De ekonomiska problemen i Jakobstad är på inga sätt unika men staden har en hög skuldbörda och för att komma till rätta med problemen måste magen rättas efter en alltmer krympande eller i bästa fall stagnerande matsäck.

Inga stora inkomstökningar är att vänta i Jakobstad de närmaste åren och i kombination med regeringens åtstramningsåtgärder är ett anpassningsprogram för ekonomin av nöden.

Anpassningsprogrammet skall behandlas av ekonomi-utveckling och koncernutskottet inom stadsstyrelsen de närmaste veckorna men stadsdirektör Mikael Jakobsson vill inte i det här skedet gå in på några detaljer om vad som väntar.

- Vi kommer att sektorvis se över fögderiet och räknar på olika alternativ och hur de fördelas på enheterna, säger Mikael Jakobsson.

Storleksordningen på de åtgärder som krävs för de närmaste fem åren är i varje fall klar.

- Man kan säga det som så att vår tillväxt kombinerad med olika anpassningsåtgärder leder till en målnivå som på fem års sikt är tio miljoner lägre på årsnivå än vad den skulle ha varit utan det här anpassningsprogrammet., säger Mikael Jakobsson.

I Kristinestad börjar höstlovet på måndag och håller i sig hela veckan. Vi har pratat med eleverna Emilia Söderlund, Wilma Hammarberg, Adelina Appel och Jennifer Hensrikson om vad de tycker om höstlovet.

- På höstlovet ska jag åka till Svergie och shoppa, säger Jennifer Hensrikson.

- Jag ska vara med mina kompisar, säger Emilia Söderlund.

- Det var värt att börja skolan lite tidigare när vi får en hel veckas höstlov, säger Adelina Appel.

- På höstlovet ska jag ut och resa till nord Italien till en stad som heter Bergamo. Där hoppas jag att jag ska få fotvandra i Alperna, säger skolans modersmålslärare Stina Engvall.

Ellen Hagback, praoelev

Fullmäktige i Malax tog på torsdagen ett principbeslut att ta emot flyktingar hösten 2015. Ärendet tas med i budgetförslaget för 2015.

I år har kvotflyktingar kommit till Finland från Afghanistan, Kongo, Sudan och Syrien.

Enligt invandringschef Hanna Auronen vid Närings-, trafik och miljöcentralen i Österbotten är det önskvärt att kommunen tar emot minst 20 flyktingar bland annat för att kunna ordna integrationsutbildning lokalt.

De flesta lediga bostäderna i kommunen som kunde användas för flyktinggruppen finns i Petalax.

Föräldrarna i klass 5B i Smedsby-Böle skola i Korsholm tyckte att de mobila plattorna stjäl för mycket av familjens fritid och utmanar nu sig själva med två helt skärmfria dagar. För att få en förändring måste föräldrarna gå till sig själva, säger föräldern Håkan Omars.

Det var på ett föräldramöte som klassens lärare Linda Felixon tog upp användandet av mobila plattor och telefoner. På mötet delades föräldrarna in i grupper och diskuterade vilka rutiner man har i hemmen. Man insåg att det är ett idelt googlande, chattande och surfande på sociala medier i sofforna hos så gott som alla familjer.

Håkan Omars är förälder i Smedsby-Böle skola Håkan Omars Bild: YLE/Mira Myllyniemi

Svettigt med hel vecka

Då kläcktes gemensamt en idé där klassen fick formulera en kampanj för att utmana föräldrarna. Eleverna bestämde hur länge familjerna ska hålla sig borta från sina apparater. Resultatet blev två hela dagar, från fredag klockan 9 till lördag kväll klockan 21. Man får använda telefonen till nödvändiga samtal, men nöjessurfandet är förbjudet.

Var alla föräldrar med på det här?

- Den första tanken var att testa ett helt veckoslut eller en hel vecka, men då började flera föräldrar svettas, så det blev en kompromiss, säger Håkan Omars.

Han tycker att alla ska delta på eget ansvar för att testa sig själv och graden av sitt eget beroendeskap.

- Jag ser själv utmaningen i att vara nästan två dygn utan det här, får se hur det påverkar en. Mobilen och plattan har blivit en så stor del av fritiden, så nu blir det en utmaning att återkoppla, ta på sig skorna och kläderna och hitta på olika aktiviteter, kanske ett simhallsbesök.

