Eija Järndahl som försvann från sitt hem i Jakobstad på fredag har hittats välmående. Hon kom själv hem på lördagen under tiden som efterspaningarna av henne pågick.
Polisen hade tillsammans med frivilliga räddningstjänsten sökt den 74-åriga Eija Järndahl sedan fredag. Järndahl lider av demens.
Polisen tackar alla som deltagit i sökandet efter Järndahl.
Läs också
Äldre kvinna försvunnen i Jakobstad
Dag för fred mot hat ordnades på lördagen på Mirahuset i Vasa. Hatpratet speciellt på nätet i olika diskussionsforum florerar men det gör också en motrörelse mot hatpratet. Vid Mirahuset har man redan länge försökt bygga broar mellan invandrare och finländare. På lördagen gjordes det i form av många olika program och mat från olika ställen.
Enligt verksamhetsledare Harri Niskanen har man i Vasa en rätt bra situation när det gäller relationen mellan infödda finländare och nyfinländare även om hatprat förekommer. Också Niskanen själv har råkat ut för det.
- Jag har själv blivit utsatt för hatprat på grund av att jag jobbar i Mirahuset. Mina antirasistiska ståndpunkter och åsikter har lett till angrepp på nätet, säger Niskanen.
Niskanen tror att hatpratet har fått ett uppsving just nu på grund av det allmänna läget i samhället. Han tror också att det har att göra med allmänt illamående och en osäkerhet för framtiden.
- Aggressioner har alltid funnits i samhället då det går illa och nu går det illa, så nu kommer det igen, säger Niskanen.
Verksamhetsledare Harri Niskanen
Harri Niskanen är verksamhetsledare för Mira huset i Vasa
Bild: Yle/ Malin Hulkki
Enligt Niskanen är läget ändå rätt bra i Vasa. De invandrare han träffar på Mirahuset vittnar inte om hat eller påhopp. Han påpekar att det är vissa grupper som är aggressiva och för det mesta hänger aggressionerna ihop med alkoholanvändningen.
- Alkoholen är en katalysator. Den utlöser aggressionerna, säger Niskanen.
Dagen för fred mot hat bjöd på mycket olika slags program och allt som allt 16 organisationer deltog i dagen. De som besökte Mirahuset fick bland annat ta del av dockteater, slavisk ringdans, universitetslärarnas eget band som spelade inhemsk musik och magdans, Dessutom kunde man pröva olika maträtter som bland annat Somaliska delikatesser och slavisk mat.
Olena Bezuhlova och Polina Mogilevskaja
Olena Bezuhlova och Polina Mogislevskaja serverar ryska delikatesser vid Mira huset i Vasa
Bild: Yle/ Malin Hulkki
Polina Mogilevskaja stod och öste upp egen lagad Borschsoppa i ståndet för slavisk mat. Hon kommer ursprungligen från Usbekistan men har bott i Petalax i 20 år. Det var kärleken som fick henne att flytta till Finland och Petalax. Och hon trivs bra.
- Jag börjar prata svenska, jag har många väninnor och det är roligt. Jag kommer hit till Mirahuset för att jag vill träffa folk från andra länder och kulturer. Jag tycker om det, säger Mogilevskaja.
Bredvid henne står Olena Bezuhlova. Hon har nyligen flyttat till Finland och Helsingby från östra Ukraina tillsammans med sin dotter. Hon jobbar på en grisfarm i Laihela och är nöjd över att bo i Finland. Då jag frågar henne vad hon tänker om läget i Ukraina tåras hennes ögon och hon har bara en sak att säga.
- Skjutandet måste ta slut. Det är lite bättre nu och det bara måste ta slut.
Hennes föräldrar bor kvar i östra Ukraina och hon är mycket orolig för dem.
Det är sjunde gången som Mirahuset i Vasa ordnar världens dag. Harri Niskanen skulle gärna se fler vasabor ta del av Mirahusets verksamhet.
Vasaborna är lata på att gå på olika evenemang och Mirahuset besöks främst av sådana som redan är väldigt intresserade av världsfrågor och olika kulturer konstaterar han.
- Det är sådana som har intresse för mångkulturalitet och som är mera internationellt bevandrade annars också som kommer till Mira, säger Niskanen.
Dagen bjöd på både program och mat från olika håll i världen.
Finländarna hämtar in allt mera snus, i år nästan hälften mera än förra året. I augusti i år togs det in 41 procent mera snus än i augusti i fjol, visar en ny undersökning.
Också på tullen bekräftar man att snusimporten har ökat.
- Under år 2013 avslöjade vi sammanlagt 50 fall av olaglig snusimport, och i år har vi redan haft 41 fall under det första halvåret, säger Petri Lounatmaa som är bevakningsdirektör på tullen.
Enligt honom har snusimporten ökat, men bara lindrigt. Mängden smugglingsbrott överlag har däremot ökat mera tydligt. Mängden har ökat med 180 procent säger Lounatmaa.
Enligt undersökningen som Tillstånds- och tillsynsverket Valvira gjort tillsammans med bolaget Philip Morris Finland, förbundet för tobaksindustrin, social- och hälsovårdsministeriet samt finansministeriet har snusimporten i Finland i år ökat med 41 procent jämfört med fjolåret.
- Vi ser att snusimporten har ökat, men jag tror inte att den ökat med 40 procent som det sägs i undersökningen, säger Lounatmaa.
I regel kan man säga att det importerade snuset kommer från Sverige eller från Ryssland.
