277 namn på papper och 351 namn på en nätlista överlämnades i dag till miljövårdschef Michael Hagström i Karleby. Undertecknarna protesterar mot att miljö- och byggnadsnämnden beviljat Morenia Ab tillstånd för en stenkross och anrikning av återanvänd asfalt i Linnusperä.

Undertecknarna kräver att nämnden återtar miljötillståndet, säger en av undertecknarna Pauliina Holmqvist i Linnusperä. Skälen som anförs är hög bullernivå, besvär från stendamm och ökad tung trafik i Linnusperä, Kaustar och Kirilax.

I medborgaradressen riktar undertecknarna hård kritik mot stadens sätt att sköta tillståndsgivningen. Man skriver att handläggaren och beslutsfattarna har totalt ignorerat de förödande effekterna på omgivningen. De är också kritiska till hörandeprocessen och att de fått undermålig information.

Enligt Pauliina Holmqvist gavs miljötillståndet på felaktiga grunder. Enligt beredningen ligger stenkrossen på skogsbruksområde, men Holmqvist säger den ligger bara något 10-tal meter från betesmark.

Besvär har också lämnats in till Vasa förvaltningsdomstol.

Just nu finns det rekordmånga tranor på Söderfjärden i Vasa. På samma gång kan man se upp till 8000 tranor då man i fjol maximalt såg omkring 5000 fåglar. Ornitolog Ari Lähteenpää säger att det stora antalet beror på för fåglarna gynnsamt väder.

- Antalet varierar från höst till höst och det beror på vädret. Om det inte är passliga vindar så kommer de fler och fler och så flyger de bort på samma gång. Nu tycks det vara så att de samlas nästan alla på samma gång, säger Lähteenpää.

Ari Lähteenpää Ari Lähteenpää Bild: Yle/Amanda Bieber

Då man räknar tranorna filmas de från Öjberget och från dataskärmen räknas sedan fåglarna. Förr räknades fåglarna för hand, utan tekniska hjälpmedel. Rätt påtigt arbete kan tyckas.

- De som räknar dem är nästan proffs, de har gjort det i årtionden så de är så skickliga så det går ganska lätt, säger Lähteenpää.

Tranorna påbörjar i allmänhet sin flytt söderut ungefär i månadsskiftet september-oktober. De flyger över Tyskland mot Frankrike och Spanien där de i allmänhet övervintrar. Endel av tranorna flyger också så långt som till nord Afrika men största delen blir kvar i södra Europa. Ari Lähteenpää tycker att det är en mäktig upplevelse då tusentals tranor lyfter från Söderfjärden.

- Varje gång då det är tusentals tranor där så är det ett fantastiskt skådespel. Då solen går ner flyger de nästan alla på samma gång för att övernatta i skärgården. Det kan vara nästan 8000 tranor i luften på samma gång. Om det är vacker kväll så att himlen är röd och orange och tusentals tranor i luften, det är nästan någonting alldeles otroligt, säger Lähteenpää.

Allmänheten har möjlighet att lära sig mera om tranor och också hoppeligen se tusentals tranor på lördagen den 20.september då Meteorian invid Söderfjärden har öppet hus mellan klockan 18-22. Då föreläser också ornitolog Ari Lähteenpää om tranorna.

Tranor vid Söderfjärden

Resenärer på Campuslinje 14 i Vasa åker gratis den 22 och 23 september, den bilfria dagen ordnas på måndag. Vasa Lokaltrafik hoppas att de studerande ska hitta den nya busslinjen under de avgiftsfria dagarna.

Kampanjen den bilfria dagen vill uppmärksamma människor på de växande trafikproblemen. Man hoppas att folk ska lämna bilen hemma och i stället åka kollektivt, ta cykeln eller promenera. Det är inte bara studeranden som åker gratis på campuslinjen under de avgiftsfria dagarna.

- Nu har alla de som bor intill rutten en bra möjlighet att lämna bilen hemma och dra nytta av kollektivtrafiken, säger Vasa stads trafikplanerare Tomi Kaunismäki i ett pressmeddelande.

