Vasa stad går vidare med vräkningen av båtföretagaren Henrik Jåfs och hans F&M Boats från tomten på Brändö i Vasa. Samtidigt hoppas Jåfs att högsta domstolen ska gripa in.

Det har varit bråda veckor på båtupplaget på Brändö. Totalt finns ett femtiotal båtar på området, och frågan har varit hur det går med dem.

Vasa stad har nämligen inlett vräkningen av företaget från området. Vasa stad vill genom Vasa Parks bygga ett energilaboratorium på tomten. På tisdagen var stadens personal på plats tillsammans med utmätningsmannen för att byta ut låsen vid en del av hallarna.

Tömmer området

Vd:n Henrik Jåfs och styrelsemedlemmen Peter Jåfs har jobbat hårt med att tömma hallar och flytta om på området.

- Vi har jobbat hårt under ett par veckors tid, 12-13 timmar per dag. Det är lite dystert att flytta allt nu under vintern. Det är ju bara ett par månader till våren, säger Peter Jåfs som hellre hade sett att staden skulle ha väntat till våren.

Staden tar över

Företaget får besitta kontorshallen till och med nästa måndag. Och den största plåthallen närmast vattnet får de besitta till utgången av maj månad. Men Vasa stad tar alltså nu över de övriga hallarna.

- Vi tömmer all metall ur hallarna och har fört in alla båtarna, ungefär femtio stycken, till den hall som vi får ha kvar.

De flesta båtar är sådana som man vinterförvarar för kunders räkning.

- De har inte reagerat nämnvärt. De litar på oss och de behöver inte oroa sig.

Vill helst undvika vräkning

Markku Järvelä, teknisk direktör vid Vasa stad, hade helst sett att hela frågan kunde ha lösts på ett annat sätt.

- Men hur? Vi måste nu fundera på hur vi i framtiden kan slippa situationer som denna.

Enligt stadens syn på saken är vräkning enda sättet att gå vidare eftersom F&M Boats inte har haft något giltigt hyresavtal för området sedan ett tag. F&M Boats själv tycker att staden borde ha varit mer aktiv och anvisat dem ett nytt, godtagbart, strandområde för verksamheten.

Hoppas på Högsta domstolen

Samtidigt som Peter och Henrik Jåfs förberett sig för att lämna hallarna hoppas de att Högsta domstolen ännu ska bromsa vräkningen.

- Vi har haft kontakt så sent som i fredags och borde få svar vilken dag som helst, säger Peter Jåfs.

Företagarna anser att deras advokat har godkänt ett medlingsavtal med staden utan att ha deras tillåtelse. Vasa hovrätt har avslagit deras klagan och därför hoppas de nu på Högsta domstolen.

I Vörå håller man hårt på traditionerna kring fastlagstisdagen.

- Feittisdain har vi alla tider kallat den här dagen här i Vörå, säger Margit Sved.

Margit har i år fått det hedersamma uppdraget att tillreda Vöråsoppan, eller klimpsoppan, som serveras under Mäkipää byaråds fastlagstisdagsjippo.

- Det är ju alltid en spänning i att koka åt andra. Men förhoppningsvis ska soppan falla de flesta i smaken, säger Sved.

Arbetsdrygt soppkokande

- Det är alltid mycket jobb kring ett soppkokande, säger Sved som haft Lise Felin till sin hjälp.

- Vi började igår med klimpkokandet. Sen skar vi köttet i små bitar och kokade det, säger Sved.

-Idag har vi tillsatt korngryn, gula ärter och morötter. I det ska det vara bra med buljong. Och så är det viktigt att det ska vara märgben i köttet.

- Det skall vara lök och bra med kryddor i buljongen så att spadet blir smakligt, säger Margit Sved.

Klimpsoppa Klimpsoppa Bild: Yle/Pia Lagus

Klimparna är viktiga

- Klimparna är gjorda på mjölk, vetemjöl och ägg. Sen har jag kryddat dem med salt, socker och lite vitpeppar. De är kokta i buljong.

- Sen ska det ju vara russin i klimparna så att de blir tillräckligt söta och goda, säger Sved.

- Klimpar har vi kokat i alla tider. Ingredienserna fanns i alla gårdar.

- Alla tycker ju inte om klimparna men de är så stora att man kan lyfta dem till sidan, säger Margit Sved i Vörå.

En studielägenhet vid Olympiakvarteret i Vasa totalförstördes i en brand på tisdag eftermiddag. En person fördes till sjukhus för kontroll.

Tankbilar användes vid släckningen. Brand vid Olympiakvarteret i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Gatorna stängdes av delvis. Brand vid Olympiakvarteret i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Lägenheten obeboelig

Lägenheten blev kraftigt sotskadad och är nu obeboelig. Själva branden begränsades till vardagsrummet där den också tros ha fått sin början.

Izac Lombo bor granne med den utbrunna bostaden. Brand vid Olympiakvarteret i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

- Så är det, förutom om det har kommit in rök i dem.

Fönstret till den utbrunna lägenheten. Fönstret till den utbrunna lägenheten. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Fördes till sjukhus

Personen som bodde i lägenheten hade andats in en del rök och har förts till sjukhus för observation.

Uppdaterad 17.2 klockan 15:35 med mer information.

Nya stadsbiblioteket i Nykarleby blir betydligt billigare än politikerna räknat med. Många byggfirmor gav offert på bygget.