Petri Lounatmaa säger att det han inte har något direkt svar på att allt flera hämtar in snus.
- Det kan bero på att allt färre röker och då kanske börjar snusa i stället. Det kan också bero på att det helt enkelt har blivit populärare att snusa, säger Petri Lounatmaa som är bevakningsdirektör på tullen.
Gustav Skuthälla, Närpes föredetta stadsdirektör, överväger riksdagskandidatur för Centerpartiet. Det skriver söndagens Pohjalainen. Gustav Skuthälla är i dag obunden men var förut med i Svenska folkpartiet.
Centerns ordförande Juha Sipilä avslöjade under sitt besök på lördagen i Närpes att han frågat Skuthälla om intresse för att kandidera. Enligt Sipilä är det mycket viktigt för Centern att få en svenskspråkig kandidat i Vasa valkrets.
Enligt Pohjalainen överväger Skuthälla nu en kandidatur och han säger till tidningen att han satsar på att komma in i riksdagen om han väl bestämmer sig för att kandidera.
- Jag och min hustru ger besked i slutet av nästa vecka, säger Skuthälla till Radio Vega Österbotten.
Skuthälla ser en eventuell kandidatur för Centern som ett sätt att få en plattform för att få ut sitt budskap. Och budskapet är klart. Sluta bråka med ryssarna.
- Det som stör mig mest är det här EU stohejet mot Ryssland som i sista hand drabbar närpesbonden också, säger Skuthälla.
SFP lämnade Skuthälla för några veckor sedan eftersom han inte längre tyckte att han kunde enas med partiets linje. Skuthälla är till exempel mycket mer EU-kritisk än partiet överlag. Nato tycker han inte heller att Finland borde överväga att gå med i.
- Det spelar ingen roll för SFP men för mig känns det befriande att vara obunden, säger Skuthälla.
Centerpartiet har inte heller varit främmande för Gustav Skuthälla tidigare. Han hittar många beundransvärda politiker, förutom ordförande Juha Sipilä, i centerleden. Redan 1988 hörde han till dem som ställde sig bakom Paavo Väyrynen i presidentvalet.
Enligt Skuthälla har Centern också långa svenska traditioner och många inom partiet förespråkar de svenska i Finland. Att få de svenska rösterna i Österbotten blir ändå inte lätt.
- Väljarna i Österbotten är trogna de parti de röstat på. Det blir inte enkelt att få de svenska rösterna. Det handlar om trovärdighet, säger Skuthälla.
Gustav Skuthälla har varit pensionär sedan 2007 och är 71 år gammal.
- Det börjar bli brottom. Bäst före datumet börjar vara ute, säger Skuthälla slutligen.
En 42-årg man körde full på Alskatvägen i Vasa på lördagen. Polisens blåstest visade på en promillehalt på 0.62.
Mannens bil var dessutom obesiktad. Han misstänks nu för både rattfylleri och för fordonsförseelse.
Största delen av Paul Lillhannus andra klassens morötter blir djurfoder. Men de som inte hamnar i magen på kreatur blir det brännvin av, morotsbrännvin.
För några år sedan fick Lillhannus ett forskningstillstånd för utvecklandet av brännvinet och för bara ett par månader sedan fick han och frun Inga-Britt sitt utskänkningstillstånd.
Morötter
Just dessa morötter blir djurfoder men en del av Paul Lillhannus andra klassens morötter görs till brännvin.
Bild: Yle/Roy Fogde
Själva utskänkningen sköts av Susanna Engman, som har den utbildning som krävs.
Lillhannus tillverkar också svartvinbärsbrännvin och svartvinbärsvin. Men någon vinstaffär är det inte, åtminstone inte ännu.
Morotsbrännvin hälls upp av Susanna Engman
Susanna Engman har den utbildning som krävs för att få servera morotsbrännvinet.
Bild: Yle/Roy Fogde
Vinet får säljas flaskvis men brännvinet får bara säljas och förtäras i snapsform i utskänkningsutrymmet i Lappfjärd. Lönsamheten skulle givetvis öka om också brännvinet fick säljas flaskvis.
Men där kommer Alkos monopol emot.
Lillhannus har inga illusioner om att brännvinstillverkningen skulle bli lönsam inom den nära framtiden.
- Det här är mer av en uppoffring. För att det ska vara lönsamt krävs det att en busslast varannan timme kommer på besök, säger Lillhannus.
Han hoppas dock på en framtida ändring av lagstiftningen, så att lantbrukare kunde hålla sig med sprittillverkning som en bisyssla.
Men har han då funderat på att börja sälja till Alko?
- Nog kan man sälja till Alko. Men det är i så fall till ortens Alko-affär. Att distribuera till hela Alko fordrar större volymer.
Största delen av besökarna kommer från den omkringliggande trakten. Men Lillhannus har också haft besök från Europa.
Brännvin på morot hör inte precis till det vanligaste. Men åtminstone i Österrike finns det en tradition av morotssnaps. I somras gjorde Paul och Inga-Britt en studieresa till just Österrike.
Nästa år är det tänkt att de ska ordna en gruppresa till Andalusien i Spanien, med syftet att bekanta sig med småskaliga jordbruk som destillerar och säljer brännvin.
Smaken på morotsbrännvinet då? Den har diskuterats livligt.
- Nere i Södra Finland vill man ha mer morotssmak men i Österbotten ska det vara mer rent brännvin, funderar Lillhannus.