Campuslinjen 14 går via torget, Vöråstan och Dragnäsbäck till Brändö campus. Tidtabellen är anpassad till föreläsningstiderna, så att bussarna går tre gånger i timmen under tiderna 8.00–10.00 och 12.00–16.00.

- Campuslinjen är planerad för studerandenas behov. Nu har de en ypperlig möjlighet att lämna bilen hemma och testa rutten som en del av skolvägen, säger Kaunismäki.

I månadsskiftet åker Gabriella Snellman iväg till Lille i Frankrike där hon kommer att delta i EuroSkills. En EM-titel i grenen för närvårdande kunde betyda mycket för karriären. Åtminstone skulle det ge en boost för självförtroendet, tror Snellman.

Snellman och hennes klasskamrat Hanna Hjulfors kommer båda två att tävla i EuroSkills-tävlingen. De tävlar mot Norge, Frankrike och Ungern.

- Det kommer att vara ett case per dag. Den första dagen handlar det om hemvården. Vi ska besöka en dam som har diabetes och instruera henne om hur man mäter blodsockret. Den andra dagen ska vi ta hand om två patienter. Den ena har ett sår medan den andra har panikångest. Den sista uppgiften går ut på att en psykiskt sjuk kvinna ramlar omkull i sitt hem.

Även om deltagarna får reda på momenten i tävlingen går det ändå inte att börja känna sig allt för självsäker.

- Trettio procent av de konstruerade händelserna kommer att förändras på tävlingsdagen, säger Snellman.

Roligt med EM-titel

En vinst i EuroSkills ser bra ut på meritlistan.

- En vinst skulle givetvis ge mycket glädje men erfarenheten är ändå viktigare. Huvudsaken är att vi vet att vi gjort vårt bästa. I arbetslivet vårdar vi inte våra patienter med titeln, men visst vore det roligt att vinna, säger Snellman.

EuroSkills-tävlingen arrangerades första gången år 2008, och arrangeras vartannat år. I EuroSkills-tävlingen deltar unga yrkesproffs som fyllt högst 25 år. I tävlingen ingår individuella-, par- och laggrenar, där tävlande från olika branscher tävlar tillsammans.

I Finlands lag ingår 33 tävlande som representerar 23 olika yrken.

Statens planer på att slopa statsstödet till nya vattenlednings- och avloppsprojekt bekymrar Karleby Vatten.

I Mellersta Österbotten är projekt värt miljontals euro på gång. Till exempel i Karleby påbörjas snart ett projekt på 3,5 miljoner där man ska dra vattenledning och avlopp till Kelviå. Miljöministeriet står för 30 procent av kostnaderna.

Nästa år är det tänkt att projektets andra del ska köra igång. Det kostar 5 miljoner och sträcker sig ända till Lochteå.

På Karleby Vatten vet man ännu inte om staten drar bort sitt stöd från projektets andra del. Finansministeriet har meddelat att det i nästa års budget finns pengar endast för att slutföra projekt som är på hälft.

Om vattenverken måste betala projekten ur egen ficka ökar pressen på att höja kundavgifterna.

Dimman har sysselsatt sjöbevakarna vid Karlebys och Vallgrunds sjöbevakningsstationer de senaste veckorna. Flertalet båtar som kört vilse har plockats upp och förra helgen inträffade en allvarlig olycka där två båtar kolliderade.

Sjöbevakningen oroar sig för att många båtförare förlitar sig helt på mobiltelefonens kartapplikation.

- På dem syns inte andra som rör sig på sjön. Man kan lita på elektroniska hjälpmedel men inte blint. Fortfarande ska det finnas kompass och papperskarta i båten, säger äldre sjöbevakare Magnus Asplund.

Förra helgen inträffade en allvarlig krock mellan två båtar på Karleby sjöbevakningsstations område. Situationen kunde ha undvikits med tillräcklig spaning och lägre hastigheter. I det här skedet ges inte mer information om olyckan ut.

