På lördagen hade musikalen Mamma Mia! premiär på Svenska teatern i Helsingfors. Efter föreställningen bad Björn Ulvaeus Vasa om ursäkt.

Orsaken till Ulvaeus ursäkt baserar sig på en textrad i musikallåten Super Trouper.

Björn Ulvaeus. Björn Ulvaeus Bild: Yle/Cecilia Wikman

- Jag vill be Vasa om ursäkt. Ni förstår säkert vad jag menar, säger Ulvaeus till Ilta-Sanomat efter föreställningen.

I den omgjorde finländska musikalversionen sjunger man om Vasa som en plats där huvudpersonen är urled på livet.

Orginaltexten lyder "I was sick and tired of everything when I called you last night from Glasgow."

Den svenska textraden lyder "Allt var bara kallt och grått och trist när jag ringde igår från Gränna."

"Vasa" ersatte "Gränna" i Svenska Teaterns version.

Super Trouper är skriven av Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Singeln utgavs år 1980.

Vasa IFK lyckades besegra Pallo-Iirot i Rauma i division två, västra zon och fixa biljetten till höstens avancemangskval. BK-46 och Grankulla IFK öste in mål i den södra zonen medan JBK bara fick oavgjort i ödesmatchen mot TP-47 i norr.

Vasa IFK fick en bra start på matchen i Raumo, men gick ändå till pausvila vid ställningen 1-1 och med en man mindre på plan sen Travis Cantrell dragit på sig två gula kort.

I den andra halvleken kämpade gästerna tappert och fick också offensiv utdelning. Med Matias Träskbäcks och Andreas Strandvalls mål kunde IFK gå ifrån och vinna matchen, slutligen med 3-2. Poängen innebar samtidigt att Åbo IFK inte längre kan passera Vasa IFK i tabellen i den västra zonen.

För Vasa IFK väntar PS Kemi Kings i kvalet som avgörs den 12 och 18 oktober. Före det spelas ännu den sista grundserieomgången i tvåan, den 4 oktober.

Målkalas i syd

Redan kvalklara EIF fick nöja sig med 1-1 borta mot Klubi04 i Helsingfors medan topplagen BK-46 och Grankulla IFK hade målkalas på varsitt håll.

Tack vare bland annat tre mål av Petter Meyer slog Grankulla IFK jumbon FC Espoo med hela 8-0. BK i sin tur vann hemma över Käpylän Pallo med 6-3 efter bland annat två mål av Casper Källberg.

I den östra zonen var kvalklara Atlantis spellediga på söndagen. Tabelltvåan MP slog SC Kufu98 på bortaplan med 3-0 medan FC Myllypuro vände ett 1-2 underläge i paus till 4-2 seger.

I norra zonen blev det bara oavgjort 1-1 för JBK från Jakobstad mot TP-47, och Jakobstadslaget börjar med och mer se ut som destinerat för division tre.

Resultat, division två syd

se tabellen

BK-46 – KäPa 6-3 (4-2)
SOVO – Pallohonka flyttad till 15:45
Gnistan – SalPa 1-0 (0-0)
FC Espoo – GrIFK 0-8 (0-3)
Klubi04 – EIF 1-1 (0-0)

Resultat, division två öst

se tabellen

JäPS – FC Viikkarit 1-0 (1-0)
SC KUFU98 – MP 0-3 (0-1)
Kultsu FC – FC Futura 0-1 (0-1)
FC Myllypuro – PKKU 4-2 (1-2)

Resultat, division två väst

se tabellen

Sporting – FC Hämeenlinna 1-2 (0-2)
Närpes Kraft – Ikissat 1-0 (0-0)
PalloIirot – Vasa IFK 2-3 (1-1)
TPV – Kerho07 4-0 (0-0)

Resultat, division två norr

se tabellen

PS Kemi – AC Kajaani 1-0 (0-0)
PK37 – FC Ypa 1-2 (1-1)
JBK – TP47 1-1 (0-1)

Det är Larsmo Vindkraft Ab som står för planerna. Bolaget har ett kraftverk i Fränsviken i Larsmo men det är betydligt mindre än de två som nu planeras. Kraftverket i Fränsviken är på 1 MW, de som nu planeras är på 3 MW vardera.

De första planerna smiddes redan 2012, men då var kommunen inte mogen. Nu kommer bolaget att lämna in ansökan om undantagstillstånd och miljötillstånd för två kraftverk. Vindkraftverken placeras mellan Holm och Gertrud. Det ena är tänkt att byggas nära Molnviken, det andra norr om sportcentret i Larsmo.

- 22 punkter skall redas ut och ett kompetent bolag gör upp planerna, säger Larsmo Vindkraft Ab:s vd, Lars-Erik Östman.