I Södra Österbotten finns en viss tradition av att bränna eget. Och Lillhannus har givetvis inte besparats skämten om detta.
- Jag räknar med att jag är med i årets revy, säger Lillhannus.
Polisen söker Tutta Kyyrö som avlägsnade sig från sitt hem på Fridhemsgatan 3 i Karleby på lördagen. Sista spåren efter Kyyrö är från lördag kväll klockan 22. Efter det har ingen sett till henne.
Kyyrö är född 1964. Hon är ungefär 160 cm lång. Hon har kort hår och är stadigt byggd. Hon kan vara klädd i en lila eller ljusröd vindtygsjacka.
Den frivilliga räddningstjänsten deltar i sökandet efter Kyyrö. Polisen ber den som sett till Kyyrö kontakta Österbottens polisinrättning på nummer 0295-440513.
Rektor Jorma Mattinen medger att Åbo Akademi hade för högt ställda antagningskriterier till den kompletterande klasslärarutbildningen i Helsingfors som Yle Nyheter rapporterade om förra veckan. Enligt honom krävdes det för lång arbetserfarenhet av de sökande.
Det fanns 20 platser till Åbo Akademis behörighetsgivande klasslärarutbildning i Helsingfors. 45 personer sökte till utbildningen och nio antogs. Till kraven, som har fastställts vid pedagogiska fakulteten, hörde att de sökande redan hade studierätt vid klasslärarutbildningen eller en behörig ämneslärarutbildning samt att de sökande har jobbat minst fem år som lärare på heltid.
Enligt Mattinen är det viktigt att kvaliteten på utbildningen bibehålls men att han personligen anser att kravet på fem års arbetserfarenhet var för högt ställt.
- Kriterierna kan man kritisera, det kan man faktiskt göra och om man är riktigt ärlig så kan man nog säga att vi har gjort en moka (sv. ung. "misstag") där.
Mattinen understryker att inga studieplatser flyttats från Helsingfors till Vasa, utan det som nu sker är att rektorn föreslår att de resterande utbildningsplatserna som Undervisningsministeriet lovat finansiering för flyttas till nästa läsår.
Då Mattinen på torsdag träffar ministeriets representanter kommer han alltså att föreslå att man nästa höst antar 31 studenter istället för 20.
Vilka antagningskriterierna till den behörighetsgivande klasslärarutbildningen i Helsingfors kommer att vara nästa år vill rektorn inte uttala sig om. Kriterierna fastställs av fakulteten.
Åbo Akademi och Helsingfors universitet förhandlar som bäst om samarbete kring klasslärarutbildningen men Mattinen vill inte i det här skedet kommentera de förhandlingarna.
Centralsjukhusets källare svämmade över under ett skyfall i augusti. Nu har diken fördjupats och rensats, men tekniske chefen hoppas på ännu fler åtgärder.
Det var den fjärde augusti. Åskvädret pågick i femton minuter, men det räckte för att vattenmassorna skulle ta sig ned i källarvåningar på olika ställen i Vasa.
Här syns utloppsröret vid akuten
Nya rördragningen syns under Y-huset vid centralsjukhuset.
Bild: YLE/Marcus Lillkvist
Ett ställe var på centralsjukhuset, alldeles intill nybyggda Y-huset.
Här pressades yt- och takvatten upp genom en golvbrunn, och det tog två timmar innan man fick ordning på situationen.
- Vattnet började komma upp bakvägen ur den där brunnen som finns där, förklarar Håkan Knip, centralsjukhusets tekniske chef.
Rörarbete på sjukhusparkeringen
Två män spolar ur dagvattensystemet vid centralsjukhuset.
Bild: YLE/Marcus Lillkvist
Vi befinner oss på sjukhusområdets lägsta nivå, bara ungefär 1,7 meter ovanför havet. Men det var inte lutningarna som var bristfälliga, utan de gamla rören för avvattning av ytor och tak. De är till en del byggda på 1950-talet och enbart 30 centimeter i diameter.
Åskvädret förde med sig 30 mm regnvatten på femton minuter. Det är fyra gånger mer än vad rörsystemen är dimensionerade för.
- Här var ungefär 20 till 25 centimeter med vatten. Det tog ungefär två timmar innan rören och bäckarna hade dragit undan vattenmassorna, säger Håkan Knip.
Dikesdragning och utlopp av avvattningsrör
Ett dike som förstorats och förbättrats vid centralsjukhuset.
Bild: YLE/Marcus Lillkvist
Vattenskadorna blev ändå väldigt små. Det var enbart betongen siom fuktades. Det kommer att räcka med att måla om en del väggar.
- Förutsättningarna är mycket bättre nu. Vi har utrustat oss med flera sänkpumpar och tillsammans med Vasa stad har vi rensat upp i ett dike. Men vi kommer att få allt häftigare regn i framtiden, det kanske beror på klimatförändringen. Så nu borde man se över dimensionerna rent allmänt, säger Håkan Knip som dessutom vill se till att sjukhusområdet får ytterligare en rördragning,
Den dragningen borde avvattna områdets höglänta delar åt ett annat håll, mot Strandgatan.
- Det kunde lämpligen byggas i samband med att arbetet med nya apoteksbyggnaden kommer igång någon gång efter årsskiftet.
Leif Skinnar har många järn i elden. Han har en yrkesbana som psykolog bakom sig. Nu, efter pensioneringen, har han skrivit en historik över sin hemby Västervik i Vasa.
Leif Skinnars Boken om Vestervik.