Läs också:
Fundera på när och hur skärmen används

Kevin, Axel och Jakob gästade Succémorgon och pratade om kulturkrockar och en karriär i Turkiet.

Det är tre ganska nyvakna killar som dyker upp i vår Kampenstudio tidigt på morgonen. Kevin Holmström, Axel Åhman och Jakob Norrgård var dagens första gäster och förgyllde även de förbirusande helsingforsbornas morgon med lite twist, de spelade nämligen låten Bodil twista med beinprotes mitt i morgonvimlet.

När vi frågar om varför de spelar twist, det är ju inte en så modern musikstil, så har de ett bra svar.

- Det är kul när man får experimentera med olika genrer och inte behöver bry sig om vilken sorts musik det blir. Vi har ju humorn som grund och då kan vi välja hur vi vill och tycker, säger de.

De har ändå aldrig sett någon twista med benprotes men tydligen är det något som de lätt kan fantisera om och se det framför sig.

"Pjasss"

Er nya skiva heter Lokalproducerat pjas. Hur uttalar man pjas, är det “pjaaas” och vad betyder det?

- Nej det uttalas “pjasss”! Det används ofta i en negativ bemärkelse. Man säger “Slut pjas och gör något vettigt!”. Man gör något som inte beaktas som vettig verksamhet. Det är motsatsen till riktigt arbete.

Humorgruppen KAJ försöker få det att bli mer positivt, att det är en bra sak att man pjasar.

Kulturkrockar

På er skiva finns en låt som heter Siisti mopo som inte är på österbottnisk dialekt. Var har ni hittat inspirationen och finns personen på riktigt?

- Vi har blivit inspirerade av tv-serien Falkensvärds möbler. Det handlar om en nyländsk familj som flyttar till Österbotten och upplever kulturkrockar. Men personen är nog fiktiv.

Killarna påpekar att det inte är en parodi på Nyland utan på en ungdomsmusikal där allt överdrivs. Ofta är det äldre människor som skriver repliker till ungdomsmusikalerna och de gamla skriver som de tror att unga pratar. Det blir bara konstigt.

Vi konstaterar att KAJ i princip gör motsatsen, skriver som de tror att äldre människor talar.

Karriär i Turkiet

Vi har hört att Jåo Nåo E Ja Jåo Yolo Ja Nåo spelats till och med i Turkiet. Killarna tror att det beror på att halva Turkiets semesterorter är invaderade av österbottningar. Vi föreslog att de kunde försöka göra karriär i Turkiet och om det skiter sig så kan man alltid sälja kebab.

- KAJbab! föreslår vi att det ska heta.

Nästa vecka får ni se videon på Pakko-Pampas, där K, A och J förklarar ord på österbottniska för nylänningen Isa.

De personer som tjänat pengar på Wincapita får inte behålla pengarna utan pengarna ska gå till staten, meddelar Högsta domstolen.

HD:s avgörande innebär att vinsterna utgör så kallad vinning av brott och förklaras förverkade till staten.

Samtidigt hävs hovrättens dom enligt vilken de som vunnit på Wincapita skulle få behålla sina vinster, eller en del av vinsten.

Wincapita har vid flera rättegångar konstaterats vara ett så kallat pyramidspel. De som startar spelet och ansluter sig i ett tidigt skede kan göra stora vinster på bekostnad av den majoritet som kommer med i ett senare skede.

HD anser att Wincapita inte hade någon annan inkomstkälla än medlemmarnas betalningar.

Högsta domstolen motiverar dagens beslut med att enligt lag ska ekonomisk vinning av brott dömas förverkad. Det här drabbar inte bara den eller de som begått brottet utan också dem som fått vinning av brottet. Det här gäller även om den som vunnit pengar på verksamheten inte skulle ha känt till brottet eller gärningsmannen.

HD:s prejudikat gäller fem investerare, men det finns hundratals liknande fall. Dagens prejudikat kommer att tillämpas vid samtliga pågående rättegångar.

