Vasa vill se fler bebyggda tomter i staden. Stadsstyrelsen föreslår att staden i höst uppmanar 15 tomtägare börja bygga.
Tomterna som uppmaningen gäller finns i Dragnäsbäck, Vikinga och Storviken.
Enligt planerna kommer tomtägare i andra delar av staden också att få samma uppmaning inom ett par år. Ärendet ska ännu behandlas i fullmäktige.
I dag finns 125 privatägda småhustomter som inte är bebyggda även om detaljplanen har varit i kraft mer än två år.
Läs också:
Bygg på obebyggd tomt
Nykarleby väntas höja inkomstskatten nästa år. Förslaget från stadsstyrelsen är en höjning från 20 procent till 20,5.
- Största orsaken till höjningen är att statsandelarna för oss minskar med 1,2 miljoner nästa år. På det här sättet täcker vi alltså hälften av det bortfallet, säger stadsdirektör Gösta Willman.
Enligt Willman ligger Nykarleby i och med skattehöjningen över landets medeltal, men i Österbotten är 20,5 procent en konkurrenskraftig nivå.
Styrelsen föreslår också att staden höjer fastighetsskatteprocenten för stadigvarande boende från 0,4 till 0,5 procent nästa år.
Ärendet ska ännu behandlas i fullmäktige.
I år ligger kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats på knappt 20 procent. I 108 kommuner är inkomstskattesatsen minst 21 procent. Den vanligaste inkomstskattesatsen är 20,5 (i 58 kommuner).
Utbetalningar av jordbrukarnas stöd kan komma att senareläggas nästa år har Landsbygdsverket meddelat. Det här uppskattas inte av Österbottens svenska producentförbund.
Enligt EU-lagstiftningen kan utbetalningar inte ske före alla granskningar är genomförda och det hotar speciellt utbetalningarna som brukar komma i september. En orsak är att granskningarna sköts av Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM) och där går man nu inför att minska på personalen.
Tor Holm är spannmålsodlare i Nykarleby och han tycker inte om förslaget
- I september har man inte fått betalt för den senaste skörden så det blir ett hål i kassan om stöden senareläggs. Då måste man få pengarna från något annat ställe, säger Holm.
- Hur är tongångarna bland bönderna nu?
- Det är inte positivt, säger Holm
Under veckoslutet skrev jordbrukaren Kalle Svädjebäck i Närpes ett blogginlägg om den här frågan och det delades mycket i sociala medier.
Enligt riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) som är ordförande för Österbottens svenska producentförbund är det här förslaget oacceptabelt.
- Vi är mycket kritiska, det är en enorm förändring. Jordbruksinkomsten, det som bönderna förtjänar och betalar skatt för, är ungefär 800 miljoner euro per år och det belopp som nu ska senareläggas ligger på mellan 400 och 500 miljoner. Det kan vi inte acceptera, säger Nylund.
Nylund säger att man nu ska förhandla med Jord- och skogsbruksminister Petteri Orpo (Saml) och man hoppas nå en överenskommelse.
- Under första delen av vintern måste det här vara klarlagt. Då måste det finnas tillgängliga resurser i Landsbygdsverket och en klar arbetsordning på NTM-centralerna. Företagsstöden i östra och norra Finland har minskat kraftigt och det betyder att man borde kunna föra över en del resurser inom NTM-centralerna, säger Nylund.
Näsdagens rollerblade-prinsessa Krista Siegfrids åker in på ett ruskigt industriområde för att träffa konstnären Stefan Lindfors. Hon blir nästan bränd av en plasmastråle när de skapar ett konstverk tillsammans. Nu kan också du delta i näsdagsinsamlingen.
