Den kommunala självbestämmanderätten blir försvagad. Landsbygdskommuner kommer att få en orättvis kostnadsbörda för vården om kostnaderna styrs av åldersstrukturen i kommunerna.

I Närpes har man inte haft några bötesdygn på centralsjukhuset utan alla patienter har tagits hem till kommunen. Kostnaderna har hållits nere och legat 500 euro under genomsnittet per patient.

- Betalningssättet kommer att slå hårt mot sådana kommuner som har haft en effektiv vård i förhållande till behovet. Kostnaderna för vården, som efter reformen ska basera sig på åldersstruktur, blir högre, säger stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist.

"För stora vårdområden"

Närpes är också kritisk till de stora vårdområden och anser att fem vårområden inte behövs.

- I stället kunde staten kan styra specialsjukvården via en myndighet, som i en del andra nordiska länder. Närservicen kan produceras av primärkommunerna eller i samarbetsområdena, som i vårt fall är K5, säger Lindqvist.

Närpes tycker att jättestora områden inte gynnar det finlandssvenska.

"Svenskan drabbas"

- Det blir stora områden, där det finlandssvenska försvinner. Det blir inte ett enda organ med svensk majoritet när det gäller social och hälsovården i landet.

Huruvida påpekanden kommer att leda till några förändringar innan reformen träder i kraft återstår att se.

- Om alla kommuner och samkommuner i sina utlåtanden lyfter fram samma aspekter borde det ha betydelse.

"Bort från invånarna"

Lindqvist tror att grundlagsenligheten i social och hälsovårdsreformen kommer att prövas, men hur det slutligen skall lösas är en annan sak.

- Det verkar som om Finland går från ett decentraliserat sätt till ett mycket centraliserat styrsätt i den här reformen, där närservicen riskerar att bli styrd från fjärran och inte från invånarna själva, säger Lindqvist.

Det var tänkt att hjärtgruppen skulle enas under sitt möte på onsdagen. Men den kom bara halvvägs och fick boka in ett extramöte.

Arbetsgruppens utkast till rapport är 23 sidor långt. Under det fyra timmar långa mötet på onsdagen gick gruppen igenom sida för sida och nådde ända fram till sidan 17.

- Vi kom så långt att vi stannade där vid en rubrik, säger Hans Frantz, styrelseordförande inom Vasa sjukvårdsdistrikt och ordförande för arbetsgruppen.

Hette rubriken något om "kostnader"?

- Jo, så var det visst.

Tvisten där en av gruppens medlemmar, Michael Luther, inte håller med den övriga gruppen handlar om just kostnaderna för att bibehålla hjärtkirurgin jämfört med att skicka patienterna till Åbo och Tammerfors.

Vad säger då Luther om onsdagens diskussion?

- Vi är halvvägs nu. Det är ingen hemlighet att vi har olika åsikter.

Nästa möte hålls den 18 oktober som faktiskt är en lördag.

Enas om slutkläm

- Då tar vi vid där vi slutade, vid kostnaderna. Och sedan ska vi försöka enas om en slutkläm.

Frantz bedömer att det kan gå vägen.

- Vi har ju kommit rätt bra fram nu. Så det lovar gott.

"Vi måste se"

Och Michael Luther, hur ser han på möjligheterna att nå enighet?

- Det kan man ju inte svara på innan vi är färdiga. Vi måste se.

Fullmäktige behöver rapporten i november.

Jakobstads Sinfonietta verkar hamna i vågskålen. Orkestern kan tvingas lägga ned för att bildningsnämnden ska kunna nå sina sparmål.

800 000 euro. Så mycket ska bildningssektorn spara i Jakobstad nästa år enligt de ramar som fullmäktige gett.

Vill halvera kravet

Jacob Storbjörk. Jacob Storbjörk. Bild: Yle/ Luzilla Backa

I stället bad man om att slippa halva sparkravet, alltså 400 000 euro, eftersom man har en annan syn på hur grannkommunernas elever ska budgeteras samt hur eftis- och morrisverksamheten ska beräknas.

Sparåtgärder på drygt 200 000

Därefter började man faktiskt räkna in inbesparingar av olika slag. Till exempel skrotas den högre timresursen för elever med behov av särskilt stöd. Skolgångsbiträdenas antal kommer också att minskas.

Orkestern är väldigt viktig för YA:s och Novias musikutbildningar i staden

- Det är en rätt dyr verksamhet. Det handlar om 140 000 till 150 000 euro per år. Flera i nämnden sade att en nedläggning kunde vara en lösning, säger Jacob Storbjörk som i samma andetag konstaterar att orkestern är "väldigt viktig" för YA:s och Novias musikutbildningar i staden.

Permittera lärare?

- En annan lösning skulle vara att permittera lärare. Det diskuterades också.

Begäran om tilläggsresurser gick till stadsstyrelsen. Nämnden träffas igen om två veckor.

Vasatillägget för hemvård av småbarn förblir 250 euro. Men det krävdes en omröstning. Och det blev en riktig rysare.

Så sent som i fjol höjdes Vasatillägget från 200 till 250 euro. Tanken är att stödet, som betalas ut till familjer som vårdar sina småbarn hemma, ska leda till mindre dagvårdskostnader för staden.

250 eller 200?

Nu var frågan om stödet ska ligga kvar på 250 euro eller sänkas tillbaka till 200 euro. Det skulle ge staden en direkt inbesparing på 145 000 euro.

Frågan debatterades länge när nämnden för småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen hade möte på onsdag kväll.

Motförslag

Vi som ville behålla stödet tänkte att en sänkning kan leda till ökade kostnader på dagvården i stället,

- Det blev omröstning. Och det blev så jämnt det kunde bli. Det slutade 6-6, säger ordförande Pirjo Andrejeff, SDP.

