Ett vackert norrsken lyste upp himlen över Österbotten på tisdag kväll. Har du bilder på norrskenet? Skicka in dem till oss på radiovega.osterbotten@yle.fi!

Snart kan man igen se österbottnisk ny film i två hela dagar. Oktober Filmfest kör igång och i år firar festivalen fem års jubileum. Enligt Sofia Sundholm som är en av arrangörerna har både filmskaparna och publiken hittat festivalen.

- Vi har haft många fler ansökningar till filmfestivalen så det börjar märkas på biljetterna. Det börjar vara en eftertraktad filmfest, säger Sundholm.

Oktober Filmfest är framförallt till för att lyfta nya österbottniska filmer men också filmer från annat håll i ryms med i utbudet. I år finns filmer från både Västerbotten och Nyland.

Kaistinen, av Guy Rosenholm och Mattias Norrgrann Handlar om 1G3B:s manager Kari Kaistinen och hans åttonde bröllop Kaistinen, av Guy Rosenholm och Mattias Norrgrann Handlar om 1G3B:s manager Kari Kaistinen och hans åttonde bröllop Bild: Film i Österbotten

- Film i Västerbotten har vi haft samarbete med i två års tid. I år har vi en Gustav Hillbom produktion som är en dokumentär om ett samhälle i Västerbotten som kan likna ett samhälle här i Österbotten. Vi tyckte det var intressant och spännande, säger Sundholm.

Bygden, av Laura Mendelin En kortfilm som bjuder på ögonblick från Österbotten Bygden, av Laura Mendelin En kortfilm som bjuder på ögonblick från Österbotten Bild: Film i Österbotten

En av de största filmerna som är med i årets festival är dokumentärfilmen om musikgruppen 1G3Bs mytomspunna manager Kari Kaistinen. Kortfilmen tar avstamp i hans svensexa. Det är åttonde gången han skall gifta sig. Skådeplatsen är en sommarstuga i Nämpnäs i Närpes. Filmen är inspelad på en sommarstuga i Närpes.

- Vår självklara hit är Kaistinen, men vi har också många andra riktigt bra österbottniska filmer. I år har vi också fler kvinnor som är med bland filmskaparna, säger Sundholm.

Ovärdet, av Gustav Hillbom, Västerbotten Handlar om en plats som ingen känner till före man befinner sig där Ovärdet, av Gustav Hillbom, Västerbotten Handlar om en plats som ingen känner till före man befinner sig där Bild: Film i Österbotten

Fler filmmakare ryms med

Trots att det finns flera nya österbottniska filmer att visa finns det utrymme för ännu fler filmer gjorda i det här landskapet. De finns de som gjort film länge och de klarar sig bra men också helt nya filmskapare skulle vara välkomna tycker Sundholm. Hon tror att bristen på nya förmågor hänger ihop med Yrkeshögskolan Novia.

- Det beror väl på att Novia har lagt ner sin filmlinje i Jakobstad så det kommer inte nya filmmakare helt enkelt. Men de som har hållit på en stund är jätte duktiga, säger Sundholm.

När det gäller filmtyper som passar på filmfestivalen finns det egentligen inga begränsningar. På fredagen satsas det mera på konstfilmer och lördagen är kortfilmernas dag. I år kom det också några filmförslag från utlandet.

- Vi har fått in filmer från England och Italien, men de har fallit bort för att vi prioriterar oss själva, säger Sundholm.

Trots att filmfestivalen börjar vara rätt etablerad och redan lockar sin trogna publik vill Sofia Sundholm gärna se den växa ytterligare. Ny publik behövs.

- Vi har sett en publikökning år till år men vi vill ännu bli större så att vi inte skall vara den där hipsterfabriken på Ritz. Jag tror att i år med Kaistinen filmen så tror jag att vi har öppnat dörrarna lite mer än tidigare år, säger Sundholm.

Oktober Filmfest kör igång den 24.10 - 25.10 på Skafferiet Ritz i Vasa och ordnas av föreningen Film i Österbotten

I veckans Dialektväkteri berättade lyssnarna om hyss och ofog - sånt som de själva gjort, eller sånt som syskon och kompisar haft för sig.

Hartsfiol, hundbomber och stinkbomber är några sätt att roa sig och få fart på folk. Att knycka äpplen är ett rätt så oskyldigt brott, men en lyssnare hade av sin stränga lärarinna tvingats återlämna ett pallat äpple.

En lyssnare berättade att hennes bror en gång eldade upp skördat lin. Samme bror hade lurats att släppa ut en person ur "butkan" i Malax!

Att själv släppa ut luften ur cykeldäcken och sen be om hjälp att pumpa dem - det var ett trick för att få konktakt med pojkar, berättade en kvinnlig lyssnare.

Dagens ovanligaste hyss bjöd en hundägare på. Hon berättar att hennes hund knycker morötter i grannens land!

Närpes stadsfullmäktiges beslut att staden ska bli tvåspråkig från årsskiftet väcker starka känslor.

Nu cirkulerar en bild av en dödsannons för Närpes på sociala medier. I annonsen är de närmast sörjande "syskonen Korsnäs och Larsmo" samt "kusiner på Åland", och syftar alltså på de kvarvarande enspråkigt svenska kommunerna i Finland.

Dödsruna över Närpes Bild: Yle/Anna Ruda

Vidare meddelas att jordfästningen sker i stillhet den 31.12.2014. På finska meddelas att nya Närpes-Närpiö firar födelsedag på nyårsdagen - "och samma på svenska".

Närpes har alltså röstat för att gå in för frivillig tvåspråkighet, på grund av att staden annars går miste om statsandelar och alltså får en större ekonomisk börda. I praktiken innebär beslutet att finskspråkiga Närpesbor får samma rättigheter till kommunal service på sitt modersmål som svenskspråkiga.

Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP) från Närpes är chockad.

- Jag har sett annonsen och den är alldeles förfärlig, säger Wideroos.

Åtminstone kan man konstatera att beslutet om tvåspråkighet rör upp känslorna i Närpes.

- Nog visste jag att det fanns känslor idet här, men den här dödsannonsen är bara för mycket, säger Ulla-Maj Wideroos.

Pohjalainen var först med nyheten.

Läs mer:
"Det är för pengar vi säljer enspråkigheten"
Närpes ansöker om tvåspråkighet

De synskadade möter många hinder i stadsmiljön. Det kan handla om reklamskyltar framför butikerna eller byggnadsarbeten. Carita Andersson känner till alla allt för väl. Hon har tappat sin syn på grund av en obotbar ögonsjukdom.

Idag uppmärksammas den internationella Vita Käppens dag. Den här dagen uppmärksammas varje år för att belysa de utmaningar som synskadade stöter på i sin omgivning.

Carita Andersson, informatör vid Distriktsföreningen Vasa svenska synskadade, är nästan helt blind och har varit med om olyckor då hon försökt orientera sig i Vasa.

- Jag har slagit näsan i stolpar, gått ner i gropar vid grävarbeten och fallit över reklamskyltar på trottoaren. Det är bara att resa sig och kämpa på, säger Andersson.

Det finns vissa gator som Carita helt undviker att gå på.

- Jag började undvika Stationsgatan när parkeringsgrottan i närheten av Vasa stadsteater började byggas. De temporära tunnlarna för fotgängarna flyttades hela tiden.

Hjälp är välkommet

Andersson tar gärna emot hjälp, men hon råder alla att fråga först och inte anta att alla synskadade är i behov av assistans.

- Dra inte i mig och skuffa inte i mig som jag vore ett paket. Fråga gärna men om jag inte behöver hjälp så är det bara att gå vidare.

I Vasa finns det en hel del som kunde göras för att underlätta för synskadade.

- Reklamskyltarna kunde tas bort. På en del ställen fungerar inte signalanordningen vid övergångställena. Man kan höra signalen vid den första stolpen, medan anordningen kan vara sänder vid nästa, Då går man på nåder, säger Andersson.

Stearinljusen brinner och från datorns högtalare ljuder en hemmainspelning av Stilla natt. Julsäsongen inleds extra tidigt på Folkhälsans kontor där årets luciajury har samlats.

Så gott som alla de nominerade skriver att de älskar musik och värnar om sina familjer. De flesta medger att det är en barndomsdröm att få vara Finlands lucia. Det är ingen lätt uppgift att hitta de tio bästa bland dem som vill bli Finlands lucia 2014.

Martina Harms-Aalto från Hufvudstadsbladet, Christer Holmlund från Finlands svenska lärarförbund och Svenska Yles Eva Frantz läser presentationerna, lyssnar på sångprov och diskuterar intensivt. Fotografierna på de potentiella kandidaterna förblir uppochnedvända, de skriftliga presentationerna och sångproven är viktigare.

Luciajuryn sammanträdde i Helsingfors på onsdagen. Luciajuryn sammanträdde i Helsingfors.

Uppdraget som Finland lucia går ut på väldigt mycket mera än att skrida ner för Domkyrkans trappor den 13 december. Den unga kvinna som utses får räkna med arbeta hårt i en månad utan lön. Hon ska orka åka land och rike runt och uppträda på olika tillställningar och äldreboenden. Juryn värdesätter sociala förmågor. Lucia ska vara stresstålig och ha skinn på näsan.

Till sist är ändå jurymedlemmarna överens.

- Jag tycker att vi valde tio riktiga superkandidater, säger Eva Frantz.

Luciakandidaterna 2014:

Amanda Stenius, Helsingfors
Majken Stenberg, Helsingfors
Frida Hasselblatt, Esbo
Vanessa Eriksson, Jomala
Moa Nyström, Korpo
Olivia Andersson, Solf
Katariina Karjala, Björneborg
Anna Nylund, Purmo
Sara Lindholm, Esbo
Emilia Nygård, Sjundeå

Luciakandidaterna presenteras närmare på De tios dag som ordnas i Helsingfors onsdagen den 22 oktober. Vi rapporterar direkt från De tios dag här på Svenska.yle.fi.

Knappt fyra månaders pina är över. Trafiken flyter på bron över Kyro älv igen sedan broentreprenören lyft bort trafikljusen och gjort bron tvåfilig.

Arbetet på bron började redan för ett halvt år sedan. Men det hela kom i fokus först i slutet av juni när bron blev enfilig. Särskilt hett blev det när det visade sig att skördetröskor och andra breda jordbruksmaskiner hade problem med att komma över.

Fem kilometers köer

Sedan smällde det till i igen i augusti. Då uppstod långa köer på grund av Juthbacka marknad i Nykarleby, först från Vasahållet och sedan norrifrån.

- Kön var stundtals fem kilometer lång. Det kom en hel del feedback då, säger Joona Timonen på Maastorakentajat som utför broreparationen.

Hastigheten begränsad

Nu är det värsta över. Från och med i går, tisdag, går trafiken i båda riktningarna över bron. Och den situationen är bestående.

- Vi har folk som jobbar där ännu, så visst kan en del störningar uppstå ännu. Och hastigheten är ju ännu starkt begränsad, säger Joona Timonen.

Helt klart om några veckor

I dagsläget är det 30 kilometer i timmen som gäller vid överfarten. Normal hastighet, alltså 80 kilometer i timmen, väntas återföras på platsen en bit in i november då broreparationen är helt klar.