Lars-Erik Östman är vd för Larsmo vindkraft Larsmo Vindkraft Ab:s vd, Lars-Erik Östman plockar havtornsbär i väntan på fler vindkraftverk till Larsmo Bild: Yle/Kjell Vikman

- Vi kan bygga 2017 om det går bra, tror Östman.

Lobbandet har skötts bättre den här gången

Bolaget försökte komma igång med vindkraftsprojektet redan 2012, men lyckades inte övertyga kommunen den gången. Nu har det hela förberetts noggrannare och poiltiker och tjänstemän har guidats på de tänkta områdena för vindkraftverken. Det som gör politiker och tjänstemän lite betänksamma är det framtida markutnyttjandet. Holm är centrum i Larsmo och även om de nuvarande planerna för vindkraftverken är acceptabla i dagsläget finns en viss tveksamhet med tanke på framtiden. Skyddszoner runt vindkraftverk styr den framtida markanvändningen.

- Jag är mer positiv än negativ till tanken på vindkraftverk i det här området, säger fullmäktigeordföranden Sven Grankulla (KD).

En havsörn och fyra fiskgjusar

De två vindkraftverken kommer att ha en navhöjd på 100 meter och vingspetsen kommer att ligga på cirka 170 meters höjd. Högre än så kan de inte bli eftersom närheten till flygfältet i Kronoby sätter stopp för högre höjder än 172 meter. Ett hot mot vindkraftsplanerna kan förekomsten av rovfåglar på området vara, det finns en häckande havsörn och fyra fiskgjusar i området. Kombinationen rovfåglar och vindkraftverk har inte setts som helt problemfri, men den faran tonar Lars-Erik Östman ner.

- Vi har sett till att ha de avstånd som behövs, havsörnar är inte heller så känsliga som man trodde förr, säger Lars-Erik Östman

Inga fler vindkraftverk i Fränsviken

Larsmo Vindkrafts ursprungliga planer var en utbyggnad i Fränsviken med fler vindkraftverk, men de planerna har skrinlagts även om avtal fortfarande finns med tre markägare.

- Vi går helst på fastlandet där vi inte stör fritidsboende och där fast bebyggelse är tillräckligt långt borta, på det viset skall det inte vara något problem, säger Lars-Erik Östman.

Vasa är en av Finlands mest exporttunga städer. Men staden får väldigt litet tillbaka i form av bidrag för forskning och utveckling. Enligt en beräkning går Vasa miste om fler hundra miljoner euro varje år.

Vasas företag och institutioner drar årligen in mellan 30 och 40 miljoner euro i statliga bidrag för forskning och utveckling, enligt en rapport från entreprenören Sture Udd. Enligt honom borde summan vara 250 miljoner euro. Det bygger han på en jämförelse med städer som Uleåborg, Tammerfors och Åbo och deras andel av exporten.

Mika Nissanen på NTM-centralen i Vasa Mika Niskanen, teknologiexpert på NTM-centralen i Vasa. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Företagaren Sture Udd Sture Udd, företagare i Vasa. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Certum använde egna medel

Ett företag som valt att inte söka bidrag är Certum, specialiserat på bokföring och indrivning. För att kunna sälja ett system med automatisk indrivning av obetalade fakturor krävdes nya, kostsamma, datasystem som bolaget börja bygga upp på egen hand när det startades för två år sedan.

- Vi hade så bråttom att komma igång med allting så vi hade inte tid med processen att söka efter bidrag, säger Tony Kuusiniemi, en av koncernens fem grundare.

Hur gick ni då tillväga när ni startade bolaget?

- Vi använde egna pengar. Vi har också tvingats gå fram långsammare än vi hade tänkt.

För Certum skulle 50 000 till 100 000 euro haft stor betydelse.

CERN i Genéve Bild: Martial Trezzini / EPA

Svagare universitetsforskning förklaringen?

Mika Niskanen är teknologicentralen Tekes man i Vasa. Han lyfter fram ännu en anledning; flera andra städer i Finland, till exempel Uleåborg, är starkare på teknisk forskning än just Vasa.

- Innovationsbidrag går oftare till städer med starka universitet. Det här beror på att det där finns personer som känner till hur finansieringssystemen fungerar, och det har väldigt stor betydelse.

Sture Udd visionerar stort och kommer med ett förslag till räddning för Vasa. Han talar sig varm för ett giganistiskt forskningscentrum, ett CERN inom energiområdet. Den naturliga orten vore just Vasa.

Naturlig ort för ett nytt CERN

- Vi kunde få en världsledande, ny, forskningsinstitution inom energisektorn.

