsbygden är det bra om man har hemmansnummer eller hemmansnamn att utgå från.

Ganska lätt att söka

Att det ändå var förhållandevis lätt att hitta i arkivet, gav åtminstone Tarja Boström inspiration att gräva vidare.

- Det har jag lust att göra. Nu när man vet hur man kommer till de här platserna på nätet så är det jättebra. Annars hade det varit omöjligt. Men det var bra att ha Aune Waronen som sa "skriv det, men skriv inte för mycket". Det var intressant att man bara skulle skriva ett namn, säger Tarja Boström.

Namn, titel, årtal och ort gav inga träffar, men med endast efternamnet som sökord blev det napp.

Adressen till det digitala arkivet är digi.narc.fi.

Bråkande anhängare är besvärliga för hockeyklubbarna och även för de supportrar som vill gå på hockey av intresse för sporten. Senast i lördags drabbade fans från Vasa Sport och Pelicans från Lahtis samman några timmar innan kvällens match.

Slagsmålet ska ha varit planerat i förväg cirka 10 personer omhändertogs av polisen i samband med händelsen, som skedde en god bit från ishallen i Vasa.

Vad som händer utanför ishallens väggar och längre bort än dess parkeringsområde kan själva ishockeylaget inte ta ansvar för. Men ger samtidigt laget negativ publicitet.

- Det är allvarligt när man blandar ihop ishockey och våld. De har inget att göra med varandra. Men det är ett allmänt problem och något som vi inte kan göra något åt, säger Jyrki Niemi, verksamhetsledare för Vasa Sport.

Jyrki Niemi Jyrki Niemi, verksamhetsledare för Vasa Sport. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Ishockeylagens direkta åtgärd mot bråkande anhängare är att ge dem portförbud till matchen. Men laget kan inte agera polis och vakta över hela staden.

- Av dem som kommer på hockey är det en minimal procent som håller på med slagsmål. Men vi måste få igenom en allmän tanke om att hockey är hockey och slagsmål har inget att göra med det.

Svartmålade supportrar

Under Vasa Sports första säsong har sammandrabbningar mellan hemmalagets och bortalagets supportrar skett åtminstone tre gånger. Mot Åbolaget TPS i höstas, i januari mot Lukko från Raumo och nu senast Pelicans.

Henrik Hökman är medlem i Vasa Sports supporterförening Red Army och ogillar våld som kopplas ihop med idrott.

Henrik Hökman Henrik Hökman fördömer vålder som sker i samband med Vasa Sports hemmamatcher. Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Hos dem som vill slåss finns inget intresse för själva sporten utan enbart vilja att starta bråk. Genom sporten hittar de gelikar och utövar det tillsammans. Jag vill inte ha våld i ishallen. Det ska inte finnas där, säger Hökman.

Hökman är en av dem som går på hockey av rent intresse men tycker det är orättvist att alla fans ska drabbas av några stridslystna anhängare.

- Det är synd att vi som sköter oss får bli svartmålade på grund av sådana incidenter. Som supporter vill man gärna se lite mer positiva nyheter, säger Hökman.

Läs också:

Tiotals hockeyfans omhändetogs av polisen i Vasa

Polisen övervakar Vasa sport och HIFK

Idag tisdag startar rättegången där Risto Helin (obunden), stadsfullmäktigeledamot i Vasa, och fem andra står åtalade för grovt koppleri.
Enligt centralkriminalpolisens förundersökning har en koppleriverksamhet pågått mellan 2009 och 2013 i Vasa, Seinäjoki, Björneborg, Uleåborg och Tammerfors.

Miljontals euro har flödat genom verksamheten, av det har 400 000 euro gått till de åtalade.

Enligt polisens förundersökning har koppleriverksamheten pågått i åtta bostäder. I Vasa har man hållit sig till två bostäder där ryskestniska kvinnor hyrt in sig för att sälja sex åren 2009 till 2011.

I januari sade Helin i en kommentar till Pohjalainen att han bestrider samtliga åtalspunkter.

Rättegången pågår i fyra dagar och Radio Vega österbotten kommer att följa med rättegången när den inleds idag tisdag.

Det mildaste straffet för koppleri är fyra månader villkorligt fängelse och det strängaste är sex år ovillkorligt fängelse.