Hela nio byggfirmar gav offert på att bygga det nya stadsbiblioteket i Nykarleby. Stadsstyrelsen kunde välja och vraka mellan anbuden. Huvudentrepenaden gick till Byggnads ab Flink & Aspnäs från Pedersöre. Deras anbud låg på1 miljon 174 000 euro.

Totalkostnaden för biblioteksbygget landar på cirka 2 miljoner. Då ingår även inventarierna. Det är en halv miljon euro lägre än staden räknat med.

Troligen nästa månad börjar man riva affärshuset Asta på Topeliusesplanaden. Staden köpte fastigheten enkom för att få en tomt för det nya biblioteket.

Fartyget från Kaskö till Hull i Storbritannien, som skulle avgå i dag på eftermiddagen, har försenats på grund av de hårda vindarna till sjöss.

Fartyget har ännu inte nått Kaskö hamn, utan väntas anlöpa vid 19-tiden i kväll. Avgången sker tidigast i morgon bitti.

Kaskö samarbetar med rederiet Ahlmark Lines kring den ny fartygstrafiken till Hull i Storbritannien. Linjen är avsedd för sågindustrin och kompletterar
nuvarande trafik från Kaskö.

Kronoby tar emot fler flyktingar än planerat i år. Kommunstyrelsen vill ta emot 15-20 flyktingar i stället för 10-15 som det var tänkt.

Så gott som hela styrelsen ställde sig mycket positiv till större mottagning.

- Jag blev överraskad, men det är också ett erkännande för att integrationen har gått bra. Det har skötts bra i hela regionen, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.

Enligt honom har beslutsfattarna också insett att staten ställer upp rätt så bra. Mottagningen av kvotflyktingar betungar inte kommunernas ekonomi.

Flyktingar också till Terjärv?

Styrelsen vill också utreda om det går att placera flyktingfamiljer i Terjärv. Hittills har kommunens flyktingar placerats i Kronoby kommundel eftersom det ligger på gångavstånd till Folkhögskolan Kvarnen där de läser svenska. Kollektivtrafiken fungerar också bättre från Kronoby kommundel.

- Men i Terjärv kan det vara lättare att hitta bostad, och där kan det också finnas jobb, säger Djupsjöbacka.

Myllymäki sa nej

Tapani Myllymäki (C) ansåg att Kronoby inte ska ta emot flyktingar, och han lämnade in avvikande åsikt. Ärendet ska ännu behandlas i kommunfullmäktige i mars.

Kronoby har tagit emot drygt 30 kvotflyktingar sedan 2010. De har kommit från bland annat Afghanistan och Syrien.
Jakobstadsregionen har lovat att ta emot 50 kvotflyktingar varje år.

VR inleder samarbetsförhandlingar med personalen i Karleby. Enligt VR har trafiken till Karleby hamn minskat med en tredjedel sedan december.

Det innebär att VR inte längre har jobb för de knappt 100 anställda som jobbar med logistik i Karleby. Målet för samarbetsförhandlingarna är permitteringar på maximalt 90 dagar. Enligt ett pressmeddelande ska ingen sägas upp.

- Från och med slutet av förra året har en del av vår trafik till Karleby inte blivit av, det handlar om en tredjedel mindre än beräknat, säger Ilkka Seppänen på VR.

Permitteringarna gäller också andra orter, till exempel Kontiomäki, som har trafik till Karleby. Totalt berörs 600 anställda på VR.

Trafiken minskade betydligt

Hamndirektör Torbjörn Witting i Karleby bekräftar att trafiken har minskat, men kan inte säga hur mycket.

- Det handlar om en betydande mängd som fallit bort. Det är en tillfällig minskning under 2015.

Enligt Witting handlar det om några inhemska kunder som inte längre behöver hamnen som tidigare.

- Det beror på världskonjunkturen.

Witting har lovat kunderna att inte säga vilka sorts varor det handlar om. Men järnvägstransporterna till Karleby handlar om till exempel kalksten, järnpellets och sågvaror.

Kan påverka de som jobbar i hamnen

Samarbetsförhandlingarna på VR inleds 23. februari.

Hamnen behöver enligt Witting inte i det här skedet minska personalen.

- Vi har en väldigt slimmad organisation och mina beräkningar visar att det finns jobb för våra 29 anställda. Men jag poängterar att det handlar om nuläget och de kalkyler vi har nu.

Däremot har hamnen inköpt arbetskraft som på sikt kan bli utan jobb. Den minskade trafiken kan också påverka stuveriföretaget Rauanheimo.

I början av mars deltar fotbollslandslaget i en turnering på Cypern. Där blir det fyra matcher på åtta dagar mot högklassigt motstånd. Ria Öling ser fram emot "riktiga" matcher i landslaget.

TPS-stjärnskottet Ria Öling slog i fjol igenom med dunder och brak under sin första säsong i Åbolaget – och blev utsedd till årets spelare i damligan.

Tidigare i februari gjorde hon debut i A-landslaget mot Sverige och nu får hon fortsatt förtroende på Cypern.

– Det känns förstås bra. Jag förväntar mig inte att få spela många minuter, men det är bra för utvecklingen att få spela riktiga matcher, säger Öling till Yle Sporten.

Öling debuterade i damligan redan år 2012 för PK-35, men märkte då att nivån var för tuff. Nu har 20-åringen laddat om och är redo för nya utmaningar.

– Det är nervöst, men roligt att få chansen att vara med om en sådan upplevelse.