Enligt Sture Udds resonemang har staten ett ansvar att ersätta Vasaregionen för alla de miljoner som borde ha hamnat här.

- Det vore en satsning på något som hela Europa drömmer om. Vi råkar vara världsledande industriellt här så vi kunde göra det.

Petteri Lindbohm stannar kvar i NHL-klubben St. Louis Blues och kommer åtminstone inte tillsvidare att förstärka Vasa Sport i den inhemska ishockeyligan. Det var tänkt att Lindbohm skulle återvända till Finland idag.

Sport värvade Lindbohm från Jokerit inför denna säsong, men 21-åringen har inte ännu debuterat för sin nya klubb i ligan. I början på september åkte han till Nordamerika på NHL-klubben St. Louis Blues träningsläger – och där stannar han nu kvar.

Lindbohm är draftad av Blues i den sjätte rundan 2012 och valde Sport i jakt på ansvar, som i längden skulle ge honom en plats i NHL. Men nu har juniorlandslagsbacken gjort överraskande väl ifrån sig i Nordamerika, vilket ruckat på planerna.

Lindbohm har ett treårigt kontrakt med St. Louis Blues och planen var att han skulle spela den första av dessa säsonger i Vasa. Klubbarna hade bestämt att Lindbohm skulle delta i lägret och sedan återvända till Finland, men nu har de planerna ändrats.

– Han har klarat sig så bra att de vill hålla honom där åtminstone tillsvidare och det har vi förstås inget att säga till om, eftersom det i sista hand är Blues som bestämmer. Signalerna bortom Atlanten är att han har en hederlig chans att kämpa om en plats i NHL, säger Sports sportchef Markus Jämsä.

Jämsä berättar att Lindbohm kommer raka vägen till Sport ifall han återvänder till Europa. Fram till nu hade man i Vasa väntat sig att Lindbohm finns tillbaka i leden idag.

– Det här var förstås en överraskning för oss, trots att vi vetat att det finns en sådan här möjlighet. Petteri har tränat bra med oss hela sommaren och början av hösten, och har helt enkelt varit så vass att de vill behålla honom.

Vasa Sport kommer i och med Lindbohms frånvaro att söka en ny backförstärkning.

Två bilar kolliderade i korsningen Museigatan/Kyrkoesplanaden i Vasa vid halv tolv-tiden på måndagen. Den ena bilen körde mot rött ljus.

Den ena bilen körde västerut längs Museigatan medan den andra körde norrut, längs Kyrkoesplanaden på väg bort från centrum.

Bilen på väg norrut var redan mitt i korsningen när den andra bilen körde in i högra sidan på den. Krocken var så våldsam att fronten demolerades på bilen som körde längs Museigatan. Luftkudden utlöstes också och bärgare tillkallades.

Lämnade platsen i ambulans

Vid det laget hade bilens förare redan lämnat platsen i ambulans. Han hade nämligen drabbats av ett sjukdomsfall.

- Det var därför han hade kört mot rött och rakt ut i korsningen, säger överkonstapel Janne Sundelin på plats vid olycksplatsen.

Mannen med sjukdomsfallet stabiliserades på platsen, säger Sundelin. Den andra bilens förare skadades inte.

Skolveckan började med cirkus för eleverna i Smedsby i Korsholm när Cirkuskalaset kom till byn. Cirkuskalaset har turnerat i Svenskfinland sen 2012 och nytt för i år att kalaset nu är en del av projektet Ung på svenska.

Anton Lindholm, Kevin West och Emma Hermansson. Elever vid Cirkuskalaset Bild: Yle/Amanda Bieber

Tanken är att de svensk- och finskspråkiga eleverna ska träffas göra kultur på svenska, man hoppas att de finskspråkiga eleverna ska få en positiv bild av svenska och de svenskspråkiga eleverna ska stärkas i sin språkliga identitet.

Lotta Vikström Lotta Wikström, finskalärare Bild: Yle/Amanda Bieber

- Vi har tagits emot som solens uppgång. Barnen tycker det är jätteroligt med cirkus. En av de roligaste sakerna med vår turné är alla glada miner som möter oss, säger cirkusdirektören Trygve Cederberg.

Under åren har ungefär 9 000 barn fått se cirkusföreställningarna en del av dem har också själva fått pröva på cirkuskonster. För sjätteklassisterna i Smedsby-Böle skola blir det tredje gången de ser Cirkuskalasets föreställning.

- Då jag har varit förut har det varit jätteroligt att se de duktiga artisterna, säger Anton Lindholm.

- Jag tror jag vill pröva på att cykla enhjuling, säger Emma Hermansson.

Cirkuskalaset är startskottet för Smedsby-Böle skolas och Keskuskoulus eget samarbete för att eleverna ska lära sig varandras språk.