Brokonstrukttionen har fått nya fuktspärrar och asfalten har bytts ut liksom alla räcken. Arbetet är beställt av NTM-centralen och kostnaden är ungefär 800 000 euro

I Korsholm nöjer sig enbart sju procent av eleverna med grundskoleutbildning. Resten fortsätter studera. Därmed är Korsholmarna flitigast i Österbotten. Värre är det i Kaskö.

Tio procent av de österbottniska eleverna väljer att inte fortsätta med högre studier efter grundskolan.

Intresset för fortsatta studier är allra minst i Kaskö där nästan 18 procent av eleverna lämnar grundskolan utan att gå vidare till gymnasiet, yrkesutbildning eller andra studier. I Korsholm är siffran lägst. Där är det knappt 7 procent av eleverna som nöjer sig med nio års grundskola.

I hela landet är det ungefär 13 procent av eleverna som nöjer sig med grundskoleutbildning.

Artikleln är rättad. En översättningsmiss gjorde att vi i ett tidigare skede hade felaktig information.

Åtta ledamöter av tio i den svenska riksdagsgruppen kommer att rösta emot Fennovoimas kärnkraftslov när frågan kommer till omröstning i riksdagen. Lars Gästgivars (SFP) hör inte till dem. Han kommer att rösta ja.

Lars Gästgivars Lars Gästgivars (SFP) kandiderar i Vasa valkrets. Bild: Copyright:Jan Strandstrom

- Det är många som inte direkt har något emot atomenergi och att vi gör energi med atomkraft men det ryska handlandet i Ukraina och Putins agerande har fått flera stycken att ändra åsikt i den här frågan.

- De frågar sig om man skall gå in och bygga ett kärnkraftverk tillsammans med Ryssland. Här skall då sägas att vi har två kärnkraftverk i Lovisa som är ryska och har varit i bruk i över trettio år och fungerat väldigt bra, säger Lars Gästgivars.

Livligt lobbande i riksdagen

Aktiviteten bland de parter som har intressen både för och emot Fennovoimas kärnkraftsprojekt är stor i riksdagen just nu i takt med att omröstningen närmar sig. Lobbarnas julafton infinner sig tidigt i år.

- Här är väldigt mycket lobbare, igår hade vi i ekonomiutskottet de som var motståndare till kraftverket och idag finns representanter för olika kommuner runt det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki.

- Här får var och en ta ställning , säger Lars Gästgivars (SFP) som är medlem i riksdagens ekonomiutskott.

Andreas Romar missade hela förra säsongen på grund av en hälskada. Nu har den läkt och fartspecialisten från Vasa skidklubb är redo för vinterns utmaningar.

Olyckan var framme i slutet av november 2013 då Romar föll på störtloppsträningen i Lake Louise i Kanada. Det ledde till att han inte kunde tävla överhuvudtaget och därför är Romars tävlingsform ett litet frågetecken inför den stundande säsongen.

Romar låter inte skadan spöka för mycket | Sportinslag

4 min 17 s

Spela upp klipp på Arenan: Romar låter inte skadan spöka för mycket | Sportinslag

- Jag är till och med i bättre form just nu än för ett år sedan. På träningslägren har jag åkt tekniskt bättre och snabbare än ifjol, berättade Romar i Helsingfors centrum där det alpina landlaget hade samlats till sin traditionella höstträff.

- Skadan från förra säsongen spökar inte i huvudet då jag åker, men då folk börjar tala om den så påminns jag givetvis om vad som hände för ett knapp år sedan.

25-åriga Romar kommer även i år att satsa på de så kallade fartgrenarna, det vill säga störtlopp och super-G.

- Jag kommer att satsa på fart. Jag har också förhoppningar på att åka storslalom för det har känts jäkligt bra de gånger jag åkt.

I Sölden är det ändå Marcus Sandell och klubbkompisen Samu Torsti som representerar de blåvita färgerna i säsongens öppningstävling.

- Jag skulle ha haft startnummer 60-70 i Sölden. Då är det ingen idé att åka dit, tyckte Romar som deltagit tre gånger i Sölden utan att ta sig i mål.

Romar kommer att inleda säsongen i slutet av november i Lake Louise och ett av säsongens huvudmål är givetvis VM i Vail/Beaver Creek i februari.

- VM finns redan nu lite i tankarna. Det kommer att bli intressanta tävlingar och speciellt störtloppet kommer att bli häftigt med stora hopp.

Trots att Romar endast är 25 år gammal så kommer vinterns VM-tävlingar att bli hans femte i karriären.

En brand i ett flervåningshus orsakade stort pådrag i Karleby på onsdag eftermiddag. Men skadorna blev ändå små.

Klockan var lite över tre på eftermiddagen när larmet kom från Vidnäsgatan i centrala Karleby.

När brandenheterna kom fram hade kvinnan som bodde i lägenheten redan lyckats kväva elden. Då återstod det för räddningstjänsten att vädra i byggnaden som fortfarande lider av sot- och rökskador.

Kvinnan hade andats in rök och enligt Österbottens Tidning fördes hon till sjukhus för rökskador.

Brandorsaken är ännu okänd.

Gustav Skuthälla kommer inte att ställa upp i riksdagsvalet. Det var familjeskäl som avgjorde.

Skuthälla, 71, lämnade SFP för bara några veckor sedan efter att ha varit partiet troget i tiotals år. Och i lördags fick Skuthälla i stället ett erbjudande om att ställa upp för Centern. Förslaget kom från partiledaren Juha Sipilä själv.

Orkar inte med valrumban

Svaret blev ändå nej.

- Vi beslöt hemmavid att hustrun får avgöra. Hon har anpassat sig till mig i femtio års tid nu, och nu är det dags att hon får säga sitt. Vi kom fram till att vi inte orkar med den här valrumban ett halvt år framåt, att det blir för hektiskt.