Bara tuffa matcher

Truppen till Cypern består av 22 spelare, varav tio representerar en inhemsk klubb.

Finland spelar i samma grupp som England, Holland och Australien.

– Alla motståndarlag i gruppen spelar i VM på sommaren, säger landslagslotsen Andrée Jeglertz.

Efter gruppfasen spelas det en placeringsmatch.

Spelschemat på Cypern:
4.3. kl. 14.30 Finland–England, GSZ Larnaca
6.3. kl. 14.30 Finland–Holland, GSP Nicosia
9.3. kl. 17.30 Australien–Finland, GSZ Larnaca
11.3. placeringsmatch

Truppen till Cypern:
Tinja-Riikka Korpela FC Bayern München
Vera Varis FC Honka
Minna Meriluoto HJK
Anna Westerlund Lillestrøm SK
Maija Saari AIK
Tuija Hyyrynen Umeå IK
Katri Nokso-Koivisto Ilves
Katarina Naumanen Pallokissat
Emma Koivisto Florida State University
Natalia Kuikka Merilappi United
Emmi Alanen Umeå IK
Riikka Ketoja Sunnanå SK
Nora Heroum Fortuna Hjorring
Ria Öling TPS
Sanna Saarinen PK-35 Vantaa
Linda Ruutu PK-35 Vantaa
Julia Tunturi ÅU
Annika Kukkonen Sunnanå SK
Juliette Kemppi AIK
Adelina Engman Kopparbergs/Göteborg FC
Linda Sällström Vittsjö GIK
Sanni Franssi PK-35 Vantaa

Pulkbacken vid Fiskstranden i Vasa var en hal historia. När pulkorna kom vinande och publiken plötsligt fattade att man var tvungen att springa åt sidan var det inte många som hann undan.

Bland annat Politivas försökte samla stilpoäng genom att köra rätt genom folkmassan. En publikfavorit var också slöjdlärarnas ryska ubåt som snurrade runt fyra varv mitt i backen, utan att välta. Så fort tävlingen var avslutad sökte sig de flesta törstiga deltagarna vidare mot mellanfesterna.

Fastlaskianen i Vasa

Pulkbacken i Vasa var en blåsig och isig affär. Det gick riktigt fort och var omöjligt att styra. Perfekt åkväder med andra ord.

Nu tar vi kälkarna fram, och vantarna på. Och sen vi åka i backen, hej vad det ska gå...

Traditionsenligt firas fastlagstisdagen bäst i pulkabacken. I varje fall om man är studerande. Också i år lockade Fastlaskiainen (eller Laskiaisrieha i Helsingfors) ut massor av unga i vintervädret.

Ta del av stämningen i Helsingfors, Åbo och Vasa.

Fastlagstisdagen i Helsingfors

Solen tittade fram och vädret var perfekt för att slänga sig utför isbanan i Brunnsparken i Helsingfors.

Bland annat Politivas försökte samla stilpoäng genom att köra rätt genom folkmassan. En publikfavorit var också slöjdlärarnas ryska ubåt som snurrade runt fyra varv mitt i backen, utan att välta.

Så fort tävlingen var avslutad sökte sig de flesta törstiga deltagarna vidare mot mellanfesterna.

Fastlaskianen i Vasa

Pulkbacken i Vasa var en blåsig och isig affär. Det gick riktigt fort och var omöjligt att styra. Perfekt åkväder med andra ord.

Fastlaskiainen i Åbo

Vi vill också påminna om Instagram-kontot This Is Svenskfinland. Den här veckan är det studentföreningen Filicia vid Novia i Vasa, som laddar upp bilder från deras vardag och de var också på plats på Fastlaskiainen idag.

Silorna i Vasa som stått tomma i 20 år får rivas. Stadsstyrelsens planeringsektion i Vasa godkände på tisdagkväll att en planeändring kan göras som möjliggör en rivning av silorna.

Enligt den nu gällande planen är tomten nära Inre hamnen ett kvartersområde för bostäder, affärer och kontor. Planeändringen kommer inte att ändra på den inriktningen utan den består. Byggnadsrätten kommer däremot att minskas för att byggnaderna bättre skall smälta in i den värdefulla miljön vid stranden.

Raija Kujanpää är mycket glad

Raija Kujanpää är ordförande stadsstyrelsens planerinsgsektion, hon är mycket glad över beslutet. Silorna som har stått oanvända i tjugo år är ingen skönhet direkt säger hon.

Raija Kujanpää (Kok), ordförande för stadsstyrelsens planeringssektion i Vasa Stadsstyrelseordförande Raija Kujanpää (Saml) i Vasa. Bild: YLE/Agneta Glad

- Jag är mycket glad att någonting äntligen händer, unga människor som ser silorna vet inte inte ens vad de använts till, säger Raija Kujanpää.

- Museigatan måste nu få en direkt fortsättning ner till stranden när planen ändras.

Vasa fick tio lottomiljonärer efter den senaste lottoomgången. Åtminstone spelades lottokupongen vid Siwa butiken på Gerbyvägen i Vasa.

Det blev också lottorekord med 13,9 miljoner euro i vinstutdelning, deltagarna i Vasa hade satsat högst fem euro per person.

- Det gick ganska behändigt för tio personer att bli lottomiljonärer på det här sättet med en ganska liten insats, säger informationsdirektör Maria Roos vid Veikkaus huvudkontor i Vanda.