- Vi har talat om att eleverna till exempel skulle byta skola under musiklektionerna, bildkonst eller gymnastik, säger finskläraren Lotta Vikström.

Smedsly-Böle skola och Keskuskoulu ligger nära varandra vid sportplanen i Smedsby, men eleverna har bara kontakt på fritiden.

- Att prata är det bästa sättet att lära sig finska, säger Vikström.

Cirkuskalaset kom till Keskuskoulu i Korsholm

Suvi Ronkanen har valts till ny rektor för Vasa universitet. Hon tillträder i början av 2015.

Professor Suvi Ronkanen har bland annat jobbat som vicerektor vid Lapplands universitet där hon har ansvarat för forskningen.
Ronkanen är 52 år gammal och ska enligt det tidsbundna kontraktet jobba i Vasa i fem år. Hon är samhällsvetare och socialpsykolog till utbildningen.

Universitetets styrelseordförande Johnny Åkerholm säger i ett pressmeddelande att man framförallt ville ha en kunnig ledare och visionär på posten.

- Ronkanens bakgrund inom forskning passar utmärkt för att utveckla forskningen vid Vasa universitet.

Vasa universitet grundades 1968 och Ronkanen blir den sjätte rektorn. Nuvarande rektorn Matti Jakobsson har suttit på sin post sedan 1998.

Färjan Wasa express kvällstur är inhiberad efter en brand i maskinrummet. Enligt tidtabellen skulle färjan avgå klockan 20.00.

Brandbilar ute vid Vasa hamn. En dryg handfull räddningsfordon ute vid Vasa hamn. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Besättningsman fick första hjälp

Besättningen lyckades släcka branden på egen hand, men brandkår och ambulans kallades för säkerhets skull till platsen.

En besättningsmedlem hade andats in rök och fick första hjälp i ambulansen men behövde inte föras till sjukhus.

I maskinrummet

Catarina Fant Catarina Fant, marknadsförings- och kommunikationsdirektör på Wasaline. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Måndagskvällens avgång från Vasa är inställd. Nästa avgång är därmed på klockan 20:00 på tisdag. Därmed är också avgången från Umeå i morgon, onsdag, klockan 09:00, annullerad.

I Korsholm hittar man inte något bra i social- och hälsovårdsreformen. I förslaget till utlåtande från Korsholm radar man upp den ena negativa punkten efter den andra.

Demokratin minimeras, de språkliga rättigheterna tryggas inte och kommunerna fråntas rätten att påverka sina invånares välfärd. Reformen innebär att ansvaret för all närservice inklusive äldreomsorg, hemvård, hemsjukvård och delar av elevvården förflyttas till synnerligen avlägsna organ, skriver Korsholm i sitt förslag till utlåtande.

Motståndet bland de österbottniska kommunerna är kompakt, säger Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg. Kommunerna har haft flera möten där man dryftat reformen.
Lite karikerat beskriver Ahlberg reformen som en stark tro på att man via centrala beslut kan styra och skapa ett bättre samhälle.

- Där är vi av diametralt annan åsikt i kommunerna.

Ahlberg tar matutdelningen till äldre som bor hemma som ett exempel. Vad finns det för stordriftsfördelar i att den organiseras från Åbo?

- Nära service sköts bäst lokalt, slår Ahlberg fast.

Hellre motförslag än protester

Kom hellre med egna alternativ än bara kritik, säger riksdagsman Ulla-Maj Wideroos. Wideroos sitter med i den parlamentariska arbetsgrupp som jobbar med vårdreformen. Gruppen kommer att få ta del av kommunernas utlåtanden och Wideroos är övertygad om att det är möjligt att få till stånd förändringar om förslagen är goda.

- Men status quo kommer inte att gälla, det blir en reform i en eller annan form, säger Wideroos.

Som förslaget nu ser ut kommer det att bli starka politiker i de fem vårdområdena som kommer att styra och ställa. Och på finansministeriet och social- och hälsovårdsministeriet vill man agera förkläde åt vårdområdena och bestämma hur mycket pengar de får.

- Styrningen blir så stark att bara den kommer att minska på kostnadsökningen inom vården, säger Wideroos.

Ahlberg ser det på samma sätt. Det blir styrelsen för vårdområdet som fattar besluten och där kommer ingen av de små österbottniska kommunerna att vara representerade, och då har man ju inget inflytande, säger Ahlberg.

Lagstridigt?

Det finns ett demokratiproblem med reformen, säger Ulla-Maj Wideroos. Hur mycket kan man ta bort av en kommun i form av pengar, personal och beslutsfattande utan att det strider mot grundlagen?

