I dag gick tidsfristen ut för Anders Sommardahl att se till att avfallet som dumpats på hans tomt i Toby forslas bort. Avfallet är kvar och Sommardahls advokat Christer Eriksson menar att ansvaret ligger på avfallsproducenten.

Anders Sommardahl Anders Sommardahl Bild: Yle/Amanda Bieber

Vem är skyldig till vad och vem ska åläggas att göra vad? Frågorna är många i fallet med avfallet från Malax-Korsnäs HVC som dumpades på Anders Sommardahls tomt i Toby i Korsholm.

Advokat: Ansvaret på avfallsproducenten

Västkustens miljöenhet ålade Sommardahl att se till att avfallet förs till Stormossen senast den 6 oktober, alltså idag, måndag. Men så blir det inte.

- Enligt min advokat ligger ansvaret i första hand på avfallsproducenten och i andra hand på fastighetsägaren, säger Sommardahl.

Det här betyder alltså att det skulle vara Malax kommun som är ansvarig för att föra bort avfallet. Sommardahls advokat Christer Eriksson säger att han skickat sin tolkning av lagen till Västkustens miljöenhet.

På Västkustens miljöenhet säger Harriet Perus-Marander att hon ännu inte satt sig in i det som Eriksson skickat.

- Men det här blir ju tydligen en lite längre historia, säger Perus-Marander.

Nu ska man kontrollera vad lagen säger. Bortforslandet av avfallet får vänta.

UPC också skyldiga att föra bort avfall?

Enligt Christer Eriksson kan också UPC bli skyldiga att föra bort något från Sommardahls tomt. Fyllnadsjord från UPC:s bygge i Dragnäsbäck fördes också till Sommardahls tomt.

Sture Udd på UPC säger att man väntar på att byggnads- och städfirman Meticon till en början ska föra bort det som de transporterat till Sommardahls tomt från Malax-Korsnäs HVC.

Sture Udd Sture Udd, företagare i Vasa. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Sen ska vi se om de också fört dit något från vårt bygge som de inte borde ha fört dit, säger Udd.

Det var också tänkt att Christer Eriksson och Meticons ombud skulle diskutera ärendet i fredags men varkendera hade tid. Men de ska ringa och diskutera saken ännu under dagens lopp, meddelar Eriksson.

Läs också:Sophärva blir rättssak

Amanda Björkholm, Elin Åsvik och Emilia Wik åkte till Norge på ett filmläger för unga för att lära sig mer om hur man gör film. På söndagen vann de filmtävlingen och kan nu titulera sig Nordiska mästare i film.

Filmlägret i Sandefjord inleddes på torsdagen med att deltagarna delades in i grupper, och de tre Korsholmsflickorna bildade ett lag tillsammans med fem norska ungdomar. Temat för filmerna som skulle göras var brott och filmen skulle vara högst två minuter. Efter noggrann planering och filmning klippte laget sin film ”Too late”. På söndagen visades alla filmer för de 75 ungdomarna från Färöarna, Island, Danmark, Finland och Norge.

- Det var jättespännande att se vår egen film, jag skakade i hela kroppen, säger Emilia Wik.

- Jag tyckte det var jätteroligt att se vår film på en stor bioduk, säger Amanda Björkholm.

- Vi var väldigt nöjda med vår film och det var egentligen helt fantastiskt att vi fick vara med och göra en så bra film, säger Elin Åsvik.

Deras film utsågs till bästa film och belönades för bästa manus under den stora filmföreställningen. Flickorna som går i tvåan och trean i Korsholms gymnasium hoppas på att kunna jobba med film också i framtiden. Receptet på en bra film är enligt de nykorade mästarna en bra berättelse och ett bra manus.

VEO i Vasa minskar på personalen, 20 personer inklusive tre tjänstemän sägs upp och alla arbetar inom produktionen.

Ursprungligen bedömdes behovet vara att minska personalen med 40 personer. Samarbetsförhandlingarna avslutades idag.

Uppsägningarna beror på minskad efterfrågan inom sektorn instrumentutrustning och den minskade efterfrågan beror i sin tur på det allmänna ekonomiska läget.