Risto Helin valdes in i Vasa stadsfullmäktige för Sannfinländarna men han uteslöts ur partiet sedan han gett en Hitlerklocka i present åt en nynazistisk grupp.

I samband med det upptäcktes också att han inte betalt medlemsavgiften till partiet. Sedan april 2013 är han obunden i Vasa stadsfullmäktige.

Läs också:

Vasapolitiker åtalas för grovt koppleri
Sannfinländarna i Vasa håller krismöte
Fullmäktigeledamot hav Hitlerklocka i gåva

För orter är ett likriktat näringsliv ofta en riskfaktor. Jobbar alla inom samma bransch kan det räcka med ett bakslag för att hela orten ska gå dåligt.

I Finland finns det nästan 900 postnummerområden där över hälften av jobben finns inom samma bransch då branscherna delas in 22 olika grupper. I 14 postnummerområden är alla jobb inom samma bransch. Det handlar främst om sjukhusområden eller områden där alla jobbar inom primärproduktionen, det vill säga områden som jordbruk, skogsbruk och fiske.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo

• Vi på Svenska Yle behöver din hjälp för att kartlägga dagens arbetsliv. Tillsammans sätter vi fokus på jobben.
• Skicka in din berättelse eller tips.
• Använd gärna #MittJobb i sociala medier.
• På Svenska.yle.fi/mittjobb samlar vi allt.
• Granskningen pågår till och med den 17 februari.

Fartblindhet en risk

Att näringslivet i ett postnummerområde är likriktat behöver inte vara en dålig sak. Om alla postnummer i trakten har liknande arbetsplatser börjar det ändå uppstå risker.

- Man kan bli blind och bara se den ena branschen samtidigt som det finns andra branscher som borde utvecklas. Den andra risken är att man får ett Nokia-fenomen om en bransch förlorar fart, säger Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringslivschef vid Österbottens förbund.

Österbotten hör till de landskap som har den allra mest mångsidiga näringsstrukturen. Enligt Ulfvens handlar det om ett målmedvetet arbete.

Niklas Ulfvens Niklas Ulfvens Bild: Yle/Roger Källman

Industrin drar i Österbotten

I Österbotten är det speciellt industribranschen som är viktig och år 2012 stod den för 35,4 procent av förädlingsvärdet i landskapet. Det är den högsta siffran i landet.

- Österbotten är det mest industrialiserade landskapet i Finland. Om man jämför med Nyland är vår serviceproduktion betydligt lägre men vi har ju klarat oss bra. Det här är en bit man måste jobba på. Företagen säljer ju inte längre enbart en vara utan nu är det ofta också tjänster och service, säger Ulfvens.

Kolla hur läget ser ut på din ort

Med hjälp av applikationen här under kan du se hur beroende ditt postnummerområde är av en bransch. Du kan söka på postnummer eller postnummerområde. De anställda räknas enligt var arbetsgivarens huvudkontor finns. Siffrorna är från 2012 och framtagna av Statistikcentralen.

((vis:880805))

Cook and chill metoden kan bli framtiden i staden Jakobstads storkök i skolor och sjukhus. Malmska sjukhuset går in för den här metoden och Rådmans skolas kök kan bli det första köket inom skolsektorn i Jakobstad.

Cook and chill är ett sätt att hålla kostnaderna i styr men samtidigt hålla kvaliteten på maten hög. Maten tillagas på traditionellt vis men kyls sedan snabbt ner till temperaturer mellan 0 och +3 C. Maten måste uppbevaras i den här temperaruren tills den värms upp på nytt igen.

Idag görs skollunchen tidigt på morgonen, körs ut varm till skolorna och serveras mer eller mindre varm. Cook and chill metoden innebär för skolornas del att maten görs bara 2-3 dagar i veckan istället för måndag-fredag och hålls nedkyld i skolorna. Transportkostnaderna kan halveras på det här sättet.

När maten serveras har den först på nytt upphettats till + 70 grader i serveringsköken och får inte understiga 63 grader vid själva serveringen. Serveringen skall ske inom en kvart efter upphettningen.

Centralsjukhuset i Karleby använder cook and chill metoden och Malmska sjukhuset i Jakobstad kommer också att övergå till den här metoden.

Rådmans skola är den första skolan i Jakobstad

Allt färre skolor har egna tillredningskök idag. Tillredningen koncentreras till några kök och skolorna och daghemmen har enbart serveringskök. Rådmans skola är den första skolan i Jakobstad eventuellt övergår till den här metoden.