Ingen har ännu hämtat ut vinsten från huvudkontoret

Ingen har ännu hämtat ut vinsten men däremot har flera i den här gruppen hört av sig till Veikkaus. Det handlar om tio personer som inte nödvändigtvis känner varandra och de hämtar ut sin vinst, 1,39 miljoner euro per person var för sig.

- Vi bjuder på lottovinnarkaffe, gratulerar dem och gläds tillsammans med dem över miljonvinsten men det blir en vinnare i taget, säger Maria Roos.

På Veikkaus känner man inte nödvändigtvis till alla vinnare, det är bara de som har det så kallade Veikkaus kortet som man känner identiteten på. De som har ett sådant kort får vinsten inbetald direkt på sitt konto.

Den som ännu inte har kollat sin lottokupong från senaste omgång bör kanske göra det. Det kanske ligger 1,39 miljoner euro i byrålådan och väntar på en lycklig vinnare.

Karleby stad fortsätter att spara på personalen. Nu uppmanas alla anställda att ta ledigt minst en dag utan lön.

Sparkravet på personalen är en miljon euro i år. En ledig dag utan lön låter okej tycker mätningschef Mikael Långbacka.

- I dessa tider tycker jag personalen kan komma emot. Själv kan jag tänka mig att ta några dagar, säger Långbacka.

Fastighetsingenjör Anders Blomqvist tar också chansen till lite extra ledigt, men tycker systemet har både bra och dåliga sidor.

- Den som har ett trängt läge kanske inte vill ta mer än nödvändigt. Men för den som vill och kan ta lediga dagar är det en möjlighet, säger Blomqvist.

"Herrskapet kan vara borta"

Städerskan Charlene Ilola har inte bestämt sig ännu, men säger att hon max kan ta en eller två dagar utan lön.

- Det är både och, bra och sämre. De kunde spara på andra sätt. Handla mindre och färre utfärder för herrskapet. Inte spara på arbetarna, herrskapet kunde vara borta mera, säger Ilola..

Stadsdirektör Antti Isotalus säger att han planerar att ta en ledig dag utan lön.

- Jag hoppas jag har möjlighet att göra det. Om det är praktiskt möjligt. Man måste också utföra ett jobb, lediga dagar är inte huvudsaken, säger Isotalus.

Inga vikarier tas in

Om alla i personalen tar en obetald ledig dag får staden ihop 390 000 euro. Varifrån resterande 600 000 euro av sparkravet ska komma vet staden inte i det här skedet.

Några extra vikarier får inte tas in under de lediga dagarna. Rektor Bernt Klockars på svenska gymnasiet påpekar att det inte är så lätt att ta ledigt i skolvärlden.

- Det kan vara ganska knepigt att få det att fungera i skolan. Då måste det vara någon dag då undervisningen inte pågår som normalt, säger Klockars.

Läs också:
Anställda ska bort då Karleby sparar

Vasa centralsjukhus bygger ut och arbetet med den nya U-byggnaden är igång. Det innebär nya utrymmen för sjukhusapoteket som de senaste fyra åren verkat i spridda lokaler.

I dagsläget liknar det mer en öppen krater, men om ett par år står Vasa centralsjukhus senaste tillskott U-byggnaden klar på platsen. Grävmaskinernas armar gräver och sten bryts för att ge plats åt nybygget.

Men vägen hit har varit lång. Redan i juni 2011 flyttade sjukhusapoteket ut ur sina gamla lokaler. Sedan dess är apotekets verksamhet utspritt i fyra olika byggnader, varav en barack där sjukhusapotekaren Jussi-Pekka Rauha sitter.

Jukka-Pekka Rauha Sjukhusapotekare Jussi-Pekka Raua vid Vasa centralsjukhus Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Självklart är behovet av apotek stort vid sjukhuset. Vi har det enda sjukhusapoteket i landet som fungerar i baracker. Grävmaskinerna skapar mycket oljud, men utöver det går det överraskande bra, säger Rauha.

Ur sjukhusapotekets synvinkel är det viktigt att få välfungerande utrymmen och att verksamheten kan centraliseras till ett enda ställe.

Vasa centralsjukhus Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Nuvarande situation är inte den bästa men det funkar. Just nu är apotekssjukhuset väldigt utspritt och verksamheten spretig, säger Rauha.

Möjlighet till utveckling

Till sjukhusapotekarens främsta uppgifter hör bland annat att sköta om läkemedel i Vasa sjukvårdsdistrikt. Jussi-Pekka Rauha har arbetat som apotekare vid centralsjukhuset i tre år.

På sjukhusområdet är markarbetet med U-byggnaden igång, men det dröjer till 2017 innan byggnaden står klar. Då inhyser den två polikliniker, vilka är ännu inte bestämt, och sjukhusapoteket.

- Det viktigaste är att apoteket blir tillräckligt stort. Apoteket måste vara så stort att det rymmer nuvarande verksamhet och att det finns möjlighet att utöka den, säger Rauha.

Sommaren 2014 påbörjades arbetet med den tunnel som förbinder U-byggnaden med centralsjukhusets huvudbyggnad. Tunneln blev klar i höstas. Kostnaderna för U-byggnaden uppgår till 25 miljoner euro.

Läs också:

Dyra byggnader på Vasa sjukhusområde
Hela området kring Vasa centralsjukhus får ny detaljplan
Besvärliga månader för Vasa centralsjukhus

En person hittades i en vak på isen utanför Malax på onsdagseftermiddagen. Mannen är kraftigt nedkyld, hans tillstånd är stabilt men ändå allvarligt.