Strängare straff för Wincapitas Kailajärvi

Vart skall patienter i Vasaregionen som behöver specialsjukvård skickas i framtiden? Alternativen är Åbo universitetssjukhus och universitetssjukhuset i Tammerfors. På måndag skall fullmäktige i Vasa fatta beslut och enligt Yles enkät bland ledamöterna lutar det mot Åbo. Fullmäktigeordförande Joakim Strand (SFP) och stadstyrelsemedlem Anita Niemi -Iilahti (SDP) hoppas ändå att hela vårdreformen skjuts ner.

Enligt Anita Niemi-Iilahti har man inte dagens läge de fakta som behövs för att kunna fatta ett beslut när det gäller valet mellan Åbo eller Tammerfors.

- Hela vårdreformen skulle kräva mycket konsekvensanalys ännu. Att ta ställning till en enda fråga, Åbo eller Tammerfors, låter underligt i det här skedet, säger Anita Niemi-Iilahti.

Joakim Strand, fullmäktigeordförande i Vasa Joakim Strand Bild: YLE/Mira Myllyniemi

Kejsaren utan kläder

Joakim Strand påpekar att man inom staden hela tiden har jobbat för Åbo. Enligt honom är huvudpoängen ändå nu att skjuta ner hela vårdreformen.

Styrelsemedlem Anita Niemi-Iilahti i Vasa Anita Niemi-Iilahti har varit med och gjort utredningen om en kommunfusion i Vasaregionen. Bild: YLE/Sonja Rundt

- Man måste våga säga att kejsaren är utan kläder i det här fallet. Det är en stor genomgripande reform utan någon som helst konsekvensanalys. Med all den här brådskan känns det som att man tvingar in kommuner i reformen utan att analysera vad det egentligen handlar om, säger Strand.

Trots att vårdreformen ännu är på hälft måste fullmäktige i Vasa senast på tisdag svara social och hälsovårdsministeriet om vart patienterna ska skickas i framtiden. Enligt Strand är det ändå inte säkert att man har ett svar på tisdag.

- Det är mycket möjligt att vi också säger att vi tar ställning sedan då vi har någonting att ta ställning till. Vi behöver inte slaviskt lyda en enkät som kommer, säger Strand.

Vasa har de senaste åren hört till Åbo vårdområde, men före det var det Tammerfors som gällde. Sjukvårdsdistriktet och Österbottens förbund flaggar för fortsatt vårdsamarbete med Åbo och det gör också de flesta österbottniska kommuner.
Många kommuner i Österbotten är dessutom på krigsstigen när det gäller social- och hälsovårdsreformen och skulle helst vilja se den stupa i grundlagsutskottet.

Fina mål på papperet

- Läser man lagen står det klart att kommuninvånarna ska kunna säga sitt då det gäller frågor som det här. Reformen har fina mål på pappret, men det man föreslår tycks inte alls leda till de mål man har ställt. Att till exempel få jämlik vård i hela landet är ett mål, men man förklarar inte hur det skall ske, säger Niemi-Iilahti.

- Vi ska hoppas att den (social och hälsovårdsreformen) stupar och börjar om på ett vettigare sätt. Jag saknar också utvecklingsvisionerna. Jag ser ingenting som varken skulle ta i beaktande den enskilda människan eller gå in på utvecklingstrender för framtiden. Nu håller man bara på med byråkratiskt dribblande och jag är rädd att det bara skapar mer kostnader för våra invånare, säger Strand.

Läs också
De flesta ledamöterna lutar mot Åbo
Kommunerna på krigsstigen mot vårdreformen

Vad har Kaj Korkea-aho, The Beatles och Esbo gemensamt? Jo, en ungdomsmusikal.

Författaren, komikern, och nu också scenförfattaren Kaj Korkea-aho blev för ett tag sedan kontaktad av Kungsvägens musikinstitut i Esbo. Institutet hade ett 40-årsjubileum på kommande och ville sätta upp en musikal baseras på låtar av The Beatles.

- Jag är ett stort Beatles-fan och hoppade på det här projektet. Musikalen handlar om ett ungt par som bor i Esbo, killen har ett band och tjejen drömmer om att spela teater. Hon ska fara iväg till London och då funderar de över om de ska fortsätta vara ihop eller hitta på något annat, berättar Kaj.

Att skriva en musikal är ganska mycket som att skriva en roman, menar han, bara med det undantaget att alla konflikter kan lösas genom att brista ut i spontan sång och dans.

Den svåra tredje boken?

I litteraturkretsar brukar man tala om den svåra andra boken, då man verkligen måste bevisa att man inte är en one-hit-wonder utan en riktig författare. Kaj har redan bevisat det här och har precis skickat in manuset till sin tredje bok till sina förlag.

- Jag lever i ett slags limbo nu, jag har gjort allt jag kan och väntar nu på att någon antingen ska komma och bitchslappa och skratta mig i ansiktet eller att boken ges ut. Trots att man är en utgiven författare finns det inga garantier att ens nästa bok håller måttet.

Kaj har jobbat med sin senaste bok i två år. Att leva så länge med påhittade karaktärer kan vara både trevligt och tungt.

- Den senaste veckan har jag upplevt en väldig lättnad att jag inte behöver tänka på min karaktärer dag och natt och planera deras liv. Nu får jag ta ansvar bara för mig själv.

Skriva för tv?

Tv-serier är stora för tillfället, och mediet är perfekt för stora och komplicerade romaner. I serier med många säsonger går det att ta dramaberättandet till en helt annan nivå än i filmer. Vår egen Monika Fagerholm är känd för att skriva väldigt mångfacetterade romaner och hennes senaste bok Lola uppochner ska nu också bli serie.

- Som 80-talist är ju tv det största mediet. Vi har vuxit upp med tv och syns man där har man verkligen blivit något. Som många andra i min generation har jag nog också en tanke om att skriva för tv, säger Kaj.

Själv har han inte tänkt på tv när han skrivit sina romaner men så här i efterhand menar han att de nog skulle hålla för det. Faktum är att han ju har erfarenhet av tv-manus också, tillsammans med sin vän Ted Forsström har Kaj nämligen skrivit ett manus om Finlands vanligaste stad. Serien blev aldrig producerad.

Sveriges rockigaste dansband. Bandet med det goa gunget. Eller Streaplers och evigheten, som dokumentären om 50-åriga Streaplers hette. I år firar bandet redan 55 år och är kanske Sveriges allra äldsta dansband. Nu kommer de till Hangö och Vasa.

På fredag (17.10) gästar Streaplers Hangö och på lördag (18.10) står Vasa i tur.

Det var tvillingbröderna Håkan och Göran Liljebladh, bägge 70 plus idag, som startade bandet år 1959 och skapade det välkända streaplers-soundet.

Det var mera rock än dansband till en början och låtarna sjöngs på engelska. Så gjorde alla i början av 60-talet, influerade av - ja ni vet vem!

Streaplers valdes också till förband för sina stora idoler. På Johanneshovs Isstadion i Stockholm sommaren 1964. Streaplers skulle inleda The Beatles konsert.

Hösten innan hade Beatles gjort sitt första Sverigebesök och då visste publiken inte helt säkert om det var Trio mé Bumba eller killarna från Liverpool som var kvällens huvudartister.

Men sommaren 64 stod den saken klar.

Rollen som förband räckte ändå gud i nog för de unga killarna i Streaplers!

Med hitar som Rockin´ Robin, Diggety Doggety och Mule Skinner Blues slog Streaplers igenom åren 63-64.

Senare kom låtar som Valentino, Jag har en dröm, Till min kära och De tusen öars land.

Streaplers har överlevt fem decennier. Så sent som ifjol slutade den sista originalmedlemmen, Håkan Liljebladh. Idag består bandet av Kjetil Granli, Kenny Samuelsson, Anders Larsson (brorsson till ursprungsmedlemmen Lasse Larsson som dog 2004), Per Lundin samt Henrik Uhlin.

I våras kom Streaplers 55:e album Hela veckan lång.

Och nu bjuder de upp alla gamla streaplersfans till dans. På fredag i Hangö Brankis och på lördag i Waskia, Vasa.

Häng med i röstningen på veckans Danslista!
I Vega på söndag kl. 14.06 och tisdag kl. 13.03.

Vaccineringarna mot säsongsinfluensan börjar i november i Österbotten. I Syd Österbotten och i Mellersta österbotten kommer man i gång redan i början av november och i Vasa i mitten av november.

I år får också apotekspersonal vaccin mot influensa avgiftsfritt. Dessutom får beväringarna och också riskgruppernas anhöriga vaccin gratis. Till den gruppen hör till exempel småbarnsföräldrar och nära anhöriga till äldre.

Till riskgrupperna hör små barn, gravida, kroniskt sjuka och personer över 65 år.

Finländarna är ändå inte speciellt ivriga på att vaccinera sig. Var femte gratis vaccin blir varje år oanvänt.

Blåsarnas dag väntas locka närmare 150 musikanter från fem olika orkestrar till simhallen i Närpes på lördag.

Närpes skolmusikkår deltar med två orkestrar. Från Närpes deltar också Legato Brass som är musikinstitutets egen orkester. Kurikan Soittokunta finns på plats liksom Töölö Brass från Helsingfors. Det sistnämnda brassbandet hör till de bästa i landet.

Två konserter ges kl. 15 och 19.

Meningen med tillställningen är att blåsmusikerna skall få träffas och musicera för varandra. Samtidigt får publiken avnjuta högklassig blåsmusik.

Som extra bonus satsar arrangörerna på att genom musiken bit för bit plocka ner språkmurar.

-Jag har aldrig stött på språkliga meningsskiljaktigheter inom musiken utan snarare tvärtom, säger en av arrangörerna Peter Roos som är biträdande rektor vid musikinstitutet Legato.

-Så här många blåsmusikanter har vi inte haft samlade i Närpes sen Trumpetens dag år 2000. Så det här blir en mycket speciell tillställning, säger Roos.

Nyttigt se nåt nytt

Karolina Wallin spelar trumpet i skolmusikkåren och hon ser fram emot Blåsarnas dag.

-Det är viktigt att se att det finns annat än det vi har här i närregionen, säger Wallin.

Dirigent Anders Teir tror att Närpes skolmusikkår har myckat att lära av ett band som Töölö Brass.

-Vi kan lära oss hur det låter när proffsen spelar, säger Teir.

-Utbyte av erfarenheter är alltid bra, säger Peter Roos. Och våra finska kollegor har också mycket att lära av oss. Närpes är nog lite legendariskt på finskt håll. Det är många som känner till att det görs ett hårt jobb inom blåsmusiken här.

Sång och instrument klingade på fredagen glatt i Kyrkostrands-Jungmans skola. Under Temaveckan "Pröva på folkmusik" har daghemsbarn, skolelever och studerande fått bekanta sig med traditionella sånger.

- Vi har mellan tre och fyra grupper varje dag, så vi har fått träffa många härliga elever, säger hon och tillägger att eleverna är ivriga och lyhörda.

Marianne Maans Marianne Maans. Bild: Yle/Roger Källman

Folkmusiken till heders

Marianne Maans är folkmusiker och folkmusikpedagog. Hon är "spindeln i nätet" för projektet och får nu njuta av att se och höra hur barnen har roligt. Det är just att ha roligt som är huvudsaken, säger hon.

- Jag tycker det är fint att alla får pröva på att sjunga, spela och dansa. Redan under en lektion kan man lära sig väldigt mycket, säger Maans. (Vilket skulle bevisas: i inslaget från skolan framför barnen två sånger som de lärt sig på bara några minuter!)

Niklas Nyqvist Niklas Nyqvist Bild: Yle/Roger Källman

Återväxten diskuteras på seminarium

Den 24 oktober ordnas än en gång ett folkmusikseminarium i Vasa. Temat är "Folkmusik för barn och unga - framtidens traditionsbärare" och det som då tas upp är frågan hur det finlandssvenska musikaliska kulturarvet ska leva vidare.

I år tas än en gång återväxten inom folkmusiken upp. En del av det här är skolans roll.

Det första seminariets tema var folkmusikundervisning och en sak som efterlystes då var ett läromedel för skolorna. Sådana finns nu: böckerna "Folkmusik på dagis" och "Folkmusik i skolan", som har delats ut till alla svenskspråkiga skolor, förskolor och daghem i landet (PDF-versionen och ljudexempel finns på Folkmusiknätverket Lirarnas webbplats!)

Se också:
Folkmusiknätverket Lirarna
Finlands svenska folkmusikinstitut
Folkmusikfestivalen Vasa Folk

Laestadianernas sommarmöte Suviseurat hör till de största evenemangen som ordnas regelbundet i Finland. Nästa sommar väntar man 75 000 mötesdeltagare och 17 500 fordon till Söderfjärden 10 kilometer utanför Vasa. Mängden deltagare är större än vad det finns invånare i Vasa.