Wideroos säger att ingen i den parlamentariska arbetsgruppen riktigt vågat ställa frågan eller ens haft förmågan att göra den bedömningen. Det blir grundlagsutskottet och grundlagsexperterna som får pröva frågan.

I Korsholm anser kommunen att istället för den föreslagna vårdreformen ska man utveckla nuvarande sjukvårdsdistrikt, och den mest avancerade vården kan en nationell myndighet koordinera. Måndag kväll avgör kommunstyrelsen de slutliga formuleringarna i kommunens utlåtande.

Flera andra kommuner i Österbotten är också kritiska. Enligt beredningen i Kronoby är vårdreformen inte förenlig med principerna om kommunal självstyrelse, och den beaktar inte andra pågående reformer som till exempel kommunallagen och statsandelsreformen.

I texten från Kronoby sägs också att de fem planerade samkommunerna varken geografiskt eller demokratiskt kan tillgodose vårdbehovet på ett rationellt och kontrollerbart sätt utan att allvarligt inskränka medborgarnas inflytande.

Till den 14 oktober ska kommunernas utlåtande vara hos social- och hälsovårdsministeriet.

Flera års väntan är snart slut. På tisdag morgon öppnar Smedsby omfartsväg. Trafik- och kommunminister Paula Risikko tjuvstartade genom att klippa bandet redan på måndagen.

Rurik Ahlberg, kommundirektör i Korsholm, hörde till de som njöt av tillfället.

- Det är egentligen ganska svårt att förstå att det är sant. Man har ju talat om det här projektet i ungefär 20 år, och nu i dag så blir vägen klar.

2,5 kilometer återstår

Efter tre år med sprängning, schakting och asfaltering står den nu klar, den helt nya vägdragningen, totalt 8 kilometer från Hemstrand i Vasa till Stormossen i Korsholm.

- Den här vägen har gett oss möjligheten att planera för ungefär tjugo nya höghus i Smedsby centrum. Det hade vi inte kunnat göra annars, säger Ahlberg.

Pendlingstiden in till centrum halveras - minst - när två filer och sju trafikljus ersätts av fyra filer och 100-sträckor. Men för de som pendlar in längre sträckor norrifrån återstår en del trafikhinder. Dels broreparationen vid Kyrö älv som blir klar kring jul och dels den 2,5 kilometer långa sträckan från Stormossen till Kvevlax som blir klar först till våren.

Riksåttan norrut är nästa steg

För att inte tala om hela riksåttan norrut. Kör man från Vasa till Bennäs, totalt 90 kilometer, passerar man tre 60-sträckor. Trafikmängden är stor med mycket långtradare och jordbruksmaskiner och trots detta finns inte en enda omkörningsfil på hela sträckan till Bennäs.

- Visst finns vägförbättringen på listan, men jag vet inte när den kan förverkligas, sade Paula Risikko på besök i Vasa och Korsholm.

Bygget av omfartsvägen samt breddningen av den befintliga vägen kostar 57 miljoner euro, varav staten står för 55 miljoner.

Från och med onsdag är det Vasa centralsjukhus samjour som sköter alla jourpatienter kvällstid och helger. Den egna hälsocentralen tar fortsättningsvis emot patienter i behov av akut vård dagtid. Överläkare Karolina Lönnberg ser många fördelar med de nya arrangemangen.

- Det är ett hus, ett ställe som är öppet 24 timmar i dygnet året om. Det ger också en viss trygghet att alla jourande specialiteter finns i samma byggnad. Man har möjlighet att få hjälp med bedömning och med frågor av specialsjukvårdens jour om det behövs, säger Lönnberg.

Samjouren vid centralsjukhuset är till för brådskande sjukdomsfall som inte kan vänta. Om man är osäker på sitt behov av akut vård skall man under tjänstetid ringa sin egen hälsocentral för konsultation och på kvällstid och helger ringa samjouren innan man kommer.

Avdelningsskötare Tuula Kultalahti i Kristinestad Avdelningsskötare Tuula Kultalahti vid Kristinestads hälsocentral Bild: Yle/ Malin Hulkki

Vid samjouren väntar man sig allt mellan 50-80 patienter kvällstid och 80-130 patienter under veckosluten. För att sköta jourverksamheten koncentrerat har det behövts 25 nya sjukskötarbefattningar. Kvällstid jobbar det tre läkare på jouren och på natten en läkare. Samjouren kommer också kvälls- och nattetid att ha en specialiserad psyksjukskötare som kan göra en första bedömning av vårdbehovet för patienter med akuta psykiska problem.

Större press på hälsocentralerna

I och med att jourverksamheten flyttar till centralsjukhuset tror Leena Kettunen, som är överläkare för den öppna vården i Vasa, att pressen blir större på hälsocentralerna dagtid att sköta akuta patienter eftersom man inte längre har egen kvällsjour.