Den senaste tiden har man på grund av dimman tvingats rädda ett par-tre båtar i veckan.

Rattfyllerister utan körrätt stoppades av polisen i Jakobstad och Karleby.

Natten till onsdag stoppade polisen en personbilsförare på Jakobsgatan i Jakobstad. Föraren blåste 1,32 promille och hade redan tidigare försatts i körförbud.

En rattfyllerist fastnade i polisens nät på Norraleden i Karleby på onsdag morgon. Föraren blåste 1,05 promille.

Också i det här fallet hade föraren ingen körrätt eftersom denne tidigare blivit försatt i körförbud. Dessutom var bilen obesiktad, fordonsskatten obetald och registerskyltarna tillhörde ett annat fordon.

Vasapolitiker vill inte skydda byggnader på Brändö. Markku Rautonen (Saml) föreslog på planeringssektionens möte att byggnadsskyddet ska slopas och förslaget var nära att godkännas.

Det här skriver Vasabladet.

Det gäller totalt 20 fastigheter i de gamla Brändökvarteren ovanför Metviksgatan.

Rautonens förslag kom som en överraskning eftersom skyddsplanen för de gamla Brändökvarteren har behandlats, utretts och omarbetats sedan 2011.

Rautonen fick understöd av Lars- Erik Wägar (SFP). Omröstningen slutade fyra mot fyra och ordförandes röst fällde avgörandet, vilket betyder att Rautonens förslag motades.

Ärendet går nu vidare till stadsstyrelsen.

Social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstad är inte nådig i sin kritik över social-och hälsovårdsreformen. Den är inte bara lagstridig, kommunernas roll blir bara betalarens roll anser nämndens ordförande.

Bo Kronqvist Bo Kronqvist, Nykarleby stadsfullmäktige Bild: YLE/Johanna Överfors

- Vi är ärligt oroliga, inte för reformen som sådan men för innehållet, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande, Bo Kronqvist (Sfp). Kronqvist lyfter fram frågor kring grundlagen och reformen och kommunernas betalningsansvar men ringa inflytande om och när fem miljonområden i landet skall ansvara för helheten gällande social-och hälsovården.

Bo Kronqvist påpekade för representanterna i nämnden som tillhör olika partier att deras skyldighet nu är att påverka sina respektive partier i den här frågan. Frågorna är många kring den här reformen men svaren är desto färre. En stor fråga är också hur fastigheterna skall ägas.

- Ingen har råd att börja från början utan fastigheter, påpekar Bo Kronqvist.

Social-och hälsovårdsverket i Jakobstad går mot miljonöverskridningar i år om ingenting görs.

Social-och hälsovårdsverket i Jakobstad har en budget på 130 miljoner euro 2014. Verket omfattar fyra kommuner, Jakobstad som är värdkommun plus Pedersöre, Nykarleby och Larsmo. Bokslutet för 2013 var 134 miljoner euro.
I dagsläget ser det ut som om verket kommer att ha en överskridning på 2 miljoner euro för det här budgteåret, det vill säga landa på 132 miljoner euro om ingenting händer.

Social-och hälsovårdsnämnden kunde inte acceptera den här utvecklingen och kräver att överskridningarna måste fås bort under de resterande tre och en halv månader som återstår av året.

- Nu fick varenda en enhetschef veta att har man en överskridning som är på kommande måste man anhålla om att få en överskridning, inte bara konstatera vid årets slut att så har skett. Det är ett ganska märkligt arbetssätt som man har haft
säger Bo Kronqvist.

- Det besked som de olika enheterna fick var att man skall komma till ett nollresultat, avslutar Bo Kronqvist.

Sofia Forss från Jakobstad har gjort ett annorlunda yrkesval. De senaste sju åren har hon tillbringat en stor del av sin tid i djungeln i Indonesien och i diverse djurparker runtom i Europa. Där forskar hon i orangutangerans sociala betende. Målet är en doktorsavhandling, vid universitetet i Zûrich, med rubriken ”Testing the Cultural Intelligence Hypothesis in Orangutans”.

