Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40360 articles
Browse latest View live

Sockenskrivaren var "en spindel i nätet"

$
0
0

Vet du vad en sockenskrivare är? Arja Rantanen har skrivit en doktorsavhandling om den här tjänstemannakåren, som spelade en viktig roll från 1600-talet och fram till 1800-talets mitt.

Sockenskrivare var en man som bönderna anställde för att skriva dokument. Till en början var det för beskattningsärenden som sockenskrivaren anlitades. Kronan var mån om att fogdarna inte förskingrade skattemedel, därför var det viktigt att egendom, skördar, fångster och så vidare bokfördes.

Vet du vad en sockenskrivare var?

Listen11 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Vet du vad en sockenskrivare var?
- Han skötte också om ekonomin och handhade sockenkassan, så han var både sekreterare och ekonom

Senare blev sockenskrivarna verkliga mångsysslare inom sockenadministrationen. Skrivkunnigheten var inte så utbredd, så skrivarna anlitades också för att göra upp privata dokument.

Arja Rantanens doktorsavhandling om sockenskrivare
Arja Rantanens doktorsavhandling om sockenskrivare Bild: Yle/Roger Källman
Den som valdes till sockenskrivare var ofta en kronans tjänsteman och hade därmed visat att han var duglig: kunde läsa, skriva, räkna, behärskade kanslispråket och kunde formulera sig, och framför allt: hur förvaltningsmaskineriet fungerade och hur ärenden sköttes. Han var en "spindel i nätet", säger Rantanen.

Skrivarna var demokratiskt tillsatta tjänstemän. De valdes av tinget och utnämndes av landshövdingen.

- Det visste man inte förrän jag undersökte hur de faktiskt valdes och av vem, säger Arja Rantanen.

Under 1600-talet kunde det hända att landshövdingen själv valde skrivare, mot allmogens gillande. Men, säger Rantanen, under 1700- och 1800-talen fungerade systemet med folkval bra.

År 1868 reformerades förvaltningen och vi fick vårt kommunsystem. Då blev många av sockenskrivarna ordföranden eller sekreterare inom den nya förvaltningen.

Arja Rantanens doktorsavhandling "Pennförare i periferin. Österbottniska sockenskrivare 1721–1868" finns tillgänglig i elektronisk form på Åbo Akademis webbplats.


Pedersöre vill vara generös mot minoriteten

$
0
0

Pedersöre är officiellt en tvåspråkig kommun men berörs också av den diskussion som förs i Närpes, Korsnäs och Larsmo.

Närpes vill bli en tvåspråkig kommun och ganska långt handlar det om ekonomi, tvåspråkigheten innebär ekonomiska fördelar.

Styrelseordförande Henrik Sandberg i Pedersöre
Henrik Sandberg Styrelseordförande Henrik Sandberg i Pedersöre Bild: Yle/Kjell Vikman

- Jag vill inte vara rådgivare åt Larsmoborna, säger kommunstyrelsens ordförande, Henrik Sandberg. I Pedersöre har vi diskuterat utifrån att man skall vara generös mot minoriteten för vi förväntar oss på riksnivå att vi skall bli väl bemötta. Vi har inte varit rädda för tvåspråkigheten i vår kommun, tillägger Henrik Sandberg

- Jag sade att jag inte skall vara rådgivare åt Larsmoborna men jag vet inte varför Larsmoborna inte skulle gå in för det här med tvåspråkighet, säger Henrik Sandberg

Fifty-fifty för vårdreformen?

Det blir ont om tid för regeringen att ro vårdreformen i land även om allt skulle gå snabbt framåt.

- Nu har vi just gett utlåtanden och rimligtvis borde lagförslaget omformas för att åtminstone i någon mån ta tillvara det som kommit fram i utlåtandena och sedan gå på ett nytt utlåtandevarv. Jag undrar om det finns tid till det här och sedan finns grundlagsfrågorna. Jag är skeptisk men man måste väl räkna med att det finns en chans att det blir till någonting och bereda oss på det. Det är nog fifty-fifty om det blir nåt av reformen, tror Henrik Sandberg.

Unga homosexuella får egen grupp i Jakobstad

$
0
0

En grupp för homosexuella unga kommer att starta i Jakobstad.

Gruppen är till för personer under 18 år. Också personer som är osäkra på sin sexuella läggning är välkomna, skriver initiativtagarna i ett pressmeddelande.

Initiativet till gruppen kommer som en fortsättning på Jeppis Pride och gruppen kallas HBTIQ-kids.