Hjallis Harkimo vet allt om pengar. Hans mål är att samla in så mycket finlandssvenskt kapital som möjligt till näsdagsinsamlingen. Till sin hjälp kallar han in Isa Mårtenson och Petski Westerholm från X3M, men inser ändå att det behövs mer charm för att nå målet. Därför blir Krista Siegfrids tillkallad för att leda teamet Hjallis Angels
I det andra avsnittet av Hjallis Angels skapar Krista och formgivaren Stefan Lindfors tillsammans ett konstverk som nu auktioneras för näsdagen. Konstverket finns till salu här! Intäkterna går till näsdagsinsamlingen. Isa och Petski får däremot ett riktigt skitjobb av Stefan. Men vad skulle man nu inte göra för näsdagen?
Näsdagen är en insamling för att hjälpa barn som lever i världens fattigaste länder. Intäkterna används till att hjälpa barn i Afrika, Sydasien samt Central- och Sydamerika. Näsdagen uppmuntrar även hela Finland till en rolig insamling. Näsdagen ordnas en gång om året, under oktober–november. Kampanjen, som varar i tre veckor, kulminerar i Yle TV2:s näsdagen-show där även den finska artisteliten är med. Näsdagen 2014 firas 7.11.
Läs mer om näsdagen här. Här kan du donera pengar till X3M:s näsdagsinsamling.
Malax kommun blir rökfri. Det beslöt kommunstyrelsen på måndag kväll. Styrelsen beslöt också föreslå för fullmäktige att skattesatsen höjs från 21 till 21,5 procent.
- Rökfriheten sänder en positiv signal till både personalen och invånarna i Malax, säger styrelseordförande Håkan Knip (Sfp).
Rökfriheten innebär att rökning är förbjuden under arbetstid och tillåten bara under kaffepauserna. I Österbotten är Vasa, Vörå och Korsnäs redan rökfria kommuner.
Styrelsen beslöt också att föreslå en höjning av inkomstskattesatsen. Beslutet krävde en omröstning där höjningen vann med rösterna 7-4.
Bakgrunden är att kommunen på två år har ätit upp mer än hälften av det ackumulerade överskott som fanns att ta till. Kvar finns bara ungefär 1,6 miljoner ackumulerat överskott.
I år väntas bokslutet bli bättre än väntat, men det blir underskott också nu. I beredningen till kommunstyrelsen säger ekonomichefen att det inte längre räcker med osthyvelsprincipen utan strukturella förändringar måste till.
För att budgeten för 2015 ska visa överskott behövs en höjning av skatten. Det skulle ge kommunen ungefär 375.000 euro mera i kommunalskatt. Då återstår att ta in drygt 600 000 euro genom strukturella förändringar.
Malax höjde senast skatten i januari i år.
Fullmäktige tar ställning till skattesatsen den 14 november.
Stadsstyrelsen i Vasa går vidare med planeringen av en ny hälsostation, men vill utreda alternativa finansieringsmetoder eftersom bygget blir så dyrt.
I projektet ingår en ny hälsostation med tillhörande undervisningshälsocentral och diabetscenter.
Genom att koncentrera verksamheten hoppas Vasa kunna locka fler läkare och sjukskötare.
Via större enheter hoppas staden kunna använda personalen flexiblare och effektivare. Bara genom att ändra arbetsfördelningen för skötarna väntas staden spara 180 000 euro per år i lönekostnader.
Och styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt godkände förslaget på mertidsarbete för att förkorta köerna till lungpolikliniken på Vasa centralsjukhus.
I slutet av augusti var den genomsnittliga väntetiden för ett första besök 60 dygn.
Ett gäng med ungdomar ställde till det för sig i Karleby. Efter lite gasande med bilen välte den och hamnade på taket.
Det hela inträffade strax efter midnatt på grusplanen bakom simhallen. Fem personer befann sig i bilen när den 18-åriga föraren tappade kontrollen med resultatet att bilen rullade över på taket.
Personerna i bilen var i åldern 15 till 18. De fördes till sjukhuset för kontroll. Alkohol hade ingen andel i skeendet.
ABB har ingått ett avtal med Fingrid om leverans av en transformatorstation till Hirvisuo i Karleby. Avtalets värde är över 10 miljoner euro.