- Investeringarna inom industrin är ganska långt lagda på is för tillfället, konstaterar VEO:s vd, Marko Ekman

VEO:s huvudprodukt är projektering

VEO:s huvudprodukt är olika projekt som hänför sig till elektrifiering och kraftproduktion och inom den sektorn är efterfrågan fortfarande stor och tillväxtmöjligheterna är goda.
VEO har vuxit på den inhemska marknaden inom de här sektorerna men också i Norge och i Sverige.

I samband med omorganiseringen i bolaget har Marko Ekman utnämnts till ny vd och Visa Yliluoma till vicevd med ansvar för försäljning och marknadsföring.

Lärarpermitteringar drabbar grundskolorna i Karleby och i Kristinestad. Fem av nio av lärare i Chydenius lågstadieskola i Karleby var permitterade i dag. Resultatet är en rörig skoldag med bristande vuxenkontakt, säger rektor Björn Sandbacka. Men frivilliga föräldrar som finns i skolan har gjort undervisningen mycket enklare.

- Vi har redan stora undervisningsgrupper och det här gör inte saken bättre. Barnen behöver vuxenkontakt och det kan vi inte ge dem när över hälften av lärarna är permitterade. Jag tycker inte alls om det här upplägget, säger Björn Sandbacka.

Lärare i grundskolorna i Karleby var permitterade i fredags och i dag, måndag. Totalt blir det fem dagar permittering under skolåret. Också i Kristinestad är lärare permitterade och i dag fanns tre av fem lärare på plats i Lappfjärds skola, säger rektor Marina Grindgärd. I Kristinestad fortsätter permitteringarna efter höstlovet. Totalt är lärarna permitterade i nio dagar, sju av dessa är de borta från undervisningen. I Kristinestad har man inte tagit in hjälp av föräldrar.

Fel att spara på undervisningen

En av de föräldrar som hjälpt till på Chydenius skola är Ulf Finne. Finne säger att det varit intressant att få ta del av skoldagen och att eleverna är trevliga och duktiga, men han tycker ändå att permitteringarna är fel.

Rektor Björn Sandbacka och föräldern Ulf Finne vid Chydenius skola i Karleby Rektor Peter Sandbacka och föräldern Ulf Finne med elever i Chydenius skola. Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

- Det är fel att spara in på barnens undervisning. Det ska alltid tas från barn och äldre, de svagaste i samhället. Varför kan man inte till exempel höja tobaksskatten i stället, säger Finne.

Boijan Björndahl lugnar eleverna med skrivning. Det blev inte mycket klassundervisning för läraren Boijan Björndahl. Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

Rörigt och stökigt i skolan

Klasslärare Boijan Björndahl säger att permitteringen avspeglar sig på eleverna.

-Det är rörigare än vanligt. Det här är den första lektionen när jag har enbart undervisar min egen klass, säger Boijan Björndahl som är klasslärare i årskurs tre.

Björndahl märkte att eleverna var uppe i varv och därför tog de fram skrivböckerna i stället för att ha matematiklektion.

- Det är lugnande att sitta och skriva, säger Björndahl.

Själv var Boijan Björndahl permitterad i fredags. Hennes kollegor som var på jobb berättade att även dagen varit tuff.

Missade musik och gymnastik

Eleverna i sexan är rätt nöjda med att få läsa sina böcker under överinseende av rektor Peter Sandbacka. Men treorna har känt av att det är oroligt i skolan och de hade gärna haft sina lektioner i musik och gymnastik.

Vasa sjukvårdsdistrikts styrelse vill inte att personalen i de nya vårdområdena ska ha något uppsägningsskydd på fem år. Det är en tokig praxis, säger styrelseordförande Hans Frantz (Sfp).

Vasa sjukvårdsdistrikts styrelseordförande, Hans Frantz Porträttbild av Hans Frantz Bild: ©Rami Salle 2012

Styrelsen behandlade på måndagen sitt utlåtande till SOTE-reformen. Styrelsens utlåtande gick enligt föredragningen, förutom punkten rörande det nya vårdområdets personal och deras uppsägningsskydd.

Enligt förslaget till lagen om ordnandet av social- och hälsovården ska personalen inte skyddas på samma sätt som de görs vid kommunsammanslagningar, det vill säga med ett uppsägningsskydd på fem år.

Styrelsen beslöt att gå på samma linje, även om det ursprungliga förslaget tog ställning för ett uppsägningsskydd.

- Majoriteten ansåg att man inte ska ha ett uppsägningsskydd på fem år som vid kommunsammanslagningar, säger ordförande Hans Frantz.

- Det är en tokig praxis. Ponera att Laihela skulle gå ihop med Vasa. Då skulle personalen igen få ett skydd på fem år, säger Frantz.

Han hänvisar till att hela Vasa stads personal fick ett femårigt uppsägningsskydd senast 2013 när Vasa och Lillkyro gick samman.

Nu vill alltså majoriteten av sjukvårdsdistriktets styrelse (rösterna föll 9-2) undvika samma praxis i de nya vårdområdena.

Utlåtandet om SOTE-reformen är överlag negativt. Bland annat konstateras att "Förslaget inskränker också befolkningens demokratiska rättigheter att besluta om servicen" och "Förslaget inskränker på kommunernas grundlagsenliga rätt till självstyre".

Sjukvårdsdistriktets arbetsdryga vecka fortsätter i morgon, tisdag, med fullmäktiges seminarium om hjärtkirurgin. På onsdag möts den så kallade hjärtgruppen för att försöka nå enighet om rapporten om hjärtkirurgins framtid.

Mikko Ollikainen kartlägger under hösten de förtroendevaldas, kommunernas och organisationernas uppfattning om vårdreformen, grundtonen är ytterst kritisk så här långt.

Utredningsman Mikko Ollikainen Malax kommundirektör Mikko Ollikainen Bild: Yle/ Malin Hulkki

Rapporten skall vara klar för jul och kartläggningen har skett parallellt med att kommunerna avger sina utlåtanden till social-och hälsovårdsministeriet.

Förtroendevalda är ytterst kritiska till vårdreformen

Mikko Ollikainen skriver i sin mellanrapport att kritiken har varit konstant och den gäller både städer och små kommuner inom vårddistriktet.
Den största oron bland förtroendevalda har gällt närservicen och hur den skall fungera i framtiden, oron för centralisering är stor. I sjukvårdsdistriktets norra del är de förtroendevalda också bekymrade över möjligheten att fritt välja vård i ett annat vårdområde i framtiden.

De flesta förespråkar Åbo vårdområde

I Vasa sjukvårdsdistrikt finns 13 kommuner och 11 av dem förespråkar Åbo som huvudort.

Alla kommuner har inte kunnat ge tydliga svar kring själva produktionsområdestillhörigheten.

Mikko Ollikainen konstaterar i sin rapport att Malax, Korsnäs, Kask och Larsmo är kommuner där man vill att vården skall fortsätta enligt nuvarande praxis. Det här gäller också Närpes men där kan man tänka sig att K5 kunde stå för tjänsteproduktionen.

Nykarleby och Kristinestad stöder ett österbottniskt produktionsområde i form av en samkommun, Korsholm och Vörå stöder också enligt Ollikainen ett österbottniskt produktionsområde men på det viset att kommunen skulle stå för primär-och socialvården inom sitt område.

Vasa och Jakobstad vill båda bilda ett produktionsområde och Pedersöre vill höra grannarnas tankegångar och utesluter inte olika alternativ.

Närservicen prioriteras högt

Närservicen och speciellt åldringsvården prioriteras högt i kommunerna.
Centralsjukhusets status är också viktig för kommunerna och servicen bör inte försämras. I Jakobstadsområdet är frågan om samjouren högst prioriterad. I Syd-Österbotten bekymrar man sig över hälsostationens framtid.

Den kommunala ekonomin är ett bekymmer, så också i Nykarleby där skatten måste höjas med 0,5 procent 2015 om ekonomin skall gå runt.

Det var kärva besked som stadsstyrelsen i Nykarleby fick ta del av under kvällen när stadsdirektör Gösta Willman redogjorde för det ekonomiska läget i Nykarleby.
Bokslutsprognosen visar att det blir ett underskott för det här året på cirka 400 000 euro, det här trots att intäkterna ökat med en miljon i förhållande till budget.
Problemet stavas social-och hälsovård där överskridningarna för Nykarlebys del utgör nästan 800 000 euro.Specialsjukvården går också över budget i år, här är summan ungefär 200 000 euro.

Skattehöjning väntar i Nykarleby 2015

Nämnderna i Nykarleby har inte klarat av att hålla sig inom de ramar som stadsstyrelsen gett för nästa år , överskridningarna är i det här läget 350 000 euro. Stadsstyrelsen godkänner inte en så här stor ramöverskridning, 200 000 euro måste hyvlas bort under hösten före budgtebehandlingen.

Stadsdirektör Gösta Willman i Nykarleby Gösta Willman, stadsdirektör i Nykarleby Bild: YLE/Johanna Överfors

-Det går ändå inte att få ihop budgeten utan en skattehöjning, det krävs en höjning på 0,5 procent , säger stadsdirektör Gösta Willman.

Skatten blir efter höjningen, om fullmäktige godkänner den, 20,5 procent i Nykarleby 2015.

Någonting måste göras åt social-och hälsovårdens överskridningar

De fyra stads-och kommundirektörerna inom social-och hälsovårdsområdet i Jakobstadsregionen möttes i fredags och det fanns en stor enighet om att en bättre budgetuppföljning måste till inom social-och hälsovården. Det är inom den här sektorn som de stora överskridningarna finns.

Budgetuppföljningen inom social-och hälsovården har varit sådan att politikerna i slutet av året i stort sett bara kunnat konstatera att det blir en stor budgetöverskridning. På den här punkten kommer det nu att bli en ändring, ursprungligen planerade direktörerna att en månatlig budgetuppföljning skulle bli verklighet från och med 2015 men planerna har tidigarelagts.

- Jag har kontaktat mina kolleger idag (måndag) och föreslagit att budgetuppföljningen måste starta genast, från oktober månad, säger stadsdirektör Gösta Willman.

Den tänkta storkommunen från Vörå i norr till Kristinestad i söder och med Vasa som motor skulle bestå av tio kommuner och 130 000 invånare. På måndag kväll fick fullmäktige i Korsholm ta del av en första skiss på den här konstruktionen. Frågetecknen kvarstår kring många av de centrala frågor som man har i Korsholm kring en fusion.

- Vad är en kommun egentligen i framtiden egentligen, den frågan ställde sig många. Men den fick vi inget svar på, konstaterade fullmäktigeordförande Carola Lithén i Korsholm.

Carola Lithen. Fullmäktigeordförande Carola Lithén från Korsholm Bild: Yle/ Malin Hulkki

Fusionsutredningen görs av Jan-Erik Enestam och Ossi Repo. Den skall vara klar till årsskiftet och i början på nästa år tar det politiska arbetet med utredningen vid.

Frågorna i Korsholm gällde under fullmäktiges aftonskola gällde sådana centrala frågor som vad det blir av det lokala inflytandet i en fusionerad kommun, hur kommer förhållandet mellan stad och landsbygd att utvecklas, svenskans ställning och på vilket sätt skall de mångomtalade synergieffekterna uppnås.

Sotereformens öde borde vara klar först

Social-och hälsovårdsreformen lever sitt liv vid sidan av kommunfusionsutredningarna och det här gör det förstås svårt för politikerna att samtidigt ta ställning till fusionsplaner.

- Sote reformen är inte klar, vi vet inte hur den blir, vi vet inte ens om den blir av. Via den här reformen kommer 50-70 procent av de enskilda kommunernas uppdrag och budgetmedel att försvinna bort från kommunerna. Många av oss skulle ha önskat att vi skulle ha sett slutet på det innan vi går och gör det här följande steget, säger Carola Lithén.

Kommunfusionsutredningen skall vara klar vid årsskiftet och efter det vidtar det politiska arbetet i januari-februari med utredningen och kommunernas slutliga ställningstaganden.

Hur kan jag dölja ärren? Hur ska jag klä mig för att skärsåren inte ska synas på gymnastiklektionen? Vågar jag berätta om de hundra skärsår jag har på benen? Frågor om självskadebeteende ökar rejält på österbottniska ungdomsportalen Decibel.fi.

Österbottniska ungdomar ställer allt oftare frågor som handlar om självskadebeteende, det konstaterar ungdomsinformatör Liselott Nyström på österbottniska ungdomsportalen Decibel.fi. Fenomenet är inte nytt, men det är första gången som så många fall aktualiseras i Österbotten.

Liselott Nyström, ungdomsinformatör på decibel.fi. Ungdomskoordinator Liselott Nyström Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Personligen är jag oroad. Mängden frågor om självskadebeteende ökar och det är ett symptom på att något är väldigt tokigt i samhället. Nu måste vi sänka trösklar så ungdomar vågar ta kontakt med psykologer och kuratorer utan att känna sig stämplade.

Varannan dag får hon frågor som handlar om självskadebeteende. Ofta är det yngre flickor som skär sig med rakblad, naglar eller papper. En del bränner sig med en glödande cigarett. Självskadebeteende blir ett sätt att fysiskt uttrycka en inre smärta. Smärtan blir så stark att man inte längre hittar sätt att hålla den kontrollerbar.

Höga trösklar är ett hinder

Decibel.fi har ett stort expertnätverk som svarar på frågorna. Psykologer, kuratorer och hälsovårdare sköter det verkliga svarandet. Ungdomsportalen blir en första hjälp där de kan få svar för att sedan slussas vidare till hjälpande instanser.

- Tröskeln är hög för en ungdom att kontakta psykolog eller kurator. Vi vill sänka tröskeln och ge dem kunskap, Kunskap om att det inte är farligt att gå till psykologen. Ungdomarna måste våga ta emot hjälp, säger Liselott Nyström.

Hon sitter i den lilla stugan, nästan osynlig bakom buskar, men placerad mitt i skolcentrat i Korsholm. Hon medger att delar av arbetet tar hon med sig hem. En del historier och frågor går inte att lämna. Att fler österbottniska ungdomar ställer frågor som tangerar självbeteende är allvarligt. Nu satsar Decibel.fi på att nå ut med information i skolorna.

- Våga prata om det i skolklasserna! Ta bort tabun och skammen, förklara istället. Negativa attityder handlar om okunskap och det föder rädsla. Om det för vissa är en trend att skära sig kan vi använda trenden som en positiv resurs.

Självskadebeteende finns också hos pojkar men ser annorlunda ut. Att härja på skolgården eller att vara omöjlig i klassen är tecken på självskadebeteende hos pojkar. De skär sig också, men bortförklarar det med en såg som slant.

Räcker samhällets resurser till?

- Nej inte en chans. Vi kan satsa på att vara preventiva. Där kan vi nå fler så att problemen aldrig uppstår. Om vi bara ska släcka eldar hela tiden blir det dyrt och då når vi bara vissa ensamma människor. Det preventiva arbetet är ofantligt viktigt.

Det blev inget beslut i stadsstyrelsen i Karleby om ändringar i ishallen i Karleby för att möjliggöra europaspel för volleybollklubben Tiikerit. Ventilationsrör och armaturer måste höjas högre upp i taket om volleyspel på europanivå skall kunna spelas i hallen.

Tidigast nästa vår tar stadsstyrelsen tag i ärendet på nytt skriver tidningen Keskipohjanmaa idag.

Det är nu oklart var matcherna skall spelas men Tiikerit jobbar på att få undantagslov för lägre takhöjd.

Vad skall ni göra med bastun, är den vanligaste frågan vi fått den här hösten här på Strömsö. Standardsvaret har varit, att först måste vi ju bygga den klar och sen får vi se.
Nu är bastun klar och kommer att auktioneras ut i samband med Näsdagen den 7 november.

Det var i juni under Bastukvällen på Strömsö, som vi försökte bygga en bastu på sex timmar. Försöket lyckades nästan men tiden räckte inte till att lyfta taket på plats och därför blev det inget badande heller, vilket var det ursprungliga målet.

En torsdag i september träffades bastubyggarna på Strömsö igen och byggde bastun klar. Taket lyftes upp och dörren sattes på plats och framför allt så eldades det i kamin och premiärbadades.

Själva byggandet tog nog lite längre än den där halvtimmen vi pratade om i somras, säger Jim Björni, men så hann vi både med kaffepaus och bastubad. Det blev en riktigt bra bastu och jag hoppas att många vill vara med och bjuda.

Auktionen öppnar den 9 oktober på huuto.net/nenapaiva

Vörå kommuns ekonomi är stabil just nu men molnen hopar sig i horisonten. Nedskärningarna i statsandelarna kommer nämligen att ge kommunen klart mindre pengar nästa år. Hur de nedskärningarna skall kompenseras är ännu oklart konstaterar styrelseordförande Rainer Bystedt.

- Det är det jag har funderat på de senaste dagarna. Det är såpass mycket pengar, närmare 900 000 euro netto, säger Bystedt.

Den närmaste tiden kommer Vörå att fortsätta satsa en hel del på kommunens äldre och yngre. Nativiteten i kommunen har varit bra och just nu är behovet stort för antingen renovering eller nybygge av dagiset Tallkotten i Oravais.

- Vi måste satsa på ett nybygge för den byggnation vi nu har är inte i sådant skick att det är renoveringsdugligt. Kostnaderna blir för stora, säger Bystedt.

Nytt demensboende på agendan

Den andra gruppen i kommunen som behöver nysatsningar är de äldre. Utvecklingen går mot vård i hemmet, men för de dementa fungerar inte det här konceptet. Följaktligen behövs det satsningar på demensboende. Det har varit tal om tio nya platser.

- Vi måste ha ett effektiverat serviceboende åt dementa. Jag vill inte vara den som ser människor som irrar runt i bygden. Demens är en sjukdom som måste vårdas. Vi behöver få ett nybygge, säger Bystedt.

Enligt Bystedt fungerar servicen bra i Vörå och som det är nu har invånarna egentligen all sen service de behöver. Dessutom har man inom kommunen tagit beslut om nattpatruller som underlättar boendet i det egna hemmet för äldre.

Det som redan en tid har tagit en hel del energi i kommunen är den oenighet kring kommundirektör Christina Båssar som lett till att förtroendet för henne skall prövas. Hela processen kring den här frågan har enligt Bystedt lagt sordin på stämningen i kommunen.

- Jag är målmedveten och kör den linje jag vill ha men tyvärr präglar nog det här bråket som uppstått. Jag hoppas innerligt att vi skulle få ett slut på det här för det är inte bra för kommunen eller regionen. Det kan sprida sig till andra kommuner och det är mycket ledsamt, säger Bystedt.

Landskapet Österbotten presenteras på Senatstorget i Helsingfors nästa sommar. Vasa vill som största enskilda betalare ha en större synlighet i evenemanget.

Traditionen med landskapen som presenterar sig på Senatstorget i Helsingfors går tillbaka till 1988 men Österbotten har aldrig presenterats som ett enskilt landskap förut.
Sommaren 2015, 11-13 juni kommer alla österbottniska kommuner att lyftas fram men i Vasa finns ett visst missnöje med framtoningen.
Landskapsdirektör Olav Jern vill inte riktigt vidkännas att det finns några större problem i sammanhanget.

- Det är inget gnissel men vi för diskussioner, säger Olkav Jern.

Diskussionerna gäller finansiering kontra synlighet för Vasa. Vasa är den största enskilda betalaren med 130 000 euro i en budget som går lös på 480 000 euro.

Landskapsförbundet betalar 100 000 euro ur ackumulerade överskott men har inte råd att ta ett större ekonomiskt ansvar än så, kommunerna måste bidra med extra pengar till förbundet för att få det hela att gå ihop, deras andel uppgår totalt till 310 000. Företag bidrar också till finansieringen.

Expo Österbotten planerar evenemanget

Mässarrangören Expo Österbotten planerar evenemanget på Senatstorget i Helsingfors. En ledningsgrupp med Olav Jern som ordförande fungerar som styrgrupp.

- Det visuella upplägget böjar bli klart, liksom temata, säger Olav Jern.

Finansieringen måste vara klar innan man kan göra avtal med olika programproducenter och det borde ske inom oktober -november.

- Helsingforsarna kommer att få uppleva ett Österbotten som är annorlunda än vad de har tänkt sig, säger Olav Jern.

Kachoas resa startade för två år sedan. Han var överviktig, olycklig och livet var tungt. Han försökte hålla humöret uppe och låtsades att allt var bra.

- Jag var rolig och skojfrisk. När jag kom hem tröståt jag. Jag hade ett liv men jag var fängslad i min egen kropp, säger Kachoa som har föreläst på Korsholms vuxeninstitut.

Idag känner han att världen omfamnar honom.

- Det är synd att man blir dömd efter omslaget. Utseendet. Men så är det. Jag har varit på båda sidorna och vet att det är så det ligger till. Någon som säger något annorlunda ljuger. Det är skitsnack. Jag vet exakt hur det är. Men viktigast är ändå att du börjar tycka om dig själv! Det är svårt för någon annan att älska dig om du inte älskar dig själv, säger Kachoa.

Livet på tv

Under månaderna på Biggest Loser filmades Simon och hans medtävlare flera timmar om dagen. Ibland skämdes han.

- Till slut kom jag fram till att jag inte kan bry mig. Istället tänkte jag "de vill följa min resa", och då var det bara att köra.

Nu får han inspirera andra. Något han älskar att göra.

- Väldigt många ser förstås den fysiska resan. Men ingen kan se resan jag gjort inuti, säger Kachoa.

- Det har varit ett väldigt hårt jobb. Jag har fått lära mig att se saker från andra synvinklar. Man ska aldrig sluta hoppas. Om någon hade sagt till mig, för ett par år sedan, att inom en nära framtid har du vunnit Biggest Loser, gått ner 84 kilogram, deltagit i Let's Dance och vara med i Fångarna på fortet. Då hade jag sagt att det är lättare att landa på månen.

Politices magister Marcus Beijar från Korsholm blir ny politisk sakkunnig för Svenska Bildningsförbundet för att stärka bevakningen av svenska Österbotten. Beijar ställer därmed inte upp i kommande riksdagsval.

Beijar ska följa och delta i samhällsdiskussionen och styra Svenska Bildningsförbundets verksamhet i Österbotten

- Jag ser med intresse fram emot att ta itu med de utmaningar som Österbotten står inför. De ständigt aktuella samhällsreformerna visar med all tydlighet att det behövs en stark kontakt mellan samhällsdiskussionen i Österbotten och övriga Svenskfinland, säger Marcus Beijar i ett pressmeddelande.

På Svenska Bildningsförbundet säger direktör Fredrik Guseff att man med anställningen vill stärka sin närvaro i Österbotten eftersom de finlandssvenska regionerna måste komma närmare varandra i stället för att det skapas intern splittring i Svenskfinland.

Inget riksdagsval för Beijar

Beijar anser att det nya uppdraget inte går att förena med en riksdagsvalskandidatur.

- Jag har meddelat sonderingsgruppen för SFP i Österbotten att jag drar tillbaka min kandidatur. Jag var fullt fokuserad på en kandidatur, men den erbjudna möjligheten kunde jag inte låta gå förbi, säger Beijar.

Marcus Beijar kommer att stationeras i Vasa. Han har tidigare fungerat som verksamhetsledare för Åbo Akademis studentkår i Vasa och tillträder vid Bildningsförbundet 1.11.2014.

Drygt 3 000 personer har skrivit på en namnlista för att bevara hjärtkirurgin i Vasa. Maj-Britt Råholm, professor i Norge, hade gärna presenterat siffrorna på dagens möte men fick veta att det var stängt.

På tisdag eftermiddag kommer sjukvårdsdistriktets fullmäktige att träffas i Vasa för ett seminarium som bland annat berör hjärtkirurgin.

Bild: Yle/Anna Ruda

Maj-Britt Råholm, en av de som aktivt samlat in namn för hjärtkirurgin, hade gärna varit med men hade förstått att enbart inbjudna var välkomna till seminariet.