Glenn Björkqvist, Heikki Hurtig och Mikko Uljas. Glenn Björkqvist, Heikki Hurtig och Mikko Uljas. Bild: Yle

Det krävs också ett otal tillstånd, anmälan till och godkännande av myndighet. Det gäller allt från hygien och livsmedelshantering till vägskyltar och trafikmärken. Många myndigheter är inblandade.

- Det har till och med gjorts en kartläggning av fågelbeståndet, berättar Mikko Uljas.

Söderfjärden. Söderfjärden. Bild: Yle

Jordbrukarna hyr ut odlingsmark

2300 hektar odlingsmark är resultatet av ett meteoritnedslag för cirka 520 miljoner år sedan. Laestadianerna hyr ett 185 hektar stort område. Ett tjugotal markägare har gjort upp hyresavtal med fridsföreningen. Jordbrukaren Glenn Björkqvist är ordförande för hyresvärdarna och han är nöjd med samarbetet.
- Vi har sått in gräs som underlag, berättar Glenn Björkvist. Och vi får ersättning för utebliven skörd.

Heikki Hurtig är kontaktperson till jordbrukarna från fridsföreningens sida. Han är förväntansfull.

- Det är mycket spännande. Många som arbetar i organsiationen har tidigare erfarenhet av det här. Och de flesta har besökt Suviseurat sen barnsben och vet hur det går till.

En visualisering av Söderfjärden och Suviseurat 2015. Suviseurat som man tror att det kommer att se ut på Söderfjärden 2015. Bild: Yle

Omfattande talkoarbete

Endast två personer är anställda under ett par månaders tid, resten sköts med talkoarbete. Man har räknat ut att det går åt 10.000 arbetsdagar i talkoarbete före mötet och ungefär 9000 arbetsturer under själva mötet.

Omsättningen för hela projektet uppskattas till 3-4 miljoner euro. Talkoarbetet och noggrant planerad anskaffning håller prisnivån nere. En hel del utrustning kan användas under flera år, men det kostar förstås att lagra och transportera.

- Vi tycker ändå det är viktigt att hålla Suviseurat på olika ort varje år, säger Heikki Hurtig. Vi vill sprida vårt budskap.

Mötet inleds fredagen den 26 juni och pågår till måndagen den 29 juni. Motto är "Herren är mitt ljus och min räddning".

Sorktopparna håller på att gå till historien och den skogssorkstopp som väntades i år uteblir enligt Skogsforskningsinstitutet. Det här minskar också på antalet fall av sorkfeber.

Enligt en färsk doktorsavhandling försvårar klimatförändringen prognostiseringen av sorkår.
Att regelbundna sorktoppar uteblir påverkar också andra djurarter.

Många rovdjursstammar blir sannolikt mindre och likaså många mindre däggdjurs och fågelstammar eftersom fler rovdjur börjar jaga dem i stället för sorkar.

På fredagen på Aleksis Kividagen fick eleverna i Korsholms gymnasium besök av elever från Suomussalmi gymnasium. Besöket är ett sätt att stifta närmare bekantskap med det svenska i Finland.

Eleverna kom kvällen innan och har sovit hos sina värdfamiljer. Under sitt besök i Korsholm och Vasa har de hunnit se staden och följa med lektioner i gymnasiet. Nu är det dags för teater på svenska. I Wasa Teaters foajé står eleverna och väntar på att få gå och se pjäsen om Edit Södergran.

- Jag tycker att det är bra att höra svenska så att örat får vänja sig och jag har lärt mig en del nya ord, säger Viivi Kela.

- Jag tycker Vasa är en vacker stad och kanske jag kommer hit för att studera senare, säger Hanna Leinonen.

På svenska dagen, den sjätte november, är det dags för Korsholmseleverna att besöka Suomussalmi och då ska Jere Palojärvi visa dem runt.

- Suomussalmi är ingen stor stad, men jag ska visa dem vår skola och lite av hur vi har det i Kajanaland, säger Palojärvi.

- Jag tror att våra gäster från Suomussalmi har lärt sig att det kan vara bra att lära sig svenska, att de verkligen kan ha nytta av det, säger Patricia Granholm från Korsholms gymnasium.