Mannen hade åkt ut med sin snöskoter vid 8-snåret på morgonen och hade sagt åt sin bror att han skulle komma tillbaka vid 13-tiden. När klockan var strax efter 15 och mannen inte kommit tillbaka ännu larmade brodern nödcentralen.

Svävaren från Vallgrunds sjöbevakningsstation deltog i efterspaningarna och det var också sjöräddarna på svävaren som hittade mannen i vaken. Räddningsverket och polisen deltog också i efterspaningen.

Mannen var vid medvetande när räddningen kom men han kunde inte svara på frågan hur länge han befunnit sig i vaken.

Mannen fördes i land vid Åminne och ambulans körde honom till Vasa centralsjukhus.

Artikeln är uppdaterad 18.2.2015 klockan 17:38.

Det ser ljusare ut för ekonomin i euroområdet och Finland igen. Det säger Reijo Heiskanen, chefsekonom på OP-gruppen, som tror särskilt starkt på det exporttunga Österbotten. På onsdagen besökte han Vasa andelsbank.

För första gången på länge ser det ekonomiska läget bättre ut i euroområdet. Det beror mest på att oljepriset är lägre.

- Marknaderna har tagit emot det här mycket positivt. Man litar man mer på ekonomin igen, säger Reijo Heiskanen.

Fjolåret blev svagt för Finlands ekonomi och inom OP-gruppen räknar med att tillväxten i Finland blev 0,1 procent under år 2014. Den exakta siffran klarnar i mars.

- Men nu har euroområdet börjat växa igen. De finländska konsumenterna tror mer på framtiden igen och vi räknar med en ökad konsumtion. Därför tror vi att BNP-tillväxten blir en procent under år 2015.

Hoten finns kvar

Men det rör sig om en skör tillväxt.

- De samma gamla hoten finns kvar. Situationen i Grekland är fortfarande svår liksom det geopolitiska läget i Ukraina. Dessutom har Ryssland en svår situation som också påverkar den finska ekonomin, påpekar Reijo Heiskanen.

I dag kostar ett oljefat ungefär 40 amerikanska dollar jämfört med 140 dollar när det var som högst år 2007/2008.

- Vi tror att oljepriset har bottnat nu. Men priset är mycket lågt och det är dåligt för Ryssland. En del ryska prognoser visar ändå på en situation som är betydligt bättre än för bara två-tre månader sedan.

Österbotten kommer starkt

Läget i Finland är kraftigt beroende av exportmarknaderna. Men också konsumenternas tilltro till ekonomin.

- Det är positivt att vi just nu ser en liten tillväxt i hushållens realinkomst. Men då måste konsumenterna också kunna tro på att situationen håller i sig.

Enligt Reijo Heiskanen är läget i Österbotten bättre än på många andra håll i landet.

- Här finns många stora och starka exportföretag. De mår bättre nu av en tilltagande export.

Arbetslösheten minskar först nästa år

Bara man har jobb nu så menar Heiskanen att det är ett utmärkt läge att köpa bostad.

- Bostadspriserna har gått ned lite och med tanke på ränteläget är det en bra tid nu.

Aktiemarknaden har varit gynnsam under många månader redan, och nu ser ni alltså fram emot en tillväxt i framtiden igen. Men arbetslösheten är fortfarande hög. När syns de positiva tongångarna i en förbättrad sysselsättning?

- Vi skulle först behöva en stabil tillväxt i landet på en eller två procent. Just nu är tillväxten för låg för att kunna dämpa arbetslösheten. Ekonomin borde först växa med en eller två procent och det blir inte verklighet förrän under år 2016. Först då ser vi en minskad arbetslöshet igen.

OP-gruppen räknar med att Finlands BNP växer med 1,7 procent under år 2016.

Efter den lyckade generalrepetitionen är Matias Strandvall inte rädd för att säga högt var hans målsättningar i torsdagens VM-sprint ligger. En finalplats skulle ge ett godkänt betyg men siktet är inställt på prispallen.

Strandvall stod för säsongens bästa prestation då han i Östersund tog sig ända till final där han knep femte plats. Nu vankas det VM och bristande självförtroende kommer Strandvall i alla fall inte att snubbla på.

- Jag har vetat redan länge att min form är på topp, men det är en annan sak när man också får visa det för andra. Man får göra saker mera lugnt och andra tror på en vilket ger en extra boost.

Efter Östersund har Strandvall satsat på återhämtning och tagit det rätt så lugnt.

- Speciellt höftböjarna tog ganska mycket stryk efter mycket saxning och de korta branta backarna där. Jag har testat banan lite för jag hörde rykten att man inte i morgon har chans att göra det före starten.

Banprofilen har prisats av många. Också enligt Strandvall är banan värdig ett VM.

- Det är en riktigt fin bana, faktiskt fin. Perfekt längd, två rejäla backar, ner in till stadion, en snabb springbacke och sedan ett ordentligt upplopp. En rättvis bana, den som faktiskt är bäst så vinner i morgon.

- Den passar också mig riktigt bra, jag tycker om den. Skidbara backar som passar min teknik. Taktiken är att köra hårt från början till slut.

Som förhandsfavoriter nämner Strandvall Ola Vigen Hattestad, Nikita Krjukov och Alex Harvey. Hans egna minimimål är en finalplats.

- Jag är nöjd med final men siktar nog på topp-3.

Sprintkvalet sänds direkt i TV2 på torsdagen klockan 13.50–15.10 och finalerna 16.00–18.00. Hela programmet för VM hittas här.

På onsdagskvällen premierade Vasa stad 145 duktiga Vasaidrottare. På listan, som är lång, finns allt från friidrottare till bågskyttar med medaljer från såväl FM som VM och OS.

Bland idrottarna finns till exempel alpina skidåkaren Samu Torsti.

Vasa stad uppmärksammar duktiga idrottare varje år. I år firades idrottarna i stadshuset med dansuppvisning, tal och servering.

De som premieras är:

Alex Rauhala, löpning, VIS
Jesper Bengs, löpning, VIS
Vera Rauhala, gång, VIS
Lycke Karlsson, gång, VIS
Camilla Rickrdsson, löpning, VIS
Rasmus Lang, gång, VIS
Jatta Salmela, stavhopp, VIS
Sanna Nygård, längd och tresteg, VIS
Pyry Niskala, diskus, VIS
Kristian Bäck, 200 m, VIS
Maria Östman, stavhopp, VIS
Malva Nylund, stavhopp, VIS
Mathilda Kvist, 800m och mångkamp, VIS
Iisa Smeds, 100m häck, VIS
Erica Kolehmainen, 300m, VIS
Alisa Forslund, höjdhopp, VIS
Linn Ljungars, höjdhopp, VIS
Emmi Pullola, tresteg, Vaasan Vasama
Jesse Salmi, stavhopp, Vaasan Vasama
Tara Niemi, spjut, Vähänkyrön Viesti
Jere Keskinen, stavhopp, Vaasan Toverit

Samuel Mantila, fotboll, VPS
Akseli Lehtimäki, fotboll, VPS

Emma Haglund, simning, Vaasan uimaseura
Alex Lydman, simning, Vaasan uimaseura
Ina Pollari, simning, Vaasan uimaseura
Milja Mielty, simning, Vaasan uimaseura
Mika Palovuori, simning, Vaasan uimaseura
Joona Oksakari, simning, Vaasan uimaseura
Samuli Korpi, simning, Vaasan uimaseura
Lauri Hatunen, simning, Vaasan uimaseura och Finlands landslag
Mira Palovuori, simning, Vaasan uimaseura

Hanne Manderbacka, orientering, Vaasan suunnistajat ry
Sonja Mellberg, orientering, Vaasan suunnistajat ry
Anu Tuomisto, orientering, Vaasan suunnistajat ry

Harri Hakala, innebandy med rullstol, Sb Vaasa
Kimmo Pöyhönen, innebandy med rullstol, Sb Vaasa
Markku Jansson, innebandy med rullstol, Sb Vaasa
Thomas Puska, innebandy med rullstol, Sb Vaasa
Sune Broända, innebandy med rullstol, Sb Vaasa
Antti Ämmänkoski, innebandy med rullstol, Sb Vaasa

Nella Keskinen, skidskytte, Vähänkyrön viesti,

Joni Mäki, skidåkning, Vaasan hiihtäjät ry

Samu Torsti, alpint, Vasa skidklubb
Lisa Boström, aplint, Vasa skidklubb

Antti Tekoniemi, bågskytte, Diana-57
Pentti Laurila, bågskytte, Diana-57
Oscar Kåll, bågskytte, Diana-57
Kimmo Kuusisto, bågskytte, Diana-57
Ylva Smeds, bågskytte, Diana-57
Mikko Nieminen, bågskytte, Diana-57
Nico Ketola, bågskytte, Diana-57
Oskar Smeds, bågskytte, Diana-57
Oliver Koivisto, bågskytte, Diana -57
Jere Keski-Hannula, bågskytte, Diana -57
Viktor Häggman, bågskytte, Diana -57
Matias Järnefelt, bågskytte, Diana -57
Hugo Holm, bågskytte, Diana -57
Otto Karlsson, bågskytte, Diana -57
Aila Laurila, bågskytte, Diana -57
Jasmin Koivisto, bågskytte, Diana -57
Tommi Ketelä, bågskytte, Diana -57
Hanna Lehtomäki, bågskytte, Diana -57
Timo Leskinen, bågskytte, Diana -57

Mauri Mukari, skytte, Vähänkyrön viesti
Jorma Mukari, skytte, Vähänkyrön viesti
Juhani Ojala, skytte, Vähänkyrön viesti
Heikki Autio, skytte, Vasa skyttegille
Esa Blom, skytte, Vasa skyttegille
Peter Borotinskij, skytte, Vasa skyttegille
Christer Fred, skytte, Vasa skyttegille
Olli Iso-Oja, skytte, Vasa skyttegille
Bengt Kamis, skytte, Vasa skyttegille
Raimo Keski-Hannula, skytte, Vasa skyttegille
Reijo Lindroos, skytte, Vasa skyttegille
Jens Lågas, skytte, Vasa skyttegille
Hannu Maunula, skytte, Vasa skyttegille
Mikael Rönnqvist, skytte, Vasa skyttegille
Jonas Lundvik, skytte, Vasa skyttegille
Matti Mikkola, skytte, Vasa skyttegille
Kimmo Välivainio, skytte, Vasa skyttegille
Tomi Kivisaari, skytte, Vasa skyttegille
Jyrki Muotio, skytte, Vasa skyttegille
Tero Nieminen, skytte, Vasa skyttegille
Jussi Niskanen, skytte, Vasa skyttegille
Raine Peltokoski, skytte, Vasa skyttegille
Niina Rauma, skytte, Vasa skyttegille
Sami Vesavuori, skytte, Vasa skyttegille