Gräv fram smalfilmerna ... det är Home Movie Day!

$
0
0

På vindar och i källare ligger skatter nedpackade och väntar på att hittas. På Home Movie Day är det läge att plocka fram de här skatterna... alltså smalfilmerna!

Home Movie Day är ett internationellt evenemang tillägnat amatörfilmare och smalfilm. Det har i flera år ordnats världen runt. Det var Britt Kootstra som hämtade "dagen" till Finland.

Dags för den femte Home Movie Day

Listen11 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Dags för den femte Home Movie Day
- Jag var på en tillställning, helt ensam, jag hade inte med någon egen film, men jag bara satt där och tittade på de här 60- och 70-talsfilmerna och det var helt otroligt!

Kootstra säger att de gamla smalfilmerna är så fina för att de visar mänskornas vardag: familjer, barn, djur, fritidssysslor. De är tidsdokument!

- Det är filmer som glömts bort. Ofta funkar projektorn inte och det är svårt att se vad som finns om man bara tittar på rullen, den är omärkt och man vet inte vem som filmat.

På Home Movie Day i Vasa är folk välkomna att hämta in filmer för att titta på, visa för andra och få hjälp med att rengöra och digitalisera. Givetvis är man också att bara komma och titta på film, man behöver inte ha några egna rullar med sig.

Home Movie Day ordnas söndagen den 19.10.2014, klockan 13-16 på Österbottens Museum

Se också:
Home Movie Day i Finland
Home Movie Days internationella webbplats

Novia Kultur vill ha mer extern finansiering

$
0
0

Novia Kulturs budget nästa år har en ram på 2,5 miljoner euro, löpande budget är 2,8 miljoner euro. Det här ställer hårda krav på Novia i Jakobstad där hälften av budgeten består av hyror som Novia måste betala.
En del av utrymmena hyrs redan idag ut åt andra enheter inom Novia och YA men nu söks också utomstående underhyresgäster för en del av utrymmena.

Bild: YLE/Roy Fogde

- Vi riktar oss mot alla möjliga kreativa företag som vi vill få in i detta fantastiska campus men också mot vuxenutbildningen där båda parter skulle ha nytta av varandra men hur mycket vi hinner få in till nästa år är svårt att säga, konstaterar Novia Kulturs enhetschef Sören Lillkung.

Kultur Novias budget

Listen1 min 16 s
Spela upp klipp på Arenan: Kultur Novias budget

Läget lättar 2017

I dagens läge hänger statens finansiering av utbildningsenheter ihop med de resultat som presteras. Enligt Sören Lillkung visar Novia Kultur goda resultat idag men det slår inte fullt ut eftersom finansiringen släpar efter. De pengar man får idag hänger ihop med resultat från 2011-2013. Läget borde enligt honom lätta 2017.

- De goda resultat vi visar gör att vi också kan försöka hitta extern finansiering nu för att klara åren fram till 2017, säger Sören Lillkung.

Det handlar inte om de finlandssvenska fonderna men mer konkret än så vill Sören Lillkung inte vara när det gäller den externa finansieringen i det här skedet eftersom inga klara besked ännu finns.

Schaumansalen är en ljusglimt

Schaumansalen i Campus Allegro är ett fristående aktiebolag inom Novia koncernen. Salen liksom hela campuskomplexet har ett och ett halvt år på nacken.

- Det är fantastiskt hur mycket den används, vi tror att det är nästan 120 kvällar i år och det är mycket för en konsertsal om man jämför nationellt. Salen kan komma mycket nära ett nollresultat redan det här året, den är nog en ljusglimt nu just, säger Sören Lillkung.

Domen mot Juha Kärkkäinen håller

$
0
0

Domen mot företagaren och tidningsutgivaren Juha Kärkkäinen står fast. Det dömer Rovaniemi hovrätt. Kärkkäinen dömdes för hets mot folkgrupp i oktober ifjol.

Tingsrätten i Ylivieska-Brahestad dömde Kärkkäinen till 90 dagsböter på grund av artiklar om judar i gratistidningen Magneettimedia. Samtidigt dömdes också bolaget bakom tidiningen till böter på 45 000 euro.

Hovrätten ansåg i dombeslutet att inga nya bevis förts fram som skulle ändra på tingsrättens beslut.

Tingsrätten ansåg att de publicerade artiklarna var stark propaganda mot judarna och att man därför ska se allvarligt på dem.