Bild: Yle/Rolf Granqvist
Kärleken till hembyn har bara blivit starkare under arbetet med boken, säger Skinnar. Han hoppas att boken ska ge andra Västervikare något av samma känsla.
Intresset för historieskrivning väcktes av en mycket specifik händelse. Det var nyårsdagen 1965, då Leif och hans blivande fru Karin hjälpte till med årsinventeringen i Malax handelslag.
- Där i en hylla hittade jag två exemplar av boken om Malax, skriven av Johannes Klockars. Följande dag köpte jag det ena exemplaret och sträckläste det, säger Leif.
I inledningen av boken har Klockars förhoppningen att "någon ung man", någon gång kunde fortsätta hans jobb att beskriva hembygden.
- Redan då tänkte jag: det där passar ju in på mig, även om jag inte är malaxbo, men det är mäktigt att få läsa om den egna ortens historia såsom den är beskriven av en lokal person.
På 1980-talet hölls en arbiskurs i hembygdsforsning i Gerby. Leif Skinnar höll i trådarna under de senare åren och då gav man ut tre hembygdsböcker om Gerby-Västervik. Böckerna kom enligt Skinnar till under stor tidspress och han var ganska otillfredställd med resultatet.
- Redan då tänkte jag att om jag någon dag blir pensionär och har sinnena i behåll så ska jag skriva om allt det där, men bara som en Västervikbok, annars blir det för omfattande.
Så blev det och nu finns del 1 tillhanda. Den behandlar tiden ca 600 - 1945. En uppföljare över tiden 1945 - våra dagar ska utkomma i nästa år. Det mesta materialet är redan klart, säger Leif Skinnar.
- Boken tillägnas alla Västervikbor, nulevande och bortgångna, inflyttade och utvandrade, säger Skinnar.
Karleby har drabbats av fyra inbrottsvågar under en dryg månad. Det senaste inbrottet skedde på tisdag morgon.
Den första inbrottsvågen skedde mellan den 29 och den 30 augusti i tre bostäder i Kaustar och den andra gav ett par inbrott den 4 och 5 september.
Nästa våg inträffade i Lappilbacken mellan den 4 och 5 oktober när det var inbrott i fyra egnahemshus nattetid.
Igår och i dag tisdag inträffade den fjärde vågen med två inbrott på Koivistovägen och ett inbrott på Suomalastigen i Kaustar.
Målsäganden har inte varit hemma vid tiden för inbrotten, förutom vid ett ställe och då avlägsnade sig gärningsmännen snabbt.
I bostäderna har gärningsmännen rotat igenom olika utrymmen och stulit åtminstone smycken. Polisen tror att gärningsmännen hör till utländska brottsligor.
Polisen ber om tips och iakttagelser om gärningsmännen eller fordon som de använder på nummer 0295 415883. I brådskande fall ska man ringa till nödnumret 112.
I Jakobstad kastade någon eller några in en sten genom ett köksfönster på Norrmalmsgatan på måndag kväll.
Stenen gick genom tredubbelt glas och blev liggandes på köksbordet inne i huset.
Polisen ber om tips på nummer 0295 415809.
Domen mot f.d. chefen för Tikanoja och Kuntsi, Anne-Maj Salin, står fast. Hovrätten dömde henne till böter på 600 euro för missbruk av tjänsteställning och åklagaren meddelar nu att han nöjer sig med domen.
Tidigare i höst avslog hovrätten åklagarens krav på ett strängare straff. Åklagaren ansåg att Salin gjort sig skyldig till brott mot tjänsteplikt.
Enligt åklagaren tillåter inte högsta domstolen en överklagan i dylika fall. Han meddelar nu att han nöjer sig med domen.
Salin själv meddelade redan tidigare att hon nöjer sig med hovrättens dom.
Hon dömdes till böter för att ha köpt it-tjänster av sin sons företag. Avtalet borde ha gått via Vasa stads it-avdelning.
I ljudklippet hör ni Salin berätta om rättsprocessen mot henne som tog flera år i anspråk. Intervjun gjordes dagen efter att hovrätten i september avslog åklagarens krav på ett strängare straff.
Flera fall av skadegörelse på bilar har rapporterats i Vasa under de senaste dagarna. Det handlar om allt från små rispor till skriven text som förekommit på bilarna.
Österbottens polisinrättning har under de senaste dagarna fått ta emot flera anmälningar om skadegörelse på bilar i Vasa. Enligt kriminalkommissarie Mats Sjöholm har den här typen av skadegörelse pågått sedan i somras.
Mats Sjöholm
Bild: Yle/Mischa Hietanen
- Vi har tagit emot ungefär 60 anmälningar från och med mitten av sommaren. Det är många anmälningar och under de senaste dagarna har det varit fler, säger han.
Repor på en motorhuv.
Bild: Polisen
För tillfället har polisen ingen misstänkt och väldigt få ledtrådar att arbeta efter. Polisen har heller inte fått in anmälningar från andra kommuner än just Vasa. De områden där bilar har utsatts för skadegörelse är bland annat i centrum men även på Brändö och i Gerby.
- Vi prioriterar det här högt. Ganska långt kan man utesluta att det är något som har gjort det här efter en krogrunda utan det verkar mer planerat, säger Sjöholm.
Om man råkar ut för skadegörelse ska man första anmäla det till polisen och sedan till försäkringsbolaget. Har man en allriskförsäkring på sin bil så täcker det skadorna men en självrisk får man räkna med att betala.
