I A-landslaget i längdskidåkning återfinns två FSS-åkare, men i B- och juniorlandslagen återfinns bara en finlandssvensk skidtalang: Juuso Haarala, 18, siktar stenhårt på eliten och en medverkan vid VM i Lahtis 2017.

Juuso Haarala är ett relativt nytt namn för den breda allmänheten, så den första frågan han får blir naturligtvis "Vem är Juuso Haarala?":

– Jag är en skidåkare från Karleby och är väl nog en ganska lugn idrottare som inte tar stress före tävlingar. Å andra sidan är jag mycket målmedveten och gör allt för att vinna tävlingar och då kan jag vara en aningen dålig förlorare på samma gång, skrattar Haarala.

Haarala går tredje året vid idrottsgymnasiet i Vörå och siktar på att ta studenten på fyra år samtidigt som han satsar helhjärtat på idrotten. Det har han i och för sig redan gjort i och med valet av utbildningsort.

– Det var inget enkelt val, jag övervägde faktiskt att åka till Norge och börja gymnasiet där. Jag visste ganska tidigt att jag skall satsa på skidåkningen, men Vörå låg nära till och min tränare fanns där.

Första gången i Ramsau

En sak har lett till en annan, och Haarala säger att han fått utveckla sin teknik och uthållighet under tränarens vakande öga i Vörå. Nästa naturliga steg var juniorlandslagsutnämningen som också betyder ett ytterligare steg på vägen.

– Vi har träningsläger och satsningen trappas upp med läkare, massörer och servicepersonal omkring oss. Man börjar mer och mer leva som en idrottare 24 timmar i dygnet, sju dygn i veckan. Det är viktigt att vara juniorlandslagsåkare i min ålder, ser man på A-landslaget idag så har de alla bakgrund där, förklarar Haarala.

För 18-åringen från Kaustar betyder den ökade satsningen också en hel del resdagar i form av olika läger. I det följande bär det av till Österrike med FSS även om det kolliderar med ett juniorlandslagsläger i Vuokatti.

– Jag valde Ramsau med FSS för det kändes viktigare att vänja sig med hög höjd och dessutom har jag aldrig varit där. Min viktigaste tävling för säsongen kommer tidigt på säsongen (junior-FM i januari) så det gäller att vara i form i god tid och få snökilometer gjorda.

Från hemma-FM till hemma-VM

Säsongens huvudmål är junior-VM, men för att nå dit måste han prestera i uttagningstävlingarna. En av dessa, junior-FM, arrangeras i början av januari i Karleby - i praktiken på Haaralas bakgård.

– Siktet är inställt på VM i Kazakstan, det är huvudmålet. Sen vill jag skida så bra att jag hänger med i landslagsgruppen ännu nästa säsong också. Dessutom är det FM på hemmaplan i början av januari så där skall jag ta medalj, berättar Haarala som vuxit upp ett stenkast från Köukar skidcentrum utanför Karleby.

På längre sikt har Haarala också en hemmatävling som sitt huvudmål.

– Lahtis 2017 och hemma-VM är en dröm, att få skida där och representera Finland.

Under förra säsongen blev det junior-FM medaljer på H18-nivå på både 10 och 20 kilometer, men han lyckades också nå framgångar i sprint. Någon specialist vill han inte kalla sig.

– Jag är ganska mångsidig. Jag är både bra på sprint och distans. Allting går för mig, och med tanke på framtiden är det viktigt att klara av alla sträckor. Det går bra att köra allround och bli bättre på allt utan att specialisera sig.

Bara att köra!

När Yle Sporten träffade Haarala i Karleby var han mitt uppe i en viktig prövning för vilken ung skidåkare som helst - på förmiddagen hade han klarat den skrivna delen av körkortsprovet och efter intervjun var det dags att visa sitt kunnande vid bilratten i ökänt svårmanövrerade Karleby.

– Det är väldigt viktigt för mig, jag hoppas verkligen att jag klarar det och får köra iväg till Vasa snart. Allting blir nog lättare då man skall åka på träningsläger och ta egen bil. Jag har toppat formen och jag har gjort allt för att klara det, småskrattar Haarala.

Några timmar efter intervjun nås redaktionen av ett SMS:

Besked.

Bara att köra vidare mot nya mål.

Olika digitala skärmar har blivit en del av vår vardag och många är uppkopplade dygnet runt. När barnets skola och fritidsintressen blir lidande och när den digitala stressen blir för stor är det dags att fundera på när och hur mycket tid man spenderar framför skärmen.

När skolan blir lidande och man börjar strunta i tidigare fritidsintressen eftersom spelandet tar kan ta mycket tid, då är det dags att föräldrarna att ta atg i barnets datorspelande. Enligt Sven Rollenhagen, specialist på datorspelsberoende, är det mest pojkar som är datorspelberoende.

- Jag brukar tala om att de hamnar i en spelbubbla när den som spelar bara rör sig kring spelvärlden, säger Rollehagen.

När en vuxen börjar peta i bubblan kan barnet ofta bli argt och bäst är det att diskutera spelandet vid en annan tidpunkt än just i spelsituationen. Rollenhagen rekommenderar föräldrar, som är oroliga över sitt barns spelande, att själva spela spelen barnet spelar för att bättre kunna förstå vilka spel barnet spelar.