Katri Ala-aho, fälttävlan, Laihian Luja
Sofia Haglund, fälttävlan, IF Fyran

Maarit Vitikka, Futsal, Footbollclub-39
Tuuli Saikko, Futsal, Footbollclub-39
Tiia Hakala, Futsal, Footbollclub-39
Annika Leminen, Futsal, Footbollclub-39
Niina Kiviniemi, Futsal, Footbollclub-39
Susanne Norrrgård, Futsal, Footbollclub-39
Jenni Alatalo, Futsal, Footbollclub-39
Satu Karppinen, Futsal, Footbollclub-39
Karoliina Muurimäki, Futsal, Footbollclub-39
Sanna Keromaa, Futsal, Footbollclub-39

Mikko Petomäki, dans, Vaasan tanssikoulu Kipinä

Jarkko Jussila, kickboxning, Wasa Fightsport
Mathias Eklund, boxning, Boxing Clu Waasa ry
Pirkka Suksi, boxning och kickboxning, Boxing Clu Waasa ry och Wasa 3 Roots ry
Antti Lehmusvirpi, boxning, Boxing Clu Waasa ry
Elias Lönroos, boxning, Boxing Clu Waasa ry
Jirawat Matchim, boxning, Boxing Clu Waasa ry

Erika Ketola, armbrytning, Jurvan urheilijat

Miro Koskenranta, Brasiliansk jujutusu, BJJ Vaasa
Mika Lehtinen, Brasiliansk jujutusu, BJJ Vaasa
Anssi Kivelä, Brasiliansk jujutusu, BJJ Vaasa
Majken Karlström, Judo, Budokan ry
Heidi Haanpää, jujutsu, Vasan hokutoryu
Nuuti Holtti, jujutsu, Vasan hokutoryu
Amos Pietikäinen, jujutsu, Vasan hokutoryu
Oskar Sundell, jujutsu, Vasan hokutoryu
Erik Ståhl, jujutsu, Vasan hokutoryu
Kai Julin, jujutsu, Vasan hokutoryu
Ville Vuorela, jujutsu, Vasan hokutoryu
Toni Lepistö, Han Moo Doo, Vaasan Han Moo Doo ry
Anneli Nivukoski, Han Moo Doo, Vaasan Han Moo Doo ry

Samu Rajakangas, brottning, Vaasan Voimaveikot
Arttu Lähde, brottning, Vaasan Voimaveikot
Jesse Salmi, brottning, Vaasan Voimaveikot
Jimi Ahola, brottning, Vaasan Toverit
Tufan Ahmadi, brottning, Vaasan Toverit

Mats Järv, isspeedway, Vaasan Moottorikerhy ry
Kevin Ragnell, Motorcross, Kurikan enducross

Jimi Airistola, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Janne Havinen, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Petrus Hurtig, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Markus Järvi, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Teemu Kalliokoski, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Miikka Kantonen, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Jere Uljas, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Mikael Metsälä, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Elias Päällysaho, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Mickey Ratilainen, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Juha Santtila, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Eemil Wallenius, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Antti Wiklund, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Kaisa Ala-Nikkola, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Hanna Mikkonen, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Olga Rentto, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Sofia Saha, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Mira Salo, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry
Terhi Teräväinen, frisbee, Vaasa Saints Ultimate Team ry

Sari Rantala, bowling, Wellas ry
Lilian Rantala, bowling, Wellas ry

Alla klappar inte i händerna när det talas om att riva silorna på Strandgatan i Vasa. På arkitektbyrå Hytönen, endast ett stenkast från silorna, ser man dem torna upp sig mot skyn. En konstant påminnelse om vad som kunde ha varit.

För 20 år sen hade nämligen Hytönen gjort upp planer för att göra silorna till studentbostäder. De planerna strandade på besvär och på dåliga ekonomiska tider.

Gerd Hytönen Arkitekt Gerd Hytönen. Bild: Yle/Roy Fogde

Gerd Hytönen anser att de planer som hennes byrå gjorde för 20 år sedan fortfarande är gångbara.

Allt beror förstås på i vilket skick silorna är. Hytönen anser att man bör göra en grundlig genomgång av dem.

- Silornas kondition är säkert sämre än för 20 år sen. Så man måste kolla om de ens går att använda.

Gamla silorna i Inre hamnen i Vasa. Bild: Yle/Rolf Granqvist

Hytönen ser gärna att silorna i så fall står kvar.

- Både i Köpenhamn och i Oslo har man förverkligat projekt där man gjort om silon till bostäder.

Hytönen tycker att det låter lite absurt med planer på att bygga bostadshus på området.

- Vi har en högskola brevid och nästan den enda bostadstypen jag kan tänka mig där är just studentbostäder.

I stället för bostadshus ser Hytönen det som mer naturligt att Åbo Akademi skulle bygga ut just där var silorna nu står. Ett tredje alternativ är att lämna området öppet, till exempel genom att göra det till en park.

Rivning möjlig

Vasa stad köpte silorna år 1998. Fram tills nu har silorna varit skyddade. På sitt möte i tisdags beslöt stadens planeringssektion att ändra på detaljplanen för området. Ändringen medför att en rivning är möjlig.