Vad ska du göra nu då?

- Jag är 71 år och glad pensionär. Jag kommer att fortsätta vara samhällsdebattör.

Skuthälla har en bakgrund som stadsdirektör i Närpes.

Samkommunen Kårkulla höjer avgifterna nästa år, men med mindre än en procent. Enligt vd:n Märta Marjamäki går det inte att spara mer.

Ännu i maj pekade budgetarbetet på att samkommunen skulle höja avgifterna för nästa år med 1,95 procent.

- Men sedan dess har två miljoner euro putsats bort, och nu är ökningen betydligt mindre än så, säger vd Märta Marjamäki.

Märta Marjamäki Märta Marjamäki Bild: Yle

Tuffa krav från vissa kommuner

Det behövs händer i vården. Det går inte att banta mer nu. Då blir vården alltför lidande.

- Vi hade långa diskussioner om kommunernas strama ekonomi. En del kommuner kommer att acceptera den här höjningen, andra kräver att vi inte ökar kostnaderna alls.

"Smärtgränsen kommer emot"

De måste ändå finna sig i den - relatvit sett - lilla ökningen, resonerar Marjamäki:

- Mer än sjuttio procent av budgeten utgörs av löner. Och det kommer en smärtgräns emot om vi plockar bort mer folk. Det behövs händer i vården. Det går inte att banta mer nu. Då blir vården alltför lidande.

Personalkostnaderna stiger mer

Lönerna stiger under nästa år med 1,2 procent vilket betyder att Kårkulla har tvingats minska på kostnaderna desto mer på andra områden. Totalt betjänar samkommunen 31 kommuner i Finland.

En liten mojäng som sätts in i räv- eller minkskinn kan hjälpa farmare att skydda sig från pälstjuvar. Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening har i höst testat så kallade spårsändare. Det visade sig att sändaren kan ge en klar bild av hur tjuven rör sig.

- En farmare fick simulera boven. Vi lade en tracker i ett skinn, kasta in knippet i hans paketbil och han åkte i väg. Efter några minuter tog vi upp datorn, följde spåret och fick fast honom på skogsväg, berättar projektchef Johan Sten.

Förra hösten försvann skinn för uppemot en halv miljon euro från farmer i Nykarleby och Karleby. Problemet är inte att det saknas övervakningssystem, utan att tjuvarna ofta är så snabba att varken polis eller väktare hinner fram i tid.

- De kan få med sig en stor mängd skinn på kort tid. De kan gå rakt genom ytterväggar, sågar sig in helt enkelt. Jobbar effektivt och är mycket proffsiga.

Pälstjuvarna är ofta proffsiga, byter bilar och tar sig snabbt över gränsen. Då kan spårsändare vara ett komplement till övervakningssystem på farmerna. Det här skinnknippet innehåller en sändare som ger signal om den flyttas utanför farmområdet. Bild: Bild: Johan Sten

I de fallen kan spårsändaren vara ett alternativ. Tanken är att farmaren slumpmässigt lägger in sändare i några skinn i lagret.

- Tjuvarna har inte så mycket tid att de kan leta igenom alla skinn för att se om där finns trackers, säger Sten.

Målet är att få fast tjuvarna innan de hinner över gränsen. Även om de byter bil för att lura polisen fortsätter sändaren att ge signaler.

En flopp och en för containrar

Pälsdjursodlarföreningen testade olika modeller av spårsändare tillsammans med en väktarfirma från Vasa. Den som fungerade bäst är egentligen byggd för att man ska kunna följa containrar ombord på fartyg.

Den kan programmeras så att den börjar ge signaler när den kommer utanför farmområdet.

Projektchef Johan Sten på Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening Johan Sten är projektledare på Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Man behöver inte ha internettäckning, det räcker om man så att säga har ett streck på telefonen. Då kan den skicka informationen via sms. Men positionen tar den via GPS.

Tyvärr är sändaren ganska dyr, kring 200 euro. Det finns billigare modeller man kan köpa via internet men de var inte alls lika bra.

- De fungerade inte alls. Det var en flopp, säger Sten.

Polisen väntar sig pälsligor

Då pälslagren fylls i höst befarar också polisen att ligor börjar spionera på farmerna.

- Jag väntar mig aktivitet från internationella ligor, säger kriminalkommissarie Anders Åfors i Karleby.

Åfors säger att det lönar sig för farmarna att se om sitt hus och inte hålla alltför stora mängder skinn på ett ställe.

Farmarna får inte på egen hand ta fast pälstjuvar. Men det går att koppla sändaren till ett vaktbolag som får spåra tjuvarna och så kan farmaren såklart kontakta polisen.

Smygfilmning också på gång

Både polisen och farmarna verkar ha höjt beredskapen i takt med att hösten blir mörkare. Dels gäller det stölder, men också smygfilmning.

- Vi har fått tillförlitliga rapporter om att sådant pågår, säger ombudsman Steven Frostdahl.

Pälsdjursodlarföreningen har ett varningssystem som går ut på att farmarna kan ta kontakt om de ser något misstänkt, och då går sms ut till övriga farmare i regionen.

Läs också
Alarm och övervakningskamera motar inte skinntjuvar
Stöldvåg på pälsfarmer

Nyheterna om ebola duggar tätt. Men vi behöver inte vara oroliga för att sjukdomen ska sprida sig i Finland. Det säger klinikgruppschef Maija Räsänen på Vasa centralsjukhus.

- Man smittar inte andra före man själv har utvecklat symtom. Och då behöver man dessutom ha direktkontakt via sekret, till exempel uppkastningar, blod eller avföring, säger Räsänen.