- Självrisken kan ligga mellan 150 och 300 euro, det beror på vilken nivå man har valt då man gjort försäkringsavtalet, säger Peter Nyman som är ersättningschef på försäkringsbolaget LokalTapiola i Vasa.
Nyman tror inte att den här vågen av skadegörelse kommer att leda till högre försäkringspremier.
- Den här typen av skadegörelse kommer och går och enstaka fall inverkar inte på premierna, säger han.
På målerifirmorna i Vasa är det bråda tider då man tar emot bilar som råkat ut för skadegörelse. Att åtgärda skador på motorhuven är lättaren än till exempel på dörrar.
- Motorhuven behöver man bara slipa och måla. På dörrar är det mer arbete, säger Tom Knös som är vd för en målerifirma i Vasa.
- Vad kostar det att reparera skadorna?
- Är det skador på en sida och på motorhuven så börjar det nog kosta över 1000 euro, så det är inte billiga skador. Att reparera en bil kan ta allt från några dagar till några veckor beroende på hur stora skadorna är, säger Knös.
Den här typen av skadegörelse kan resultera i fängelsestraff berättar Kriminalkommissarie Mats Sjöholm.
- Det strängaste straffet för vanlig skadegörelse är ett års fängelse. Nu är det flera bilar som skadats och då räknas det om grov skadegörelse och där är minimistraffet fyra månader och strängaste straffet fyra års fängelse, säger han.
- Kommer ni att lösa det här?
- Målsättningen är alltid att lösa brotten och jag hoppas att vi kommer gärningsmannen eller gärningsmännen på spåren och kan göra ett gripande, säger Sjöholm.
På måndagkväll beslöt fullmäktige i Närpes att staden ska ansöka om tvåspråkighet. Ett beslut som tagits emot med blandade känslor i staden. Advokat Henrik Becker säger att man säljer enspråkigheten för pengar.
Det finns många orsaker till varför fullmäktige fattade beslutet och ett av de kanske starkaste argumenten är att Närpes annars skulle gå miste om statsandelar. En som starkt lobbat emot tvåspråkigheten är advokaten Henrik Becker.
- Jag har inget emot ett tvåspråkigt Närpes, men jag är för enspråkigheten främst för att det här är ett tvång att bli tvåspråkigt. Det är för pengar vi säljer enspråkigheten.
- På sätt och vis kan man se det så, men jag tycker inte man kan tala om ett tvång. Det är vårt eget beslut om vi vill försöka få in mera pengar och därmed ändra vår profil eller om vi vill kvarstå som enspråkigt och klara oss med mindre pengar eller höja skatterna, försvarar sig fullmäktigeordförande Mikaela Björklund.
Bland Närpesborna går också åsikterna isär. Många tycker att fullmäktige fattat fel beslut, medan vissa anser att tvåspråkigheten är en bra sak för staden.
- Jag tycker vi skulle ha kunnat vara enspråkiga ännu. Vi kommer ändå att bli tvåspråkigt någon gång så jag tycker de hade för bråttom att ta ställning till det här nu redan, säger studerande Staffan Svarvar.
- Det är ett beslut i helt rätt riktning och naturligtvis är det via statsmakten man har tvingat fram det här beslutet kanske lite snabbare men det här ser jag enbart som en konkurrensfördel för Närpes, konstaterar företagaren Raymond Wesander.
- Varför skulle inte de (finskspråkiga) få samma rättigheter som vi begär då vi kommer till finska orter, säger Benita Holm som jobbar som sekreterare vid rättshjälpsbyrån.
Att Närpes blir tvåspråkigt är ändå inte hugget i sten. Allt talar för att det här ännu kommer att bli en utdragen process.
- Det kommer att bli besvär, det vet jag. Som advokat vet jag att folk har kontaktat mig och vill ha hjälp med besvär, så det kommer inte att träda i kraft på en tid, säger Becker.
Trots det har man redan inom staden börjat förbereda sig för en tvåspråkig administration och många jobbar redan på två språk, även fullmäktigeordförande.
- Joskus sujuu, joskus ei, säger Björklund skrattande.
Elena och Alexandru Marca i Närpes miste sitt barn på grund av ett vårdfel vid Vasa centralsjukhus för åtta år sedan. Nu lyfter en stor tidning i Rumänien upp deras historia.
Alexandru Marca kom till Finland för att spela fotboll. Den rumänska tidningen Libertate har tidigare ringt upp honom för att höra hans åsikter inför fotbollsmatcher mellan Finland och Rumänien. Ikväll är det en ny landskamp, men den här gången valde tidningen Libertate att lyfta upp familjens tragiska historia med flera artiklar.
Tidningen beskriver händelseförloppet där deras son Eric blev gravt handikappad på grund av syrebrist vid förlossningen. Han dog sex månader gammal. Utredningar visade att det handlade om ett vårdfel som tvingade Vasa centralsjukhus att ändra rutinerna.
Efter att artiklarna publicerades har samtalen från Rumänien varit många till Närpes.
– Det är många som ringt och det är många som har gråtit, när de har läst om det öde som har drabbat oss. I synnerhet känner de för Elena som har mist sitt barn, säger Alexandru Marca.
Många rumäner lever i uppfattningen att hälsovården är av väldigt hög nivå i Finland.
– Vården i Rumänien rankas inte högt, medan den finländska vården anses vara världsbäst. Det har varit en chock för dem att inse hur mycket som gick fel med vårt fall, säger han.