Paula Kemppinen och Päivi Korkealaakso Paula Kemppinen och Päivi Korkealaakso. Bild: Yle/Markku Hautala

Planläggningschef Päivi Korkealaakso påpekar att man bara börjat fundera på silornas framtid.

- Nu ska vi samla information och undersöka alternativen, säger Korkealaakso.

Alternativen är alltså att silorna rivs eller att de står kvar.

De blir inga nya undersökningar av silornas skick. De undersökningar som redan gjorts under årens gång anses vara tillräckliga.

Så i vilket skick är silorna?

- Nå de är repareringsbara. Men det behövs i så fall ordentliga åtgärder, säger Korkealaakso.

- Den senaste undersökningen visar att det finns mögel i massor, säger planläggningsarkitekt Paula Kemppinen.

Vad blir då dyrare, att riva och bygga nytt eller att försöka sig på en renovering?

- Troligtvis är det billigare att bygga nytt. Men det ska nu analyseras, säger Korkealaakso.

Byggrätten på området minskas. Det här för att ett eventuellt nybygge bättre ska passa in i miljön. Vill någon faktiskt bygga där när byggrätten minskas?

- Det här är en så fin plats att den nog lockar intresserade, säger Korkealaakso.

Korkealaakso och Kemppinen utesluter inte att silorna rivs utan att man bygger något nytt på området.

- Men då frågar man sig om staden faktiskt har råd att lämna tomten obebyggd, säger Kemppinen.

Kemppinen: riv dem

Jag frågar rakt ut om de personligen vill att silorna ska rivas. Korkealaakso vill inte uttala sig i det här skedet.

Men Kemppinen, som bott i Vasa i endast ett par års tid och inte har någon känslomässig relation till silorna, anser att det nu är dags för en förändring.

- Med den information som jag har tycker jag att silorna ska rivas.

Åbo Akademi har det utrymme de behöver

Päivi Korkealaakso nämner också, precis som arkitekt Gerd Hytönen, en utvidgning av Åbo Akademi som en möjlighet.

Göran Djupsund Rektor Göran Djupsund. Bild: Yle/Markku Hautala

Men den idén ger inte rektorn för Åbo Akademi Vasa, Göran Djupsund, mycket för.

- Jag tror att vi har de utrymmen vi behöver. Det akademiska är inte expansivt i dagens Finland. De flesta universitet försöker snarare minska på sina utrymmen, säger Djupsund.

Som privatperson tycker Djupsund att silorna kanske inte är värst vackra att titta på. Men det är ingen enkel fråga.

- Som skattebetalare funderar du på vem som ska betala för rivningen och om man får tillbaka pengarna? Och som granne till silorna så skulle vi inte vara betjänta av att man skulle börja bygga och riva brevid oss, säger Djupsund.

Åbo Akademi har haft problem med inomhusluften och det har på grund av det renoverats en hel del i byggnaden. Nu när man äntligen fått arbetsro känns det inte så lockande med fler byggen.

Det skulle ha varit roligt om silorna skulle ha kunnat användas till något i tiderna, funderar Djupsund. Att de skulle ha byggts om och gjorts till något speciellt.

Med tanke på silornas skick verkar det som att det tåget har gått (redaktörens anmärkning).

Precis som i de flesta kommuner är det kärva tider i Korsholm och Vörå. Därför koncentreras olika typer av vård till färre platser.

- Vi måste rymmas inom de ramar som fullmäktigen gett. Det är tufft, säger viceordförande Michael Luther (SFP) i Korsholms och Vörås gemensamma vårdnämnd.

De konkreta sparåtgärderna i Korsholm syns bland annat i att all mödrarådgivning koncentreras till hälsostationen i Smedsby.

- I Korsholm har vi byggt ett närsjukhus som gör att vi måste dra in på vissa saker. Det är klart, i Vörå har de inte byggt något närsjukhus men inte har de det något lättare för det och därför tillämpas sparåtgärderna i båda kommunerna, säger Luther.

Ökat vårdbehov

Luther säger att behovet av vård ökar hela tiden samtidigt som resurserna inte växer.

En arbetsgrupp har sett över servicenätet med uppgiften att hitta svar på frågan hur kommunerna kan ge god service men ändå ha mindre kostnader.

Svaret lyder långt centraliseringar. Luther ger exempel på hur det ska lösas i Korsholm.

- Sjukmottagningen har hittills skötts i delcentran runt om i Korsholm men framöver ska det skötas på hälsostationen i Smedsby. Det borde också underlätta för patienten eftersom det oftast ska tas blodprover och då ska patienten ändå åka till Smedsby för att göra det.

Det som kommer att finnas kvar i Korsholms delcentran är hemsjukvården och barnrådgivningen.

De äldre ökar

Vårdnämnden i Korsholm och Vörå diskuterade också på sitt möte på onsdag kväll den plan som gjorts upp för att stödja den äldre befolkningen 2015-2030.

- Vi får allt fler äldre, till exempel i Smedsby kommer antalet över 70 år kommer de närmaste 15 åren att öka med 700 personer. Det behövs en ökad service för dem.

Nämnden har funderat på servicekvarter i Smedsby

- De ska kunna ha rullatoravstånd. Det vill säga att de inom ett kort avstånd ska kunna gå till affär, matställe och gym.

Smedsby i Korsholm är den första kommundelen som får pröva på servicekvarter.

- Genom det här kan vi minska behovet av att äldre behöver flytta in i effektiverade serviceboenden.