Köket skall renoveras i sommar men problemet är utrymmet. Cook and chill metoden kräver nya apparater och det är oklart om de ryms in i köket

- Jag är nog positiv till det här, maten är tillredd som vanligt men det är inte fryst mat, den är nedkyld och värms sedan upp i skolorna. Matens temperatur blir säkrare, säger husmor Lise-Lotte Enkvist vid Rådmans skola.

Lise-Lotte Enkvist Husmor Lise-Lotte Enkvist vid Rådmans skola i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

Rådmans skola testar nu apparater för cook and chill från en tillverkare. De installerades i torsdags och inom några veckor torde utredningarna vara klara och besluten fattade om det blir cook and chill som gäller i framtiden.

Följande skolkök i tur efter Rådmans skola blir i såfall Länsinummi skola om staden går in för det här systemet.

Leveranser till skolorna sker 2-3 gånger i veckan

Om och när man går in för cook and chill metoden blir det matleveranser bara två till tre gånger i veckan istället för dagens fem gånger. På sjukhusen kan man spara in dyr personal under veckosluten genom den här metoden eftersom maten kan tillverkas redan på fredagen.

Lisa Kentala Kosthållschef Lisa Kentala i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

- Många tror att det är synd om eleverna, att de får gammal mat, det är inte gammal mat, betonar kosthållschef Lisa Kentala i Jakobstad.

- Transporterna blir inte så tidsbundna som idag när maten skall vara klar senast klockan nio, den skall sedan transporteras varm och där finns det alltid en risk. Det här är inte annorlunda än den mat som människor köper från marketar idag.

För orter är ett likriktat näringsliv ofta en riskfaktor. Jobbar alla inom samma bransch kan det räcka med ett bakslag för att hela orten ska gå dåligt.

I Finland finns det nästan 900 postnummerområden där över hälften av jobben finns inom samma bransch då branscherna delas in 22 olika grupper. I 14 postnummerområden är alla jobb inom samma bransch. Det handlar främst om sjukhusområden eller områden där alla jobbar inom primärproduktionen, det vill säga områden som jordbruk, skogsbruk och fiske.

Granska arbetslivet med oss

mittjobb logo

• Svenska Yle granskade arbetslivet tillsammans med publiken.
• I sociala medier användes #MittJobb .
• Granskningen pågick 19.1 - 17.2.2015.
• På Svenska.yle.fi/mittjobb finna alla artiklar samlade.

Fartblindhet en risk

Att näringslivet i ett postnummerområde är likriktat behöver inte vara en dålig sak. Om alla postnummer i trakten har liknande arbetsplatser börjar det ändå uppstå risker.

- Man kan bli blind och bara se den ena branschen samtidigt som det finns andra branscher som borde utvecklas. Den andra risken är att man får ett Nokia-fenomen om en bransch förlorar fart, säger Niklas Ulfvens, utvecklings- och näringslivschef vid Österbottens förbund.

Österbotten hör till de landskap som har den allra mest mångsidiga näringsstrukturen. Enligt Ulfvens handlar det om ett målmedvetet arbete.

Niklas Ulfvens Niklas Ulfvens Bild: Yle/Roger Källman

Industrin drar i Österbotten

I Österbotten är det speciellt industribranschen som är viktig och år 2012 stod den för 35,4 procent av förädlingsvärdet i landskapet. Det är den högsta siffran i landet.

- Österbotten är det mest industrialiserade landskapet i Finland. Om man jämför med Nyland är vår serviceproduktion betydligt lägre men vi har ju klarat oss bra. Det här är en bit man måste jobba på. Företagen säljer ju inte längre enbart en vara utan nu är det ofta också tjänster och service, säger Ulfvens.

Kolla hur läget ser ut på din ort

Med hjälp av applikationen här under kan du se hur beroende ditt postnummerområde är av en bransch. Du kan söka på postnummer eller postnummerområde. De anställda räknas enligt var arbetsgivarens huvudkontor finns. Siffrorna är från 2012 och framtagna av Statistikcentralen.

((vis:880805))

Rättelse 13:47: En tidigare version av applikationen visade fel uppgifter för kommuner med en liten andel servicejobb. Problemet är nu åtgärdat. Vi beklagar det inträffade och tackar signatur Iaktagare som påtalade felet.