Fallet utreddes av både Valvira och Patientförsäkringscentralen som konstaterade att det handlade om en patientskada. Vården var inte av den nivå som förväntas av ett centralsjukhus. Om sjukhuset hade gjort ett kejsarsnitt så kunde både barnets och mamman Elenas skador ha undvikits.
Patientförsäkringscentralen betalade familjen Marca 8700 euro som kompensation. En summa som de ansåg vara otillräcklig med tanke på hur deras liv förändrades.
– Våra liv förändrades över en natt. Elena lider fortfarande av sviterna från förlossningen och vår pojke är död. De som har hört av sig från Rumänien kan inte förstå hur en ersättning för en sådan förlust kan vara så liten, berättar Alexandru Marca.
Familjen Marca har försökt få en högre kompensation av patientförsäkringscentralen via tingsrätten och hovrätten. Men de har förlorat i båda instanserna. Nu väntar de på om ärendet kommer att tas upp av Högsta domstolen.
Spotlight berättade om rättsprocessen tidigare i år.
De miste barnet som en följd av en patientskada och tvingas betala
Vasa Sports förlustsvit i ishockeyligan förlängdes till sju matcher då Sport i hemmahallen förlorade åt Ässät med 3-4. Sport är redan elva poäng från den sista playoff-platsen.
Sport ledde matchen både med 1-0 och 2-1, men tvingades ge sig till slut. Ässäts Eero Elo bidrog starkt till att Björneborgarna kunde resa hem med tre poäng.
Tabellettan Lukko förlorade borta mot Blues efter straffar med 6-5. Kim Hirschovits satte den avgörande straffen för Blues. Trots förlusten behöll Lukko sin ledning i tabellen.
Den regerande mästaren Kärpät tvingades till förlängning av TPS men Kärpät vann till slut med 3-2. Patrick Davies avgjorde vid tiden 63.08.
Pelicans-JYP var tisdagens klaraste match med en 4-1 seger för JYP.
I Villmanstrand behövdes straffar för att avgöra SaiPa-Tappara-matchen. Jukka Peltola avgjorde strafftävlingen för Tappara.
Ishockeyligan, tisdag:
Blues - Lukko str. 6-5 (1-2,3-3,1-0)
Kärpät - TPS förl. 3-2 (1-0,1-1,0-1)
Pelicans- JYP 1-4 (0-2,0-1,1-1)
SaiPa - Tappara str. 1-2 (1-0,0-0,0-1)
Sport - Ässät 3-4 (1-1,1-3,1-0)
Lukko 11 7 0 3 1 32- 23 24
SaiPa 12 6 1 2 3 36- 30 22
KalPa 11 5 3 1 2 26- 20 22
HIFK 10 5 2 1 2 34- 21 20
Ässät 13 5 2 1 5 32- 31 20
Kärpät 13 5 2 1 5 32- 33 20
TPS 12 6 0 1 5 30- 32 19
JYP 12 6 0 0 6 36- 29 18
Tappara 13 5 1 1 6 23- 25 18
HPK 11 4 1 3 3 33- 32 17
Ilves 10 5 0 0 5 23- 23 15
Pelicans 13 3 2 1 7 28- 33 14
Blues 11 3 1 0 7 23- 34 11
Sport 12 2 0 0 10 25- 47 6
Tim Sparv, Kasper Hämäläinen samt Yle Sportens expertkommentator Rasmus Schüller analyserar Finland-Rumänien-matchen som slutade i en 0-2-förlust.
Yle Sportens expertkommentator Rasmus Schüller har ändå inte gett upp hoppet om en slutturneringsplats i fotboll. I EM-kvalet bör Finland nu i stället ta segrar på bortaplan.
-Rumänien kunde ta alla våra styrkor bort. De gjorde en briljant taktisk insats, tyckte Schüller. Vi kunde rulla boll, och det såg mysigt ut men mycket mera blev det inte.
-Det här måste analyseras , och sedan glömmas så fort som möjligt. Nu måste i stället nästa chans tas i bortamatchen mot Ungern, sade Schüller.
-Nu är dessutom Nordirland med i kampen på allvar med nio poäng på tre matcher, så det är uppförsbacke, sade Schüller.
Även mittfältaren Tim Sparv var bedrövad efter matchen.
-Stämningen i omklädningsrummet var nere efter matchen. Detta var verkligen inte vad vi var ute efter. Nu förstår vi alla att matchen mot Ungern om en månad kommer att vara jätteviktig.
Kasper Hämäläinen tyckte att Finland inte riktigt vågade spela sitt eget spel i den andra halvleken.
-Vårt passningsspel var långsammare än vanligt, tyckte Hämäläinen, som i Rumänien-matchen fick spela från start.
-I slutet trodde vi inte riktigt mera på oss.
Det är snart slut på papperssystemen vid Vasas dagis, åtminstone när det gäller in- och utcheckning av barnen. Smarttelefoner med en speciell applikation införs på bred front just nu.
Anna-Lena Enqvist, dagvårdsföreståndare
Anna-Lena Enqvist, föreståndare för bland annat Vindängens daghem i Sundom
Bild: YLE/Marcus Lillkvist
Först ut har man varit på Vindängens dagis i Sundom där smarttelefonerna använts i ett helt år. Och det har fungerat bra, berättar föreståndaren Anna-Lena Enqvist.
Smarttelefonen som används
Smarttelefon används vid in- och utcheckning av barn.