Läs också:
Chefredaktör dömdes för hets mot folkgrupp 21.10.2013
Varuhuschef avgår i protest mot kontroversiella Magneettimedia 7.10.2013
Magneettimedia ändrar sig om judarna 2.8.2013
Vd tar avstånd från Magneettis skriverier 31.7.2013
Magneetti anmäls igen 27.7.2013

Homeland förenar Österbotten och Västerbotten

$
0
0

Vad är ett hemland? Vad är det som ger hemkänsla? De här är frågor som väcks i samband med konstutställningen Homeland.

Utställningen visas nu på Kunts museum för modern konst i Vasa. Den är ett samarbete över Kvarken och kommer i nästa år att visas i Umeå.

Homeland - konstutställning på Kuntsi

Listen8 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Homeland - konstutställning på Kuntsi

Catherine Bourne är kurator för utställningen. Hon är ursprungligen från Australien, men har bott på flera håll runtom i världen och kan därför relatera till de deltagande konstnärernas bidrag.

- Många frågor som rör det här med hemland, personliga men också av mer omfattande karaktör, är universella

Samarbetet mellan Västerbotten och Österbotten har fungerat mycket bra, säger Bourne. Hon frågade vid ett tillfälle, på skoj, om det fanns någon konkurrens mellan Umeå och Vasa.

- Svaret jag fick var väldigt positivt, man talade om samarbete och generositet och att det här är en region som överbrygger två länder.

Konstnärerna Janne Björkman och Lisa W Carlson samarbetar under namnet Tankesmedjan Obalans. De medverkar i utställningen med verket

- När vi sökte till projektet ställde vi frågan, vad är hemland? Vi har arbetat med frågan i ett års tid nu, säger Carlson.

- Vi har besökt tre platser (en i Västerbotten, en i Västernorrland, en i Österbotten) och tagit tre berättelser från vardera. Det har vi gjort nio stycken böcker om och det är de vi visar här, säger Björkman.

Utöver böckerna finns fotografier, texter, ett ljudverk och filmer. Det centrala i alla är berättelserna, säger Carlson.

Homeland på Kuntsi

Få patienskador inom Vasa sjukvårdsdistrikt

$
0
0

Inom Vasa sjukvårdsdistrikt uppstår näst minst patientskador i landet. Det visar den jämförelse Yle Uutiset gjort mellan landets sjukvårdsdistrikt.

För ledande överläkare Auvo Rauhala vid Vasa centralsjukhus kommer nyheten inte som någon överraskning. Det förebyggande arbetet på hälsocentralerna och sjukhuset har pågått länge och patientskadorna undviks främst genom att vara noga med de grundläggande rutinerna.

Mellersta Österbottens sjukvårdsdistrikt kommer på elfte plats och hör enligt Yles Uutisets jämförelse till landets sämsta. I toppen finns sjukvårdsdistriktet för Helsingfors och Nyland.


"Nio av tio väljer dubbdäck"

$
0
0

På fredag morgon kom rapporter om snöflingor i norra delarna av svenska Österbotten. Det betyder arbete för däckfirmorna.

- Det börjar röra på sig nu, säger Matias Fant på däckservicen med samma namn i Korsholm.

Inne i hallen finns det bara plats för en bil i taget. Trots det säger Fant att man hinner byta däck på femtio bilar per dag.

Hur långa dagar innebär det då?
- Det får man väl inte berätta här, skojar Fant och fortsätter:

- Det blir nog en del övertid så här års trots att vi har tre personer extra.

Tio minuter per bil

Det blir nog en del övertid så här års trots att vi har tre personer extra.

För att ruljangsen ska fungera förväntar man sig att kunderna ska boka tid. Och då gäller tio minuter per bil.

- Det går bra när vi är flera här. Men det får förstås inte bli problem.

Som när Yle är på plats i hallen. Kunden har specialfälgar med stöldskydd. Men den speciella nyckeln är någon annanstans. Grabbarna fixar det ändå, med hjälp av skruvmejsel och hammare.

Vilka är då trenderna? Hur är det med dubbfria vinterdäck?

- Här omkring är det nog högst 10 procent som använder dubbfritt. Det är så mycket småvägar här och det är ofta halt på dem. I södra Finland är situationen annorlunda. Där är vägarna bara största delen av tiden.

Däckhotell är populärt, särskilt i större städer där folk saknar förvaringsutrymme. Men hur är det här i Korsholm?

"Folk har inte tid"

- Det blir populärare varje år, vi ser en ökning på närmare fem ptrocent. Det började bli trångt här för ett tag sedan, som du ser har vi däck i varje hörn.