Leveransen utgör en del av Fingrids utvecklingsprojekt för västra Finlands stamnät där man ersätter det tekniskt föråldrade och till kapaciteten otillräckliga elnätet från 1970-talet.
Fingrid är Finlands stamnätsbolag som ansvarar för elöverföringen i stamnätet.
- Det är fråga om ett projekt som även bidrar till att Finland uppfyller sina energi- och klimatmål, säger divisionsdirektör Riku Konstari på ABB.
Det är ABB i Vasa som sköter planeringen och projektledningen av leveransen. Transformatorstationen i Hirvisuo utgör en fortsättning på ABB:s tidigare leveranser till Fingrid.
Bygget av den nya transformatorstationen i Hirvisuo inleds våren 2015. Stationen blir klar hösten 2016. Fingrids hela utvecklingsprojekt för stamnätet i Österbotten blir klart 2017.
Kommunstyrelsen i Korsnäs föreslår att inkomstskatteprocenten hålls på samma nivå 2015. Även fastighetsskatterna hålls på samma nivå.
Inkomstskatteprocenten 2014 ligger på 21 procent och styrelsen föreslår nu att fullmäktige behåller samma procent också 2015. Kommunstyrelsen var enig i frågan.
- Vi tycker att vi borde få det att rulla med den här procenten, säger ordförande Sven-Erik Bernas (Sfp).
2014 höjdes skatteprocenten med en procent. Då konstaterade styrelsen att den måste höjas för att behålla servicenivån i kommunen på en acceptabel nivå.
På måndag kväll beslöt styrelserna i Nykarleby och Malax att föreslå en höjning av inkomstskatten.
På 1980-talet var det mycket tal om ryska ubåtar framförallt på den svenska sidan. Martin Håkans fiskade ofta utanför Valsörarna i Korsholms skärgård på 1980-talet och nu och då såg han ryska tankfartyg som betedde sig otypiskt.
- Det blev en annan aktivitet på nätterna på sjön. Vi hörde också av sjöbevakare att det var någonting på gång med de grundgående fartygen som körde råolja till Kanäs. De blev många fler. På nätterna då vi vaknade då vi var och fiskade utanför Valsörarna såg det ut som en stad på vattnet utanför, säger Håkans.
De ryska tankerfartygen som ankrade utanför Valsörarna hade alltså all tänkbar belysning på nattetid och använde sig också av strålkastare. Det här tyckte Håkans och hans fiskarkumpaner var lite skumt.
- Vi förstod att det var någonting på gång för så där uppför man sig inte. Man skall ju hålla tiderna mellan hamnarna och i allmänhet kör man snabbt, men de här hade inte bråttom, säger Håkans.
I början av 1980-talet misstänkte också svenskarna att ryska ubåtar rörde sig i vattnen utanför Luleå. Inte så långt från Valsörarna med andra ord. Också på den finska sidan rörde det sig mycket rykten om ubåtar och aktivitet. Bland annat gick rykten om att en lots hade sett periskop utanför Strömmingsbådan. Också Håkans och hans fiskarkompisar gjorde en märklig observation.
- Straxt söder om Nordvalen rätt nära internationellt vatten kom en rysk tanker norrifrån och plötsligt såg en av de som var med att någonting hängde efter fartyget. Då vi titta närmare var det en armsgrov vajer som hängde snett bakom som vi funderade att vad var det som behövde en så grov vajer för att hänga efter, säger Håkans.
Det var inte allt för långt till tanken om att det kanske var en ubåt som hängde efter fartyget. Håkans och hans kompanjoner berättade ändå aldrig om sina observationer för någon myndighet.
- Nog tänkte vi mest på ubåtar för det var just 1981 då de började jaga ubåtar i Sverige, säger Håkans.
Markägare i Kristinestad är bekymrade över tekniska direktörens förslag att avsluta planeringen för fem vindkraftprojekt. Stig Rosengren i Dagsmark är markägare, och han har i närmare tre år jobbat aktivt för att förverkliga flera vindkraftsprojekt i Kristinestad.