- Dessutom ska man prata med sitt barn i lugn och ro och inte skrika och gapa. Så att man kan komma överens med barnet hur mycket hen ska spela, när och vilka spel, säger Rollenhagen.

Rollenhagen tycker inte att man ska vara rädd för att söka hjälp utifrån om man inte klarar av att hantera situationen.

Med Internet talar man ofta om frihet. Rollenhagen anser att man ska ha strukturer och regler för hur mycket tid små barn sitter vid skärmen men med äldre barn ska man tillsammans resonera hur olika skärmar ska användas.

De flesta, både yngre och äldre, har i dag mobiltelefonen med sig mycket av tiden och det kan enligt Rollenhagen orsaka både farliga situationer i till exempel trafiken och problem med vett och etikett när folk använder telefonen vid fel tillfällen. Rollenhagen talar också om digitalstress-

- Folk tror att de inte ska bli omtyckta om de inte ger feedback på en bild på till exempel Facebook. Det är sällan en kommentar gäller liv eller död, säger Rollenhagen.

Rollenhagen tycker att vi borde tänka på när vi ska ha med mobiltelefonen, när vi ska stänga av ljudet och när vi ska stänga av telefonen helt.

Nu går också Anvias ordförande och viceordförande i förvaltningsrådet ut och uppmanar aktieägarna att inte sälja sina aktier till Elisa. I en skrivelse säger Juha Luukko och Tom Westermark att ett självständigt Anvia är det bästa alternativet för aktieägarna.

Tidigare har Anvias styrelseordförande Bengt Beijar sagt ungefär samma sak, och de anställda samlar fullmakter för att för att försvara bolagets självständighet på bolagsstämman.

Enligt ordförandena i förvaltningsrådet visar två oberoende värderingar att att Anvias aktie är värd mera än det pris Elisa bjuder för aktien. Elisa har gått ut med ett offentligt anbud på 2000 euro per aktie.

Kronoby kommun ska höra till Norra Finlands vårdområde. Det anser kommunstyrelsen efter en omröstning som slutade 7-2.

Kommundirektör Michael Djupsjöbackas förslag var att Kronoby i det här skedet inte tar ställning till om kommunen ska gå norrut eller söderut. Sixten Dalvik (SFP) ansåg däremot att Kronoby ska visa var man står redan nu.

- Jag vill stöda centralsjukhuset i Karleby (MÖCS) fullt ut. Det är det som vi ska använda. Vi kan inte välja Åbo vårdområde och börja åka till Vasa, säger Dalvik.

Varken godis eller choklad

Minoriteten ansåg däremot att man inte kan ta ställning till frågan just nu eftersom kommunen i sitt utlåtande ifrågasätter hela modellen med fem stora vårdområden.

- Någon uttryckte det så här: "Om vi säger att vi inte äter godis så ska vi inte heller säga att choklad kan vi nog ta", beskriver Djupsjöbacka läget.

Att inte välja vårdområde skulle enligt Djupsjöbacka ha varit en logisk konsekvens av att man är negativ till hela indelningen.

Dalvik anser att vårdreformen går framåt oavsett Kronobys protester, och då ville han göra allt för att stöda MÖCS.

- Partierna, också mitt eget, har godkänt det här. Vi får ta skeden i vacker han och göra det bästa av situationen, säger Dalvik.

Ärendet ska ännu till fullmäktige. Där tas frågan upp 9 oktober. Kronoby får enbart ge ett utlåtande, och det är staten som slutligen avgör till vilket område kommunen ska höra.

För Dalviks förslag röstade Bertel Riippa (KD), Elisabeth Hagström (SFP), Susanne Hongell (SFP), Seppo Filppula (SFP), Mikaela Dahlbacka (SDP), Hans Sandström (SFP). För kommundirektörens förslag röstade Liane Byggmästar (SFP) och Bengt-Johan Skullbacka (SFP).

Inte heller Malax kommun hittar något gott att säga om vårdreformen. Reformen är dåligt utredd och förberedd skriver kommunstyrelsen.

Vårdreformen riskerar ödelägga ett av världens mest välfungerande system skriver kommunstyrelsen. Argumenten är ungefär liknande i Malax som i andra kommuner.

I Malax för man sitt utlåtande även till fullmäktige och kommunstyrelsen föreslår som utlåtande åt Vasa sjukvårdsdistrikt att nuvarande kommuner och samkommuner bör få fortsätta som producenter inom SOTE. Kommunernas uppgifter ska ges i lag och inte med ERVA-interna beslut.

Malax har för egen del tre utvecklingshelheter kommunen vill satsa på. Att utveckla fysisk aktivering och rehabilitering på bäddavdelningen. Slutföra den pågående förändringen från institution till serviceboende samt ytterligare förstärka hemservice och hemsjukvård.

Fullmäktige behandlar utlåtandet den 9 oktober.

Kommunfullmäktige i Malax får behandla planen för Ribäckens vindkraftspark en gång till efter en rättelseuppmaning av NTM-centralen.