- Vi har ungefär 300 förvaringskunder så vi tvingas numera föra deras däck till en annan hall för förvaring.

Matias Fant tror att trenden håller i sig.

- Det är mer bråttom nuförtiden, folk har inte tid att göra det här själva.

Om man väljer att byta själv, vad ska man tänka på?

- Välj ett plant stabilt underlag, helst asfalt. Gör du det hemma på grusdplanen är det lätt hänt att domkraften glider undan. I värsta fall kan du fastna under bilen.

Och sedan då. Hur ska hjulen förvaras?
- Först ska man spola av smutsen så att det inte blir rost där under. Sedan ska hjulen förvaras torrt och svalt. På en plats där temperaturen inte pendlar så mycket. Även aluminiumfälgar måste tvättas noga. Särskilt viktigt är det att få bort vägsaltet på vårarna.

Det är inte längre enbart Nokian, Michelin och Gislaved som gäller. Under de senaste åren har marknaden svämmats över av billighetsdäck. Men Matias Fant höjer ett varningens finger.

Förstår de som väljer de billiga

- Kinesiska vinterdäck är inte byggda för våra förhållanden. De har inte samma grepp som topp fem-däcklen

Samtidigt har han förståelse för de som väljer dem.

- Alla har inte råd att spendera 600 euro på nya dubbdäck. Då finns den här möjligheten. Problemet är när människor kör härifrån med den mentaliteten att de har nya och bra vinterdäck under, vilket inte nödvändigtvis är fallet.


--------------------------------------------------

VINTERDÄCK

  • Mönsterdjupet måste vara minst 3 mm.
  • Måste användas från 1 december till 30 februari.
  • Får användas från 1 november till 31 mars eller när vädret så kräver (gäller dubbdäck, dubbfria vinterdäck får användas året om).
    Vinterdäcken ska ha stämpeln M eller M+S (Mud eller Mud and Snow).
  • Dubbdäck sliter på asfalten och orsakar vägdamm. Därför är antalet dubbar nu begränsat till 50 per hjulets rullmeter.
    Kör du med dubbdäck bör dubbarna köras in varje höst. Minst 500 kilometer lugn körning är att rekommendera.

Övermannade sprutrånare på varuhus

$
0
0

En kvinna stal köttknivar vid Hong Kong-varuhuset i Vasa. När personalen kom på henne hotade hon med en spruta fylld med blod.

Rånförsöket skedde på torsdag eftermiddag. Enligt butikschefen Janne Mäkisalo försökte kvinnan stoppa på sig plastmuggar, en bilstereo och några köttknivar.

En av de anställda ertappade henne med varorna, men då drog hon fram en spruta fylld med blod och började gå mot den anställde.

Janne Mäkisalo såg vad som höll på att hända.

- Jag hann inte tänka så mycket. Samtidigt som min arbetskamrat drog sig undan närmade jag mig henne. Efter ett tag lyckades vi övermanna kvinnan.

Greps av polis

Polis tillkallades och kvinnan greps misstänkt för bland annat rånförsök.

- Vi har aldrig varit med om något sådant här tidigare, säger Mäkisalo som nu funderar på att uppdatera föreskrifterna om hur personalen ska agera vid hot.

- Regeln vid pistol- och knivhot är att man ska dra sig undan. Men vi har förstås inga regler för sådana här hot.

Borde ha dragit sig undan

Det självklara är, enligt Mäkisalo, att hålla sig undan.

- Så man kan säga att jag inte följde våra föreskrifter den här gången.

Vasabladet var först med nyheten.

Inbrott på Lappilbacken i Karleby

$
0
0

I Lappilbacken i Karleby har ett nytt bostadsinbrott uppdagats.
Inbrottet har skett mellan den 13. oktober och 17. oktober.
Polisen ber att den som kan ha sett något höra av sig på telefonnummer 0295-415883.

På småorter är de bostadslösa osynliga

$
0
0

Bostadslösa som drar omkring på gatorna eller sover under presenning i skogsdungar är inget som hör till vardagen i finländska småstäder. Men de bostadslösa finns också där. I motsats till dem i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors är småorternas bostadslösa osynliga.

När man ställer frågan till de sociala myndigheterna i mindre städer låter svaret ungefär lika på alla håll: inga uteliggare, men ett tiotal, eller några tiotal personer som tvingas sova hos bekanta eller släktingar eftersom de inte har ett eget hem.

I Borgå uppskattar socialchef Maria Andersson att de här personerna är 20 till antalet.