Stig Rosengren är markägarrepresentant för OX2:s vindkraftsprojekt. I början hade OX2 planer på 80 kraftverk. Planen bantades ner till cirka 55 och enligt förslaget som nu ligger, kvarstår endast 10-15 möllor.
- Det är bedrövligt. Alla markägare har varit på alla möten och det har satts ner en massa tid på att planera det här. Markägarna har väntat att framtiden ska börja ge inkomster. Lansbygden är så hårt pressad i dag ekonomiskt. Skogspriserna går ner, lantbruksprodukterna går ner. Vad ska landsbygdsborna leva av? Här har de väntat på att det här ger dem mellan tio och femtiotusen euro extra i året, säger Stig Rosengren.
Totalt berörs över tusen markägare av förslaget på att fem vindkraftsområden stryks ur planeringen. OX2 har närmare 400 markägare, däribland en grupp i Härkmeri-Henriksdal, vars projekt är på förslag att avslutas.
- De fick rita in de här områdena hur stora de kunde tänka sig att ha. Vi sökte ett bolag som hade intresse att planera och ta riskerna. Är det då demokratiskt att vissa tjänstemän kan ta bort sådana här områden som byarna själva har velat ha och skapat, frågar sig Rosengren.
NTM- Centralen i Södra Österbotten har påpekat att Kristinestad bör avsluta delgeneralplanläggningen av vindkraftsområden.
Genom att avsluta de här planerna och låta andra gå vidare vill tekniska direktören Joakim Ingves säkerställa att åtminstone några vindkraftsprojekt förverkligas.
Stig Rosengren gillar inte tanken på att fem hela projekt ska avslutas. Det hade varit bättre att solidariskt göra ingrepp på alla projekt i så fall, tycker han.
- Okej, ta bort ett visst antal turbiner och ta dem längre från bosättning. Men ta inte bort allt. Det är ju markägarna som från första början har velat ha möllorna och markägarna bor ju på de här ställena.
Kvar blir EPV:s vindkraftspark på 37 kraftverk i Ömossa. Den planen har kommit längst i kommunen, men den är också föremål för ett flertal besvär och ligger nu hos Högsta förvaltningsdomstolen.
Kvar blir också Raimo Nummelas vindkraftsplan för 8 kraftverk i Uttermossa och CPC Finlands planer i Lappfjärd och Lakiakangas.
Triventus planer på cirka 30 kraftverk i Västervik finns inte med på listan, eftersom tekniska direktören är jävig. Ordförande bereder ärendet till den delen. Tekniska nämnden besluter på onsdag.
Upp till 20 personer kan förlora jobbet på Kannustalo i Oravais. Tanken är att de ska jobba vidare i husfabriken, men som egenföretagare. Dessutom är det tänkt att hela styrkan permitteras i vinter.
För ett par veckor sedan inleddes samarbetsförhandlingar på Kannustalo. Det är inte första gången. Så sent som förra vintern stängde fabriken ett par månader. Det kommer antagligen att hända även denna vinter och hela personalen väntas vara permitterade då.
Men den här gången går man ett steg till i förhandlingarna.
Det är jättesvårt att ha egen personal om det inte finns arbete hela tidenFörutom vinterstängningen förhandlar man nu om att eventuellt säga upp halva personalstyrkan i Oravais, totalt tjugo personer. Tanken är inte att de ska lämnas vind för våg. Deras tjänster behövs fortfarande, men som egenföretagare.
Vd Mika Uusimäki förklarar:
- Det är jättesvårt att ha egen personal om det inte finns arbete hela tiden. Man måste i dag ständigt anpassa sig till nya situationer. Om vi i stället anlitar de här personerna som företagare så kan de göra något annat under de veckor när det inte finns jobb åt dem. Men förhandlingarna pågår och vi vet inte ännu hur många som vill bli företagare.
Samarbetsförhandlingarna innehåller också permitteringar av hela personalstyrkan i Oravas. Permitteringen kan gälla i två månader med start i februari år 2015. Då är det tänkt att hela fabriken stänger.