Hur kommer det sig att din passion i livet blev orangutanger ?

En slump som egentligen inte var en slump. Jag har alltid varit intresserad av stora djur. 2000 åkte jag till St. Moritz i Schweiz för att jobba som au pair. Jag trivdes så bra i Schweiz att jag började studera antropologi vid universitetet i Zürich. Där gick jag på en föreläsning med en jätteinspirerande professor som forskade i orangutangernas sociala liv. Han behövde hjälp och frågade om jag ville åka till djungeln i Aceh i Indonesien i 9 månader. Det erbjudandet kunde jag inte motstå och på den vägen är jag. Orangutangerna är så fascinerande.

Vad går forskningen ut på ?

Jag forskar i hur traditionen förs vidare bland orangutanger och hur dom lär sig nya saker. Vi sitter i djungeln eller i djurparker och dokumenterar deras liv helt enkelt. Orangutanger som bor i djurparker har helt andra kunskaper än orangutanger i det vilda. De vilda kan t.ex. bygga bon men vågar inte äta främmande mat om man serverar dem det. Orangutanger i djurparker är i våra ögon intelligentare eftersom dom har lärt sig saker av oss men skulle inte klara ett liv i det vilda eftersom dom saknar kunskap om det.

Det sociala beteendet i en orangutangflock bygger ganska mycket på inlärning inte på instinkter. Det här gäller många däggdjur som t.ex. delfiner, späckhuggare och alla människoapor. Aporna kan ändå inte bygga vidare pà sin inlärda kunskap över flere generationer eftersom de inte kan dokumentera sin kunskap. Vi kallar det här för ackumulativ kultur och här är människan ju unik, eftersom vi har spràket som hjälpmedel.

Kan vi människor lära oss något av orangutangerna ?

Jag tycker faktiskt det. Orangutangbebisar har ett nära förhållande till sina mammor och den kroppsliga närheten är väldigt viktig under mànga àr. Orangutangpapporna är inte engagerade i uppfostran överhuvudtaget dom vill bara ha sex. Den här kroppsliga närheten mellan den vuxna och ”barnet” är något som vi kanske har tappat bort på vägen. Ur en biologisk synvinkel är den extremt viktig också för människan. Här kan orangutangerna faktiskt fungera som förebilder.

Har du någon favorit orangutang ?

Ja i den koloni som jag har studerat i Aceh finns en underbar orangutanghona som heter Elllie. Hon är en liten tjockis som är 11 år gammal. När vi följde med henne försökte hon få kontakt på olika sätt, slängde käppar på oss och försökte svinga lianer så att vi skulle ta tag i dem. Det var jättesvårt att motstå frestelsen att gå med i leken, det får inte en forskare göra. Ellie råkade också en gång ut för ett fruktansvärt åskväder. Hon har ett eget bo men i åskvädret sökte hon sig till sin mamma som förstås lät henne komma in. Trots att mamman var upptagen med en nyfödd baby.

Sofia Forss ser du i Strömsö som sänds den 5.10. Hon har också lovat svara på eventuella frågor om orangutanger och sin forskning. Dina frågor kan du skriva in i kommentarsfältet.

Enligt bokslutsprognosen för den första halvan av året håller Larsmo sig till det budgeterade. Prognosen är just nu ett underskott på cirka 300 000 euro.

- Prognosen är något bättre än det som budgeterats, säger kommunfullmäktiges ordförande Sven Grankulla (KD).

Ser man på den ursprungliga driftsbudgeten för år 2014, som siktade på ett underskott på 243 000 euro, ligger man nu över. Men man gjorde en budgetändring i somras, främst för att det nya daghemmet Lingonskogen och den nya förskolan i Holm medförde nya utgifter.

Daghemmet Lingonskogen i Holm öppnades i augusti och inkommande måndag ordnas en officiell invigning.

Efter budgetändringen siktar Larsmo på en driftsbudget med ett underskott på 321 000 euro.

Enligt prognosen den 30 juni ligger man nu kring 300 000 euro på minus. Nästa bokslutsprognos kommer den 30 september.

Grankulla tror att man vid årets slut kan presentera ännu lite bättre siffror än vad prognosen från den 30 juni ger vid handen.

Kommunfullmäktige valde att gå in för en minusbudget förra hösten. Man hade möjlighet att till exempel höja skattesatsen men det ville man inte gå in för.

- Vi har ändå haft så pass många år med överskott, så fullmäktige enades om att det är helt okej att vi gör ett underskott, säger Grankulla.

Den så kallade hjärtgruppen gick igenom den rapport som det var tänkt att skulle presenteras för Vasa sjukvårdsdistrikts fullmäktige i början av oktober. Men meningsskiljaktigheterna om rapportens innehåll var så stora att den måste omarbetas.

- Den kommer inte att föras till fullmäktige den 7 oktober, utan den förskjuts till det ordinarie fullmäktigemötet i november, säger Hans Frantz (Sfp), ordförande i hjärtgruppen.

Hans Frantz Hans Frantz Bild: Yle/Patrick Stenbacka

Enligt Frantz har medlemmarna i arbetsgruppen olika syn på de ekonomiska uträkningarna om kostnaderna för hjärtkirurgin, huruvida de är korrekta.

- Sen finns också frågan om hur mycket man ska tillåta den kommande social- och hälsovårdsreformen att inverka på beslutet om hjärtkirurgin, säger Frantz.

Han nämner också sparkraven som ålagts sjukvårdsdistriktet.

- Då uppstår den gamla vanliga frågan. När det finns andra enheter som måste spara så frågar man ju sig om det är okej att en enhet ska fortsätta att fungera, till och med till högre kostnader, säger Frantz.

Luther godkänner inte rapporten

Michael Luther Michael Luther fortsätter kämpa för hjärtkirurgin. Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Senast på onsdag morgon kom Michael Luther (Sfp), en av arbetsgruppens medlemmar, med synpunkter på rapportens innehåll.

- I början av mötet var vi inne på en linje enligt vilken vi skulle lämna in rapporten till styrelsen och fullmäktige och bifoga Michaels kommentarer. Men efter mycket diskussion beslöt vi att i stället ta mera tid och försöka skriva rapporten så att alla kan omfatta den, säger Hans Frantz.

Michael Luther säger att rapporten inte motsvarar det uppdrag som sjukvårdsdistriktets fullmäktige gav hjärtgruppen.

- Fullmäktige sa att vi skulle ha en hållbar lösning för hjärt- och kärlkirurgin. Ser man på rapporten går den huvudsakligen ut på att visa hur omöjligt det är för hjärtkirurgin att fortsätta i Vasa, säger Luther.

Han menar att det finns stora brister i rapporten, till exempel ingen analys av vad som händer med verksamheten om hjärtkirurgin läggs ner eller om den fortsätter.

Handlingarna till måndagens styrelsemöte har redan gått ut och ärendet finns på styrelsens lista men efter dagens diskussion ser Hans Frantz det som sannolikt att chefsöverläkaren Auvo Rauhala stryker ärendet från listan.

Hjärtgruppen har sitt nästa möte den 8 oktober och ska då förhoppningsvis ha en förändrad rapport att ta ställning till.

Antalet operationer fortfarande en stötesten

Motgångarna är många men hjärtgruppen har åtminstone lyckats locka pensionerade hjärtkirurgen Kalervo Werkkala att ta sig an uppdraget som överläkare för hjärtkirurgin på Vasa centralsjukhus.

Man har också satt igång en ny upphandlingsrunda för att få in offerter från kirurger som kan tänka sig att operera i Vasa.

Lyckas man med det återstår fortfarande ett stort frågetecken: Vad kommer Regionförvaltningsverket att säga om antalet operationer?

- Vårt antal är på tok för litet. Och det kan vi inte påverka, säger Frantz.

Läs också: Hjärtkirurgi åter igång i november?

11-åriga Alva Vik från Överesse i Pedersöre deltar i årets Melodi Grand Prix med låten "Lära känna dig igen". Alva blev glad och chockad när hon fick höra att hon får delta i finalen.

- Det hoppade till i mig. Jag blev jätteförvånad, säger Vik.

Låten blev till en kväll framför pianot. Vik skrev ner texten och kom på melodin.

Låten handlar om hur det känns att vara utanför.

- Jag har själv varit det i skolan. Jag skrev låten så att andra ska veta hur det känns. Och jag tror att vissa kanske kan relatera till låten, säger Vik.

Vik har spelat piano i ungefär två och ett halvt års tid. Till hennes största intressen hör just musik och hästar. Hon kan inte säga vilken av de två som lockar mer.

Till hennes favoritartister hör Krista Siegfrids, Katy Perry, humorgruppen KAJ och Tove Lo.

- De har jättebra musikstil och låtar, säger Vik.

Vik tycker att alla bidrag i årets MGP är otroligt bra. Deltagandet är det viktigaste.

- Det viktigaste för mig är att ha kul.

Den direktsända finalen sänds den 4 oktober.

Här hittar du de andra österbottniska kandidaterna:
Alfred från Korsholm tävlar i MGP
Axel Björkholm tar revansch i MGP
Kärlek och vänskap teman i FMFs MGP-låt

I år försvinner tre av tio vårdplatser inom vuxen- och äldrepsykiatrin på Roparnäs. De ersätts av mer öppenvård. Dessutom hoppas sjukvårdsdistriktet på hjälp från Vasa stad.

I somras stängde avdelning ett och snart är det dags för avdelning sex att slå igen. Det blir alltså den andra avdelningen i år och totalt försvinner 33 av 109 vårdplatser.

Bakom stängningarna finns ett sparkrav på 700 000 euro. Men det finns en strategi för framtiden, eller egentligen två. Dels ökar sjukvårdsdistriktet på öppenvården. Dels hoppas man att Vasa stad ska ta en större del av de lätta patienter som vårdats onödigt tungt.

I H-huset håller den psykiatriska rehabiliteringen till Rehabiliteringshemmet vid Roparnäs sjukhus i Vasa Bild: YLE/Marcus Lillkvist

- Ingen blir utan vård, intygar Per Hellman, ordförande för den psykiatriska delegationen som har lett arbetet.

Per Hellman Per Hellman, ordförande för psykiatriska delegationen vid Vasa sjukvårdsdistrikt. Bild: YLE/Marcus Lillkvist

Han fortsätter:

- I första hand löser vi det här med öppenvårdstjänster, till exempel hembesök av två vårdare. I andra hand har vi bäddplatser kvar, så jag vågar tro att ingen blir utan vård om behov finns.

Vädjan till Vasa stad

Så sent som i går skickade delegationen en vädjan till Vasa stad om att skapa ytterligare 70 boendeplatser inom psykiatrin. Man gör det både för patienternas skull och för skattebetalarnas.

Så här tas vädjan emot av Thomas Öhman, ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

- Vi har planer för hur vi ska få det här ordnat. När vi inte längre betalar för de här patienterna inom specialsjukvården kommer vi att ha pengar som vi kan använda till att upphandla platser med. Alternativet är att bygga egna boenden, men jag ser det som mer rimligt att vi kommer att upphandla de här platserna, säger Öhman.

Hur snabbt kan det gå?

- Det där borde kunna gå på några månader bara vi får betalningstrafiken att fungera. Det finns en del tekniska aspekter i det här också, men ur en ren mänsklig synpunkt så är det bättre att hitta ett tryggt boenden med någon form av övervakning än att bo inom specialsjukvården, säger Öhman.