Att spela på hemmaplan mot Grekland och Rumänien medför press. Alla i det finländska laget vet att "det är nu eller aldrig" som Finland skall ta sig till EM-slutspelet 2016 och då måste hemmamatcherna vinnas.

Roman Eremenko som gjorde ett av Finlands mål i öppningsmatchen i EM-kvalet mot Färöarna erkänner att det inte finns något annat alternativ än att ta poäng på hemmaplan.

- Vi måste förvalta våra chanser betydligt bättre än mot Färöarna. I bortamatchen mot Färöarna skapade vi massor med målchanser men lyckades bara sätta in tre bollar. Grekland kommer definitivt inte att ge oss lika många chanser.

Grekerna förlorade med 0-1 i sin öppningsmatch mot Rumänien, dessutom hemma. Rumänerna backade hemåt och litade på att man skulle få en chans på kontring, vilket man fick. Hur grekerna tänker taktiskt mot Finland är ett mysterium.

- Grekland har nästan alltid spelat defensiv fotboll men vi är beredda på allt, säger Eremenko. Vi är redo på lördag och vår taktik beror mycket på motståndarens.

Eremenko känner att han är i bra skick.
- Inte i toppskick kanske men i bra form i alla fall. I morgon är det bara att visa vad vi går för, avslutar Eremenko.

Polisen söker efter 74 – åriga Eija Järndahl som lämnade sitt hem på Hultvägen 22 i Jakobstad på fredagen. Järndahl som lider av demens har inte setts till sedan hon lämnade sitt hem på fredag.

Under natten till lördag har eftersökningar gjorts men utan resultat. Efterspaningarna har fortsatt på lördag morgon tillsammans med frivilliga räddningstjänsten Vapepa.

Eija Järndahl är kraftigt byggd. Hon har kort ljust hår, glasögon och pratsam. Vilka kläder hon bar då hon försvann vet man inte.

Polisen begär tips om Eija Järndahl och den som sett Eija kan ringa polisens tipstelefon 0295 - 44 05 13.

En man misshandlades i Karleby med ett ölstop natten till lördag. Mannen slogs i ansiktet med stopet utanför restaurang Seurahuone av okänd gärningsman.

Polisen ber om tips och den som sett händelsen kan ringa 0295 415 883.

Ett tåglok fattade eld på lördag morgon i Karleby på industriområdet vid hamnen. Konduktören lyckades själv släcka branden i lokets motor med hjälp av skumsläckare.

Tåget var på väg mot hamnen i Karleby och kom från mellersta Finland. Loket transporterade gods. Ingen person skadades i branden. Räddningsverket kom på plats för att kontrollera att branden var släckt.

Ungdomar i Helsingfors begår mest våldsbrott i Finland men unga i Vasa kommer inte långt efter, rapporterar Helsingin Sanomat på basis av Statsitikcentralen siffror.

I utredningen över hur många fall av misshandel med minderårig gärningsman som rapporterats i de 20 största städerna i Finland får Helsingfors siffran 5,4 per tusen invånare. Vasa är andra på listan med 5,1. Åbo är tredje sämst på listan med 4,7

Lugnast var ungdomarna i Salo under den undersökta perioden 2006-2013; 1,6 fall av misshandel per tusen invånare kom till polisens kännedom. Samtidigt hör 20 procent av Salos befolkning till ifrågavarande åldersgrupp medan endast 16 procent av huvudstadsborna gör det.

Esbo klarar sig näst bäst på listan med siffran 2,1, vilket förklaras med avsaknaden av ett klart geografiskt centrum och spridd bosättning.

Det märks var unga tillbringar sin fritid

Oroligheterna i Helsingfors förklaras med att det finns mycket sysslolösa unga i regionen och att många ungdomar från övriga håll i södra Finland tar sig till Helsingfors för att festa.

För Vasa gäller delvis samma sak; staden är en samlingsplats för unga från mindre orter i närområdena och en del av misshandelsfallen begås av ungdomar från andra orter.

Medeltalet för hela landet är 3,1 misshandelsfall per tusen invånare.

Det totala antalet fall av lindrig misshandel, misshandel eller grov misshandel har inte ökat under de senaste åren, uppger polisen.