Mika Uusimäki
Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist
För husbyggarna kom nedgången år 2008.
- Men för Kannustalo kom den först år 2011. Jämfört med år 2010 har vi tappat ungefär 40 procent, säger Mika Uusimäki.
Och nedförsbacken fortsätter. Jämfört med i fjol ser husförsäljningen ut att minska med 15-20 procent, enligt Mika Uusimäki som säger att finländarna visst vill bygga egna hus, men problemet är att de just nu inte lyckas sälja sina gamla hus.
Varför drabbas fabriken i Oravais så mycket hårdare än den i Kannus?
Jo, konceptet i Oravais är annorlunda än det i Kannus där företaget tillverkar elementväggar och färdigställer huset på plats. Det är ett mer flexibelt sätt att bygga. I Oravais byggs inflyttningsklara modulhus.
- Människor vill just nu ha mycket unika hus. Det är inte så lätt att tillfredsställa alla människors önskemål med de hus vi bygger i Oravais. Samtidigt har vi gjort många förnyelser i Oravais. Så jag är säker på att det är framtidens produkt, säger Uusimäki.
När kommer husbyggnadsbranschen att börja återhämta sig?
- Det kan jag inte säga. Men jag hoppas att det sker snart.
När Kannustalo tog över fabriken från Oravais hus fanns där ett hundratal anställda.
Samarbetsförhandlingarna pågår ännu i fyra veckor.
Tillägg till artikeln efter publicering:
Huvudförtroendemannen Peter Engström vill i det här skedet inte uttala sig om samarbetsförhandlingarna eftersom han inte känner till dem i detalj ännu.
CSKA Moskvas Roman Eremenko är en sällsynt talangfull begåvning. Så rubricerar amerikanska ESPN sin artikel om Finlands mittfältsgeneral inför kvällens Champions League-drabbning med Manchester City.
ESPN har valt att lyfta fram CSKA Moskvas intressantaste namn inför tisdagskvällens kamp. Han är en ryss med ett ukrainskt namn som representerar Finland och talar svenska som sitt modersmål, skriver ESPN-journalisten Michael Yokhin.
– CSKA Moskva har transformerats sedan han för två månaders sedan kom från Rubin Kazan, och hans skicklighet utgör ett verkligt hot för Manchester City, står det i artikeln.
Roman Eremenko imponerar i CSKA Moskva.
Roman Eremenko, CSKA Moskva.
Bild: EPA / All Over Press
Eremenko har gjort fyra mål och spelat fram till två av de 17 fullträffar CSKA producerat på sina fem senaste matcher i den ryska ligan.
– Men hans betydelse är mycket större än det, skriver ESPN som öser beröm över 27-åringen. För tillfället ser köpet av Eremenko ut som en av de bästa affärerna i hela Europa.
ESPN har också pratat med CSKA:s tränare Leonid Slutsky som inte skulle kunna vara nöjdare med sin nya ledare.
– Eremenko är en spelare av högsta kvalitet. Han kan göra allt – näta, passa, försvara. Före köpet frågade jag våra spelare vem som är den svåraste motståndaren i ligan och Pontus Wernbloom sade Eremenko.
ESPN lyfter även fram pappan Alexei Eremenko och hans karriär, flytten till Jakobstad, samt Romans bror Alexei Eremenko jr. Läs hela artikeln här!
CSKA Moskva ligger illa ute i Champions League-gruppspelet efter två raka förluster och behöver i praktiken en seger hemma över Manchester City ikväll.
Man City beware: CSKA Moscow's Roman Eremenko is an unusually gifted talent. http://t.co/GMEPynNhvG pic.twitter.com/06Y1Eexu73
— ESPN FC (@ESPNFC) October 21, 2014
Korsholms bildningsnämnd godkände den uppdaterade budgeten. I slutet av september återremitterades budgeten när nämnden ville veta varför dagvården kostar så mycket.
I det tidigare förslaget budgeterades barndagvården att kosta 12 667 823 euro och i den version som nu godkändes hade kostnaderna korrigerats till 11 968 610 euro.
Löneökningen inom dagvården kontrollräknades och då uppdagades ett fel, vilket gjorde att kostnaderna för barndagvården i den första versionen var för höga.
Det budgetförslag som nu godkändes landar på knappa 36 miljoner. Kommunfullmäktige beslöt i juni att budgetramen för bildningsnämnden är 35 373 570 euro.
- På de externa kostnaderna är vi 0,4 procent över ramen. Jag tror att det är ganska godkänt på en budget på 36 miljoner, säger bildningsdirektör Maj-Len Swanljung.
Läs också: Dyrare dagvård kräver utredning
Teaterföreställningen "Samtal på en ö" berättar om sex människor som samlas på en ö för att delta i eller leda en kurs i ämnet att höra Gud. Pjäsen är skriven av Eva Hietanen, för regin står Mischa Hietanen.
- Efter sin pensionering fortsatte han jobba med att berätta och skriva böcker om att man kan lära sig höra Gud, det är något som går att öva upp, säger Eva.
Pjäsen handlar om en grupp på fyra människor som kommer till en ö för att gå en kurs i just det här. På ön finns två kursledare.
Det handlar om vårt liv - och allt som vi brottas med- Det handlar om vårt liv - och allt som vi brottas med. glädje, sorg bekymmer... säger Eva.
Det är Karvsor bönehus i Vörå som är spelplats. Där i salen har en intim scenografi byggts upp, där delar av scenen föreställer vara utomhus.
- Publiken sitter väldigt tätt inpå, i vissa scener är det väl 20 centimeter mellan skådespelare och publik, säger Mischa. Vi vill få det lågmält och intimt, så vi glömmer att vi befinner oss i en "teatral" situation.
Medverkande i pjäsen är är Anders Ek, Jeanette Ljungars, Barbro Hagvik-Rantala, Joel Hietanen, Mats Sandström och Maria Forsblom.
Premiär för pjäsen är den 29 oktober. Karvsor bönehus är litet och det ryms ingen stor publik. Därför ombes man anmäla sig på förhand. Mer information på pjäsens Facebooksida
Dekoren är ännu inte klar
Teaterdekor i Karvsor bönehus
Bild: Yle/Roger Källman
Överläkaren Kalervo Werkkala blir pensionär i november. Han är redo att komma till Vasa i början av december för att starta upp hjärtkirurgin igen.
Det är den så kallade hjärtgruppen som fått kontakt med Werkkala. Han bor och jobbar i Helsingfors där han är överläkare i hjärtkirurgi vid HNS, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, samt hjärt- och lungcentrumets biträdande direktör.
De posterna lämnar han i slutet av november då han pensioneras.
Men Werkkala, 67, jobbar gärna vidare.
- När den här möjligheten dök upp blev jag intresserad. Två är känns som en lämplig tid att fortsätta.
Senaste lördag gav hjärtgruppen sitt klartecken till att låta hjärtkirurgin fortsätta i två år till.
- I början av december kommer jag upp till Vasa. Så är det tänkt. Men det går ju inte på en eller två dagar att få igång verksamheten. Jag måste samla personalen, se vilka patienter som finns och så vidare. Normalt tar det upp till en vecka.
Men, konstaterar Werkkala, julen kommer ju emot.
- Folk brukar vilja ta ut ledigt då. Så det kanske är mer lämpligt att öppna verksamheten först efter nyår.
Har du några kopplingar till Vasa?
- Inte direkt. Jag har jobbat på hälsovårdscentralen i Kauhava under många års tid. Min fru har jobbat i Seinäjoki. Själv kommer jag från Vilppula-Mäntä i Birkaland.
Och hur var det då med lönen? I början florerade uppgifter om att Werkkala skulle ha begärt dubbel ersättning för att komma, upp till motsvarande 30 000 euro per månad.