Ordförande vägde tyngst

Men ordförandes röst avgjorde, och stödet bibehålls på sin nuvarande nivå.

- Vi som ville behålla stödet tänkte att en sänkning kan leda till ökade kostnader på dagvården i stället, säger Andrejeff.

Vasatillägget är ett så kallat selektivt stöd, ett frivilligt kommunalt tillägg till hemvårdsstödet.

Klockan 08:40 på torsdagen dyker han upp i etern, Herman Lindqvist. Då är han på besök i Vegastudion i Vasa för att diskutera sin bok "När Finland var Sverige"

Lindqvist är i Vasa för att hålla en temakväll på Ritz under onsdagen. Temat för kvällen är det samma som Lindqvists bok; de 700 åren när Finland och Sverige var samma land.

Också på sajten

Intervjun kommer att sändas direkt också på vår hemsida: svenska.yle.fi/osterbotten.

Alltså klockan 08:40 på torsdag.

Hur väl förberedda är vi på en cyberattack? Vad händer när våra alldagliga kommunikationer slås ut? Det diskuterades på Regionförvaltningsverkets tillställning i Vasa i onsdags.

Med på mötet fanns kommunala tjänstemän, representanter för räddningsverket, polisen och försvarsmakten.

Tomas Häyry Vasas stadsdirektör Tomas Häyry. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Mika Jylhä Kommissarie Mika Jylhä Bild: Yle/Joni Kyheröinen

- Vi diskuterar till exempel vad som krävs av kommunerna för att de ska kunna trygga sina funktioner vid en cyberattack, säger Jorma J. Pitkämäki, överdirektör på regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.

Vad kan hända under en cyberattack?

- Om dataprogrammen slås ut kan det betyda att vattenförsörjningen, eldistributionen och matdistributionen sätts ur spel, säger Pitkämäki. Det kan också röra sig om till exempel löner och pensioner inte blir utbetalda.

Samtidigt som man diskuterar och övar i Vasa, hålls en stor övning med samma tema i Birkaland. Tanken är att man efter övningarna ska samla in kommunernas och myndigheternas erfarenheter av övningen.

Risken för en cyberattack är inte något som var och en av oss går och tänker på dagligen. Så hur väl förberett är det finländska samhället för en attack?

- Vi är inte helt oförberedda. Men ärligt talat så litar vi på att det är fredligt och lugnt och att ingen vill skada oss med flit. Det kan vara lite blåögt, säger Pitkämäki.

Ta ett konkret exempel. Vad händer om polisens kommunikation slås ut? Hur håller man kontakten med patrullerna?

- Myndigheterna måste ha så kallade gammaldags metoder till sitt förfogande. Polisen måste försäkra sig om att de kan fungera också vid en krissituation, säger Pitkämäki.

Är vårt samhälle för beronde av datastyrda system?

- Vi har lite blåögt försökt skapa ekonomiska fördelar med hjälp av datastyrda system. Men om de inte fungerar, då blir det dyrt.

Vasa stad deltar gärna i krisövningar

På onsdag diskuterade man och i dag, torsdag, ska man öva. Vasa stads ADB-avdelning deltar i torsdagens övningar.

Stadsdirektör Tomas Häyry säger att staden deltagit i flertalet krisövningar och att det ger dem viktiga lärdomar om var man måste förbättra sin beredskap.

Häyry påpekar att stadens system, vad gäller till exempel energiförsörjningen, vattenförsörjningen och kommunikationerna i dagens läge är automatstyrda. Om systemen fallerar, finns också risken att samhället fallerar.

Hur väl förberedda är ni då?

- Relativt bra. Men världen förändras hela tiden och man måste följa med i utvecklingen, säger Häyry.

Så inom staden är man ganska bra insatta i hur man ska agera om systemen slås ut. Men medborgarna då, vad vet vi om hur staden agerar vid krissituationer?

- Kanske inte så mycket egentligen. Grunden i vår beredskap ligger i det att vi så långt som möjligt ska trygga en normal verksamhet. Och avsikten är att en krissituation ska synas och kännas så lite som möjligt för kommuninvånarnas del, säger Häyry.

SOTE och utlokalisering problem vid beredskap

Häyry talade också under onsdagens möte i Regionförvaltningsverkets utrymmen. Där lyfte han fram en del problem vad gäller beredskapen för olika kriser.

Bland annat social- och hälsovårdsreformens inverkan på möjligheterna att agera snabbt och effektivt vid kriser.

- Ifall det blir så att vi får fler samkommuner, vet vi att kommunikationen mellan samkommuner och kommuner inte alltid är helt oproblematisk, säger Häyry.

Reformen skulle alltså försvåra koordingeringen av hälsovården enligt Häyrys sätt att se på saken.

En annan sak som man inte har sett tillräckligt noggrannt på är hur kommunernas utlokalisering av tjänster påverkar krisberedskapen. Till exempel inom hälsovården.

- Det är inget fel i sig med utlokalisering. Men man har än så länge inte beaktat krisberedskapen tillräckligt när man utlokaliserar, säger Häyry.

Man borde alltså i större utsträckning avtala om att också de privata aktörerna ska ha en krisberedskap.

Bättre samarbete myndigheter emellan

Också försvarsmakten och polisen övar på torsdag vid Fågelberget i Korsholm. Deras övning har inte direkt med cyberattacker att göra. Målet är dock att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.

Kommissarie Mika Jylhä på Österbottens polisinrättning säger att polisens roll vid en cyberattack som slår ut samhällets datasystem inte är så olik polisens dagliga roll. Det vill säga upprätthållandet av den allmänna ordningen.

Polisen kan givetvis också själva bli utsatta för en cyberattack. Det scenariot är man förberedda på.

- Alla myndigheter är skyldiga att ha lösningar som kan tas i bruk om de dagliga systemen inte fungerar, säger Jylhä.

Så polisens roll är i stort sett den samma. Det är framförallt försvarsmaktens roll som ökar i betydelse vid krissituationer och yttre hot.

Är man från myndighetshåll på det klara med vem som leder och vid vilka tillfällen?

- I stort sett. Det mesta är styrt via lagstiftning, säger Jylhä.

I går onsdag bjöd pälsodlarna in rågrannar och sommarstugeägare för att bekanta sig med de miljöåtgärder som gjorts på farmområdet Vallarna i Jakobstad. Hoppet finns om bättre vatten i Fäbodaviken

Men ett problem oroar sommararstugeägarna. Ingen uppgörelse har nåtts om de privata markområden som ska dikas innan ett andra reningsverk kan bli verklighet.

Steven Frostdahl och Janken Holmberg Steven Frostdahl, Janken Holmberg, Vallan, farmområde Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

Den nya bassängen vid reningsverket i Vallarna. Den nya bassängen vid reningsverket i Vallan. Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

- Jag är positivt överraskad, säger sommarstugeägaren Boris Mattson efter besöket på farmområdet.

Mattson hoppas på vattenkvaliteten så småningom ska bli bättre i Fäbodaviken, även om det är en lång process. Steven Frostdahl är ombud för Svenska Österbottens Pälsdjursodlarförening och presenterade de åtgärder som gjorts på området.

Bland annat har ett befintligt reningsverk förnyats och fått en helt ny bassäng och nät under burarna ska hålla bort måsarna. Fosforvärdena håller sig också rejält under gränsvärdena.

Men ännu har sommarstugeägarna inte sett så stora förändringar.

- Vi hade badförbud i viken ännu i sommar fast förbättringarna påbörjats, och många måsar. Men då var förbättringarna på startsträckan. Det ska bli intressant att se hur det ser ut nästa sommar, säger sommarstugeägare Janken Holmberg.

Avgörande reningsverk

Men för det behövs ett andra reningsverk på farmområdet som är det största i Svenskfinland. Staden Jakobstad äger marken som själva farmområdet är byggt på, men marken runt omkring är privatägd.

Eftersom avvattning från myrar rinner rakt genom området är det nödvändigt att förbättra befintliga diken och gräva nya innan det nya reningsverket byggs. Med för mycket avrinningsvatten fungerar reningsprocessen inte.

Men staden har inte kommit överens med de markägare som berörs.

- Jag hoppas att staden och markägare kommer överens, så att det här projektet inte strandar. Mycket bra har gjorts men det nya reningsverket är avgörande för slutresultatet, säger Holmberg.

Anders Kronholm säger att två markägare ren sagt nej.

- Informationen har varit bristfällig och staden har inte velat förhandla. Markägarna har kallats in en och en för att skriva på ett papper. Vi är redo att förhandla, men det är ingen förhandling utan härskarfasoner, säger Anders Kronholm som själv inte ännu kontaktats.

Oansvariga myndigheter

Markägarna har ren tidigare känt sig överkörda då exempelvis ett skyddsområde på 30 meter kring farmen inte kan brukas. För det fick ägarna ingen ersättning. De upplever att myndigheterna inte tagit sitt ansvar. Markägarna hade gärna sett att staden tog över marken ren vid nyskiftet, men då var staden inte intresserad.

- Den är en stor industri, pälsfarmen, och staden borde ha ägt marken sen länge. Men till ett skäligt pris, säger Kronholm.

På staden Jakobstad säger tf. stadsgeodet Christer Tonberg att det kan hända att informationen till markägarna varit bristfällig och att sådant kan leda till svårigheter.

- Skogscentralen har skött dikningsplaneringen och kontakten med markägarna för stadens räkning. Det var kanske ett olyckligt upplägg. Stadens roll borde ha varit mera aktiv, säger Tonberg. Men det här torde gå att lösa i samförstånd.

Också Steven Frostdahl hoppas på en snart lösning.

- Vi hoppas att alla parter kan samlas kring förhandlingsbordet och nå en överenskommelse så att farmarna kan fortsätta med de miljöförbättrande åtgärderna, säger Frostdahl.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) beslut att välja Åsa Salvesen till ny chef för Wasa Teater förvånar direktionen för Wasa teater.

Direktionen hade efter att ha hört personalen föreslagit Håkan Omars som chef.

- Personalen röstade med siffrorna 23-14 för Omars. Det var ju ganska tydligt, säger Ulla Granfors, ordförande för direktionen för Wasa Teater.

Wasa Teater ska renoveras under minst ett år för att kunna fira sitt 100 års jubileum i nyrenoverade lokaler år 2019. Under renoveringsperioden kommer teatern troligen att gästspela runt om i regionen på UF lokalers scener och då det behövs det enligt direktionen en mångkunnig teaterchef med regional kännedom.

- Jag kommer inte ihåg att Söfuk tidigare skulle ha gått emot direktionen vid ett val av teaterchef, säger Granfors.

Läs också:
"Visst ska man ha roligt på teatern"
Blandade reaktioner vid Wasa Teater efter chefsval

Närpes vill bli tvåspråkig stad. Annars går staden miste om över två miljoner euro i statsandelar i och med statsandelsreformen som träder i kraft efter årsskiftet. Det är väl bara att hänga med, säger Närpesborna.

Christer Nordman Christer Nordman Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Det vill stadsstyrelsen att Närpes gör, för att komma åt de statsandelar som de skulle förlora i och med att statsandelsreformen nästa år.

- Vi måste väl följa med i utvecklingen. Vi blir väl ensamma som svenska här annars. Men svenskspråkig service måste vi ha, säger Jan Lindeman.

- Jag tycker det är en positiv sak om alla kommuner eller städer blir tvåspråkiga. Kanske vi får hit mera fabriker. Det är ok om Närpes blir tvåspråkigt, säger Christer Nordman.

Pressinformationen delvis på finska

Stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist höll en del av tisdagens pressinformation på finska eftersom också en av regionens finska tidningar var på plats, vilket inte hör till vanligheterna i Närpes. Närpes är en av Finlands tre enspråkigt svenska städer. Larsmo och Korsnäs är de två andra.

Orsaken till att Närpes vill ansöka om frivillig tvåspråkighet är att statsandelsreformen, som träder i kraft efter årsskiftet inte längre gör det möjligt för enspråkigt svenska kommuner att ansöka om statsbidrag för svenskspråkiga elever. Det kan endast tvåspråkiga kommuner göra.

- Det är en helhet. Vi förlorar ungefär 1,25 miljoner efter en övergångstid på några år. Det har att göra med vår åldersstruktur, att vi har fler äldre än medeltalet. Ersättningen för de allra äldsta invånarna minskar. Vi har väldigt få sjuka fast vi är lite äldre än andra, men där ökar sjukfrekvensen. Och så förlorar vi statsbidraget vi har fått för svenskspråkiga elever, säger Hans-Erik Lindqvist.

Har samma utgifter som tvåspråkiga

Om Närpes vore tvåspråkig stad skulle de få 2,1 miljoner euro mer i statsandelar. För oavsett språklig status, har Närpes stad de facto redan de kostnader som svenskspråkigheten innebär.

- Vi har ju ganska mycket extra kostnader för finlandssvenskt skolmaterial och för att eleverna får extra undervisning i finska. Allmänt sett i hela administrationen har vi mycket översättningar, det kommer mycket text på finska som översätts till svenska. Undervisningen ordnar vi på det sättet att vi köper tjänster av grannkommunerna så att de finska eleverna får undervisning på finska. De flesta utgifter, som kommer upp i en officiellt tvåspråkig kommun, har vi, säger Lindqvist.

Närpes-Närpiö, Pörtom-Pirttikylä, Pjelax-Piolahti, Övermark-Ylimarkku. I Närpes finns endast några få ortnamn som har en finsk översättning. Skrattnäsvägen blir sannolikt Skrattnäsintie när vägskyltarna börjar översättas.

Finska elever får egen sektion

Det blir de synliga förändringarna. De viktigaste mera formella ändringarna sker inom bildningen. En tvåspråkig kommun måste ha en nämnd för båda språken inom bildningen, alternativt en bildningsnämnd och en sektion för minoritetsspråket.

- Om vi blir tvåspråkiga skulle de finskspråkiga få en sektion inom bildningen. Fast vi köper upp servicen av grannkommunerna, så är det bra att ha en sektion som diskuterar de finskspråkiga elevernas möjligheter och rättigheter, säger Lindqvist.

En kommun kan frivilligt ansöka om att bli tvåspråkig. Det fastslås vid en förordning för tio år i gången. Perioden började 2013 och pågår till 2022. Det betyder att Närpes måste vänta till år 2022 om man inte ändrar språklagens femte paragraf.

Den ändringen i språklagen hoppas stadsstyrelsen i Närpes kunna påskynda med att ta ett beslut i fullmäktige nästa måndag att ansöka om status som tvåspråkig stad.

Korsholms socialnämnd jobbar med budgeten för nästa år, men lyckas inte nå ramarna. Det beror på det nya serviceboendet Elvira.

Det är egentligen en nollbudget jämfört med årets.

Men de kostar.

Enligt Birgitta Söderback (SFP), ordförande för socialnämnden, rör det sig om 1,2 miljoner euro på årsbasis.

"Måste väl finnas pengar"

- Har man en gång valt att bygga ett nytt serviceboende så måste det väl finnas pengar för att driva det.

Så resonerar Söderback och nämnden när de föreslår att de ska få överskrida ramen för 2015 med ungefär 400 000 euro.

"En nollbudget"

Ramen är på 17,7 miljoner euro. Nämnden hoppas få använda 18,1 miljoner.

- Det är egentligen en nollbudget jämfört med årets om man tar de 24 nya platserna i beaktande, resonerar Birgitta Söderback.

Stadsstyrelsens ordförande i Nykarleby, Jan-Erik Högdahl (Sfp) har varit med länge i politiken, de senaste tio åren som stadsstyrelseordförande. Vid årsskiftet kommer en ändring att ske, då blir det vaktombyte både stadsstyrelse-och fullmäktigeordförande posterna.

Jan-Erik Högdahl ersätts av Maria Palm (Sfp) och Bo Kronqvist (Sfp) av Elli Flén (Sfp).

- Vi har en deal om byte på de här posterna vid årsskiftet och det börjar nog vara dags för min del, det går för mycket rutin i det hela säger Jan-Erik Högdahl.

Vad händer i Nykarleby kring de stora reformerna?
I Nykarleby har motståndet mot en kommunreform varit hårdnackat hela tiden och någon förändring lär inte vara aktuell nu heller.

- För Nykarlebys del tror jag inte alls på kommunreformen, vi har ett så klart nej i fullmäktige, säger Högdahl.

Hur ligger det till med vårdreformen då?
- Alla sex partiledare verkar vara eniga, hur de skall få det att fungera återstår att se, om alla är eniga kommer det väl att genomföras på sätt eller vis, tror Högdahl.

Nykarleby anser att Österbotten borde ses ett produktionsområde av service inom social-och hälsovården om vårdreformen blir av , Österbotten borde inte splittras. Varför?

- Vi skulle vilja rädda sjukvården så att vi åtminstone har ett sjukhus motsvarande Vasa centralsjukhus som det är idag. Jakobstadsområdet är ett för litet område för att vara produktionsområde, risken är stor att Malmska sjukhuset är för litet för att kunna organisera vården, tror Jan-Erik Högdahl.

Vem vill och kan bli kommunalpolitiker idag?
Den som vill arbeta med politik och speciellt på styrelseordförandenivå får vara beredd att satsa mycket tid på arbetet. Jan-Erik Högdahl hade 220 möten 2012 och eftersom mötena också kräver förberedelser kan inte vem helst ägna sig åt politik, i Högdahls fall är det ett halvtidsjobb tidsmässigt.
Vem har tid med sånt idag, är det bara pensionärer som har möjlighet till det engagemanget?

- Man måste ha en väldigt bra arbetsgivare eller vara privatföretagare, skrattar Jan-Erik Högdahl till svar.

Åttondeklassisterna från Kristinestads högstadium får denna vecka prova på arbetslivet. Studiehandledaren Peter Grannas berättar lite mera om vad praon egentligen går ut på.

Isabella Hanses och Amelia Bondegård Bild: YLE/Ellen Hagback

De som blev intervjuade var: Charlotta Santamäki på tidningen Sydösterbotten, Nikita Yli-Valkama och Josefine Ingves på Salong Camilla Rosendal, Sami Nyholm och Oscar Björklund på Varuhuset Talas, Isabella Hanses och Amelia Bondegård på Café Amanda, Alexandra Komsi och Emma Nyholm på Café Jungman.

- Det som är sämst med praon, är att man inte får sluta tidigare, säger Sami Nyholm.

Ellen Hagback

Nuvarande försäljnings- och marknadsföringsdirektör Catarina Fant slutar och kommer att börja arbeta vid Wärtsilä. Wasaline meddelar att rekryteringen redan har startat för att hitta en ny försäljnings- och marknadsföringsdirektör.

- Det har varit fantastiskt att vara med om att bygga ett nytt brand för regionen. Nu är det dags att göra något annat, säger Fant i ett pressmeddelande.

Fant säger också att intresset för Wasaline varit stort och nya utmaningar kommit varje dag.

- Med ett litet team har vi byggt upp ett brand som idag är känt över hela Norden.

Vd Peter Ståhlberg vid Wasaline säger att det är en förlust för bolaget att Fant slutar.

- Men vi är glada över det jobb Catarina gjort och vi önskar förstås henne lycka till med de nya utmaningarna, säger Ståhlberg i ett pressmeddelande.

Författaren och populärhistorikern Herman Lindqvist är på turné i Österbotten för att prata om sin bok När Finland var Sverige. I femtio år har hans missionsuppdrag varit att informera svenskarna om Finland. Det går ganska dåligt, säger han själv. Varje morgon när man vaknar får man börja om från början.

"I go places. Jag har varit i Ouagadougou och Kota Kinabalu, men aldrig i Petalax."

- Vissa kolleger visste mer om indianstammar i Sydamerika än om Finland eller finlandssvenskarna. Jag blev chockad. Finland och Sverige har varit samma land i 700 år, ändå tycktes det vara väldigt okänt och är det fortfarande hos många svenskar, säger Lindqvist.

Han kallar det sitt missionsuppdrag, kallet att upplysa svenskarna om den östliga delen av den forna stormakten. Varför svenskar inte är intresserade av Finland har många förklaringar.

Inte till Joensuu på semester

- Dels tycker man i Sverige att Finland inte är speciellt sexigt. Om du bor i Umeå eller Luleå kan det finnas närmare känslomässiga och andra band. Men bor du på den svenska västkusten åker du inte till Joensuu på semester. Kombinationen av geografisk belägenhet och ren okunskap är en förklaring. Det behövs mer information. Jag ger inte upp.

Herman Lindqvist i God morgon Österbotten Författaren Herman Lindqvist gästar Herman Lindqvist Bild: Yle/Roger Källman

- Man kommer till den situationen förr eller senare. Men de ansvarsfulla politiska partierna är ju emot att avskaffa svenskundervisningen, så den lever nog vidare ett tag. När ni blir för pessimistiska här i Finland ska ni tänka på att det aldrig i historien funnits så många människor med finsk bakgrund som talar svenska som i dag. Räknar man de 800.000 sverigefinnarna blir det över en miljon.

Kungligheter fascinerar

Herman Lindqvist har skrivit 58 böcker. En stor del av dem handlar om kungligheter. De upphör aldrig att fascinera. Speciellt den tid då kungen var enväldig och bestämde allt.

Herman Lindqvist i God morgon Österbotten Herman Lindqvist Bild: Yle/Roger Källman

Den nuvarande kungen har Herman Lindqvist fått följa med på nära håll då han fick uppdraget att skriva en bok om kungen till dennes sextioårsdag.
Det blev totalt femton en timme långa ensamma möten med kungen på slottet. En förmån, säger Lindqvist.

- Man behöver inte vara kungatokig eller monarkist för att ta vara på tillfället att komma in bakom kulisserna i dagens svenska kungahus. Hur fungerar de, hur pratar de, hur är de klädda? Det var oerhört intressant för en journalist och iakttagare.

Kung Carl XVI Gustaf har humor, säger Lindqvist. Och den kommer bäst fram när man sitter och pratar med honom på tumanhand.

- Annars kan han ju vara lite socialt hämmad, och fungerar inte alltid så bra hos allmänheten.