- De flesta är unga vuxna som av en eller annan orsak inte kan bo kvar hos sina föräldrar. Ibland handlar det om att föräldrarna är missbrukare eller lider av psykisk ohälsa, ibland är det de vuxna barnen som har sådana problem och helt enkelt har blivit utkastade från föräldrahemmet. Missbruk och skulder kan sedan göra att de inte lyckas få en hyresbostad, säger Andersson.

I Lojo räknar man med cirka tio liknande fall.

- Utöver de unga vuxna handlar det om människor som blir utan bostad i samband med skilsmässor, säger förvaltningschef Mikko Kerkola inom grundtryggheten i Lojo.

Lisbeth Lindström som arbetar vid en dagcentral för missbrukare i Karis säger att det sällan är svårt att få sin första bostad.

- Problem blir det för dem som missköter sig och blir vräkta från sin första bostad. De har svårt att få en ny. Kraven blir hårdare på att hyresgästerna ska vara fläckfria. Det gäller också kommunala hyresbostäder, säger hon.

Mentalvårdsavdelning i stället för hem i Vasa

Vasa har enligt resultatområdeschef Erkki Penttinen några få egentliga uteliggare. Antalet har minskat tack vare en rätt ny boendeenhet som tar emot också berusade personer.

- Nu har de någonstans att ta vägen, konstaterar han.

Den dolda bostadslösheten i Vasa varierar från år till år mellan 20 och 50 personer.

- Just nu har vi till exempel ett antal personer som hålls på mentalvårdsavdelning, trots att det är fel ställe för dem. Men vi har inte hittat lämpliga bostäder, säger Penttinen.

Pargas: "Inget problem hos oss"

Det finns städer som vågar meddela att bostadslösheten är lika med noll. En av dem är Pargas.

- Nej, det finns inget sådant problem här, säger enhetschef Heidi Ulriksson vid socialen i Pargas.

Hon säger sig inte ha kännedom ens om dold bostadslöshet, att Pargasbor mot sin vilja skulle bo hos bekanta eller släktingar.

- När det finns behov av en bostad så brukar det finnas lediga kommunala hyreslägenheter att ta till, säger Ulriksson.

I Kristinestad säger familjeomsorgschef Viola Broo-Rönnlund att om det finns bostadslöshet i staden, så är det fråga om någon enstaka person.

I Jakobstad uppger vice ordförande för social- och hälsovårdsnämnden Marcus Suojoki (SFP) att han inte minns ett enda ärende i nämnden som har haft med bostadslöshet att göra.

Stödbostäder är räddningen

Lösningen på problemet med bostadslöshet heter stödboende, enligt dem som jobbar med frågorna.

Lisbeth Lindström vid dagcentralen i Karis säger att hon har svårt att förstå varför det verkar vara svårt att skapa stödboenden på små orter.

- Det är brist på platser på hem för bostadslösa som behöver stöd med att lära sig bo på egen hand, som tidigare missbrukare och mentalvårdspatienter.

Sådana boenden är just vad Erkki Penttinen i Vasa ser som räddningen för de bostadslösa på mentalvårdsavdelningen där.

- Kostnaden för dem sparar staden in när man får bort personerna från de dyra sjukhusplatserna, säger han.

Borgå och Lojo hör till de städer som har skapat stödboenden. På båda orterna uppger man att det faktiskt hjälper.

- Sedan år 2012 har nästan 50 bostadslösa fått en lösning för sitt boende efter en tid på stödboendet Koivula, uppger Maria Andersson i Borgå.

Sport satte punkt för förlustsviten

$
0
0

I sju matcher och 24 dagar varade liganykomlingens Sports förlustsvit. Nu är den ett stycke historia efter Vasalagets 2-1 bortaseger över Blues.

Sport tog ledningen efter 15 minuters spel då Aleksi Rekonen överlistade Jani Nieminen i Blues-målet. Hemmalagets Stefano Giliati utjämnade ändå före periodvilan då Blues tilldelades ett straffslag.

Stor matchhjälte för det hårt beprövade Sportgänget blev Erik Riska som satte segermålet i numerärt överläge tio minuter före fulltid. Vasalaget höll undan och gästernas målvakt Hannu Toivonen noterades för 32 räddningar medan målvaktskollegan Nieminen klarade sig undan med 21. Endast 3568 personer hade bemödat sig till Esbo Arenan.