- Det rör sig inte alls om sådana summor numera. En del saker bygger på missförstånd. Nu handlar det om en vanlig överläkarlön samt jourtillägg.
Och bostaden och reseersättningen?
- Det är inte längre tal om någon ersättning för resor. Kan man hyra bostad genom sjukhuset så är det bra. Annars hyr jag privat.
Enligt Werkkala berodde de inledande misstagen på att man hade bett honom komma med önskemål om ersättning. Men det rörde sig alltså om önskemål. Det var inga krav som han ställde.
Werkkala ska jobba tre veckor i Vasa per månad. En vecka per månad kommer han att vara forskningsledig och åka hem till Helsingfors
Öppna lärmiljöer är ett ledord för Optimas nybygge i Jakobstad. Utrymmena som har kostat 7,5 miljoner euro, invigdes officiellt på tisdagen
Mängder av inbjudna samlades idag till officiell invigning av Optimas nybygge. i programmet ingick de studerandes yrkesmarsch, festtal,musik och stipendieutdelning.
- Vi är väldigt nöjda med den här investeringen, säger Optimas rektor Max Gripenberg.
Rektor Max Gripenberg vid Optima i Jakobstad
Bild: Yle/Kjell Vikman
De nya och öppna lärmiljöerna kan utnyttjas av alla studerande i huset och de stora glasytorna mot yttervärlden släpper in mängder av ljus.
Kosmetologer , merkonomer, klädsömmare, interiörsassistenter har sina fasta punkter i de nya utrymmena. Dessutom finns samkommunens administration och delar av vuxenutbildningen i den nya delen. Delvis har också äldre utrymmen byggts om i samband med nybygget.
- De nya, öppna lärmiljöerna tillför kreativitet, studerande utvecklar sin förmåga att fungera i grupp, det är en öppen miljö där innovationer skall flöda, säger rektor Max Gripenberg vid Optima.
Optimas storsatsning invigdes i Jakobstad
Tekniklaboratoriet Technobothnia på Brändö i Vasa förser Vasaregionens energikluster med arbetstagare. Bakom står Vasa yrkeshögskola, Vasa universitet och yrkeshögskolan Novia.
Är alla teknikstuderande från de tre utbildningsenheterna på plats samtidigt i Technobothnia blir det trångt, det rör sig om cirka 3 000 studerande.
- Tanken är att kunna ha ett högteknologiskt labb på en liten ort som Vasa ändå är. Tanken är också att kunna tjäna ett näringsliv som är på en mycket högre nivå än vad tre enskilda skolor skulle klara av, säger enhetschef Jonas Waller vid yrkeshögskolan Novia.
Technobothnia har 18 år på nacken och finns i den gamla bomullsfabriken på Brändö i Vasa.
- Man kan säga att det är det stadigaste benet som energiklustret står på. Det är här som mängder av arbetstagare i energiklustret får sin utbildning, säger Waller.
Näringslivet bidrar med såväl resurser som med de maskiner som behövs. Waller säger att de flesta skolor i dagens läge kämpar med ekonomin.
- Det är en utmaning för ingenjörsutbildningen. Det händer mycket just nu och det är en hel del utrustning som behövs. Det är viktigt att vi har personal som hänger med i vad som behövs i näringslivet om några år.
Vid Technobothnia pågår inte bara undervisning utan också forskning. Språken som det pratas i huset är många men undervisningen och forskningen sker på bara tre av dem, svenska, finska och engelska.
Ett exempel där samarbetet mellan skolorna och med näringslivet fungerat är framtidens smarta elnät. Man är nu inne på slutrakan med att ta fram grunden för smarta elnät. Det smarta elnätet ska hjälpa mindre eldistributörer att kunna ta sig ut på marknaden.
- Vi går mot mer decentraliserad energi, till exempel solkraft och vindkraft. Det här kräver att elnäten har mer intelligens för att styra behoven, säger forsknings- och utvecklingsledare Kristian Blomqvist vid Novia.