Tänker att nästa bok blir bra

Den senaste boken Herman Lindqvist skrivit kom ut för tre veckor sedan och handlar om Erik XIV. Nästa bok är redan på gång. Har man hunnit skriva 58 böcker under sina 71 levnadsår innebär det att skrivandet går i rasande fart. Vissa år har Lindqvist skrivit fyra böcker. Numera blir det bara en per år. Det gick bättre när man var ung, säger han. Själva skrivandet tar vanligen tre månader.

- Då skriver jag från fyra på morgonen till klockan sju-åtta på kvällen sju dagar i veckan tills boken är klar. Jag har en otroligt stark självkritik. I allmänhet tycker jag inte att någon bok är bra. Jag tänker alltid att nästa ska bli bra. Men tre av mina böcker är jag någorlunda nöjd med, säger han.

Favoriterna är När Finland var Sverige (2013), Napoleon (2004) och Mordet på Axel von Fersen (2006). Vilka böcker är ännu oskrivna?

- Jag har en lista på femton böcker som jag tänker skriva innan jag dör, men den kommer att bli längre, för jag tänker inte dö då heller.

Nästa bokprojekt handlar om Sveriges kolonier. Svenskarna hade tre riktiga kolonier, men det fanns flera koloniprojekt som aldrig blev av.

- Det var skojare som kom till Gustaf III. Då kunde man ju inte googla folk. Om det kom en gentleman som såg ut som en gentleman, var expert på handel, hade rekommendationsbrev, pratade många språk, och erbjöd Sverige en koloni i Indonesien trodde man honom. Mannen i fråga var holländare och hette Bolt, han fick bli guvernör och svensk adelsman och försågs med ett skepp. Han försvann. Kolonin kallades för Boltholm och den har ingen hittat ännu.

Vasa sjukvårdsdistrikt måste betala ungefär fem miljoner euro för vårdfel. Patientförsäkringscentralen ger ingen pardon. Pengarna måste komma i år.

Det är inte bara Österbotten som drabbas, utan alla sjukvårdsdistrikt är med och delar på betalningen.

Totalt rör det sig om 183 miljoner euro som Patientförsäkringscentralen måste få in på grund av en lagändring år 2009. Sjukvårdsdistrikten ska ersätta alla patientskador som är en följd av vårdfel.

Extra utgifter

- Den har gett oss extra utgifter. Kommunerna skickar oss numera också räkningar för rehabiliterande bostäder. Vi måste kunna täcka de här extrautgifterna, säger Janne Silfverberg, informatör på Patientförsäkringscentralen.

För sjukvårdsdirektör Göran Honga kom miljonskulden överraskande och plötsligt, och enligt Vasabladet hoppas han få anstånd för betalningen, helst till nästa år.

Måste betalas i år

Men det går knappast för sig, säger Patientförsäkringscentralens direktör Asko Nio till Yle Österbotten:

- Vi kan egentligen inte skjuta upp de här inbetalningar. De ska synas på bokslutet redan för detta år.

Vi bestämde träff med soulbandet The Napkins och åkte till Jakobstad. Där snackade vi om den nya skivan, favoritlåtar och varför det är så fint att skrika ut sin ångest i soulmusik.

Jakobstadsbandet The Napkins har precis kommit ut med ett nytt album: World on a string, som består av nio härliga soullåtar.

- Jag är väldigt stolt och nöjd med den här skivan och jag tror den kan bjuda in en stor skara lyssnare. Materialet är väldigt varierande, och förhoppningsvis kan många kan ha glädje av den, säger sångaren Charlotta Kerbs.

World on a string är The Napkins andra album. Det första, A better day, kom ut 2011, och då gjorde de allt själva. World on a string är knutet till ett litet österbottniskt skivbolag.

- Det är skönt, för när skivan är klar så är man så trött av allt jobb. Då är det fint att ett skivbolag kan sköta marknadsföringen, så kan vi koncentrera oss på musiken, säger Anders Sjölind, som spelar trumpet i bandet.

Fyra magiska dagar i studion

Bandet har jobbat i ungefär ett år med skivan, fast vissa av låtarna nog är lite äldre än det, och har utvecklats åt olika håll under åren de spelat dem på olika konserter och spelningar.

- För ganska exakt ett år sedan spenderade vi fyra dagar i en studio i Bennäs. Det var fyra magiska dagar, när vi fick låtarna på band, säger Charlotta.

Hela skivan är inspelad live. Det betyder att bandet spelar låtarna ihop, och att inga av instrumenten är inspelade var för sig. De flesta låtarna är baserade på improvisation, så det krävdes nästan att de spelades in på det här sättet.

Betyder det här att låtarna är annorlunda varje gång ni spelar dem?

- På basen improviserar jag ganska mycket, så det är nog sällan jag spelar dem likadant, säger basisten Mats Ödahl .

- Det var exceptionellt kul att göra det här albumet, och utmanande. Det är alltid speciellt att gå in i en studio, det är en så helt annan situation än att spela live. Det finns en risk att man börjar spänna sig eller överanalyserar allt. Men nu kändes det väldigt naturligt. Jag var tillsammans med min Napkins-familj och vi jammade och hade roligt, säger Charlotta.

The Napkins musik har sin bas i soulen

- Musiken har mycket influenser från 60-tals soul, till exempel från Otis Redding och olika Motown-band. Jag har också lyssnat mycket på Janis Joplin. Sedan kombinerar vi det med vårt eget moderna sound, så musiken är definitivt retroinfluerad, säger Charlotta.

- Att vi har 60-tals influenser har vi också mycket att tacka vår mixare Stefan Backas för. Han har fått ett gammalt och skitigt sound till hela skivan som gör att det känns gammalt på något vis, säger Anders.