Ebolaepidemin i Västafrika ebolamsittad Bild: EPA/EMILIO NARANJO

Ebola ger symtom som feber, kräkning, diarré och huvudvärk. Ebola smittar inte via luft och inte heller via normala sociala kontakter med en person som smittats med ebola men som inte utvecklat symptom.

Infektion med ebolavirus sprids från en infekterad och allvarligt sjuk människa till andra människor via kontakt med dennes kroppsvätskor: blod, kräkning, avföring, urin och sädesvätska. Ebola kan i dessa situationer smitta även vid kontakt med kroppsvätskor från en avliden person.

Ebola smittar inte enkelt

Medierna fylls dag efter dag med nyheter om ebolans framfart. Men Räsänen anser att man inte behöver vara orolig i Finland.

- Det är inte en sjukdom som smittar enkelt och vårt sjukvårdssystem har beredskap att upptäcka eventuella ebolapatienter.

Än så länge har vi endast enstaka fall av ebola i Europa.

- De flesta av de som vårdas i Europa är sjukvårdspersonal som arbetat på epidemiområden i Afrika, säger Räsänen.

Än så länge har bara en person ådragit sig smittan på Europeisk mark. Det rör sig om en spansk sjuksköterska som vårdade ett par missionärer som led av ebola. Missionärerna avled sedermera.

I Vasa är man redo

Säg då att någon kommer in för vård till Vasa centralsjukhus och ni misstänker att personen kan ha ebola. Hur går ni till väga?

- Först utreder vi om personen har vistats på något av epidemiområdena inom de senaste tre veckorna, säger Räsänen.

Sjukdomens inkubationstid kan nämligen vara så pass lång som tre veckor. De kan alltså dröja så länge före man börjar utveckla symtom.

Sjukvårdspersonalen kontrollerar också om personen har de typiska symtomen och om denne varit i kontakt med någon som har ebola.

- Vi går igenom dessa frågor. Om man kommer till att det finns en möjlighet att patienten har ebola så isoleras patienten, personalen skyddar sig och vi tar kontakt med infektionsläkaren, säger Räsänen.

Om det visar sig att patienten faktiskt har ebola finns det olika möjligheter. Räsänen säger att isoleringsåtgärdena inte är speciellt krävande. De klarar man av bra på centralsjukhuset i Vasa.

- Men det är ytterst få i Finland som har erfarenhet av att vårda patienter med ebola. Så i första hand ska ebolapatienter koncentreras till Helsingfors universitetssjukhus, säger Räsänen.

9 000 drabbade

Ebolaepidemin härjar som värst i Guinea, Sierra Leone och Liberia. Vissa delar av Nigeria och Demokratiska republiken Kongo är också drabbade. I tisdags uppskattade världshälsoorganisationen WHO att antalet bekräftade och misstänkta fall av ebola kommer att stiga över 9000 under den här veckan.

- Det att sjukdomen sprider sig i Afrika beror mycket på att hygienen, sjukvården och utbildningen ligger på en lägre nivå. Folk vet inte hur de ska skydda sig. Jag har svårt att se att en dylik sjukdom skulle lyckas sprida sig på samma sätt här, säger Räsänen.

Resenärer som reser från de drabbade områdena granskas och för bara några dagar sedan granskades ett flygplan från Turkiet som landade på Helsingfors-Vanda flygplats. Det visade sig vara ett falskt alarm men visar samtidigt att de finska myndigheterna är på sin vakt.

- Jag hoppas att man får epidemin under kontroll. Det är en allvarlig dödlig sjukdom. Men risken för att den skulle sprida sig till en pandemi finns inte, säger Räsänen.

Ingen oro på stan

På köpcentret Rewell center i Vasa finns det inte heller någon större oro för att ebola ska sprida sig i Finland.

- Jag är inte oroad i nuläget. Kanske man skulle börja fundera på det om det skulle uppstå något fall i övriga Norden, säger en person.

- Nej, inte för tillfället. Men om det kommer närmare blir man säkert mer rädd, säger en annan.

Tänker du alls på det?

- Givetvis tänker man på det när man läser om det i tidningarna men inte är jag orolig. Åtminstone inte än, säger en kvinna.

- Också från Finland reser ju folk till västra Afrika men vi har bra information om hur man ska akta sig för sjukdomen. Man är ganska bra förberedda i Finland, säger en man.

Läs också

Falskt ebolaalarm på Vanda flygplats

Under ungdomstiden söker man sig själv och den kan vara svårt att hitta rätt väg. Det tror 18-åriga Johanna Ahlskog som varit föreningsaktiv i flera år. Tyvärr uppfattas ett samhällsengagemang som torrt och tråkigt. Det vill Vasa ungdomsfullmäktiges viceordförande Calle Koskela råda bot på.

I förra veckan berättade vi i våra nyheter om att de österbottniska ungdomarna mår dåligt. Droganvändningen har sjunkit i åldrarna och det blir allt lättare att få tag på narkotika. Vi kunde också berätta att självskadebeteendet ökar och att unga bland annat skär sig själva för att hantera sin ångest och oro.

Vasa ungdomsfullmäktige hoppas att flera unga kunde ta de rätta besluten för att undvika en negativ start på livet.

- Fullmäktige försöker lyfta fram problematiken i samhällsdebatten och ordnar diskussionstillfällen. Men det allra viktigaste vi kan göra är att finnas där. Det är det viktigaste som vi medmänniskor kan göra. Osäkerhet för framtiden och de höga kraven man ställer på sig själv orskar mycket oro bland de unga. Det finns ett starkt tryck från kompisar att hänga med och testa på både alkohol och droger. Det har blivit mera acceptabelt.

Koskela tror att det ett samhällsnyttigt leverne där ungdomarna blir aktiva i föreningslivet uppfattas som tråkigt.