Överläkare Leena Kettunen Bild: Yle/ Malin Hulkki

- Absolut blir det och det är också lite meningen eftersom det är förnuftigt att försöka sköta patienterna under tjänstetid på sin egen hälsostation var man känner till patienterna. Svårigheten är den att vi också för tillfället den här hösten har en ganska stor läkarbrist. 25 procent av läkartjänsterna är obesatta, säger Kettunen.

Telefonrådgivningen vid den egna hälsocentralen och vid samjouren får en viktig roll. Det är vid det första samtalet från patienten som det skall avgöras om hen kan vänta till nästa dag och då besöka den egna hälsocentralen eller om patienten genast behöver söka sig till samjouren. Dagtid skall man fortsättningsvis söka sig till den egna hälsocentralen. Personalen vid hälsocentralerna och vid samjouren har fått utbildning för att kunna ge rådgivning per telefon.

- Vi har en personal som är van vid vårdbedömning och rådgivning till patienterna, säger Kettunen.

Lång väg till jouren från Kristinestad

Det som kan bli en aning problematiskt med en samjour är att man inte på centralsjukhuset känner alla de patienter som man tar emot från förr. Nödvändigtvis har man inte heller alla deras uppgifter.

- Vi känner patienterna sämre än vad de känner dem på hälsocentralerna där de går för alla sina besvär. Det är en risk och en sak att komma ihåg att vi inte har tillgång till allas uppgifter från tidigare åtminstone i nuläget när vi startar, säger Lönnberg.

Det nya samjourssystemet omfattar Vasa, Laihela, Korsholm, Vörå, Malax, Korsnäs, Närpes, Kristinestad och Kaskö. För Jakobstad, Pedersöre, Larsmo och Nykarleby sköts jourverksamheten fortsättningsvis av jouren vid Malmska sjukhuset i Jakobstad.

För Kristinestadsborna blir vägen till samjouren lång, över 100 kilometer. Tuula Kultalahti som är avdelningsskötare på hälsocentralen i Kristinestad tror att tröskeln för att söka akutvård blir högre i Sydösterbotten.

Den nya akuten i Y-byggnaden Den nya akuten vid Vasa centralsjukhus Bild: Yle/ Malin Hulkki

- Jag tror nog att det är många som inte far fast de kanske skulle ha behov av akutvård. Man försöker sköta själv och sedan komma följande vardag till hälsocentralen, säger Kultalahti.

Väntrummet på den nya akuten Mottagningen vid samjouren vid Vasa centralsjukhus Bild: Yle/ Malin Hulkki

Hon tror också att de nya jourarrangemangen kommer att kännas av på hälsocentralen med större antal patienter dagtid.

- Det blir nog mera tryck på vardagarna. Då vi inte har kvällsjour blir det mera folk nästa morgon i stället, säger Kultalahti.

Också vid Vasa centralsjukhus är man medveten om att vägen är lång för akutpatienter från Kristinestad. Speciellt för patienter som har mindre åkommor som ändå behöver åtgärdas akut blir det jobbigt att ta sig långt för att få vård.

- Det är ett problem i vissa sammanhang. De har en bra ambulans som sköter riktigt akuta saker men för till exempel sår som behöver sys eller andra mera akuta saker så är det en ganska lång väg att åka från södra Österbotten till Vasa, säger Lönnberg.

Den nya samjouren finns i det nya Y-sjukhuset och infarten sker via Sanmarksgatan invid simhallen. Samjourens rådgivningstelefon har numret 06-213 10 01.

Jägare i Kannus har fällt en björn på 282 kilogram. Ännu en björn får fällas i Mellersta Österbotten i höst.

Det krävdes kring tio jaktdagar innan jägarna kunde skjuta den första björnen. Jakten har pågått i området kring Lestijärvi, Kaustby, Halsua och Vetil. Björnjakten pågår hela oktober månad.

I Karleby har socialarbetare tagit fram en ny modell för att hjälpa personer som lider av spelmissbruk.

Det nya systemet tas i bruk i Vasa och Karleby den här veckan. Målet är att spelmissbrukarna ska få hjälp innan räkningarna ligger på hög.

Enligt modellen ska socialarbetarna känna igen signalerna och snabbt våga ta upp frågan med personer som söker utkomststöd.

Modellen lanseras via en kampanj som kallas "Puhutaan rahaapelaamisesta".

När är spelandet ett problem?

Socialarbetarna ska ställa tre frågor till sina klienter. För det första vill de veta om spelandet orsakar ångest eller om klienten har försökt minska spelandet.