Bild: YLE/Marcus Lillkvist
- Nuförtiden tar det ungefär fem minuter per vecka att föra in uppgifterna i datorn. Tidigare har det tagit ungefär en halvtimme.
Personalen kan alltså minska på administrationen och i stället få mer tid över för barnen. Men det finns fler fördelar.
- Man tar med telefonen när man går ut på verksamheter utanför dagiset. Då får man automatiskt med sig föräldrarnas kontaktuppgifter. Det är en stor fördel ifall det skulle ske en olycka eller om något av barnen skulle insjukna, säger Enqvist.
I dagsläget har ett tiotal dagisgrupper infört Läsnä- (Närvaro-) systemet men under hösten kommer personalen att utbildas och vid jul ska totalt 130 grupper i Vasa ha systemet. Det motsvarar två av tre dagisar.
Hittills har enbart en svaghet upptäckts.
- För det mesta har det gått riktigt bra. Telefonerna har fungerat bra. Problemen vi har haft har berott på linjerna, säger Merja Martin, servicechef på avdelningen för småbarnsfostran.
En del telefoner är uppkopplade mot 3G-master, andra är anslutna till daghemmets trådlösa internet, Wlan. Det senare fungerar klart bättre, enligt Martin.
- Det kan förstås hänga ihop med nätets belastning. Vissa tider på dygnet fungerar 3G-nätet bättre.
Och vad tycker då föräldrarna? Ute vid Vindängen visar det sig att alla inte ens känner till den nya tekniken. Det gör åtminstone inte Camilla Dahlkar-Köping kommit för att hämta sin son William.
- Visst har jag sett att ni håller på med telefonen. Men jag trodde att ni höll på med Facebook och det har retat mig, säger hon och skrattar.
- Faktiskt inte, kontrar barnträdgårdsläraren Helene Nyström.
- Visste du faktiskt inte att vi har börjat med det här? Vi har ju nog informerat.
Jacobstads Wapens Skellefteå-vänner må lägga ner men i Gamla hamn i Jakobstad fortsätter arbetet med både galeasen och skonaren Vega. Och det finns stora visioner för området. Nu ska Wapnet bottenbesiktas och riggas och pengar avgör om Jacobstads Wapen seglar nästa sommar.
- Vi ska ta upp fartyget för bottenbesiktning. Och riggen är färdigsnickrad och ska resas. Men till det behövs det en summa pengar, säger Gamla Hamn Ab:s styrelseordförande Peter Boström.
jacobstads vapen
Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén
Så om Wapnet seglar nästa sommar är en rent ekonomisk fråga. Boström säger att det inte bär sig att exempelvis hyra ut fartyget för seglatser. Med dagens säkerhetskrav är det en ekonomisk omöjlighet och verksamheten måste därför vara projektbaserade. Just nu finns det inget lämpligt EU-bidrag eller projekt i faggorna.
- Därför har vi inte stressat med att få det segeldugligt. Men Wapnet ska hållas i skick som ett museifartyg, säger Boström.
Wapnets grannen, skonaren Vega, ska få en ny hall och Vegastiftelsen har stora visioner för området. Och där har också Wapnet sin givna plats.
jacobstads vapen med vega-hallen i bakgrunden.
Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén
-Vi har en plats för henne, säger Maria Lunabba på Vegastiftelsen. Vi har Vega och Wapnet och våra samarbetspartners Baltic, Nautor och Jakobstads båtvarv, landets äldsta verksamma varv. Vi har något otroligt unikt här i Jakobstad.
Vegastiftelsen vill bygga ett levande museum över skonaren, krigsskadestånd och sjöfarten och locka till sig besökare. Lunabba säger Vega är det andra skonaren som finns kvar av de fartyg som byggdes som krigsskadestånd.
- Vi har anlitat en arkitekt och söker nu en konstruktör. Innan julen ska bygglovet för en ny hall, verkstad och olika skyddstak vara klart, säger Lunabba.
Den nya hallen ska vara öppen så att man från Gamla hamnvägen kan se den upplysta skonaren. Stiftelsen har gett upp planerna på att återställa fartyget. I stället planerar man att förevisa Vega i tre delar. Fören har nya spanter, midskeppet ska spantläggas och aktern, i häftig 50-tals design, ska restaureras i originalskick
-Vega är i för dåligt skick för att segla, men hon får bli vårt lilla Wasa-museum. Men hon är faktiskt inte så liten, bara två fot kortare än Wasa-skeppet. Hon är faktiskt en mäktig syn.
Med planeringen klar till pappers räknar Maria Lunabba med att det är lättare att söka fortsatta bidrag. Tanken är att få ihop ett EU-projekt, men tiden vill inte riktigt räcka till.
-Jag hoppas att många intresserade vill vara med i projektet. Alla intresserade är välkomna med och alla kan hjälpa till med något, säger Lunabba.
Vi träffar hiphopgruppen Ideal Principal i Jakobstad. De säger att det inte blir så mycket street i rappen eftersom de bor i Jeppis, men kärleken för hiphop övervinner såna petitesser. Tror du de klarar vår rapputmaning?
Dadi Vozo (Daniel Huhtamäki), Mad Dr (Jonatan Skagersten) och DJ Jupe (Guiusep Duenas) har två saker gemensamt: de gillar hiphop, och de är medlemmar i hiphopgruppen Ideal Principal. Allt började egentligen redan 2004.