Det var i juni som fullmäktige godkände planen för Ribäckens vindkraftspark. I juli kom NTM-centralens rättelseuppmaning. Enligt NTM centralen hade man inte utrett vilket hot vindkraftverken utgör för fiskgjusen.

Under sommaren har konsulten Ramboll gjort fiskgjusobservationer efter direktiv från NTM-centralen. Utifrån observationerna bedömde miljönämnden hotet som litet. Kommunstyrelsen föreslår därför att fullmäktige godkänner den kompletterade planen.

I Lars Sunds nya roman Tre systrar och en berättare befinner vi oss i slutet av 1940-talet i en liten cellulosaluktande hamnstad vid Bottenvikens kust. Här skall det lokala amatörteatersällskapet sätta upp Anton Tjechovs pjäs Tre systrar, men kaos uppstår.

Det doftar damm, lack, teatersmink och det låter knarr och gnissel när salongen fylls.
Om några minuter ska ridån gå upp inför Brandkårshusets trånga scen där Ulla-Maj, Margit och Iris står förberedda som pjäsens tre systrar. Regissör Bergboms blick är skarp: spela nu inte över, för satan! Men då hörs ett skrik, ett lik har hittats.

Här har vi upptakten till Lars Sunds nionde verk, romanen Tre systrar och en berättare. Den är tänkt som den första delen i en trilogi och en av systrarna är egentligen en nybliven folkskollärarinna, nummer två representerar stadens borgare och den tredje är skitkusken Skitu-Kalles dotter. Alla har det gemensamt att de är uppvuxna i den Österbottniska efterkrigstidamyllan och skildras här med utgångspunkt i 1940-talet.

Tre kvinnoporträtt

Romanen växer ut till tre personporträtt av dem som skulle ha spelat systrarna. Ulla-Maj är den strävsamma, plikttrogna lärarinnan som får en hederlig, rätt tystlåten arbetskarl till far för deras barn. Margit gifter sig olyckligt med fabrikschefens oömma och av allt att döma otrogna son och hon blir en driven regissör för deras privata familjedrama ”Den lyckliga familjen”.
Iris, skitkuskens dotter, är egentligen predestinerad att bli springflicka på Tobaksfabriken men hon kommer att göra en klassresa ända upp på huvudstadens teatertiljor. Sina memoarer skall hon ett halvt sekel senare skriva med hjälp av medförfattaren Lars Sund.

Från Viktor Sund till Mauno Koivisto

Andra biografiska personer i Lars Sunds Tre systrar och en berättare är t.ex. folkskolläraren och skalden Viktor Sund från Nykarleby, den legendariske teatermannen, landsteaterns skapare Bjarne Commondt och med på ett hörn är också Hella Wuolijoki, August Strindberg, Oskar Merikanto och sist men inte minst president Mauno Koivisto, som omnämns då Ulla-Maj senare blir påtänkt som undervisningsminister i hans andra regering.

Huvudperson, om man så vill, är ändå Berättaren. Han är en krigsskadad man som sitter i en järnvägsvaktstuga och har gott om tid att skriva ner berättelsen mellan bommanövreringarna och besöken av bland andra just Viktor Sund. Som ung hade han drömmar om att gå statsjärnvägarnas lokeldarkurs, men kriget kom emellan och gjorde honom bland annat enögd.

Problematisk berättare

Tre systrar och en berättare Pärmbilden till Lars Sunds nya roman

Personkaraktäristiken i Tre systrar och en berättare är fartfylld på vanligt Sundskt vis. Sund kommer med burleskerier och han raljerar. Men av hans karaktärer uppfattar jag Berättaren som något problematisk. Det är på sitt sätt underhållande när han mitt i ett händelseförlopp bryter av sin egen berättelse genom att t.ex. säga att han lägger in en paus på uppmaning av Viktor, som har påmint honom om andhämtningens betydelse. Eller när han om Ulla-Majs försvinnande från Norvalla Rehab Center i Vörå sent i berättelsen konstaterar att det får någon annan berätta om för så långt in i framtiden kan han rimligtvis inte veta mycket om. Eller när både demonregissören, professor Bergbom och Margit, argumenterar direkt med Berättaren. Men istället för att ge berättelsen ett naturligt framåtdriv, stör Berättaren här sin berättelse genom ideliga tydliggöranden om att allt bara är påhitt. Också om det i en del filmer, som t.ex. av Woody Allen, tittas och pratas rakt in i kameran, visar filmskaparna väldigt sällan filmteamet och hantverket omkring för då spräcks berättelsen. Men kanske är det bara jag som inte till fullo förmår uppskatta detta moderna grepp inom också romankonsten och dessutom är en petimäter när jag till och med undrar varför kråkan som flyger meddelanden till Berättaren skall behöva få österbottniskan översatt till högsvenska…? En österbottnisk kråka är väl österbottnisk… Men då förstås den föralldel sämre i Sverige.

Regissör Bergboms skarpa uppmaning: spela nu inte över, för satan! skulle enligt mig alltså gärna ha fått efterlevas i högre grad än nu. Men trots detta rekommenderar jag Tre systrar och en berättare för alla som kanske redan tidigare har tagit Lars Sunds verk till sig och som inte är rädda för ett omfång på över femhundra sidor. Alltjämt är Sund en av våra mest målande epiker, med både humorfylld mustighet och guldskirad färgprakt i sin skildring.

Ärekränkningsmålen ryms inte i rättssalarna. I framtiden kan de i stället avgöras i källarvåningar. Skrämmande utveckling, skriver Marcus Lillkvist som själv suttit på de anklagades bänk.

Du är misstänkt för ett brott som du anser att du inte har begått. Du får ingen rättegång med möjlighet till offentlig försvarare.

I stället kallas du till ett möte i källarvåningen på ett äldreboende. Där ska du sätta dig vid samma bord som "offret", den person som ska ha drabbats av din brottsliga handling.

Förstår inte frågan

Vid samma bord sitter två damer, medlarna, som ska leda mötet. Känslan av att detta är fel förstärks när de medvetet provocerar dig. Sedan "offret", i detta fall den "drabbades" juridiska ombud, berättat om hur klienten kränkts av det som stod i tidningen, förutsätts du "förstå" att han känner sig kränkt.

Hela diskussionen gick ut på att jag skulle be om förlåtelse

Sedan nämns ett penningbelopp och därefter avslutas medlingen.

Du går ut och har svårt att förstå att detta är rättstaten Finland på 2000-talet. Men det är det.

Självupplevt

Jag har själv varit med om det ovanstående, med den enda skillnaden att jag fortfarande hade rätt till en oberoende rättegång.

En tidningsartikel som jag skrev häromåret polisanmäldes och jag blev misstänkt för ärekränkning. Medan utredningen ännu pågick föreslog polisen medling som en frivillig lösning. För att visa god vilja tackade jag ja. Utan att förstå vad jag skulle utsättas för.

Mitt rättspatos blev kränkt under den där timmen i källaren. Tack och lov gav jag inte med mig. För åklagaren gick aldrig vidare med saken utan lade ned fallet utan att pröva det.

Medling kan vara utmärkt när grannens son pangat din ruta, stulit öl ur din kyl eller ropat fräckheter. Skuldfrågan är liksom självklar och ingen gagnas av en utdragen domstolsprocess. Men i fall som mitt - där skuldfrågan är högst oklar - är medling helt fel metod.

Friad av åklagaren

I mitt fall kunde jag anta att åklagaren skulle lägga ned alltihop. Därför vågade jag stå på mig under medlingen. Men nu verkar vår justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) redo att släppa ned alla ärekränkningsfall i samma källarvåning som jag hamnade i - utan en chans att komma upp.

Hon säger att ärekränkningsfallen belastar polisen och åklagarna samt att riksåklagaren Matti Nissinens förslag om att de inte längre ska behandlas i rätten därför ska tas på allvar.

Nu vill jag veta hur Henriksson och Nissinen har tänkt. Medlingen är inte opartisk trots att damerna i källaren påstod det. Hur väl utbildade är de egentligen? Vad vet de om offentlighet, källskydd och pressfrihet? Hela bordsdiskussionen gick ju ut på att jag skulle be om förlåtelse.

Trots att jag enbart hade skött mitt jobb.

Hur ska jag kunna göra det i fortsättningen? Och ännu värre - hur ska de som inte är pålästa och vana vid att stå på sig ha en chans mot damerna i källaren?

Läs också:
Henriksson: Ärekränkning kunde kanske bort från domstolarna (på finska)

Smedsby omfartsväg öppnades på tisdag morgon. Men mellan Stormossen och Kvevlax stod trafiken stilla i eftermiddagsrusningen.

Den 2,5 kilometer långa sträckan mellan Stormossen och Kvevlax blir klar först till våren och kommer bevisligen att orsaka trafikproblem.

Där pågår nämligen arbetet med att foga ihop den nya omfartsvägens dragning med den gamla riksåttan. Det arbetet kräver så mycket utrymme att trafiken enbart kan gå i en riktning åt gången.

På tisdag morgon ledde de provisoriska trafikljusen till köer på cirka femton minuter. På torsdag eftermiddag kunde Yle Österbottens Marcus Lillkvist rapportera att han köat i cirka 40 minuter när han försökt ta sig från Vasa norrut.

- Det rör sig om en kö på cirka fem kilometer som slutar flera kilometer före Stormossen mot Vasahållet, säger Lillkvist.

Så även om tisdag morgon innebar en stor lättnad för alla som pendlar in till Vasa från Smedsby, är det ingen större gläjde för pendlare på väg norrut efter arbetsdagens slut.

Läs också: Nya trafikproblem norr om omfartsvägen
Nu öppnar omfartsvägen i Korsholm

Nu är det klart. Den nya skolan på Bergö får statsstöd. Mats Brandt och Christer Bogren (Sdp) skiner ikapp.

På tisdag eftermiddag kunde Malax högsta ledning berätta glädjenyheten att nybygget av Bergö skola beviljats 610 000 euro i understöd av undervisnings- och kulturministeriet.

Den nuvarande skolan har varit obrukbar sedan början av 2013 på grund av fuktskador och eleverna har vistats i tillfälliga utrymmen. Den nya skolan beräknas kosta kring ett par miljoner euro.