- Det är jättesynd. De som engagerar sig får ju vara med och påverka. Men synen på verksamheten är skev och uppfattas som gammalmodig, säger Koskela.

Johanna Ahlskog, 18 år gammal, är aktiv inom flera föreningar. Det har hon varit under hela sin ungdomstid.

- Jag har alltid ifrågasatt varför man måste använda alkohol och droger, eller varför man måste se ut på ett visst sätt. Det vore roligare om ungdomar vågade visa vem de är istället. Inte sjunka in i mängden, säger Ahlskog.

- Att vara ordentlig är något negativt idag. Istället hyllas destruktivt beteende. Också i medierna. Att göra bort sig skapar rubriker och uppfattas som något positivt.

After Eight är en viktig del av Jakobstads kulturliv. Vi träffar eldsjälen Mecki Andersson, som trots ekonomiska problem håller hoppet, och kreativiteten uppe. Häng med in i After Eights mysiga värld.

After Eight börjar vara ett riktigt gammalt inslag i Jakobstads rika kulturliv. Det grundades redan 1987, av Mecki Andersson och ungefär nio personer till, alla mer eller mindre musikintresserade.

- Det är en ganska lång tid sedan, snart 28 år, men man är ju ung fortfarande, säger Mecki när jag träffar honom över en kaffe i kafét.

Gruppen som startade verksamheten ville fixa fram en mötesplats, och ett ställe att spela på.

- Jakobstad är en ganska liten stad, men med ett rikt musikliv, så vi ville skapa en plats där man kunde musicera. Ingen av oss hade någon tio eller 30 års framtidsvision. Det var väldigt enkelt och primitivt. Sedan dess har det vuxit sakta men säkert, säger han.

Mecki är i princip den enda kvar av ursprungsgruppen som fortfarande jobbar aktivt med After Eight.

Verksamheten började som en hobby, men du har gjort det till ett riktigt jobb. Du har varit med och skapat nya jobb. Hur känns det?

- Det är inget jag tänker på varje dag, men ibland får jag lite flashbacks. Vi är en förening och en organisation, men också en arbetsplats för 16 heltidsanställda, vilket är ganska häftigt. Vår strävan har aldrig varit att bli så stora som möjligt, tvärtom så har vi hållit på bromsarna ibland. Vilda idéer flyger omkring, och det är bra, men i början gjorde vi kanske allt som flög in i skallen på oss. I dag är vi mer ansvarsfulla och tänker efter före. Men visst är det häftigt att det går att göra så här. Hittills går det i alla fall.

Skulle det kunna gå att göra i dag?

- Säkert går det. Vi var väldigt unga när vi startade After Eight. Vi tyckte det var roligt och vi hade passion för det och vi tänkte inte alltid efter så mycket. Men det är en viss charm i det också, att man inte alltid behöver veta precis var man landar. Om man vill och tror går det mesta att göra, så är det bara.

Och det är ju Mecki minsann ett bevis för.

Många olika sorts besökare

After Eights klientel är ganska varierande. Det finns stamkunder som ofta kommer in på en kaffe eller äter lunch, och när det ordnas spelningar dyker så klart en massa olika sorts människor upp. Mecki gillar att både äldre och unga möts under After Eights tak. Det jobbar som sagt 16 heltidsanställda på After Eight, men många jobbar också gratis.

- Utan ideellt arbete tror jag inte After Eight skulle fungera. Alla som jobbar på kvällar, evenemang och helger får inget extra betalt. Vi har inte den möjligheten. Istället får man kaffe och semla. Men det är förvånansvärt många som vill ställa upp. Man har ju pratat om att talkoandan är död, men jag tror inte på det. Om man vill jobba för en bra sak så tror jag nog man får folk med, säger han.

Det händer på After Eight

När jag frågar vilket deras mest lyckade evenemang har varit måste Mecki ta sig en ordentlig funderare.

- För mig personligen så kanske det inte är de största, de här häftiga namnen, utan kanske ett lokalt band. Det är en viss känsla som infinner sig, när allting fungerar och allt känns rätt. Då sitter jag bara och njuter. Om vi ska ta en kväll som var lyckad så säger jag nog Bo Kaspers Orkester, som spelade här en sommarkväll 2002. De spelade på innergården och det var 25 grader varmt och 1200 personer i publiken och allt bara synkade. Man satt nästan och grät av lycka.

På 90-talet ordnade After Eight populära festivaler, de hette Pluto och Hotter than july. Jag frågar om de funderat på att ta upp dem igen.

- Nog har vi pratat om det ganska länge, men det är svårt att få festivalers ekonomi att fungera i dag. Så känns det för oss i alla fall. Festivaler är roliga att göra, fast det är mycket ångest och mycket jobb också. Vi fyller ju trettio snart, så om vi ännu finns kvar då så kanske det blir någon extragrej.

I väntan på festivalen får de som hänger i Jakobstad i alla fall uppleva en bra konsert varje sommar, alltid på torsdagen under Jakobsdagar.

- Det har omedvetet blivit en tradition att börja ordna konserter på sommaren, främst på Jakobsdagar när det är mycket folk i stan. Det är många andra evenemang då, så det är på gott och ont, men jag tycker ändå att vi hittat vår nisch och att vi kanske gör sådant som inga andra här i stan gör.

Enorm kreativitet

När jag tänker på After Eight så tänker jag på roliga evenemang, konst och musik. För att hitta nya idéer så gäller det att hålla ögon och öron öppna.

- Det är viktigt att vara öppen, flexibel och att lyssna på vad allt från publik, cafégäster och andra människor vi har att göra med har för idéer och önskemål. Till exempel föddes idén till Culture Club av att en tjej frågade om vi kunde ha kvällsöppet åtminstone en gång i veckan. Vi funderade på det och testade en gång och det var lyckat. Sedan har det fortsatt.