- Ska inte sådana här tillställningar vara öppna för allmänheten? Det handlar ju om befolkningens hälsa och välbefinnande. De borde väl få vara med och lyssna när det gäller dem, resonerar Råholm som nu sett till att fullmäktiges Michael Luther (SFP) i stället kommer att berätta om namninsamlingen.

Tusentals namn

På något sätt tillåts att en grupp tjänstemän går emot beslutet. Jag är bekymrad över att man inte följer demokratiska beslut i rättsstaten Finland

- Jag hoppas på att vi under hösten ska komma upp i 5 000 - 6 000 namn. Det här visar österbottningarnas åsikt i frågan. Man tycker att den är viktig.

Det som de flesta reagerat på är avstånden till Tammerfors och Åbo. Men Råholm räknar upp flera fördelar ifall man behåller hjärtkirurgin.

- Vi är rädda för att många andra specialiteteter också stryker med om hjärtkirurgin försvinner. Det syns redan i rekryteringen, till exempel finns bara en kärlkirurg vid centralsjukhuset.

Hjärtkirurgin räddad?

Frågan som helhet är redan avgjord av fullmäktige. Hjärtkirurgin ska bli kvar. Men en arbetsgrupp som jobbar vidare med frågan framhåller faktorer som fortsättningsvis talar för att hjärtkirurgin borde läggas ned.

- Det fattades ett demokratiskt beslut i februari. Men på något sätt tillåts att en grupp tjänstemän går emot beslutet. Jag är bekymrad över att man inte följer demokratiska beslut i rättsstaten Finland, säger Maj-Britt Råholm.

- Det är ganska allvarligt egentligen

"Seminariet är öppet"

Råholm har jobbat som sjukskötare inom hjärtvården på Vasa centralsjukhus i 20 år men är nu professor i Norge. Hon har adressen kvar i Vikby.

Fullmäktiges ordförande Gösta Willman (SFP) säger att seminariet visst är öppet för allmänheten.

Kelsey Tessier hade ett kontrakt för 2014–2015 i Vasaklubben Sport. Efter noll poäng på fem matcher i hockeyligan har Sport och spelaren kommit överens om att avsluta samarbetet.

Sport skriver på sin webbplats att Tessier letar efter en ny klubb.

– Förhandlingarna förlöpte i god anda och som tur nådde vi en lösning snabbt, säger Sports sportchef Markus Jämsä.

Sejouren i Sport blev en besvikelse för centern Tessier. Förväntningarna var högt uppskruvade då han anslöt inför säsongen. Tidigare hade Tessier lyckats bra i både AHL och i Allsvenskan med Rögle, där han stod för 42 poäng på 52 matcher.

We want to wish @kelseytessier best luck and success in the future.

— Vaasan Sport (@VaasanSport) October 7, 2014

Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige samlas till seminarium idag tisdag för att bland annat diskutera hjärtkirurgin. Följ med mötet här!

Polisen i Åbo letar efter en försvunnen 17-årig flicka. Flickan som heter Jasmine gick från sitt hem i Åbo den 28 september och efter det har anhöriga inte fått kontakt med henne. Enligt polisen är det möjligt att Jasmine befinner sig i Vasatrakten.

Jasmine är smal och cirka 160 centimeter lång. Hon har mörkt axellångt hår.

Polisen ber alla som har information om var Jasmine befinner sig att ta kontakt på numret 050-4562 225. Tips kan också skickas till adressen rikostorjunta.varsinais-suomi@poliisi.fi.

En bild av Jasmine finns på polisens webbplats.

Stadsstyrelsen i Vasa kunde inte besluta sig man skall rikta in sig mot Åbo eller Tammerfors i vårdreformfrågan. Det krävdes två omröstningar för att komma fram till det beslutet, som Hans Frantz (Sfp) ser som mycket olyckligt.

Frantz röstade för en inriktning mot Åbo.

- Kan inte vi själva ta beslut om riktningen gör någon annan det åt oss, säger Frantz.

Frågan kommer upp för avgörande i fullmäktige på måndag i Vasa och fram till dess kommer frågan att diskuteras i överläggningar partierna emellan säger Frantz.