- Jag var ju inte med själv på 60-talet, men jag inspireras av den här andan att det inte var så polerat. Man tog vad man hade och gjorde musik av det. Det blir liksom mer ärligt på det här viset, när det inte är så polerat och snyggt, säger Charlotta.

- Det är ett fulsnyggt sound, avslutar Mats.

En heavykille med nitar som vickar på höften

The Napkins har inte riktigt någon speciell målgrupp för sin musik, utan har märkt att den brukar tilltala de flesta.

- Vi har en väldigt bred målgrupp. Vi har sett allt från små barn till 80-åringar som gillar vår musik när vi spelar live, säger Mats.

mats ödahl, charlotta kerbs och anders sjölind spelar i The napkins. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth

- Och så någon heavykille med nitar och läder som står och vickar på höfterna, säger Anders.

- Som liveband bjuder vi mycket på oss själva. Jag försöker få så många så möjligt att känna sig välkomna in i Napkins värld. Det är gemenskapande musik, som går hem till en bred publik, säger Charlotta.

En riktigt stor Napkinsfamilj

Bandet är stort, nio personer för att vara exakt. Tidigare var de till och med elva stycken, men nu har en gitarrist och en keyboardist lämnat bandet. Oftast är hela bandet med när de åker ut på spelningar. Ifall någon har förhinder tar de in en vikarie istället.

- Många av oss är upptagna musiker och har flera olika projekt på gång, så det kan vara ganska utmanande att få ihop alla. Men för att få det rätta soundet är alla viktiga, säger Charlotta.

Är det någonsin jobbigt att vara så där många?

- Lotta drar ihop alla övningar, så fråga Lotta, säger Mats.

- Jo, nog är det en del jobb. Bara för att boka en övning så måste jag skicka meddelanden till nio personer, och få till en tid som passar alla. Det krävs mycket koordinering. Det är också en utrymmesfråga när det gäller spelningar. Vi ryms inte på vilken scen som helst. Men vi har också fått mycket positiv feedback för att vi är många. Folk tycker att det är visuellt spännande att se ett så stort band, med blåskvartetten som har sina fina moves, säger Charlotta.

I går (9.10) spelade The Napkins på ett alldeles fullsatt After Eight. Luften var tjock, men människorna var glada och snålade absolut inte med applåderna. Själv stod jag och glädjedansade och försökte knäppa bilder samtidigt.

The Napkins på After Eight

Charlotta skriver om hjärta och smärta, och gråter en skvätt

Alla i bandet har bakgrund i Musikhuset i Jakobstad, och det var också där som bandet startade. Nu bor ungefär hälften av gänget på annan ort, men Jakobstad är fortfarande bandets hemort. Det är här de träffas och övar, och det är Charlotta som gör all musik, som sedan läggs ihop till ett trevligt paket av hela bandet.

- Jag skriver om hjärta och smärta. Åtminstone på den nya skivan så har det blivit så. Det är väl en stilmässig grej också. Det känns naturligt, och jag vill skriva om livets olika skeden. Det är kärlekshistorier, både positiva och mindre positiva sådana, säger Charlotta.

Är det lättare att skrika ut sin ångest i soulmusik?

- Det är väl därför det heter soulmusik. Det kommer från själen, säger Anders.

- Mina texter är ganska banala och enkla. Det är inga djupa filosofiska utläggningar. Jag uttrycker det på ett enkelt sätt, men de enkla orden rymmer så många känslor. Soulmusiken är ett forum där man får känna och ge uttryck för hela känslospektrat, säger Charlotta.

Tre favoritlåtar

Vi avslutar med att bandet får välja ut sina favoritlåtar från skivan.

So now it’s done, it’s all over.
I walk away with your love on my shoulders.
- Textrad från låten All over

- Jag säger nog All over. Det är något magiskt där med Lottas text och musiken. Den börjar jättelugnt och sedan bara växer den och avslutas med ett mega gitarrsolo. Publiken brukar gilla den också. Som trumpetist är det sällan jag lyssnar på texten. Jag tycker mer om instrumental musik, men All over är den enda Napkinslåt som jag kan texten till, och det säger en hel del. Den lämnar avtryck, säger Anders.

- Jag tycker bäst om Stay. Jag tycker vi fick till bra energi på den, säger Mats.

- För mig så betyder Runaway train väldigt mycket. Emotionellt så rymmer den jättemycket, iallafall för min del. När vi bandade in den var det också väldigt omvälvande. Det var stora känslor, så jag fick ta en paus och torka tårarna en stund emellanåt, säger Charlotta.

På lördag (11.10) spelar The Napkins på Doo-Bop Club i Vasa.

Har du inte möjlighet att se bandet live rekommenderar jag en lyssning här under. Låtarna är medryckande, Charlottas röst är som alltid alldeles ljuvlig och det där skitiga 60-tals soundet de snackar så varmt om, det hörs verkligen.

Anders Östergård har utnämnts till överdirektör för Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) i Södra Österbotten.

Jobbet är tillfälligt tills statsrådet besluter om tillsättandet av ny överdirektör från och med den första januari.

I dagsläget är Östergård direktör för trafik och infrastruktur vid NTM-centralen i Södra Österbotten. Det jobbet kommer han att ha kvar och vid sidan om sköta överdirektörsjobbet.

Det är näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) som utsett Östergård.

Social och hälsovården i Karleby överstiger årets budget med närmare sex miljoner euro. Bland orsakerna finns boendetjänster för äldre och specialsjukvård.

Under 2000-talet har social- och hälsovården i Karleby överskridit budgeten varje år förutom ett.