Också Kulturmontörerna är en grupp kreativa människor, som gör olika projekt, allt från loppismodevisningar till konst. Just nu hänger deras självporträtt på väggarna i cafét.

Kulturmontörernas självporträtt

En gång i året träffas också alla som jobbar med After Eight för en rolig brainstormingsession. Mecki kallar mötet för "Top three".

- Varje september samlas vi och alla ska ha med sig tre vilda idéer för vad man vill att ska hända nästa år. När alla 16 – 20 personer lägger fram sina idéer blir det ganska vilt och kreativt. Det är ett bra tillfälle när alla får tycka till. Man behöver inte tänka på kostnader och ifall det är realistiskt, man bara spottar fram saker och så ser vi vad som händer. När ett år har gått och det är dags för nästa möte så börjar vi alltid med att gå igenom och se vad som blev av under året. Förvånansvärt många av idéerna blir faktiskt av, säger han.

En av idéerna som kanske kommit fram under Top three är att göra en egen tidning. Tidningen AE Magazine ges inte ut regelbundet, men det ligger i planerna att börja ge ut den lite oftare. Den är gratis, och i år har den kommit ut två gånger.

- Vi älskar att jobba med tidningen. Vi skulle vilja göra radio, tv, ett klädmärke och whatever. Tidningen är ett led i det här. Det är inget megatjockt fancy nummer men det är bra reklam för vad vi håller på med och så involveras ungdomarna som jobbar här. Vi förenar mycket nytta med nöje och vi har fått bra respons också. Men vi blir bättre och bättre hela tiden på det där också.

AE Magazine

Tidningen innehåller intervjuer, musiktips och mode. Allt förpackat i ett snyggt paket. Modereportaget är gjort av Kulturmontörerna och de har gjort allt själva, från att hitta kläder, styla och fota till bildbehandling.

Du säger att ni vill göra radio. Har ni funderat på en podcast?

- Nu när du säger det, så why not. Det skulle vara jätteroligt. Vi har pratat om nattradio också. Det är mycket roligt som händer här som vi kunde göra något mer på. Till exempel sända live från konserter. Idéer finns, så vem vet vad som händer.

En kreativ inredning

För att hålla sig aktuella gäller det att hänga med i kulturvärlden. Mecki tycker det är ganska lätt, mest på grund av ungdomsverksamheten.

- Jobbar man med ungdomar får man många signaler. Sedan tror jag också att många av oss är intresserade av musik- och ungdomskultur och så snappar man upp mycket från tv, film, litteratur och musik. Vi håller ögonen öppna helt enkelt. Ibland sticker vi också på små resor och tar intryck tillsammans och träffar kollegor. Men nog hittar vi inspiration i Jakobstad också, vi måste inte resa utomlands för det.

Varför så mycket kultur i Jakobstad?

En annan verksamhet som hjälper till, iallafall på musiksidan, är Musikhuset som nästan ligger granne med After Eight.

- Samarbeten överlag är viktiga. Förra veckan ordnade vi Jakobstad music & arts-festival som är ett samarbete med bland annat Musikhuset och Jazzooföreningen. Det här är en liten stad men det finns en oerhörd bredd bland föreningar, och ett rikt kulturliv. Det är jätteviktigt att göra saker tillsammans. Det kanske inte alltid blir perfekt från starten, men det är ändå viktigt att träffas och få saker att växa.

Det pratas ofta om att Jakobstad har ett rikt kulturliv, men varför det är så är kanske svårt att säga.

- Det är en liten stad, så vad finns det att göra här? Är man inte sportintresserad så kanske kulturen lockar. Kanske kreativiteten är någon sorts moteffekt till tristess. Speciellt vintrarna blir ganska sega här. Är allt lätt och självklart betyder det inte att det blir bra. Det kanske är tvärt om, att har man motstånd och det är svårt så triggar det en. Så är det för oss också, det är inte alltid så enkelt och självklart det vi håller på med, men det blir som en inspiration i sig. Man har en idé och säger att det här ska bli av. Så blir det så. Kanske.

En spännande framtid

Jag avslutar med att fråga ifall de har någon sån idé på lager nu. Något som ska bli av. Jag får ett långt svar.

- Det är ju en sak att starta upp saker, men en annan att hålla upp kvaliteten och hålla igång allt man påbörjat. Vi håller på med ganska mycket så det tar mycket energi för att få allt att gå runt. Det som jag brottats med det senaste året är ekonomin, och så ska det väl vara nu, men det har varit ovanligt jobbigt det här året, men jag hoppas att det fixar sig på något vis, säger en något sorgsen Mecki, men sedan fortsätter han.

After Eight firar snart 30-års jubileum. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth

- Men nog måste man ändå alltid ha både kortsiktiga och långsiktiga drömmar och mål. Vi har pratat om något som heter kulturkvarteret Södermalm. Området där vi befinner oss heter Södermalm och vi har bland annat ordnat en julmarknad här i många år. Till julmarknaden bjuder vi in en massa hantverkare och designers. Ungefär 2000 människor kommer hit då och har det trevligt inför jul. Det var i samband med det som vi började märka att när man förenar många olika människor på ett och samma område så börjar tankar, idéer och ambitioner utvecklas.

Mecki förklarar att Musikhuset som nästan ligger granne med After Eight är en otrolig skatt. Jakobstads museum finns också nära, och flera dagis och gamla hus.

- Vi kunde kanske öppna ateljér här, studior, bjuda in företagare som jobbar med kultur, ordna gemensamma jippon och festivaler, göra olika kulturpromenader, plantera saker … whatever. Det finns många visioner och idéer som kanske inte sker i morgon men tanken är igång och vi har haft en del sporadiska möten. Det här kunde bli riktigt bra, avslutar han.