- Jag började skriva rapptexter, och jag visste att Mad Dr också gillade hiphop, så jag pressade honom och till sist gick han med på att skriva en låt ihop med mig. Det blev en som handlade om hiphop och klichér. En hardcore hiphoplåt, säger Dadi Vozo. Dadi Vozo: Skulle jag säga Nas är jag nog ganska nära sanningen. Nas tänker jag lyristiskt. Tänker jag på beats så säger jag J Dilla. DJ Jupe: Nu kommer jag med en helt annan musikstil. Jag säger Axwell. Jag diggar honom för att han började sin karriär med hiphop.De största förebilderna
I gruppen är det mest Mad Dr som skriver texterna, men ibland hoppar också Dadi Vozo in i den rollen. Oftast håller han sig ändå till att göra beatsen, medan DJ Jupe fungerar som deras live dj.
Namnet Ideal Principal ska fungera på både spanska och engelska. Ja, de rappar faktiskt också på spanska, men det ska vi återkomma till lite senare.
- Mad Dr (han doktorerar, därav namnet red. anm.) har ganska mycket teknolog-nördgrejer på gång, så det spelar lite på det. Ideal Principal står också för ett högt ideal. Vi står för en hög standard när det gäller musik, texter och hur vi tänker, säger Dadi Vozo.
Tidigare gick de under namnet Zealot Poets, men när de blev kontaktade av ett litet skivbolag diskuterades det nya namnet Ideal Principal fram.
Det var meningen att vi skulle släppa en ep med engelska och spanska texter, och då ville vi särskilja det projektet ifrån Zealot Poets. Vi släppte en singel med skivbolaget, men någon ep blev det inte. Inte ännu i alla fall, säger Dadi Vozo.
Singeln heter Fire, och den handlar om hur de brinner för musiken och det de gör.
- Den handlar om hur vi pushar skiten framåt, säger Daniel.
Som med de flesta som sysslar med musik hämtar Ideal Principal sin inspiration från många olika band, musikstilar och händelser i världen.
- Jag använder vinylskivor som jag samplar, så det blir vad det blir. Soundet lutar mot mitten av 90-talet. Lite Pete Rock, DJ premier och Lord Finesse. Texterna handlar om allt mellan himmel och jord, vi har inga begränsningar. Uppenbart är det inte så mycket street i låtarna, vi bor ändå i Jakobstad … men vi tar upp de teman vi kommer att tänka på, helt enkelt, säger Dadi Vozo.
Låtarna kan faktiskt handla om vad som helst. De berättar att de skrivit politiska låtar, kärlekslåtar och till och med en om spelet Afrikas stjärna. Största delen av låtarna finns än så länge bara på papper, men en del är på väg att släppas, antingen som en ep eller så direkt upp på Soundcloud.
Och nu till det där med språket. Ideal Principal rappar nämligen på svenska, finska, spanska och engelska. När jag träffar Dadi Vozo och DJ Jupe pratar de spanska med varandra. Dadi Vozo älskar språket och har lärt sig det under årens lopp, medan DJ Jupe har rötter i Peru.
Representerar, Västermalm.
Guiusep Duenas och Daniel Huhtamäki i Ideal Principal.
Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth
- Då jag var 16 och skrev de första rimmen skrev jag på svenska, sedan på engelska, och sedan på svenska igen eftersom det var bekvämare. Spanskan har funnits där som ett starkt språk ganska länge. Jag hade en önskan att skriva något på spanska, så då skrev vi låten Kärlekseld. Jag gjorde ett salsabeat från någon gammal 70-tals salsa, och det var det första vi gjorde. Sedan skulle vi göra en hel ep, så vi skrev åtta låtar till, och nu har vi ungefär tio låtar på spanska.
Hur det är med ep:ns vara eller icke vara vet de inte. Daniel har ringt bolaget men de har inga svar. Men innan samarbetet dök upp hade de också en annan ep på gång, som nästan är klar. Den heter Ordlek, och går helt på svenska. Så småningom dyker den antagligen upp på nätet, och kanske också på en fysisk skiva.
Intresset för hiohop har funnits där länge för Dadi Vozo, som hittade musiken redan när han var barn.
- Jag tror att hiphoppen kom in i mitt medvetande när jag var ungefär sju år. Jag bodde i Sundom och så såg jag en rappare på tv. Jag tyckte det var skitcoolt, men samtidigt konstigt: han talar, han sjunger inte, men det är musik. Sedan lämnade jag hiphopen och var intresserad av rock och sånt. Men jag måste säga att när Petter släppte Sjätte sinnet och låten Vinden har vänt … nu vet inte Jupe vad jag pratar om för han var väl knappt född då, men 1998 när stora svenska rappare kom fram, det var en tid som fångade mig. Jag lyssnade på Vinden har vänt om och om igen, säger Dadi Vozo.
- Jag lyssnade mest på housemusik från första början, men sedan lärde jag känna Daniel och då vaknade mitt intresse för rapp och hiphop. Första gången jag hörde när han rappade så kände jag den där känslan … som kommer in i ådrorna. Det var så det började för mig, säger DJ Jupe.
Vi avslutar intervjun med en rolig utmaning för textmakaren Dadi Vozo. Han får elva ord, och de här elva orden ska tillsammans bilda en rapp. Här är orden:
Jeppis, tåget, Helsingfors, torget, kebab, röd, telefon, jeans, drottning, sound och pappersmugg.
Till höger hör du resultatet, och här under ser du det.
Texten för rappen, skriven på ett vitt papper.
Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth
