Vad är det som händer i våra hjärnor då vi känner lycka, sorg, ilska, besvikelse, kärlek? Det vet Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi vid Lunds universitet.

Ellervik har bland annat skrivit boken "Njutning: berättelser om kärlek, känslor och kemi". Han är också en omtyckt föreläsare.

- Vi har i vår hjärna ett belöningssystem, som har ett antal uppgifter. Bland annat ska det ge oss en belöning då vi gör något bra, som gör att vi överlever.

Till exempel då vi äter god mat triggas belöningssystemet. Samma system arbetar för att vi ska sprida våra gener, alltså föröka oss. Därför blir vi lyckliga av en förälskelse.

På tisdagen föreläste Ulf Ellervik för gymnasiestuderande i Vasa. Temat var just "Kärlekens kemi" och Ellervik analyserade då var kärlek är, ur ett kemiskt perspektiv.

Lyckans kemi - en kortkurs

I hjärnan har vi massor av hjärnceller, som är sammankopplade i så kallade synapser. I synapserna sker en kemisk överföring av information. Det finns minst ett tjugotal neurotransmittorer, signalsubstanser som fungerar på olika sätt.

- Tre av dem: dopamin, noradrenalin och serotonin är ovanligt viktiga i vårt belöningssystem. När de är i balans, då mår vi bra, säger Ellervik.

Då halterna av de här tre substanserna går upp och ner svänger humöret: vi blir glada, ledsna, deprimerade eller kanske rentav maniskt lyckliga.

Den kemiska balansen går att förändra. Det finns ämnen som liknar de naturliga signalsubstanserna och som tas upp av kroppen. Det här kan användas som till exempel antidepressiva läkemedel, men också som drog, för att ge ett rus.

- Amfetamin, till exempel, det liknar dopamin, men det här är ju livsfarligt och man kan förstöra sin förmåga att känna lycka, säger Ellervik.

Inte bara lycka

Alla känslor styrs av kemi. Ulf Ellervik är fascinerad av rädsla, som ger ett påslag av ämnet adrenalin.

- Det gör oss väldigt alerta, för att vi ska överleva. Sen får vi en lyckokänsla, då vi har överlevt! Det är därför vi håller på med extremsporter, ser på skräckfilm och så vidare.

Ellervik säger att en massa fenomen är kopplade till vårt belöningssystem. Det är till exempel inte fullständigt klart varför vi njuter av konst eller musik.

- Det är belöningssystemet som slår in igen, men det är inte så tydligt varför det gynnar vår överlevnad.

Tredje boken på gång

Ulf Ellerviks första bok hette "Ond kemi" och handlar om allt man inte ska göra med kemi. Inspirationen till den kom ur vad femtonåringar brukar säga att de vill veta mer om.

- Det är sällan atomer och molekyler, däremot vill de veta mer om gifter, droger, sprängämnen - hela den där farliga biten med kemi!

Den andra boken "Njutning - om kärlek och känslor" handlar om aktiv lycka. Den är löst baserad på de sju dödssynderna - som ju alla handlar om förbjuden njutning.

Som bäst arbetar Ulf Ellervik på en tredje bok, som ska utkomma hösten 2015. Den heter "Liv".

- Hur har livet uppstått, vad är liv, hur länge kan vi leva och varför dör vi? Alla de stora frågorna!

Förslaget om närfullmäktigen i framtidens storkommuner kan leda till en ny lagstiftning. Det är utredningsmännen för Vasaregionen, Ossi Repo och Jan-Erik Enestam som kommer med förslaget och finansministeriet har visat intresse.

- Vi för en dialog med finansministeriet och de har varit intresserade av vår idé om närfullmäktigen. De funderar om det kunde gälla övriga delar av landet och om det skulle behöva stiftas en ny lag för det, säger Enestam.

Jan-Erik Enestam Jan-Erik Enestam Bild: Yle/Anna Ruda

Närfullmäktigen skulle enligt förslaget väljas i samband med fullmäktigevalet. Det skulle göras genom två listor, en a-lista för det stora fullmäktiget och en b-lista för närfullmäktiget.

Förslaget kommer som en följd av att frågan om närdemokrati i storkommuner stötts och blötts en längre tid. Närfullmäktigens uppgifter skulle vara att se till att bland annat service och språkfrågor sköts på rätt sätt i närområdet. Det stora fullmäktiges uppgifter skulle bland röra koncerntjänster och konkurrenskraft.

De kommunutredningar som startades i våras ska vara klara till årsskiftet.

Läs också:
Närfullmäktige på förslag i nya Vasa
Sydösterbotten får eget fusionsförslag

Hjärtgruppen ska enas i morgon. Det är kravet från sjukvårdsdistriktets fullmäktige. Hans Frantz och Michael Luther strider om kostnaderna.

- Det är ju bara matematik, sade ordförande Gösta Willman (SFP).

Vasa sjukvårdsdistrikt träffades för ett seminarium på tisdag eftermiddag, Förutom saker som budget och patientskadeförsäkringen kom även hjärtkirurgin upp på mötet.

Som väntat rådde ingen enighet kring siffrorna.

Hans Frantz, styrelseordförande, lade fram siffror som stödde en permanent nedläggning av hjärtkirurgin.

- Sjukhuset står inte och faller med hjärtkirurgin, sade han.

Stängt i tre månader

Vasa centralsjukhus har varit utan hjärtkirurgi i tre månader eftersom det saknas överläkare. Under den tiden har kostnaderna för att skicka bort de patienterna uppgått till 440 000 euro.

Enligt Frantz borde siffran på årsbasis bli 1,6-1,7 miljoner euro, betydligt mindre än vad det i dag kostar att upprätthålla hjärtkirurgin (2,67 miljoner euro enligt budgeten för nästa år).

Michael Luther, fullmäktigeledamot från Korsholm, fanns också med i den så kallade hjärtgruppen som fick sitt uppdrag i våras. Han har anmält missnöje med rapporten, som fortfarande inte är färdig, och lade under seminariet fram sina egna siffror.

Enligt honom var de siffror som Frantz presenterade inte kompletta. De byggde, enligt Luther, inte på de slutgiltiga räkningarna för de tre månaderna.

- Väntetiden till operation i Åbo är två månader. De som skickades till operation i september har inte fått någon och därför inte kostat något ännu.

Luther räknar alltså med ett betydligt större antal patienter, och en större kostnad. På årsbasis så mycket som 2,24 miljoner euro, alltså i stort sett jämförbart med den summa det kostar att sköta hjärtkirurgin i Vasa.

Under seminariets gång nådde de två lägren ingen gemensam ståndpunkt. I stället konstaterade fullmäktigeordförande Gösta Willman:

- Vi kan väl vara överens om att vi inte är överens.

Han sade också att gruppen borde kunna nå enighet eftersom det "bara rör sig om matematik".

- Fullmäktige förtjänar en bra rapport.

I morgon, onsdag, träffas arbetsgruppen igen för att försöka enas om siffrorna. Senast den 24 november, då fullmäktige har sitt nästa möte, ska rapporten överlämnas.

Det finns redan en plan för att öppna hjärtkirurgin senast vid årsskiftet med hjälp av den pensionerade docenten Kalervo Werkkala. I budgeten finns också medel för verksamheten.

I november förväntas en ny arbetsgrupp presentera lösningarna för hur ekonomin ska balanseras i Kristinestad.

Stadsstyrelsen beslöt på måndagen att det finns behov av en sådan arbetsgrupp. Arbetsgruppen består av stadsstyrelsens ordförande, fullmäktiges första och tredje viceordförande samt en medlem. Paavo Rantala (c) valdes till medlem.

Målet är att effektivera driftsbusdgeten med en miljon för nästa år jämfört med 2014 års nivå och ytterligare med 1 miljon för år 2016.

Fjärrvärmeverket, som beräkas vara klart i slutet av nästa år innebär att man kan minska uppvärmningskostnaderna med 250 000 euro.

I slutet av oktober ska staden utvärdera årets balanseringsåtgärder, då målet var att minska personalutgifterna med 918 000 euro.

Ritningar för daghemmet och högstadiet

Nu finns ett första utkast till ritningar för daghemmet och högstadiet i Kristinestad.

Skisserna gäller både renovering och nybygge. Kostnaderna är ungefär de samma oavsett om det blir nybygge eller om man går in för att renovera. Ungefär 3 miljoner beräknas kostnaderna bli för daghemmet och 7 miljoner för högstadiet.

Svenska lågstadiet kunde renoveras för att bli daghem, eller så byggs ett nytt. Det gamla daghemmet har tagits ur bruk.

- Daghemmet är första prioritet, säger stadsstyrelsens ordförande Bernhard Utter.

En ny byggnad för högstadiet skulle planeras för årskurserna 1 till 9.

Stadsstyrelsen i Kristinestad fick se skisserna vid sig möte på måndagen.

Social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad vill ha mer information. Därför valde man att återremittera budgetförslaget och ekonomiplanen. Ordförande Bo Kronqvist (Sfp) tror inte att man framöver kan erbjuda all den service man gör idag.

I social- och hälsovårdssamarbetet i Jakobstadsregionen ingår förutom Jakobstad också Larsmo, Nykarleby och Pedersöre.

Nämnden förväntar sig ett nollresultat för budgeten år 2015, vilket det också skulle bli enligt det nuvarande förslaget. Kostnaderna ska ligga kring 130 miljoner euro.

Men man vill ha ett förtydligande på vissa punkter.

- Tyngdpunkterna måste vara lite klarare än i det nuvarande förslaget, säger nämndens ordförande Bo Kronqvist.

Verksamheten måste ses över

Nämnden vill på sitt nästa möte den 28 oktober kunna ta ställning till det grundbemanningsförslag som tjänstemännen jobbar på.

- Nämnden måste utgående från det kunna bestämma vilka verksamheter vi ska upprätthålla, hur och under vilka tider. Kan vi upprätthålla all den verksamhet vi har idag? Mitt svar är nej, säger Kronqvist.

Som ett annat exempel på vad nämnden vill ha mer information om nämner Kronqvist en påtänkt servicebuss inom äldrevården. I förslaget finns en uppskattad kostnad på inköp och drift av bussen.

- Vi vill ha mer kött på benen och att förslaget också ska ut till de olika byaråden i kommunerna. Vad tycker de om en buss som kommer ut till dem i stället för att de åker till en mottagning.

För strukturförändringar inom vården kommer man vara tvungen att genomföra, menar Kronqvist. Man kan inte hålla kvar alla de servicepunkter man har idag.

Servicesedlar ska införas

Nämnden beslöt också att ge tjänstemännen i uppdrag att ge en plan på var inrättandet av servicesedlar ska inledas år 2015. Det kan vara till exempel inom äldreomsorgen, tandläkartjänster eller den allmänna hälsovården.

- Sedlarna ska införas under 2015, steg för steg. Vi vill inte vänta längre, säger Kronqvist.

Sedlarna finns inte med i det nuvarande budgetförslaget. Nämnden förutsätter att inrättandet av servicesedlar ska synas som en kostnadsminskning på andra håll i budgeten.

Det att förlossningsavdelningen på Malmska sjukhuset i Jakobstad stängde i början av sommaren borde synas som en inbesparing på en miljon i budgeten för 2015.

- Men det syns inte i budgetförslaget för nästa år. Och det måste det göra, säger Kronqvist.

Vid årsskiftet går också tjänsteskyddet på fem år ut som personalen fick när de fyra kommunerna gick samman till ett verk. Då måste man enligt Kronqvist våga se över organisationen.

Kan det bli aktuellt med uppsägningar?

- Det tror jag inte. Men nog förflyttningar inom verket. Och folk går i pension, folk flyttar och så vidare.

Nämnden håller sitt nästa möte den 28 oktober.

Närpes stadsstyrelse vill att staden ansöker om att få bli en tvåspråkig stad. Ordförande Olav Sjögård (Sfp) ser nästan enbart fördelar.

Den i dagsläget gällande språklagen stipulerar att statsrådet bestämmer för perioder på tio år om en kommun är tvåspråkig eller enspråkig.

Riksdagen ska ännu under det här året ta ställning till en föreslagen ändring i språklagen, enligt vilken det skulle bli möjligt för enspråkiga kommuner att ansöka om att bli tvåspråkiga även under en av dessa tioårsperioder.

En ekonomisk fråga

Olav Sjögård säger att den formella tvåspråkigheten skulle betyda oerhört mycket för Närpes. Det har framför allt att göra med ekonomi.

- Det gör att Närpes stad får 2,1 miljoner mer i statsandelar varje år, säger Sjögård.

Beslutet om att göra Närpes tvåspråkigt föranleddes av en förändring i statsandelsreformen som träder i kraft från och med årsskiftet. Enligt den betalas statsandelar för svenskspråkiga invånare framöver endast ut till tvåspråkiga kommuner.

Närpes förlorar ungefär 1,2 miljoner euro i runda tal på statsandelsreformen och de nya bestämmelserna om språktillägg.

Ser du endast fördelar med att bli officiellt tvåspråkig?

- Det är klart, för svenskheten är det ju inte så bra. Det finns bara tre kommuner som är enspråkigt svenska. Men jag anser att Närpes inte kan betala för det med över två miljoner varje år, säger Sjögård.

Som en av fördelarna ser Sjögård det att de finskspråkiga i staden nu kommer att få bättre service. Man räknar med att behovet av skyltar också på finska kommer att medföra en kostnad på cirka 200 000 euro.

Totalt beräknas de årliga driftskostnaderna öka med cirka 100 000 euro om Närpes blir en tvåspråkig stad.

Nu är det upp till stadsfullmäktige att på måndag ta ställning till tvåspråkigheten.

Hård dom för SOTE

Styrelsen tog också ställning till social- och hälsovårdsreformen. Som i Österbotten överlag är tongångarna negativa.

- Det här är en lag som innebär ett stort slag mot landsbygden, säger Sjögård.

Självbestämmanderätten försvinner från kommunerna om man inte själv får ordna primärvården, menar Sjögård.

Styrelsen beslöt dock att det är ändamålsenligt att Närpes hör till Åbos specialupptagningsområde, om ett sådant inrättas.

Tjugo studieplatser för att åtminstone tillfälligt råda bot på lärarbristen i södra Finland. Det var tanken med Åbo Akademis utlokaliserade klasslärarutbildning i Helsingfors men endast nio sökande mötte kraven. De resterande elva platserna flyttas till Vasa.

I våras blev det klart att Åbo Akademi satsar på en utlokaliserad klasslärarutbildning i Helsingfors: 20 platser den här hösten och 20 till hösten 2015.

Kraven på de sökande var att de antingen redan från tidigare ska ha studierätt för klasslärarutbildning eller vara behöriga ämneslärare som vill komplettera med klasslärarutbildning. Dessutom ska man ha fem års arbetserfarenhet.

Ganska höga krav kan man tycka. 45 personer sökte en plats, endast nio mötte kraven.

Är kraven för högt ställda?

- Det skulle jag inte säga. De är realistiska. Tanken är att man på ett par år ska få behörighet, säger Mats Lindfelt, direktör för forskning och utbildning på Åbo Akademi.

Mats Lindfelt. Mats Lindfelt Bild: Yle/Anna Ruda

De resterande elva platserna styrde man till nybörjarplatser i Vasa.

Det hjälper väl inte mot de akuta problemen nere i södra Finland?

- Det gör det inte rakt ut. Men vi höjer på antalet antagna klasslärare, som vi bedömer att det finns brist på. Och det finns ju inga hinder för att de som studerar i Vasa flyttar till södra Finland, säger Lindfelt.

Åbo Akademi ansökte om pengar från undervisnings- och kulturministeriet för de 40 platserna i Helsingfors. Lindfelt tror inte att ministeriet kommer att motsätta sig att man valde att flytta de elva lediga platserna till Vasa.

- På ministeriet är man medvetna om att vi hade en väldigt stram tidtabell för att sätta upp den här utbildningen. Jag förväntar mig förståelse för situationen.

Inga medel har ännu betalats ut från ministeriet, som senast den 16 oktober vill ha universitetens och yrkeshögskolornas svar om hur de extra platserna utnyttjats.

Lilla Parlamentet i Kristinestad förnyade sig i år efter att i tio års tid ha följt samma upplägg. I år gjordes fler gruppdiskussioner, som kretsade kring tre teman: fritid, skola och Lilla Parlamentet.

- Det pratas mycket om närdemokrati och att få vara med nära besluten. Det här att barnen får vara med och påverka via sina skolor är närdemokrati på allra högsta nivå. De lär sig också att föra fram ärenden här, säger Harriet Lindelöf-Sahl som är ungdomssekreterare i Kristinestad.

Lindelöf-Sahl har hållit i trådarna för Lilla Parlamentet under de elva år det har funnits. Det kändes rätt att förnya upplägget en aning i år då också Ungdomsrådet hade uttalat sig i frågan och ställde sig bakom en förändring.

Många av dem i som i dag är med i ungdomsrådet har själva varit med på Lilla Parlamentet och vet hur barnen resonerar som kommer dit.

- Vi har diskuterat det i ungdomsrådet, de har fått ge idéer och feedback på hur Lilla Parlamentet kunde se ut och om ett sådant här gruppdiskussionssystem fungerar. Där har unga också fått vara med och påverka hur Lilla Parlamentet ska se ut, säger Antonia Ingves som är handledare för ungdomsrådet i Kristinestad.

Nytt upplägg breddar

Tidigare år har varje skola fått komma med två idéer, som presenterades på parlamentsdagen av skolans två representanter. I år fick skolorna ha både fler representanter och fler idéer. Idéerna brukar valigen hadla om något konkret, som disco, friluftsdagar eller biobiljetter till alla lågstadieelever.

I viss mån var det här inslaget kvar och fick plats i gruppen som handlade om fritid. Men i grupperna som tog fasta på skolan och demokratifrågor gavs plats för annan typ av delaktighet.

- Det här sättet vi förde in i dag breddar och ger möjligheter för mera idéer att lyftas fram, säger Harriet Lindelöf-Sahl.

Regler på skolan diskuterades

Bland annat regler på skolan fick en ganska stor plats i diskussionsgruppen som gällde skolan.

- Vissa regler som en del ville ändra på var att man ska få ha telefon på rasterna i skolan, sade Maria Smeds som går på årskurs 6 i Lappfjärd skola.

Maria Smeds, Tobias Lindell, Jesper Hemgård och Alex Pärus från Lappfjärd skola bjuder till disco. Maria Smeds, Tobias Lindell, Jesper Hemgård, Alex Pärus Bild: YLE/Ellen Hagback

Eleverna får ha telefon med sig till skolan, men den ska vara i väskan och helst också vara avstängd. Men eleverna sade att de inte varför de inte får använda sina telefoner på rasten.

Maria Smeds gissade att det kan ha att göra med ansvarsfrågan om man tappar sin telefon på rasten så att den går sönder.

- Vi konstaterade i gruppen att det kan vara bra att vi för vidare det här till rektorerna och ber att de tar upp reglerna med elevkårerna, och tillsammans diskuterar fram regler som båda är nöjda med och kan acceptera, säger Anna-Kajsa Blomqvist, som ledde diskussionen i skolgruppen.

I skoldiskussionen kom också fram trivselfrågor och annat, som Blomqvist kommer att föra vidare till de beslutande organ dit sakerna hör.

Ville ha parlament oftare

I övrigt tyckte deltagarna i Lilla Parlamentet att dagen var så givande att de gärna skulle ha parlamentsdagar fler gånger i terminen, gärna en gång i månaden.

- Men det vet vi inte om vi har resurser för, sade Harriet Lindelöf-Sahl.

På sedvanligt sätt röstades också fram en idé som kommer att förverkligas med hjälp av en budget på 1500 euro. Disco med övernattning på Lappfjärd skola fick övervägande flest röster.

Maria Smeds, Jesper Hemgård, Tobias Lindell, Alex Pärus från Lappfjärds skola hade fått både lärarnas och föräldrars välsignelse för idén innan de förde fram den på Lilla Parlamentet.

Rederiet Wasaline börjar samarbeta med Stena Line om transporter från Verona i Italien till Vasa.

Samarbetet innebär att last transporteras på järnväg från Verona till Kiel i Tyskland därifrån med Stena Line till Göteborg. Från Göteborg transporteras lasten med järnväg till Umeå därifrån vidare med Wasaline till Vasa.

Wasalines vd Peter Ståhlberg säger i ett pressmeddelande att det från första början varit Wasalines strävan att öppna nya transportlänkar och hitta samarbetspartners.

- En viktig del av Wasalines strategi är att förstärka logistiken i området, säger Ståhlberg.

Den nya transportrodukten kommer att säljas av Stena Line och är en del i Stena Lines strategi att öka utnyttjandegraden av befintligt tonnage i linjetrafik genom ökade volymer i chaufförsobunden frakt.

- Vi skapar vi inte bara lönsamhet för oss själva, utan möter också framtiden med ökade krav på hållbarhet och minskad miljöpåverkan, säger Christer Kjellberg, Group Freight Rail & System Manager på Stena Line.

Trots att fler av de lägre fotbollsdivisionerna redan är avslutade fortsätter kampen för division två-laget FC United. Efter ett långt speluppehåll inleder den fornstora damfotbollsföreningen sin jakt på en plats i division ett i Kouvola på söndag.

Efter att ha vunnit sin zon i division två lottades Jakobstadslaget FC United (som spelar i lila spelskjortor) mot Kouvolan Sudet. I det andra matchparet möts Ekenäs IF och Rovaniemen Palloseura. I bästa fall återstår ännu fyra matchveckoslut innan säsongen är över. Vinnarna i de två första matchparen gör nämligen upp i en direkt avgörande kvalfinal och bara ett lag avancerar efter en lång säsong.

Emet och FC United har haft ett aningen märkligt program under september. Sin sista seriematch den 13 september vann laget på hemmaplan mot Esse IK med 4-0 och har nu fått vila sig i form.

Kouvolan Sudet hade i sin tur en längre grundserie i sin zon och spelade ännu i lördags på bortaplan mot JäPS (3-0 seger). Enligt Hanna Emet är det svårt att säga vems upplägg inför kvalet som är mer gynnsamt.

– Det kan vara bägge. Vi har vilat och laddat om inför kvalet, men saknar matchträning. Sudet har spelat så sent som förra helgen och är igång. Det finns både för- och nackdelar men vi har ett rutinerat lag så jag ser vår vila som en fördel, menar Emet vars bror Jonas är kapten i herrligalaget FF Jaro.

Anrik förening på rekordlåg nivå

Emet hör själv till det rutinerade gardet i FC United tillsammans med Manda Henriksson. Enligt Henriksson skulle det ha stor betydelse för organisationen att ta ett steg uppåt i seriehierarkin.

– Jag tror det är viktigt för att hålla föreningen igång. Vi har ligahistoria bakom oss, men vi måste först ta en plats i en högre division, menar Henriksson.

Under sin drygt 20 år långa existens har laget spelat 17 säsonger i landets högsta serie. På föreningskansliet finns fem FM-medaljer och tre cupguld. Enligt Henriksson finns det alltjämt chansen att återställa forna dagars glans inom damfotbollen i Jakobstad.

– Visst finns det! Bara vi får in spelare och tränare som är rätt för organisationen och som är villiga och motiverade att satsa under en längre tid, så tror jag det finns underlag i nejden, menar Henriksson.

Henriksson får medhålla av Hanna Emet som lyfter fram lagandan som en viktig faktor just nu. Truppen strävar mot ett gemensamt mål och är på väg uppåt. Men samtidigt anser Emet att man skall ta det lugnt.

– Vi pratar nog bara om 2014. Stiger vi är det en otroligt fin sak och då har vi nått vårt mål. Vad som händer nästa år får vi återkomma till, menar Emet.

FC United laddar för kval

Först Sudet, sen helst Ekenäs IF

Första hindret på FC Uniteds väg är Kouvolan Sudet som vann 14 av sina 16 matcher i grundserien. Både Henriksson och Emet medger att det är ett så gott som obekant lag som ställer sig på andra sidan planen vid Saviniemi på söndag.

– Handen på hjärtat kan jag säga att vi vet väldigt lite om Sudet från Kouvola. Men det gäller bara att gå in med utgångsläget att det egna spelet skall fungera. Vi måste lita på det egna kunnandet, menar Henriksson.

– Vi vet inte så mycket om Sudet. Vi har tittat på tabellen och resultaten. De har inte varit lika jämna som vi, men man kan inte dra några slutsatser utgående från siffrorna. Vi spelar det egna spelet som vi vet att vi kan och ser hur långt det räcker, säger Emet något klichéartat.

När intervjun avslutas med en fråga om vem FC United eventuellt skulle föredra i kvalfinalen är svaret förvånande nog allt annat än klichéartat.

Istället är svaret rakt på sak, av Hanna Emet.

– I en kommande final skulle det vara trevligare om det inte skulle bli RoPS, för vi vet att de är otroligt hårda. Fördelen skulle vara att möta Ekenäs IF, men vi skall vinna vem vi än möter.

Mer om Ekenäs IK:s kval kan ni läsa här

Kvalprogrammet

12.10 - Kouvola: Sudet - FC United kl. 16:30
12.10 - Karis: Ekenäs IF - RoPS kl. 12:00

19.10 - Jakobstad: FC United - Sudet, kl. 15:00
19.10 - Rovaniemi: RoPS - Ekenäs IF kl 12:00

Finlands svenska Marthaförbund kommer att välja en ny ordförande i höst. Den nuvarande ordföranden Harriet Ahlnäs har meddelat att hon avgår efter fyra år på posten. Hon motiverar sin avgång med privata orsaker.

- För tillfället vill jag prioritera den snabbt växande familjen och mitt förvärvsarbete inom yrkesutbildningen som står inför stora förändringar, säger Ahlnäs i ett pressmeddelande.

Harriet Ahlnäs säger att de fyra åren med Marthaförbundet har varit unika och att hon avslutar sitt uppdrag med ett styng av vemod,

- Uttrycket "Martha i tiden" beskriver förbundet så tydligt. Det är ett förbund som värnar om de gamla marthavärderingarna, samtidigt som förbundet engagerar sig ivrigt i nutiden och i samhällsfrågor, framhåller Ahlnäs.

Den 22 november utses den nya förbundsordföranden på Marthaförbundets höstmöte i Helsingfors.

Idag, på onsdag, kommer närsjukhuset i Korsholm i full användning när man flyttar in till den splitternya rehabiliteringsavdelningen och akutvårdsavdelningen. Biträdande överläkare Stefan Strang har väntat ivrigt och patienten Alf Ström trivs bra.

Att få ta i bruk det nya närsjukhuset är känns nästan lite overkligt. Det konstaterar biträdande överläkare Stefan Strang.

Det har varit en väntan under en tidsperiod på tio år och på onsdagen flyttar man in i nya utrymmen.

- Vi har två kortvårdsavdelningar. En för akutvård och en för rehabiliteringsvård. Vi vill ha kort vårdpersioder med betoning på återhämtning, säger Strang.

Moderna utrymmen underlättar vårdarbetet.

- Trivseln blir bättre och då blir genast vårdtiden kortare.

Närsjukhuset i Korsholm

Läs också!
Korsholms närsjukhus inriktar sig på individuell vård
Korsholms närsjukhus är försenat

Trafikanterna har ännu inte börjat hitta rätt på omfartsvägen runt Smedsby i Korsholm som öppnade för en vecka sen. Huvudorsaken är att många fortfarande kör via Stenhaga.

Exakta uppgifter om trafikmängden finns inte ännu. På Vasa stads trafikenhet säger man att trafikanterna inte har hittat omfartsvägen som man hade hoppats.

- Mest är vi intresserade av hur trafiken löper på Stenhagavägen och den har ännu inte minskat. Vi uppskattar att över 10 000 bilar kör längs vägen i dygnet, säger Petteri Hällilä, planeringschef på Vasa stads trafikenhet.

Trafiken leddes via Stenhaga under en så lång period när omfartsvägen byggdes och Hällilä tror att det är orsaken till att trafikanterna fortfarande kör via Stenhaga.

Trafiken har ibland stockat sig vid den norra infarten till Vasa. Därför har trafikljusen i korsningen av Smedsbyvägen och Karlebyvägen tillfälligt programmerats om.

- När trafiken normaliserats tar vi i bruk den normala programmeringen av ljusen, säger Hällilä.

Trafikstockning också vid Stormossen

Också trafikljusen vid asfalteringsarbetet mellan Stormossen och Kvevlax orsakar störningar i trafiken.

Enligt Hällilä verkar det som om fjärrtrafiken har hittat omfartsvägen.

- Vi hoppas att problemen med lokaltrafikanterna ska lösa sig snart, säger Hällilä.

Tekniska verket på Vasa stad räknar kontinuerligt trafiken i stadens gatunät och man räknar med att trafiken i Stenhaga kommer att fortsätta att vara livlig också den närmaste tiden.

Åsa Salvesen tar över rodret på Wasa Teater i augusti nästa år. Hon vill att teatern ska ge djup. Men hon har ändå inget emot humorinslag.

Teatern ska vara ett andningshål för människor, ett ställe där folk förs samman. Teatern ska ge folk med sig något i bagagaget, något som är mer än yta

Är det okej med underhållning på scenen? Frågan går till Åsa Salvesen som intervjuades för Radiohuset.

"Ett andningshål"

Åsa Salvesen betonar också teaterns stora samhällsroll.

- Teatern ska vara ett andningshål för människor, ett ställe där folk förs samman. Teatern ska ge folk med sig något i bagagaget, något som är mer än yta. Den synen hoppas jag kunna ta med mig i det nya arbetet.

Salvesen vill också värna om Wasa Teaters roll på den nationella nivån.

Ska hålla hög nivå

- Teatern ska finnas för folket i trakten. Samtidigt ska den hålla för en jämförelse på den nationella nivån i svenskfinland. Det finns det goda förutsättningar för.

Åsa Salvesen är magister i teaterkonst från Teaterhögskolan i Helsingfors och har sedan dess arbetat som skådespelare och regissör.

Salvesen valdes av samkommunstyrelsen för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Hon valdes för en femårsperiod och börjar sitt nya jobb den första augusti nästa år.

Bakgrund på Yle

Salvesen är konstnärlig ledare för och grundande medlem av Ozonteatern i Ekenäs. Under åren 2004 till 2013 fungerade hon som linjeledare för teaterutbildningen på Västra Nylands folkhögskola i Karis. Salvesen har också arbetat som TV-nyhetsjournalist på Yle.

Samkommunstyrelsen valde Håkan Omars som reserv ifall Salvesen inte tar emot tjänsten.

Samarbetsförhandlingar kör igång på Vasas museer. Totalt berörs 40 personer, men ingen ska sägas upp.

Förhandlingarna kommer att inledas genast. All personal berörs på Österbottens museum, Tikanojas konsthem och Kuntsis museum för modern konst.

Ingen sägs upp

Biträdande museichefen Selma Green säger till tidningen Pohjalainen att ingen kommer att sägas upp. Ingen kommer heller att permitteras eller tvingas gå ned till deltidsarbete.

Samarbetsförhandlingarna beror på museernas planerade organisationsförändring.

Orsakerna till att alla utbildningsplatser vid den kompletterande lärarutbildningen i Helsingfors inte fylldes var att tidtabellen var för snäv och marknadsföringen haltade. Men kraven på de sökande är också orimligt höga, säger till exempel rektorn för Mattlidens skola.

Bernt Nordman Natur och miljös verksamhetsledare Bernt Nordman Bild: Yle/Anna Savonius

- Jag tror att den korta ansökningstiden, och kanske bristande marknadsföring, gjorde att informationen om den här behörighetsgivande utbildningen inte riktigt hann nå dem som kunde tänkas vara intresserade, säger Nordman. Jag tror nog att det skulle ha funnits många fler obehöriga lärare som kunde ha uppfyllt kraven.

- Att sedan flytta de studieplatser som inte fylldes till Vasa låter ganska tjockt, tycker Nordman. Hela poängen med den här operationen var ju att få en klasslärarutbildning till Helsingfors, där det finns ett stort behov av klasslärare, och där många obehöriga klasslärare på det här sättet kunde bli behöriga. Jag hoppas verkligen att det här inte var en del av en större plan, utan att det faktiskt är så att det är först nu i efterskott som Åbo Akademi föreslår att en del av platserna flyttas till Vasa.

Nylander besviken

Mikaela Nylander mikaela nylander, Bild: Yle / Peter Karlberg

- Regeringen fattade beslut om finansieringen sent, först på vårvintern, och Åbo akademi kom sent i gång med planering och marknadsföring, säger Nylander.

När det gäller planerna på att flytta de platser som inte fylldes i Helsingfors till Vasa i stället så tycker Nylander att det i och för sig är bra att utbildningsplatser som man har fått pengar för utnyttjas, men samtidigt är det beklagligt eftersom det är i södra Finland som de råder brist på behöriga klasslärare.

För nästa år finns det pengar för ytterligare 20 platser för behörighetsgivande lärarutbildning i Helsingfors. Nylander hoppas att Åbo akademi då lyckas bättre med marknadsföringen.

- Det finns två slutsatser som jag hoppas att man inte ska dra av de här erfarenheterna, det är dels att det inte skulle behövas kompletterande lärarutbildning i Helsingfors och dels att det inte alls behövs någon finlandssvensk klasslärarutbildning alls i Helsingfors.

Rektor Andersson: Orimligt höga krav

Laila Andersson Bild: YLE/Karin Filén

- Ganska höga krav på dem som ska komma in på en lärarutbildning i södra Finland, säger hon. När man tänker att det är en kompletterande klasslärarutbildning det handlar om, och så krävs det att man redan är behörig ämneslärare, eller åtminstone har kommit in till PF i Vasa, och dessutom ska man ha fem års arbetserfarenhet. Jag tycker nog att kraven var hårda.

En av de nie som har kommit in på den kompletterande lärarutbildningen är en ämneslärare från Mattliden med lång arbetserfarenhet.

- Men på skolan finns det också många vikarier som har studerat allmän pedagogik eller vuxenpedagogik vid Helsingfors universitet, och att den akademiska utbildningen inte räcker för att komma in på den här behörighetsgivande utbildningen känns ganska hårt, säger Andersson.

- Vi har också sådana lärare här i skolan som har doktorerat i ett visst ämne, men de har inte ämneslärarutbildning, och är därför inte behöriga, säger Andersson.

PF försvarar antagningskriterierna

Bara hälften av klasslärarplatserna fylldes

230 personer har skrivit på en namnlista för att få slut på bråket i Vörå och för att få tillbaka förtroende för kommundirektören Christina Båssar.

Listan har legat ute på fyra olika platser i kommunen, vid Oravais livsmedel, vid Sale i Maxmo, vid Lantbrukscentral i Vörå och vid S-market i Vörå där listan för övrigt togs bort eftersom den ansåg politisk.

230 namn

Enligt de som engagerat sig i frågan ska 230 ha skrivit under.

Det räcker gott och väl för att fullmäktige måste ta upp frågan. För det krävs att minst två procent av de röstberättigade skrivit på.

Listan lämnades till kommunkansliet på onsdagen för att kunna tas upp på kommustyrelsens möte på måndag och sedan på nästa fullmäktigemöte i november.

Yle Österbotten rapporterade i ett tidigare skede att 150 namn hade kommit in.

Villa Luomus blev årets hus på bostadsmässan i Jyväskylä. Det var bara andra gången vi var med på mässan, berättar vd:n som är Vasabo.

Villa Luomus är byggt av Forte Kivitalot som är ett lite ovanligt husföretag. Husen är byggda av tysk lättbetong och företaget har egentligen ingen stationeringsort med egen fabrik eller liknande.

Jobbar från Vasa

- Vi har ett litet lager i Vanda, det är allt, säger vd:n Leo Haglund som är vd för företaget och som jobbar från Vasa.

Företaget är bara drygt fem år gammlat och mässan i Jyväskylä var den andra som man deltog i.

Ett fyrtiotal hus i Vasa

- Vi är nog en ganska liten spelare. I Vasaområdet har vi till exempel byggt ett fyrtiotal hus.

Luomus fick 11,95 procent av rösterna. Det som föll folk i smaken allra mest var husets utrymmeslösningar samt kvalitet.

Pedagogiska fakultetens prefekt Ria Heilä-Ylikallio försvarar de stränga antagningskriterierna för den kompletterande klasslärarutbildningen i Helsingfors. Det är hon som ansvarar för den nya utlokaliserade kompletterande klasslärarutbildningen i Helsingfors.

Heilä-Ylikallio påpekar att det som Åbo Akademi har tagit på sig är att i Helsingfors ordna en behörighetsgivande klasslärarutbildning för obehöriga klasslärare med lärarerfarenhet, en grupp i år och en grupp nästa år. Syftet är att öka antalet klasslärare i Svenskfinland, och uttryckligen erbjuda snabba åtgärder för lärarsituationen i Helsingfors. På två år ska de studerande avlägga 120 studiepoäng, och därför sökte PF just dem som allra snabbast kunde bli behöriga klasslärare.

Varför hade ni så stränga antagningskriterier?

- Behörigheten hos klasslärare styrs av lagstiftningen, säger Heilä-Ylikallio. En klasslärarutbildning är en magistersexamen på fem år, med 300 studiepoäng. Vid den kompletterande utbildningen i Helsingfors ska man på två år avlägga 120 studiepoäng, därför sökte vi just dem som allra snabbast kan bli behöriga klasslärare.

Var ansökningskraven för stränga?

- Vi kan ju inte ändra på behörighetslagstriftningen. Åbo Akademi måste utbilda enligt den. Nästa ansökningsomgång ordnas snart, troligen redan våren 2015.

Hur ska ni nu göra för att verkligen få 20 nya studerande nästa gång ni söker?

- Vi fortsätter att informera om den här möjligheten att göra sig behörig, och i början av 2015 fattas beslut om antagningskriterierna för den nya omgången studerande.

Hur har ni resonerat kring det här med att flytta de studieplatser i Helsingfors som nu blev obesatta till Vasa?

- Svenskfinland har ju önskat sig flera klasslärare. Vi har en full grupp i Vasa med 64 studerande så vi bara fyller på med fler platser där. Då får ju Svenskfinland en stark tillförsel av klasslärare. Alternativet hade ju varit att endast utbilda de nio som kom in i Helsingfors.

Snäv tidtabell påverkade den kompletterande klasslärarutbildningen

Magnus Swanljung intervjuade prefekt Ria Heilä-Ylikallio i Aktuellt 17.

Stämningen gick varken i dur eller moll vid Wasa Teater efter att beskedet om valet av ny teaterchef kom på onsdag eftermiddag. En del var överraskade medan andra var glada.

I slutändan stod det mellan Håkan Omars och Åsa Salvesen och det var jämnt. Det gick till omröstning innan teaterns ägare Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) kunde göra sitt val. Omröstningen slutade 8-6 till Salvesens favör.

- Personligen är jag väl lite överraskad. Men det var två jämnstarka kandidater, säger ekonomisekreterare Ulf Johansson vid Wasa Teater.

ekonomisekreterare Ulf Johansson ulf johansson Bild: Yle/Roy Fogde

Hade du väntat dig att Håkan Omars skulle få tjänsten?

- Nja, han är en äkta österbottning och det var till hans fördel men man kan inte bara vinna på sitt ursprung, säger Johansson.

- Min första reaktion var att ja vad roligt, vi får en fin chef, säger skådespelaren Markus Lytts vid Wasa Teater.

skådespelare Markus Lytts markus lytts Bild: Yle/Roy Fogde

Skulle du säga att det var ett väntat besked?

- Det stod mellan så jämnstarka kandidater att ingen hade kunnat tippa vem det skulle bli.

vik försäljningschef Simon Ventus simon ventus Bild: Yle/Roy Fogde

- Jag är lite överraskad men hon kommer att klara det bra. Det blir en utmaning för henne att komma helt utifrån in till huset men det kommer hon att klara galant, säger vikarierande försäljningschef Simon Ventus.

Läs också: "Visst ska man ha roligt på teatern"