Cook and chill metoden kan bli framtiden i staden Jakobstads storkök i skolor och sjukhus. Malmska sjukhuset går in för den här metoden och Rådmans skolas kök kan bli det första köket inom skolsektorn i Jakobstad.

Cook and chill är ett sätt att hålla kostnaderna i styr men samtidigt hålla kvaliteten på maten hög. Maten tillagas på traditionellt vis men kyls sedan snabbt ner till temperaturer mellan 0 och +3 C. Maten måste uppbevaras i den här temperaruren tills den värms upp på nytt igen.

Idag görs skollunchen tidigt på morgonen, körs ut varm till skolorna och serveras mer eller mindre varm. Cook and chill metoden innebär för skolornas del att maten görs bara 2-3 dagar i veckan istället för måndag-fredag och hålls nedkyld i skolorna. Transportkostnaderna kan halveras på det här sättet.

När maten serveras har den först på nytt upphettats till + 70 grader i serveringsköken och får inte understiga 63 grader vid själva serveringen. Serveringen skall ske inom en kvart efter upphettningen.

Centralsjukhuset i Karleby använder cook and chill metoden och Malmska sjukhuset i Jakobstad kommer också att övergå till den här metoden.

Rådmans skola är den första skolan i Jakobstad

Allt färre skolor har egna tillredningskök idag. Tillredningen koncentreras till några kök och skolorna och daghemmen har enbart serveringskök. Rådmans skola är den första skolan i Jakobstad eventuellt övergår till den här metoden.

Köket skall renoveras i sommar men problemet är utrymmet. Cook and chill metoden kräver nya apparater och det är oklart om de ryms in i köket

- Jag är nog positiv till det här, maten är tillredd som vanligt men det är inte fryst mat, den är nedkyld och värms sedan upp i skolorna. Matens temperatur blir säkrare, säger husmor Lise-Lotte Enkvist vid Rådmans skola.

Lise-Lotte Enkvist Husmor Lise-Lotte Enkvist vid Rådmans skola i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

Rådmans skola testar nu apparater för cook and chill från en tillverkare. De installerades i torsdags och inom några veckor torde utredningarna vara klara och besluten fattade om det blir cook and chill som gäller i framtiden.

Följande skolkök i tur efter Rådmans skola blir i såfall Länsinummi skola om staden går in för det här systemet.

Leveranser till skolorna sker 2-3 gånger i veckan

Om och när man går in för cook and chill metoden blir det matleveranser bara två till tre gånger i veckan istället för dagens fem gånger. På sjukhusen kan man spara in dyr personal under veckosluten genom den här metoden eftersom maten kan tillverkas redan på fredagen.

Lisa Kentala Kosthållschef Lisa Kentala i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman

- Många tror att det är synd om eleverna, att de får gammal mat, det är inte gammal mat, betonar kosthållschef Lisa Kentala i Jakobstad.

- Transporterna blir inte så tidsbundna som idag när maten skall vara klar senast klockan nio, den skall sedan transporteras varm och där finns det alltid en risk. Det här är inte annorlunda än den mat som människor köper från marketar idag.

Rättegången mot fullmäktigeledamoten Risto Helin och fem andra misstänkta har inletts i Österbottens tingsrätt. Den första som hördes i dag, en kvinna, erkänner sig skyldig till en del av brotten i kopplerihärvan som nystats upp.

Åtalsföreskriften är grovt koppleri och det har pågått i Vasa, Seinäjoki, Björneborg, Tammerfors och Uleåborg mellan 2009 och 2013.

Under rättegångens första dag behandlas den koppleriverksamhet som pågått i Uleåborg och Björneborg.

En ryskestnisk kvinna är åtalad för att haft del i kopplerihärvan i samtliga städer. Åtalsföreskriften är grovt koppleri. Kvinnan erkänner att hon gjort sig skyldig till koppleri men inte till grovt koppleri.

Hon säger själv att hon sysslat med koppleri och att hon har varit prosituterad men hon erkänner inte att hon varit den enda som hållit i trådarna för koppleriverksamheten.

Enligt försvararen har en annan ryskestnisk kvinna också hjälpt till med att ordna bostad för sexhandel åt utländska prostituerade i Uleåborg. De prostituerade kvinnorna kom till Finland för en vecka i taget.

Dragit ekonomisk nytta

Åklagaren anser att kvinnan har dragit ekonomisk vinning av prostitutionen i bostaden i Uleåborg. Åklagaren säger också att det är en bred verksamhet som hållit på länge.

Åklagaren anser att det är ett typiskt kopplerifall och att kvinnans koppling till fallet är klar.

Fem andra personer står åtalade i fallet. Åklagaren säger att de utländska prostituerade kvinnorna inte kunnat hyra bostäder i sina egna namn utan tagit hjälp av finländare för det ändamålet.

Kvinnan anser inte att åklagarens omfattning stämmer, hon har inte sysslat med koppleri under så lång tid som åklagaren hävdar och som polisens förundersökning medger.

Tjänat drygt 70 000 euro i Uleåborg

Åklagaren yrkar att kvinnan betalar det hon tjänat på koppleriverksamheten till staten. Enligt åklagarsidans kalkyler rör det sig om 73 920 bara i Uleåborg. Den åtalade ska också ersätta staten för vittneskostnader.

När det gäller koppleriverksamheten i Björneborg hävdar kvinnan att hon inte haft lika stor inblandning som en finländsk man. Den mannen hävdar i sin tur att han inte haft lika stor inblandning som kvinnan haft.

Mannen erkänner sig skyldig till koppleri men inte till grovt koppleri. Kvinnan erkänner sig skyldig till medhjälp till koppleri, inte till grovt koppleri som åklagaren hävdar.

Mannen boende i Björneborg erkänner att han hyrt ut en lägenhet i Björneborg för sexhandel men att han inte vetat något mer än så om det. Kvinnan hävdar att mannen haft hand om tidsbokningen så att lägenheten utnyttjas till max men det bestrider mannen.

Åklagaren hävdar att mannen dragit stor ekonomisk vinning av det hela och att kvinnan också gjort det.

En anledning till att rättegången rönt ovanligt stort intresse är att Risto Helin, stadsfullmäktigeledamot i Vasa, är en av de åtalade. Han var tidigare sannfinländare, men är numera obunden ledamot sedan han uteslöts ur partiet.

Rättegången är planerad pågå i fyra dagar. Den sjätte mars kommer Helin att stå åtalad för grovt koppleri i rättegången. Då är det troligt att rättegången kommer att gå in på hur koppleriverksamheten pågått i Vasa.

Enligt polisens förundersökning har kopplerihärvan i Vasa pågått mellan 2009 och 2011.

Dom kommer den 17 april.

Läs också:
Vasapolitiker i rätten för grovt koppleri

Också Kristinestad deltar i utredningen av ett regiongymnasium. Utredningen görs av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Stadsstyrelsen i Kristinestad gav sitt klartecken på måndagen men fogade till beslutet att verksamhetspunkterna bör framgå av utredningen.

Hittills har Korsholm, Malax, Närpes och nu senast Kristinestad meddelat att de deltar i en utredning av ett regiongymnasium. Vörå är något av ett frågetecken.

Direktör Ulrica Karp på Österbottens förbund för utbildning och kultur har uppfattningen att Vörå är med i utredningen, men styrelseordförande Stig Svens i Vörå säger att kommunstyrelsen inte fattat något definitivt beslut i frågan.

- Vi har inte sagt nej och inte stängt några dörrar, säger Svens.

Vörås andra alternativ är Nykarleby. I Nykarleby bekräftar stadsdirektör Gösta Willman att diskussioner pågår. Vid sidan om Vörå utreder Nykarleby gymnasiesamarbete med Jakobstadsregionens gymnasier.

Djurrättsorganisationerna Suomen eläinsuojeluyhdistysten liitto och Animalia marscherade igår ut från ett möte där en statlig arbetsgrupp förbereder en ny förordning för pälsdjursnäringen. Samtidigt lägger Oikeutta eläimille ut två videoklipp där aktivister smygfilmat förhållandena på pälsfarmer i Kaustby och Seinäjoki.

Djurrättsorganisationerna är besvikna på utkastet till förordning. Förbättringarna på farmerna räcker inte till och är marginella, skriver Oikeutta eläimille på sin hemsida.

I Helsingin Sanomat tillbakavisar veterinärrådet Pirkko Skutnabb kritiken. Den nya förordningen kommer att föra med sig många förbättringar, säger Skutnabb.

Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo säger han är besviken på på att expertarbetsgruppen inte hittade en kompromiss.

- Jag förstår nog vad man vill åstadkomma med protesten, säger Orpo till HS.

Förordningen går nu på utlåtanderunda. Om arbetsgruppen kan fortsätta sitt arbete är oklart.

En av tvistefrågorna var bland annat djurens tillgång till rent vatten.

Oikeutta eläimille har som mål att pälsdjursnäringen ska upphöra i Finland.

När Patrik Wincent var 12 år övergav hans pappa familjen och Patrik flydde till dataspel och alkoholmissbruk. I dag är Patrik sedan tio år nykter alkoholist och fri från sitt dataspelsmissbruk. Nu jobbar han som terapeut och hjälper dataspelsmissbrukare.

- När jag slutade med alkoholen blev det så intensiva känslor för mig så att jag vände mig till dataspel för att psykoaktivt kunna ändra mina känslor, säger Wincent.

Då Patrik Wincent missbrukade dataspel som mest hade han samtidigt ett framgångsrikt jobb. Men hela nätterna spelade han och kunde tidvis bara sova ett par timmar innan det var dags att gå till jobbet igen. Det här ledde småningom till utmattningssymptom för Patriks del.

- Jag kände att jag höll på att brytas ihop. Jag kom till en punkt då jag nådde min botten. Jag kapitulerade och var tvungen att be om hjälp, säger han.

I och med den terapi Patrik Wincent fick i samband med sitt missbruk blev han intresserad av missbrukarproblematiken och utbildade sig till terapeut.

Många varningssignaler

Dataspelmissbruk drabbar framförallt unga pojkar. En tydlig varningssignal för att spelandet håller på att gå för långt är att den unga börjar hänga efter i skolan. Dygnet vänds upp och ner och sömnen blir lidande.

Ett annat tecken att ta på allvar är om den unga börjar isolera sig och har allt färre vänner som hen träffar i det "riktiga" livet.

- Den unga börjar kanske försumma sina fritidsaktiviteter och vill bara spela. Fysiska konsekvenser kan vara koncentrationssvårigheter, huvudvärk och migränattacker, säger Wincent.

Gränsdragning A och O

Om man misstänker att ens barn lider av ett missbruk när det gäller dataspel behöver man som förälder sätta gränser och ha tydliga regler för hur mycket man vill att det skall spelas per dag. Enligt Patrik Wincent har de föräldrar som börjar söka hjälp ofta förlorat sitt föräldraskap.

- Det kunde vara i ett gott syfte i början att barnet fick en dator och blev den perfekta digitala barnvakten. Barnet var hemma och inte ute och söp utan trygg i sitt hem. Men då växer en annan problematik. Barnet är bara hemma hela tiden och försummar allt annat, säger Wincent.

Han uppmuntrar föräldrar att lära känna den värld som deras barn träder in i då de spelar.

- Gå in och tillbringa en halv timme per dag för att se vad det är för spel som de spelar, säger han.

Enligt Patrik Wincent finns det europeiska undersökningar som visar att tio procent av befolkningen visar problematiskt dataspelande.

Wincent som driver två behandlingshem för dataspelmissbrukare i Sverige säger att han får kontakt med omkring 500 familjer per år med dataspelsmissbruk. Enligt honom finns det en risk för att dataspelmissbruk kan bli en ny folksjukdom.

- Det finns en risk för det, men jag hoppas att jag har fel. Jag tycker själv att dataspel är någonting som är helt fantastiskt. Dataspel är en kultur i dag precis som böcker och filmer men givetvis måste också speltillverkare ta en viss typ av ansvar. Samtidigt som föräldrarna också måste ta ett ansvar, säger Wincent.

Patrik Wincent har i dag ett sunt förhållande till dataspel och han spelar mer i ett experimenterande syfte för att veta vad ungdomar spelar.

- Jag har inte samma typ av dragning till spelen som jag hade innan. Jag har verktyg som gör att jag lätt kan hantera det. När jag spelar i dag är det för att experimentera, säger Wincent.

Patrik Wincent föreläste om dataspelsmissbruk på tisdagen för bland annat personal inom skolan, social- och hälsovård, behandlingshem, öppenvård, föräldrar och anhöriga i Vasa.