Blomqvist säger att projektet med det smarta elnätet är ett bra exempel på det mångåriga samarbetet mellan högskolorna och med näringslivet. En mängd företag är involverade i projektet.
Alla kommuner har kritiserat vårdreformen, både små och stora kommuner. Inte att undra på, den kommer att slå ett hål i kassan speciellt i små kommuner.
För Kristinestad kommer den att innebära att staden får nästan 4 fyra miljoner euro i tilläggskostnader för specialsjukvården och primärhälsovården.
Stadsfullmäktigeordförande Patrik Ragnäs i Kristinestad
Patrik Ragnäs
Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik
- Det här betyder inte att kommuninvånarna har haft sämre service, utan tvärtom. Just nu ligger kostnaderna i Kristinestad under landets och distriktets medelnivå. I och med vårdreformen ska kostnaderna ska harmonieras i hela landet, vilket betyder att kostnaderna kommer att stiga, men servicenivån kommer inte att stiga, utan vi får vara nöjda om den hålls på samma nivå. Troligtvis kommer den att, kanske inte försämras, men inskränkas, säger Patrick Ragnäs, stadsfullmäktiges ordförande i Kristinestad.
Det är inte bara Kristinestad som kommer att drabbas av en tilläggskostnad, utan alla mindre kommuner och Sydösterbotten kommer att drabbas på motsvarande sätt.
- Summan på fyra miljoner är stor. Den känns i budgeten. Vinnarna i den här reformen är de större städerna, säger Ragnäs.
Kristinestad har framför sig en budgetinbesparing på närmare en miljon euro jämfört med 2014. Stadsstyrelsen tillsatte i höst en balanseringsgrupp i höst för att hitta sätt att komma till rätta med det här.
- Gruppens viktigaste uppdrag kommer att vara att få ner de löpande kostnaderna för kommunen och se över hur man kan effektivera olika verksamheter och göra inbesparingar.
Att Kristinestads ekonomi är i obalans hänger ihop med att hela landets och hela Europas ekonomi är i obalans.
- Man kan säga på det viset att man borde göra effektiveringsåtgärder medan tiderna är goda. Det har vi inte gjort in Kristinestad eller på många andra håll. Nu är ekonomin på väg neråt i hela samhället och nu är det för sent att börja fundera på vad man ska göra. Men nu är vi tvungna att göra det och vi måste helt enkelt anpassa munnen efter matsäcken.
Huruvida en av de framtida åtgärderna kommer att bli permitteringar kan Ragnäs inte svara på direkt i detta skede, men han och övriga beslutsfattarna i Kristinestad är överens om att permitteringar inte är någon besående lösning på en kommuns ekonomiska läge.
Kommer det att bli aktuellt med skattehöjningar?
- Det kommer troligen att diskuteras. Jag tror personligen att det kommer att bli aktuellt med en skattehöjning för Kristinestad nästa år.
Hur ser det ut på investeringssidan?
- Högst upp på prioriteringslistan har vi ett nytt daghem i Kristinestad och det kommer att genomföras så snart som möjligt. Sedan har vi ett par andra saker, till exempel svenska högstadiet och lågstadiet i Kristinestad har vi också olika lösningar på. Vi har ingen slutlig lösning för något av de här, men planeringsanslagen håller på att utnyttjas. Vi kommer att ta beslut på det här inom kort.
Verkstadskoncernen Wärtsilä visar på klart förbättrat beställningsläge i sitt delårsreultat som presenterades idag.
Orderingången har vuxit med över 20 procent jämfört med samma period i fjol.
Däremot har omsättningen sjunkit med ungefär 7 procent. Vinsten för det tredje kvartalet 142 miljoner euro, en nedgång från 148 miljoner euro under samma period i fjol.
Wärtsiläs koncernchef Björn Rosengren säger i ett pressmeddelande att man ser en tydlig positiv trend som förväntas fortsätta, både på kraftverks- och marinsidan.
Wärtsilä justerar också upp sin lönsamhetsprognos för 2014 och räknar med att omsättningen för hela året blir 5 procent större än för 2013.