Det tror vi också. Och hoppas på att det blir, för tillsammans kan man göra vad som helst, eller hur?

Vasa centralsjukhus öppnar en poliklinik för ätstörningspatienter. Och behovet finns av en klinik och vård av den här typen i Vasa säger avdelningsskötare Birgitta Ivars.

- Vi har följt med läget många år och konstaterat att behovet finns. Men vi har haft en vård som har varit utspridd på många olika enheter både inom psykiatrin och inom somatiken. Vi försöker nu centralisera vården säger Ivars.

Att vården av ätstörningspatienter centraliseras till en poliklinik innebär framförallt för patienten att den slipper hoppa från ställe till ställe för att sin vård. Nu har man också möjlighet att ge mera effektiverad vård och träffa patienten varje vardag om det behövs.

- Polikliniken kommer att vara öppen mellan åtta och fyra och de flesta av våra patienter kommer att fortsätta som tidigare. De som har ett stabilare läge går i terapi och de som är i behov av mera vård har möjlighet till det enligt en individuell plan och antingen komma fem dagar i veckan eller några dagar i veckan. Bland annat har vi planerat in lunchsituationerna.

Luncherna är jobbiga

Under luncherna skall det finnas tillräckligt med personal på plats för att kunna hjälpa till och framförallt efteråt eftersom just den tidpunkten ofta blir ångestfylld för den som lider av ätstörningar.

- V har en gemytlig matsal där vi äter tillsammans med patienterna och det krävs ofta en stund innan så att vi kommer fram till att det nu är dags att äta och sedan efteråt att finnas bredvid då situationen kan bli väldigt ångestfylld, säger Ivars.

Kliniken är avsedd för över 12-åriga ätstörningspatienter som är i behov av psykiatrisk vård. Kliniken kommer att ha plats för sex patienter som kan få intensiv vård varje dag.

- Det här är en bra mängd. Vi kommer säkert inte att ha sex patienter i början. De är sex patienter som vi tänker att behöver den effektiverade vården nästan varje dag. Sedan utöver det har vi många andra, säger Ivars.

Kliniken öppnas den tredje november och kommer att finnas på Roparnäs sjukhusområde. Nu återstår finslipningen i form av bland annat målning innan kliniken öppnar.

- Utrymmen är bra och ganska stora. Nu skall vi få ihop den sista personalen, sjukskötarna som är där dagtid och så skall vi börja fundera på hur dagarna riktigt ska se ut, vad innehållet ska vara, säger Ivars.

Fullmäktigebeslutet i Närpes om att staden bör bli tvåspråkig har igen aktualiserat frågan i Larsmo och i Korsnäs som är de två kvarvarande enspråkiga kommunerna på fastlandet.

Tvåspråkigheten i de tre aktuella kommunerna handlar närmast om pengar, statsandelsreformen leder till att enspråkigt svenska kommuner förlorar pengar i jämförelse med läget tidigare.

Styrelseordförande Ulf Stenman i Larsmo Ulf Stenman. Bild: Yle/ Luzilla Backa

-Det kommer säkert upp så småningom I fullmäktige men om det kommer redan i november är osäkert. Saken måste utredas först, vi vill veta den exakta summan och sedan måste vi ha en diskussion på det i fullmäktige. Det måste ju också vara säkerställt från statligt håll hur det här skall fortlöpa, kommenterar styrelseordförande Ulf Stenman (Sfp) i Larsmo.

Tvåspråkighetsfrågan var aktuell i Larsmo i våras via en motion men den gick inte igenom i fullmäktige

- Det fanns ingen anledning då och jag ogillar det nuvarande läget eftersom jag tycker det är fel att köpslå med språk. I sak är det här ingenting dramatiskt eftersom man får betjäning på både finska och svenska i Larsmo idagsläget, vill man ha betjäning på finska så får man, säger Ulf Stenman.

"Det här är en byråkratisk sak, ingenting ändras för invånarna"

I praktiken skulle en övergång till att bli en tvåspråkig kommun inte ändra på speciellt mycket i Larsmo. Skyltarna skulle bli tvåspråkiga men invånarna skulle inte märka någonting.

- Det här är bara en byråkratisk sak, säger Ulf Stenman. Jag ogillar att köpslå med språk men vi är inte heller sena att se över saker, om man har möjlighet att få pengar så givetvis är vi med, tillägger han.

Vasa Sport förstärker truppen med Ivan Rachunek. Tjecken har den här säsongen spelat i Red Ice i den schweiziska andraligan.

Ivan Rachunek lämnar Schweiz och flyttar till Vasa för att spela i Sport. Rachunek har skrivit på för resten av säsongen men i kontraktet finns en tryout-klausul på sex matcher.

33-åringen har tidigare spelat i hemlandet Tjeckien och där representerat bland annat HC Zlin och Sparta Prag. Sin bästa säsong i den tjeckiska ligan gjorde han 2010-2011 då han stod för 34 poäng på 52 matcher. Förra säsongen noterades han för 24 poäng på 51 matcher i Sparta Prag.

- Med Rachunek får vi en spelare med stor erfarenhet och som kan bidra med styrka i anfallet. Ivan har en stor arbetsmoral och stor potential att göra bra ifrån sig. Han spelar nu sex matcher och sedan får vi se hur det blir i framtiden, säger sportchef Markus Jämsä på klubbens webbplats.

Ivan Rachunek har också spelat 47 matcher i det tjeckiska landslaget. Han är spelklar på fredag då Sport möter Blues på bortaplan i Esbo.

Sport lånar också ut Mika Kujanpää till Mestis-klubben KeuPa i två matcher. Orsaken är för att Kujanpää ska får mera speltid. Kujanpääs saldo så här långt i ligan är 0+2 på nio matcher.