Omgångens resultat:

Blues-Sport 1-2
JYP-HIFK 4-2
KalPa-Pelicans 5-1
Tappara-Kärpät 2-0
Ässät-SaiPa 3-4 str.

Ta vara på hela kossan

$
0
0

Ta vara på allt, också ben och märg. Det var ett av budskapen när svenska köttexperten Håkan Fällman besökte det nyöppnade småskaliga slakteriet Tajma i Pedersöre.

Fällman beskriver sig själv som "en gammal köttkille". Han har arbetat med kött hela sitt liv och jobbar idag som konsult och utbildare.

Håkan Fällman
Håkan Fällman Bild: Yle/Roy Fogde

Enligt Fällman har de mindre slakterierna bra möjligheter att ta till vara allt i djuret.

- De stora slakterierna är mer fabrik. Dessa små slakterier är väldigt viktiga, säger Fällman.

Bland dem som samlades för att lyssna på Fällmans expertis fanns allt från kockar till köttdiskspersonal. Fällman hoppas att konceptet med mindre slakterier är början på något större.

- De mindre lokala slakterierna gör allting rätt så att säga. Och det är lite det som jag berättar om i mina föredrag. Det är faktiskt 30 olika parametrar före slakt som påverkar resultatet på tallriken.

Allt ska med

Man ska inte bara koncentrera sig på finbitarna. Fällman vill visa vad allt man kan göra av köttet och vad som är modernt i dag.

- Ben och märg, alla smakbärare ska med. Vi har alldeles för länge hållit på med fettfritt, benfritt, hinnfritt och följaktligen väldigt smakfritt. Vi måste ha något som sätter smak, förklarar Fällman sin filosofi.

Slakteriet Tajma slog upp sina dörrar i början av augusti. Förhoppningen var att göra livet enklare för de 19 delägarna.

- Vi hade behov av att få slaktat, styckat och packat på ett och samma ställe. Och det passar inte in i de stora slakteriernas system, säger Tajmas vd Ann-Sofie West.

Tajmas vd Ann-Sofie West.
Tajmas vd Ann-Sofie West. Bild: Yle/Roy Fogde

West säger att Håkan Fällman är på Tajma för att ge inspiration och kunskap om hur man styckar ut olika delar av en nötkropp.

Många av Tajmas kunder vill ha vissa specialdelar av köttet. Att plocka ut vissa delar ur köttet och se till specialbehov passar inte in i de stora slakteriernas processer.

- De har sina kedjor och ackord som det inte passar in i. Vi gör ett mer hantverksmässigt jobb, säger West.

Från Övermark till Karleby

18 av 19 delägare är köttproducenter, från Övermark i söder till Karleby i norr.

Tajma tar emot det mesta: nöt, får, gris, vildsvin, häst och så vidare. Tajma har inga egna köttprodukter, man utför slakteritjänsten.

- De flesta av våra kunder säljer sitt kött via en gårdsbutik eller till en restaurang, säger West.

Är lokalproducerat och mer specialiserat ett framgånskoncept?

- Just nu ligger det i tiden. Men jag har ingen spåkula så jag vet inte hur det ser ut i framtiden, säger West.

En revy om smått och stort i Terjärv

$
0
0

Söisleis - ungefär så där ja eller på detta sätt - är Terjärv ungdomsförenings revy om små och stora lokala händelser, om vardagen i Österbotten. Revyn kan nu ses på Yle Arenan.

Söisleis - en revy om smått och stort i Terjärv

Söisleis - en revy om smått och stort i Terjärv

50 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Söisleis - en revy om smått och stort i Terjärv

- I våra revyer brukar vi göra sketcher av händelser där folk känner igen sig själva, liksom om par som råkar bli osams, men också om politik eller globala fenomen, berättar Malin Westerlund, ordförande för Terjärv UF och revymedverkande sedan 2001. Denna gång gör Söisleis, föreningens i ordningen 44:e revy som sattes upp år 2013 i regi av Thomas Krantz, ändå främst sketcher av vanliga människors vardag.

- Jag tror revyns namn blev till när vi övade på en sketch, skrattar Westerlund, namnen är ofta svåra att hitta på och nu passade Söisleis bra ihop med innehållet.

För revyns manus står föreningens "skrivansjakki". Det är ett varierande gäng föreningsaktiva som varje år på hösten samlas för att skriva sketcher och ta fram en röd tråd för föreställningen. Många ansikten är de samma varje år, det är främst bland de yngre deltagarna som det finns mer variation.