I Kronoby lyckas social- och hälsovården bättre. Det här året kommer man att landa på en halv miljon euro mindre än vad budgeten medger. Sparet har lyckats bäst inom specdialsjukvården och i vårdkedjan.

Av de 47 ledamöterna som Yle fick tag på anser 17 att Vasa borde tillhöra Åbo vårdområde. Men lika många vill antingen inte uttala sin åsikt eller har ännu inte tagit beslut i frågan.

Anna Bertills (SFP) anser att Åbo är det tryggaste alternativet.

Anna Bertills Bild: YLE/Nanette Forsström

Maria Tolppanen Maria Tolppanen (Sannf) kandiderar i Vasa valkrets. Bild:

- Jag motiverar mitt svar regionalpolitiskt och språkmässigt. Åbokopplingen tryggar sjukhusets status i framtiden. För om Vasa ska ha ett fullservicesjukhus med sina specialiteter är Åbo det mest trovärdiga och tryggaste alternativet för oss.

Maria Tolppanen (Sannf) anser då igen att Tammerfors känns mera naturligt.

- Det tar allt för lång tid att åka till Åbo. Att höra till Tammerfors är mycket smidigare, säger Tolppanen som inte anser att språkfrågan borde spela in i beslutet om vilket vårdområde Vasa ska höra till.

- Det är ju så att alla läkare som är utbildade i Finland blir det på två språk. Både finska och svenska, Det här gäller också den övriga vårdpersonalen. I Tammerfors ska alla svenskspråkiga få vård på sitt eget modersmål, säger Tolppanen.

May-Gret Axell (KD) svarade så här i vår enkät:

- Kustområdet är betjänt av att enhetligt föras över i ett område. Språkligt torde betjäningen fungera smidigare.

SFP är positiva till Åbo

Tio av de sjutton ledamöter som anser att Åbo vårdområde är att föredra, tillhör SFP.

Lars-Erik Wägar motiverade sitt svar så här:

- Jag anser att Vasa borde finnas på samma "front" som alla omkringliggande kommuner frånsett Laihela som inte har tagit ståndpunkt. Alltså borde Åbo vara det naturliga alternativet vilket också Österbottens förbund och sjukvårdsdistriktet har ansett.

Thomas Öhman resonerar som följer i sitt svar:

- Jag har i offentligheten redan tagit en klar ställning för Åboinriktningen. Det finns ingen annan möjlighet om vi vill bevara ett sjukhus med dygnetruntverksamhet i Vasaregionen.

Många har ännu ingen åsikt

Av de 47 ledamöter som svarade på enkäten har ännu inte någon klar åsikt i frågan. Anneli Lehto (VF) svarar att hon har flera frågor än svar angående vårdreformen och kan därför inte ha någon åsikt.

Det anser också Riitta Pääjärvi-Myllyaho (C).

- Vårderformen har utvecklats mycket sedan beslutet om att Vasa borde tillhöra Åbo vådrområde, Jag kan därför inte i det här skedet inte ge något slutgiltigt svar.

Av de 67 tillfrågade ledamöterna är det 17 stycken som antingen inte vill uttala sig om sin åsikt eller ännu inte tagit ett beslut i frågan.

På måndag kommer frågan upp för avgörande i fullmäktige.

Åbo universitetscentralsjukhus: 17 (SDP 3, Gröna 2, Saml 1, SFP 10, KD 1)

Tammerfors universitetscentralsjukhus: 9 (C 3, Sannf 2, VF 1, Ryhmä Helin 1, Saml 1, KD 1)

Nytt vårddistrikt som motsvarar gamla Vasa län: 4 (SDP 1, Sannf 1, VF 2)

Berättar inte/Har inte fattat beslut: 17 (SDP 7, Gröna 1, VF 1, Sannf 2, Saml 3, SFP 1, Saml 1, C 1)

Gick inte att få tag på: 20 (SDP 3, Sannf 3, Saml 9, SFP 4, KD 1)

Stefan Damlin, vd på Wärtsilä, är en av de som tycker att laboratoriet är viktigt.

- Det är en väldigt viktig investering för hela regionen. För oss är det viktigt eftersom det där ska finnas motorer som man kan göra olika forskningsprojekt och tester på.

Henrik Jåfs driver sitt båtföretag intill Brändöbron och vill inte flytta

Förutom Wärtsilä är alltså Vasa universitet en stark pådrivande kraft vad gäller laboratoriet. Vasa stad driver också på. Dels som markägare, dels med tanke på de nya arbetsplatser som kan skapas.

Hundratals arbetsplatser

- Där kommer att finnas ungefär 500 arbretsplatser där i framtiden, Det här projeketet skulle vara början på den utvecklingen. Alla vet att det här är en viktig sak.

Varför går det då så trögt? Jo, staden har inte lyckats få bort båtföretagaren Henrik Jåfs och hans F&M Boats från den attraktiva tomten intill Brändö bro.

Är utan avtal

Han äger byggnaderna men arrenderar marken. Något avtal har han däremot inte sedan förra hösten, ändå är han kvar. Nyligen gick staden till tingsrätten för att vräka honom. Jåfs står på sig och tror att han håller ut ett år.

- Det skulle väl vara vara nästa höst som jag flyttar bort, alltså nästa år. Sedan har jag bekanta och båtägare som tycker att jag ska stå på mig och försöka få området skyddat på grund av sin gamla historia.

Är du en person som tycker om att obstruera?

- Nej, inte är jag det, inte.

Staden har föreslagit alternativa tomter för Henrik Jåfs, till exempel ett område i Kronvik som han är missnöjd med. Nu, sedan sjöbevakarna lämnade Smulterö, har hans blickar fallit på det området.