Ytterligare förändringar är på gång på Roparnäs. Man hoppas att Vasa stad ska ta över den psykiatriska rehabiliteringen i början av nästa år. Det finns i dag 15 vårdplatser i det så kallade H-huset. Utanför byggnaden träffar vi Jukka-Pekka Juuti som är schizofren och som har bott här i omgångar sedan 2005.

- Det här är den bästa platsen på hela sjukhusområdet, berömmer Juuti och förklarar att man får ta mer ansvar för sig själv och den dagliga skötseln, alternativt mindre om man vill.

Tror att det löser sig

Enheten har gjort uppskattade rehabiliteringsresor tillsammans, till exempel till Ylläs och Stockholm.

Hur ser då Juuti själv på trenden med mer öppenvård och färre egentliga vårdplatser?

- Kommer resurserna att räcka, jag är inte säker. Personligen tror jag nog att det kommer att lösa sig, men jag är ingen expert på de här frågorna, säger Juuti.

Rehabiliteringshemmets framtid har ännu inte behandlats hos Vasa stad. Thomas Öhman kände till exempel inte till frågan i går, onsdag.

Det skadar aldrig med ytterligare kunskaper i hur man hanterar kött hygiensikt. Därför uppmanas jägare i Kristinestad att skaffa hygienpass när det ordnas en kurs på hemmaplan.

Det är Jarl Bergkulla, verksamhetsledare i Lappfjärdsnejdens Jaktvårdsförening, som tagit initiativet.

Den 24 och 25 september ordnar föreningen i samarbete med Yrkesakademin i Österbotten en utbildning i hygienisk kötthantering. Kursen ordnas i Lappfjärd.

Trots att Bergkulla har hållit på med jakt och kötthantering redan länge ska han själv också passa på och gå på tvådagarskursen som ordnas strax före älgjakten inleds. Alla 13 jaktlag i Kristinestad har fått en uppmaning att delta.

- De flesta börjar ha den här saken under kontroll. De flesta har snygga utrymmen och egna kylutrymmen. Det är ju väldigt viktigt att så snabbt som möjligt få kroppen i svala förhållanden. Det är inte enbart med tanke på överlåtelse av kött, utan främst med tanke på oss själva, för större delen av det kött som vi tar till vara packas ner i den egna frysboxen. Så det är nog för att vi ska lära oss lite mera om hur man hygieniskt hanterar kött, säger Jarl Bergkulla.

Ingen lag på pass ännu

Någon lag på att jägare ska ha hygienpass finns ännu inte, men det är bara en tidsfråga, tror Bergkulla och då vill han att jaktlagen i Kristinestad är steget före. Åtminstone en jägare per jaktlag borde gå kursen, gärna fler, anser han.

- Man blir helt enkelt bättre på att hantera råvaror hygieniskt och i kursen ingår sådana ämnen som kunskaper i mikrobiologi, för orening av livsmedel, matförgiftning och hygieniska arbetsmetoder, personlig hygien, renhållning och avfallshantering samt egenkontroll och lagstiftning.

Älgjägarnas kötthantering börjar redan ute i skogen.

- Den stora skillnaden jämfört med annan kötthantering är att kedjan för oss startar ute i terrängen. Därifrån kropparna ska transporteras och sen hanteras i slakthuset. Där är den första kritiska punkten när man tänker på arbetshygien. Det gäller att se till att man inte får jordbakterier och annat förorenande material i de öppnade kropparna. Man tar ut inälvorna i skogen före transporten, säger Bergkulla.

Tanken på att ordnas en kurs för hygienpass väcktes redan i fjol.

- Det som är det speciella är att vi får kursen hit lokalt till oss. Vi måste inte hoppa till Vasa för att avlägga den här kursen och få hygienpasset. Vi kan göra det här på den lokala brandstationen. Lite med en känsla mellan tummen och pekfingret så tror jag att det är på kommande småningom en lagstiftning som säger att man ska ha hygienpass för att över huvud taget få hantera kött som man överlåter åt andra.

Kristina Medi i Kristinestad är redo att starta arbetshälsovård. Efterfrågan på arbetshälsovård är stor i området, säger överläkare Kaido Kotkas.