Den andra frågan gäller huruvida personen har försökt dölja sitt spelande. För det tredje ska socialarbetarna fråga om personen har behövt få hjälp med sin ekonomi. Om personen svarar ja på någon av frågorna så lönar det sig att söka hjälp.

Frågorna ska ställas vid lämpligt tillfälle redan inom en vecka då en ny klient kommer till socialen. Efter det ska personen snabbt kunna få hjälp och råd. I Karleby är det bland annat Missbrukarcentret Porten som ger hjälp, i Vasa är det A-kliniken.

I Finland finns uppskattningsvis kring 100 000 personer som har problem med spelande. Problemet berör ändå närmare 900 000 personer eftersom nära och kära ofta drabbas när det finns en person med spelmissbruk i familjen.

Om försöket i Karleby och Vasa lyckas väl kan modellen tas i bruk också i övriga delar av landet

Läs också vad finska Yle skriver om modellen:
Artikel från Yle Keskipohjanmaa

Pedersöre vill ha fler taxitillstånd. I dag är taxibilarna så få att en del skolelever inte får åka hem genast efter skoldagens slut.

Vid en del skolor har eleverna blivit tvungna att vänta. Taxin måste köra två turer eftersom alla barn inte ryms med på samma gång. I Pedersöre bor mer än 11 000 invånare och det finns 18 taxitillstånd.

Även andra invånare har haft svårt att få tag på taxi dagtid. Kommunen anlitar alla bolag som gav offert för skolskjutsar vid senaste upphandling.

Kommunstyrelsen anser i ett utlåtande till Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM-centralen) att fler taxitillstånd borde beviljas.

Också i Larsmo är förslaget till kommunstyrelsen att antalet taxitillstånd kunde ökas från fyra till sex. Motiveringen är att invånarna har blivit så många att det är dags att öka antalet taxibilar.

Invånarna i Smedsby-Böle har högst lön och betalar alltså mest skatt i hela Korsholm. Därför borde kommunen också satsa mer på planläggning där än i övriga kommundelar, anser SFP:s lokalavdelning. Men kommunstyrelsen sätter sig på tvären och lovar i stället att skära ner på investeringarna i Smedsby-Böle.

I dag berör 60 procent av kommunens investeringar i nya bostadsområden just Smedsby-Böle.

- Det betyder att resten av kommunen får dela på knappt 40 procent. Vi måste se över det här så att fördelningen blir mer jämn, säger kommunstyrelsens ordförande Michael Luther (SFP).

I en skrivelse från förra hösten vill styrelsen för SFP i Smedsby-Böle att Korsholm "omedelbart" och "med all kraft" påskyndar investeringar och planläggning i deras område.

- Men vi har en princip om att alla kommundelar ska utvecklas jämlikt. Satsningen har alltså i proportion till resten inte varit för liten utan snarast för stor i Smedsby-Böle, säger Luther.

Skrivelsen kan ha motsatt effekt

Att investeringarna skulle koncentreras till Smedsby-Böle kan kan enligt SFP:s lokalavdelning motiveras med att de som är bosatta där har den största förvärvsinkomsten och alltså betalar mest skatt till kommunen.

Är det inte lite elitistiskt att säga att man har rätt till mer satsningar för att man betalar mer skatt?
- Ja vi tog upp det också. Att man ska satsa mest på de som betalar mest stämmer inte överens med vad vi SFP:are och andra i kommunstyrelsen anser.

Så tvärtom vad lokalavdelningen i Smedsby-Böle hoppades på kan deras skrivelse leda till att kommunen satsar mindre på det området.

- Skrivelsen kan leda till att vi för en diskussion om vilka prioriteringar vi gör och vad de grundar sig på.

Merventos testvindkraftverk i Sundom i Vasa ligger knappt 800 meter från det nya bostadsområdet. När staden gav bygglov visste de inte att bullernivån skulle vara så hög som den är.

- När vi gav bygglovet år 2010 fanns inte de direktiv och lagar som finns i dag. Det här är en ny sorts vindturbin som inte var testad, säger miljödirektör Christer Hangelin vid Vasa stad.

Vindkraftverket i fråga är byggd med bygglov från Vasa stad. Någon miljökonsekvensbedömning gjordes inte vilket staden prickats för av justitiekanslern.

Grannar får sova i köket

De nya invånarna i Yttersundom kan få problem med det starka lågfrekventa bullret från testvindmöllan. Andra grannar som bor på 1,2 kilometers avstånd spenderar nu nätterna i köket eftersom bullret är för högt i sovrummen.

Christer Hangelin Christer Hangelin Bild: Yle/Matti Tamminen

- Det är inga problem när det blåser och vinden dämpar ljudet från möllan. Men när det är fint väder och du vill vara ute går det inte. Det låter som att du konstant skulle ha ett propellerplan över gården.