Söisleis
Jenna Hässjebacka, Kasper Forsander och Daniela Dahlvik på scen. Söisleis Bild: Terjärv UF/Malin Westerlund

- Vi har skådespelare av alla åldrar, från 15-åringar till 60-åringar, som troget ställer upp år efter år. De yngre är lättare att få med, det är svårare med de äldre, säger Westerlund som hoppas på att också kunna locka med fler medelåldersmänniskor till revymaskineriet.

Terjärv UF brukar ge drygt tio föreställningar i sitt föreningshus och besökarantalet ligger kring 2 000 personer årligen. Premiären är alltid i början av januari och därför kallar föreningen också sina revyer för "nyårsrevyer".

Den första föreställningen vid Terjärv UF sattes upp så tidigt som år 1945, men i brist på egentliga protokoll från den tiden räknar föreningen ändå revyn år 1969 som sin första. Revyerna har sedan dess blivit huvudverksamheten för ungdomsföreningen och den viktigaste inkomstkällan, och en revy har satts upp så gott som varje år. Att delta är populärt.

söisleis
Kevin Högkvist, Oskar Johansson och Anton Knutar. söisleis Bild: Terjärv UF/Malin Westerlund

- Vi är en liten by, så ungdomar här har att välja mellan församlingsverksamhet, sport eller revy, säger Westerlund. Jag kom in via mina systrar, och har själv spelat och producerat sedan dess.

Vinterns revy är naturligtvis redan i görningen, fast ett namn för föreställningen finns inte ännu. Premiär blir det i vanlig ordning i januari 2015.

Har din förening en revy som kunde visas på Yle Arenan? Kontakta webbchef Mattias Erkkilä.

Musiknumren i Söisleis har av upphovsrättsliga skäl klippts bort.

Se också:
Närpesrevy på bästa sätt - "Byggboomin"


Hjärtgruppen föreslår fortsatta operationer i Vasa

$
0
0

Hjärtgruppen kunde på lördagen enas om en rapport där man slår fast att ”ingen permanent lösning för upprätthållandet av hjärtkirurgin kan hittas.” Med de orden förordar gruppen att hjärtkirurgin fortsätter vid Vasa centralsjukhus i två år till.

Michael Luther och Hans Frantz
Michael Luther och Hans Frantz. Michael Luther och Hans Frantz Bild: Yle/Amanda Bieber

Förutsättningarna för att hjärtkirurgin kan fortsätta är ändå att den tilltänkta hjärtkirurgen Kalervo Werkkala tar emot tjänsten som ansvarig läkare för hjärtkirurgin och att regionförvaltningsverket godkänner arrangemanget med inhyrda konsultläkare.

- Vi är eniga om att hjärtkirurgin kan upprätthållas högst till utgången av år 2016, säger hjärtgruppens ordförande Hans Frantz, SFP.

Vad som händer efter år 2016 kan ingen säga i det här skedet. Det hänger på den planerade social- och hälsovårdsreformen.

- Det är en bra lösning om vi får två år till, säger hjärtgruppens medlem, Michael Luther, SFP.

Omröstning om formuleringar

Rapporten innehåller ett sammandrag med tolv punkter. Tio av punkterna var gruppen enig om, två punkter krävde omröstning. Formuleringen kring huruvida det blir billigare att utföra hjärtoperationerna vid Vasa centralsjukhus eller att skicka iväg patienterna till andra sjukhus för vård krävde omröstning.

- Enligt de uträkningar som har legat till grund hela tiden och så hävdar vi att det blir billigare att köpa operationerna utifrån. Också en extern revisor har kommit fram till att våra beräkningar är korrekta, säger Frantz.

- Jag anser att det inte är tydligt påvisat att det blir dyrare att upprätthålla egen verksamhet än att köpa från annat håll, säger Luther.

Också formuleringen ”bevarandet av hjärtkirurgin tar resurser från andra specialiteter utanför hjärtvården och hämmar således deras utveckling” krävde omröstning.

- Eftersom hjärtkirurgin är en liten men dyr specielitet, som andra centralsjukhus inte har, är de resurser vi lägger på hjärtkirurgin bort från någon annan, säger Frantz.

- Jag anser inte att hjärtkirurgin hindrar utvecklingen av andra specialiteter. Så kan man inte säga, säger Luther.

Sjukvårdsdistriktets styrelse tar upp rapporten och hjärtkirurgin den 4 november och fullmäktigen den 24 november. Om allt går i lås kunde hjärtkirurgiverksamheten, enligt Frantz, återupptas igen den 12 januari 2015.