- Det är ett väldigt efterlängtat besked. Kommunerna har knappa tider och alla bidrag tas emot med stor tacksamhet, säger kommundirektör Mats Brandt.

I anslutning till skolan ska också ett äldreboende byggas, totalt väntas kostnaderna för skolan och äldreboendet uppgå till cirka fyra miljoner. Men statsstödet beviljades uttryckligen för skolbygget.

Christer Bogren (Sdp), första viceordförande i kommunfullmäktige, har jobbat hårt för att skolbygget skulle få statsstöd.

Skulle skolbygget ha fallerat utan statsstöd?

- Det skulle säkert ha blivit mer diskussion. Men jag tror att både styrelsen och fullmäktige känner att det här är ett måste. Vi har lovat bergöborna att bygga en skola, säger Bogren.

Bogren säger att man siktar på att skolan är färdig före utgången av 2015. Eftersom den gamla skolan är tom kan rivningsarbetet inledas redan nu.

Skolan på Bergö har cirka 20 elever.

Stöd också till bland annat Korsholm och Pedersöre

Totalt beviljade ministeriet 35 miljoner euro i stöd för skolor och daghem med fuktskador. Bland de övriga bidragsmottagarna finns Isokylän koulu (drygt en miljon euro) och Lucina Hagmanin koulu (också drygt en miljon) i Karleby.

Också grundrenoveringen av Tuovila skola och daghem i Korsholm beviljades stöd, 200 000 euro. I Närpes stöds renoveringen av daghemmet Trollebo med 60 000 euro och i Pedersöre får Forsby skola en lika stor summa.

I Vasa beviljas nybyggnaden av Tervajoen koulu 190 000 euro och renoveringen av Tervajoen päiväkoti 80 000 euro.

Läs också: Kommunen tar över planeringen

Bildningsnämnden i Korsholm återremitterade budgetförslaget för 2015. Orsaken är att man vill ha en utredning på varför dagvården kostar så mycket.

Jämfört med 2014 skulle kostnaderna för dagvården enligt budgetförslaget öka med 750 000 euro.

- Nämnden vill ha en specificering på varför kostnaderna har ökat så mycket, säger bildningsdirektör Maj-Len Swanljung.

Den budgetram som kommunfullmäktige i juni gav bildningsnämnden är den samma som budgeten för 2014, det vill säga 35 373 570 euro.

Enligt det budgetförslag som nämnden nu återremitterade skulle driftsbudgeten för 2015 vara 36 665 010, en ökning på 3,65 procent från den ram som fullmäktige gav.

Dagvårdens lönekostnader orsaken

Swanljung säger att största orsaken till ökningen är just lönekostnaderna inom dagvården. En ny avdelning på Replot daghem öppnas under 2015 och Norra Korsholms förskola öppnade i augusti i år. Dessutom har behovet av stödpersoner inom dagvård och förskola ökat.

- Nämnden vill som sagt ha en utredning på det. Inget dramatiskt, säger Swanljung.

Mer långsiktigt tillsatte kommunstyrelsen i januari en kommitté, som ska utreda hur man ska få ner kostnaderna inom bildningssektorn. Kommittén ska presentera en rapport inom oktober månad.

200 000 euro i statsstöd

Nämnden godkände investeringsprogrammet för 2015-2019. Det förslaget går nu vidare till styrelsen och fullmäktige. I programmet finns bland annat avdelning fyra i Solf daghem, ovan nämnda Replot daghem och saneringen av Tuovilan koulu och päiväkoti.

Yle Österbotten kan berätta för Swanljung att just saneringen av Tuovilan koulu och päiväkoti under tisdagen beviljats 200 000 euro i statsstöd.

- Sidu bara. Det var ju en trevlig nyhet, säger Swanljung.

Hur pass stor hjälp är 200 000 euro?

- 200 000 är 200 000. Det är vi tacksamma för.

HSS Media fortsätter med samma system som hittills: tre lokala chefredaktörer. Niklas Nyberg blir ansvarig för den digitala utvecklingen. Det är det bästa alternativet i det här skedet, säger vd Svante Wahlbeck.

I stället för en ansvarig chefredaktör blir det Niklas Nyberg, redan tidigare utnämnd till tf biträdande chefredaktör på Vasabladet, som tar ansvaret för den digitala utvecklingen för HSS Medias tre tidningar (Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten).

Niklas Nyberg Niklas Nyberg Bild: Yle/Anna Ruda

I och med Nybergs utnämning fortsätter HSS Media på dagens linje med tre chefredaktörer: Niklas Nyberg VBL, Margareta Björklund ÖT och Mats Ekman på Sydin. Samtliga tre chefredaktörer ingår i vd:ns ledningsgrupp.

Varför gjorde man det här valet vd Svante Wahlbeck?

Svante Wahlbeck Svante Wahlbeck, ny vd på HSS Media. Bild: Vasabladet/Mikael Nybacka

- Vi ser det som det bästa alternativet i det här skedet, säger Wahlbeck.

Hade ni för få sökande till posten som chefredaktör för HSS Media?

- Vi hade nog ett tillräckligt antal sökande. Men vårt fokus ligger på den digitala sidan och Niklas har de bästa förutsättningarna att fortsätta jobba med den biten, säger Wahlbeck.

Niklas Nyberg tillträder som chefredaktör och ansvarig utgivare den 1 november. Då lämnar nuvarande chefredaktören Camilla Berggren Vasabladet.

I våras slopades mellanmålet i skolorna i Vörå som en sparåtgärd. Nu får de elever som vill mellanmål, mot en avgift.

På tisdag kväll slog svenska bildningsnämnden i Vörå fast priserna för mellanmålet. För Tegengrenskolan och gymnasiet blir kostnaden 77 euro per person för tiden mellan den 6 oktober och den 30 maj.

För årskurserna 1-6 blir kostnaden 55 euro per person.

- Det att mellanmålen drogs in var en besparingsåtgärd. Nu har vi nått en kompromiss, säger bildningschef Helena Emaus.

Skolorna ska nu ta reda på vem som vill ha mellanmål och ge uppgifterna till bildningsavdelningen. Faktura för mellanmålet skickas en gång per termin till studerande eller deras vårdnadshavare.

På tisdag kväll brann ett ödehus på Rimmivägen i Karleby. Huset brann för fullt när räddningsverket anlände till platsen.

Enligt de uppgifter som räddningsverket hade på tisdag kväll kom ingen person till skada. Orsaken till branden är ännu okänd.

Det fanns ingen fara för att branden skulle ha spridit sig från huset. Eftersläckningsarbetet påbörjades kring klockan 9 på kvällen.

CSKA Moskva förlorade mot Bayern München i Champions League med 0-1. Thomas Müller gjorde matchens enda mål från straffpunkten.

Müllers fullträff kom i den 22:a minuten. Roman Eremenko spelade hela matchen och var nära att göra mål.

CLOSE! @PFC_CSKA_MOSCOW's Eremenko curls a shot against the crossbar after cutting in from the left. It remains 0-1. Just... #UCL

— Champions League (@ChampionsLeague) September 30, 2014

I slutet av den första halvleken dundrade han på två gånger. Ett av skotten träffade ribban men Eremenko och CSKA lyckades inte spräcka nollan.

- Vi hade lägen. Vi lyckades kontra bra men avsluten uteblev. Vi kämpade, försökte och gjorde vad vi kunde men den sista skärpan saknas och det är viktigt mot lag av Bayerns kaliber. Vi måste omsätta chanser i mål, sade Roman Eremenko till UEFA efter matchen.

CSKA Moskova - Bayern München 0-1 (0-1)

Bayern München: Müller 22 min på straff

Projektet Bruksvatten för odling i växthus strävar till att hitta alternativa bevattningslösningar för växthusen, då vattenresurserna minskar och odlingsarealerna ökar.

Börje Ivars i Bäckliden har haft tur. Hans anläggning ligger inom räckhåll för en vattentäkt som inte längre används för dricksvatten. Tillsammans med några andra odlare bildade de ett eget vattenbolag för växthusbevattningen. Bäckliden växthusvatten Ab.

- Vi var i den situationen att vi behövde mera vatten och kunde inte ta mera från kommunala vatten. Det innebar en 250 000 euros investering och vi funderade många gånger innan vi gick in i det här, säger Börje Ivars.

Ett växthus på 2 hektar använder lika mycket vatten på ett dygn som ett hushåll gör på ett helt år, alltså ungefär 150 kubikmeter.

Den totala växthusodlingsytan i Närpes är 82 hektar, av dem är 50 hektar odlingar. Nästan 1/3 får sitt vatten från det kommunala vattenbolaget, Närpes Vatten, resten tar sitt bruksvatten från vattentäkter, egna brunnar, dammar eller från Närpes å.

Dricksvattnet räcker inte till

I takt med att växthusarealerna har ökat mycket under de senaste åren, är det omöjligt att tänka sig att alla skulle använda de i framtiden kan använda kommunalt vatten, dricksvatten, för växthusbevattningen. Kurt Rösgren, vd på Närpes Vatten, skulle helst se att Närpes Vatten i framtiden kunde vara enbart en buffert och säkerhetsventil för växthusen, inte den huvudsakliga vattenkällan.

Men vattenresurserna är inte outsinliga i övrigt heller. Projektet Bruksvatten för odling i växthus söker lösningar på problemet.

Vattenkvaliteten för växthusbevattning behöver inte vara lika god som för hushållsvatten, men det ställs ändå vissa kvalitetskrav.

Som en följd av den ökade vattenförbrukningen kan vattenkvaliteten i de olika källorna snabbt försämras. Därför behövs alternativa källor och ett utökat samarbete mellan de olika vattenandelslagen och bolagen i Närpes, anser Timo Vauhkonen, som leder bruksvattenprojektet.

- Det gäller att reda ut hur man kan utnyttja Närpes å och dess resurser och vattentäkter i Kauhajoki och Teuva (Östermark). Det finns ganska många alternativ. Vi har också diskuterat möjligheterna att använda ytvatten.

Laboratorium för vattenteknologi

Med tanke på att vattenkonsumtionen i Närpes är väldigt koncentrerad anser Vauhkonen att Närpes vore rätt ort för vidare forskning kring vattenteknologi. Det behövs utomstående kunskap för att lösa problemet, anser han.

- Vi skulle behöva en filial till någon yrkeshögskola eller universitet. Vi har stor vattenförbrukning och mycket praktisk erfarenhet av vattenförbrukning. Det skulle bli ett bra levande laboratorium, säger Vauhkonen.

Till exempel kunde det ske genom ett samarbete med yrkeshögskolor i Satakunda och Åboland, där kunskaperna i vattenteknologi finns.

Projektet Bruksvatten för odling i växthus tar slut vid årsskiftet.

Pedersöre bjuder ut en mängd nya hustomter de närmsta åren. Just nu planeras 50 nya tomter bara ett stenkast från Jakobstad.

Kommunen kan redan i dag bjuda ut tomter i 12 olika byar. Nästa projekt blir Lillby i Purmo och Östensö på gränsen till Jakobstad.

Planläggare Yvonne Liljedahl-Lund. Planläggare Yvonne Liljedahl-Lund i Pedersöre Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Kommunens tomter är intressanta eftersom de ligger nära byacentrum. Och så har vi som princip att planera storlekar som är intressanta, tomterna ska vara tillräckligt stora, säger planläggare Yvonne Liljedahl-Lund.

Totalt är det 100 nya tomter som Pedersöre precis har godkänt eller börjat planera för.

Pedersöre planerar tomter på 30 hektar mark i Östensö, bara ett stenkast från gränsen till Jakobstad. I Östensö planerar Pedersöre 50 nya hustomter. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

- Vi ska vara väl förberedda när den stora efterfrågan kommer.

11 000 invånare och 100 tomter under planering? Är det inte väl många?

- Det kan låta så, men vi öppnar områdena stegvis. Och så finns det för framtiden, och att man planerar större helheter.

Ett stenkast från Jakobstad

Att det nu blir 50 nya tomter i Östensö, strax intill gränsen till Jakobstad, är en slump. Kommunen passade på att köpa in det då mer än 30 hektar plötsligt bjöds ut.

- I Östensö har det hela tiden varit stor efterfrågan på tomter. Folk har kommit in och frågat om det finns något till salu.

Jakobstad har kanske inte alltid varit så glad över att Pedersöre lockar invånare att bygga nära staden, men ändå precis på Pedersöresidan.

- Visst förstår jag det delvis, men just de här områdena lockar ju byggare.

Lepplax lockar inte

Pedersöre har också precis godkänt ett detaljplaneområde i Lepplax, och snart godkänns ett område i Forsby. I Lepplax finns totalt 30 tomter, kommunen kunde ge ut 14 av dem närsomhelst.

- Tyvärr har det ännu inte funnits intresse för dem, men kan bero på konjunkturläget i landet som helhet. Vi tror på det här området ändå, säger Liljedahl-Lund.

Infomöte i Lillby och Östensö

Yvonne Liljedahl-Lund hoppas att de natursköna tomterna i Lillby ska locka husbyggare.

- Det är väldigt fina områden. Intill skolan vid en skogsbacke, och inom rimligt avstånd från skola och service.

På tisdag kväll hålls informationsmöten för allmänheten om de nya bostadsområdena i Lillby och Östensö. Mötena hålls i byarnas skolor.

Pedersöre räknar med att kunna bjuda ut de första tomterna på de nya områdena 2016 eller 2017.

Efter årsskiftet får taxitrafikanter inte längre köpa, nya, skattefria taxibilar. Skatteförmånen har maximalt uppgått till 9600 euro, beroende på hur dyr taxibil trafikanten kör med.

Förändringen gäller taxibilar med färre än sju platser. Taxitrafikanten får enligt dagens regler full skattefrihet om man kör med samma bil i minst tre år. Ifall trafikanten byter bil tidigare än tre år efter inköpet har skatten för den återstående delen betalts till staten.

Den planerade förändringen från årsskiftet för följder för bilparken.

- Bilparkens standard kommer nog att sjunka som en följd av den här förändringen, summan som trafikanterna har fått som skattelättnad har varit betydande, säger Simon Holmstedt vid andelslaget Ula-taxi i Jakobstad. Hittills har tre år gällt för en personbil och fyra år för en handikapputrustad bil, tillägger han.

Blir det dyrare att åka taxi för kunden?

Ula-taxi i Jakobstad har höjt priserna en gång i året, i juli månad. Kilometerpriset höjdes i sommar med 1,6 procent men startavgiften höjdes inte.

- Det är svårt det här, skall kunden betala höjningen eller sjunker standarden på bilparken, säger Simon Holmstedt. Han tror inte heller att förändringen kommer att ge lika mycket i statens kista som beräknat eftersom det enligt honom är sannolikt att trafikanter börjar köra flera år med sin bil än i dagsläget.

Mediekoncernen HSS Media meddelade igår att de inte kommer att anställa någon gemensam chefredaktör för sina tre tidningar. Vasabladets chefredaktör Niklas Nyberg får istället axla en dubbelroll som både chefredaktör samt ansvarig för den digitala utvecklingen.

Niklas Nyberg är ny chefredaktör för Vasabladet. Niklas Nyberg Bild: Yle/Anna Ruda

- Nyberg kommer att ha en dubbelroll, han är dels ansvarig utgivare och chefredaktör för Vasabladet men också ansvarig för hela det webbaserade innehållets utveckling för alla våra publikationer, säger Wahlbeck.