Hansen håller fram att han inte är någon vindkraftsmotståndare.

- Alla vi väl ha grön el? Men placera inte vindkraften så här nära bebyggelse, varför inte lägga den långt ut i skogen där ingen bor?

Försökt få staden till åtgärder

Sedan vindmöllan byggdes för 2,5 år sedan har invånarna i området där Hansen bor försökt få staden att ta till åtgärder men de känner att staden inte gjort något.

- Jag vet inte hur många gånger vi varit där de senaste 2,5 åren men de säger bara samma saker. Vi har pratat med Mervento, vi ska fixa det. Men de gör inte det och vi börjar bli förbannade.

Nu avaktar Hansen och hans grannar läget för att se vad som händer när det nya bostadsområdet i Yttersundom är klart och människor har flyttat in i sina hus.

Jens Drud Hansen Jens Drud Hansen Bild: Yle/Matti Tamminen

Bullermätningar inomhus

De bullermätningar som gjorts visar att bullret ligger på gränsen till det som inte är tillåtet. Speciellt nattetid har bullernivåerna varit på tok för höga. De som ansöker om tomter i Yttersundom får ett papper där det står att bullernivåerna är höga i området.

Nu planerar Vasa stad göra bullermätningar inomhus hos de som klagat på bullret. Visar det att bullret är för högt även inomhus kan staden ta till åtgärder.

- Allt följer de direktiv och lagar som fanns då vi gav tillstånd för vindkraftverket. Vi har inget juridiskt som vi som myndighet kan gå på men visar inomhusmätningarna för höga bullervärden har vi rätt att ta till åtgärder, säger miljödirektör Christer Hangelin vid Vasa stad.

Läs också:
Mervento går mot konkurs
Merventochef dementerar - se hela intervjun
Kommentar - direktören skjuter budbäraren
Mervento diskuterade buller med Vasa stad

Vasas förre stadsdirektör Markku Lumio är aktuell som stadsdirektör i Kauhava, det skriver Pohjalainen.

Kauhavas stadsfullmäktigeordförande Keijo Ylinen berättade efter fullmäktiges möte på måndagkväll att 19 personer sökt tjänsten och att fyra kallas till intervju.

De tre som ska intervjuas är förutom Lumio, Sirpa Hartojoki, Anu Helin och Leena Vilkuna. Intervjuerna sker den 13. oktober.

Kauhavas nuvarande stadsdirektör Harri Mattilas tidsbundna vikariat löper ut vid årsskiftet. En efterföljare söktes redan i våras, men då lockade tjänsten bara tre sökanden och ansökningstiden förlängdes till i fredags, den 26.9.

Stadsstyrelsen i Jakobstad var enig i sitt utlåtande till social-och hälsovårdsministeriet om utlåtandet sotereformen.

- I stort sett får vi säga nej till allt, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson.

Målsättningen är bra men medlen är fel

Målsättningen om att ge hela befolkningen en god vård oberoende av boningsort är bra men medlen för att nå dit är enligt stadsstyrelsen i Jakobstad inte de rätta.

- Det här är en ultracentralisering, i princip kan man säga att ett antal tjänstemän på social-och hälsovårdsministeriet kapar makten från demokratiska beslutsorgan, sedan har vi en centralisering av Guds nåde till Erva områdena.

De förtroendevalda på lokal nivå har ett mycket marginellt inflytande på budgeten. I princip har de lokala förtroendevalda ett ansvar för 60 procent av budgeten men ingen makt över densamma, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson i Jakobstad.

Stadsdirektör Mikael Jakobsson tror inte att reformförslaget överlever till sommaren, åtminstone inte i den här utformningen.

- Före nästa sommar har det här kört på grund, tror stadsdirektör Mikael Jakobsson.

Den 4 oktober ger jakobstadskören Madrigalen två konserter tillsammans med den svenska artisten Sonja Aldén. Det bjuds på sånger ur såväl körens som gästartistens reportoar.

Sonja Aldén gästar Jakobstad Sonja Aldén Bild: Yle/Katarina Di Leva

Det blir första gången som Aldén träffar hela kören och får sjunga tillsammans. I somras var Ia Rönngård och Martina Krooks i svenska Delsbo och träffade Sonja i samband med en konsert.

Ulrika Palén-Högdahl ser mycket fram emot att få stå på samma scen som Sonja Aldén. Då Ulrika gifte sig sjöng hon en av Aldéns sånger vid altaret.

- Hennes låtar betyder mycket för mig, hon är genuin och hennes sånger har mycket budskap i sig, säger Palén-Högdahl.

Se också:
Damkören Madrigalens webbplats, med mera information om konserten.