TPS föll till division ett

$
0
0

Åbolaget TPS kunde inte greppa det sista halmstrået för att hållas kvar i fotbollsligan. Laget förlorade mot FC Lahti och degraderas därmed till division ett.

TPS skulle ha behövt två segrar från de två återstående matcherna, samtidigt som FC Honka skulle ha förlorat sina matcher för att hållas kvar i ligan. Men då varken FC Honka förlorade eller TPS vann så är det redan före den sista omgången klart att Åbolaget får ta ny fart från division ett.

TPS förlorade alltså 0-1 mot FC Lahti, medan slutsiffrorna i Esbo mellan FC Honka och KuPS skrevs 2-2.

Kampen om Europa-spel går het

I Jakobstad hjälpte Jaro däremot VPS i kampen om fjärde platsen då laget vann över IFK Mariehamn med 1-0. Shahdon Winchester gjorde matchens enda mål. Ifall HJK vinner finska cupen, tar ligafyran den sista platsen i Europa League-kvalet.

Silverkampen avgörs i den sista omgången eftersom både FC Lahti och SJK vann sina respektive matcher på lördag. SJK vann över RoPS med 2-1 efter två mål av Akseli Pelvas.

Man dog i lägenhetsbrand

$
0
0

En ung man omkom i en lägenhetsbrand på Grävlingsgatan i Björkhagen i Karleby i helgen. Branden uppstod natten till lördag.

När räddningsverkets enhet kom till höghuslägenheten lite före klockan 2 på natten, var den fylld med rök och räddningsverket bröt sig in i lägenheten. Den döde mannen hittades i lägenheten.

Polisen utreder ärendet som brandorsaksundersökning och dödsorsaksundersökning. Polisen har inte gått att nå för ytterligare information.

Inget avancemang för VIFK

$
0
0

Till slut var PS Kemi alldeles för bra. VIFK förlorade returmatchen i kvalet till fotbollsettan med 0-3 och Vasalaget spelar i division 2 också nästa sommar.

Strandvall: Vi fick inte in bollen

Strandvall: Vi fick inte in bollen

2 min 18 s
Spela upp klipp på Arenan: Strandvall: Vi fick inte in bollen
Efter att ha förlorat bortamötet i kvalet med 0-1 levde avancemangsdrömmarna för Vasa IFK:s herrar.

Men i returen i Vasa visade PS Kemi var skåpet ska stå. Sasa Jovovic gjorde två mål och Tommi Haanpää satte det tredje för gästerna när VIFK föll med klara 0-3. Med totalsiffrorna 4-0 blir det därför Kemilaget som tar steget upp.

- Jag tycker faktiskt att vi har dem i våra händer, men de gör mål och vi får inte in bollen. Sån här är fotbollen. Tungt är det för tillfället, sammanfattar Vasa IFK:s Andreas Strandvall.

- Sett till hela säsongen måste vi vara nöjda, men det här kvalet hade vi sett fram emot länge och så går det så här, suckar Strandvall.

Gustavsson glad över avancemanget

Gustavsson glad över avancemanget

1 min 37 s
Spela upp klipp på Arenan: Gustavsson glad över avancemanget

För PS Kemi betyder dagens seger en liten revansch för förra säsongens kval. Då fick man ge sig mot Helsingfors IFK.

- Jag kan inte beskriva känslan, det är underbart. Vi kom hit för att behålla ledningen från första matchen, säger backen Felix Gustavsson.

Sport tappade poängen 12 sekunder från slutet

$
0
0

Den första bortasegern i ligan blev ett undantag. I Tavastehus var Sport snabbt ett förlorande lag igen. HPK avgjorde med 12 sekunder kvar att spela.

Sports seger borta mot Blues i fredags höjde optimismen i Vasahockeyn. Men när laget ett knappt dygn senare spelade borta mot HPK var det höstens bekanta förlustvisa som gällde för Sport.

HPK vann hemma med 3-2, och sättet som förlusten kom på svider i Sports skinn. Gästerna hade kvitterat två gånger, men HPK avgjorde i numerärt överläge i slutsekunderna. Vid tiden 59.48 satte Joonas Vihko in segermålet.

I Åbo låg TPS under med 0-3 efter den första perioden mot Ässät men reste sig och vann med 5-4.

Lördagens ligaresultat:

HPK-Sport 3-2
TPS-Ässät 5-4
Ilves-JYP 4-3 efter förlängning
Lukko-SaiPa 4-2
Pelicans-Kärpät 4-2

Viewing all 40360 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>