Det ligger ingen dramatik bakom beslutet att inte utnämna någon gemensam chefredaktör för Vasabladet, Österbottens tidning och Sydösterbotten. Svante Wahlbeck säger att man fått in många ansökningar till posten, men att det de flesta inte fyllde de kriterierna om ett brett kunnande inom det digitala som man ställde.

Utmaningar inom mediebranschen

- Faktum är att våra traditionella papperstidningar minskar, och inte heller e-tidningsversionen lockar tillräckligt många läsare, säger Wahlbeck. Enligt Wahlbeck har man särskilt tappat unga läsare.

Enligt Wahlbeck tampas de finlandssvenska medierna med samma problem som de flesta branscher just nu. De sämre ekonomiska tiderna gör det svårare att få koncernen att gå runt.

- Om vi inte lyckas utveckla nya lockande produkter som våra tilltänkta kunder vill ha så har vi ett problem som är svårt att lösa. Vi kommer nu att satsa hårt på att utveckla nya digitala produkter och affärsmodeller som är annorlunda än de traditionella tidningsmodellerna, säger Wahlbeck.

Läs också: HSS Media slopar tanken på en ansvarig chefredaktör

Svante Wahlbeck ny vd på HSS Media

Satsa mera på planläggningen i Smedsby-Böle. Den uppmaningen kommer SFPs lokalavdelning i Smedsby-Böle med i en skrivelse till kommunstyrelsen i Korsholm. Från kommunstyrelsens håll säger man att det redan nu satsas mer än tillräckligt på just Smedsby-Böle.

Samuel Broman är ordförande för lokalavdelningen och han säger att en satsning på Smedsby-Böle gagnar hela kommunen.

- För att mest effektivt sköta kommunens pengar så måste man satsa där de gör mest nytta och det anser vi att det gör i Smedsby -Böle där det finns en efterfrågan på tomter och där skola och dagvård är billigare. Det har inte funnits tillräckligt utbud av tomter, säger Broman.

Monica Sirén-Aura Monica Sirén-Aura. Bild: Yle/Kati Enkvist

Monica Sirén-Aura från kommunstyrelsen håller inte med och hon är förvånad över det elittänkande hon tycker lokalavdelningen ägnar sig åt. Enligt henne har mottot i Korsholm alltid varit att hela kommunen skall leva och redan nu satsas det furstligt på Smedsby-Böle.

- I år satsas 45,7 procent där, nästa år 84,3 procent, året därpå 81,8 procent av investeringarna så att kommunen satsar verkligen i Smedsby-Böle området. Och då kan man ju fråga sig vad som satsas i övriga kommunen då det här satsas i Smedsby-Böle, säger Sirén-Aura.

Byapolitik

Sirén-Aura ser tecken på byapolitik i lokalavdelningens agerande vilket bekymrar henne. Enligt henne har den äldre generationens politiker i kommunen ofta anklagats för att bedriva byapolitik, men att yngre politiker generationen tar vid när det gäller byapolitik är beklagligt tycker hon.

- Jag skulle verkligen se att vi kan diskutera andra frågor som är brännande som hur den här regionen skall överleva, hur skall vi ha sjuk och hälsovården hur skall vi ha utbildningen och så vidare. Det här kunde yngre politiker ta på sig säger Sirén-Aura.

Också lokalavdelningens Samuel Broman vill att hela kommunen skall leva men för att kommunen också i framtiden skall kunna vara självständig måste man ha en ekonomi och enligt honom får kommunen bäst ekonomin genom att satsa på Smedsby-Böle så att kommunen får fler skattebetalare.

- Det är inte elittänkande, inte gagnar det mig som bor i Smedsby att det flyttar in mer folk. Det blir mer trafik och trängre att leva men det gagnar hela kommunen, säger Broman.

- Korsholm är en stor kommun och människor måste få leva överallt och vi öppnar områden hela tiden i hela kommunen och vi öppnar områden stup i kvarten i Smedsby - Böle. Jag mottätter mig verkligen det här sättet att tänka, att de som har högsta skatteörena skall på något sätt gynnas, säger Sirén-Aura.

- För att kommunen skall ha råd med att hela kommunen skall leva måste vi erbjuda tomter där det finns efterfrågan, där folk flyttar in och börjar betala skatt och med de knappa resurser vi har just nu skall vi satsa och bygga tomter i Smedsby-Böle och det är inte att vi sku få något mera jag ser inte den kopplingen, säger Broman.

Enligt Broman finns det just nu inga tomter att dela ut i Smedsby- Böle och det är just de här tomterna som går på plus för kommunens del. De är tomter av det här slaget som ger reda pengar.

Monica Sirén-Aura konstaterar att man helt enkelt inte kan ösa mera pengar i Smedsby-Böle utan att det börjar betyda att invånare på andra håll i kommunen börjar tycka att det är orättvist.

- Det betyder att människor ute i periferin kanske börjar tycka att varför ska vi betala så där mycket skatt då vi inte har servicen. Det blir en ojämlikhet, säger Sirén-Aura.