Ett tiotal företag i området har anmält sig till arbetshälsovården vid Kristina Medi. Med de företagen skulle Kristinamedi ha omkring 2 000 patienter.

Nu väntar den privata läkarstationen på att regionförvaltningsverket ska godkänna ansökningen om att börja med arbetshälsovård.

- Vi kan inleda arbetshälsovården genast vi har fått godkännande, säger Kotkas.

Bobäck byaförening i Vasa har startat en insamling till förmån för den familj som i början av september drabbades av en förödande brand där hela huset förstördes. Peter Remahl som är ordförande i byaföreningen hoppas att folk är villiga att hjälpa till.

- Det är alltid svårast i början då man mistat allt. Det behöver skaffas allting nytt så vi kom överens i styrelsen att vi skulle kunna hjälpa till med den här saken. Vi bad om tillstånd om penninginsamling av polisen. Och i dag (torsdag 18.9) har insamlingen börjat, säger Remahl.

Det är framförallt pengar som föreningen vill samla in eftersom familjen redan fått hjälp när det gäller fysiska saker. Byaföreningen hoppas få ihop flera tusen euro med hjälp av sin insamling.

- Vi har 400 hushåll i Bobäck och om man räknar 10-20 euro av hälften av hushållen så det är ungefär vad vi tänkte vi kunde få ihop, så en 2000-3000 euro, säger Remahl.

Byaföreningen har varit i kontakt med den drabbade familjen och Peter Remahl säger att det kommer att ta länge innan familjen kommer över chocken efter att ha förlorat allt.

Den som vill delta i insamlingen kan betala in bidrag till kontonummer FI21 1472700110100547. Insamlingen pågår till den 31. oktober.

Läs mer om branden:

Egnahemshus totalförstördes i brand i Vasa
Överhettad halogenlampa antände huset i Bobäck

Teknologiföretaget Citec med huvudkontoret i Vasa permitterar drygt 100 personer mellan oktober och december. Ingen sägs upp.

Orsaken till permitteringarna är försämrad orderingång under sommaren och hösten.

- Vi tror att nedgången är tillfällig. Det svänger snabbt i den här branschen, säger kommunikations- och marknadsföringsdirektör Michael Smirnoff.

Ungefär 80 procent av de som berörs kommer att permitteras endast på deltid. Permitteringarna berör endast Citecs sex verksamhetspunkter i Finland.

Citec har cirka 500 anställda i Finland och 300 på huvudkontoret i Vasa. Globalt har Citec 1300 anställda.

Citec sysslar med teknisk projektering, kommunikation och konsulttjänster inom många tekniska områden.

Vasabladet var först med nyheten.

Matti Esko blir vd för Kvarkenhamnar som tar över Vasas och Umeås hamnar. Han fick sparken från sitt förra jobb, och för det ordnade facket en sympatistrejk.

Vid årsskiftet kör Umeåbaserade Kvarkenhamnar AB i gång för fullt. Men redan nu, den första oktober, får bolaget sin vd. Raumobon Matti Esko har valts till uppdraget och Yle Österbotten fick sig en pratstund med honom.

- Nu är det viktigt att färjetrafiken fortsätter utvecklas bra. Färjelinjen kopplar ihop Sverige och Finland, men också Norge och Ryssland, så det finns stor potential här.

Tufft för godset

En mellanrapport i somras visade att Wasaline har lyckats öka persontransporterna med 3,6 procent jämfört med året innan. Betydligt tuffare är det på godssidan. Varken exporten eller importen drar och affärsverket Vasa hamn går mot ett underskott på knappt 100 000 euro.

När hamnarna har ett gemensamt bolag kan trafiken utvecklas på ett sådant sätt att båda sidorna jobbar mot samma mål. Vi är starkare när vi tillsammans vänder oss mot industriella spelare.

Oklart om samarbetsförhandlingar

När bolag slås ihop brukar vissa funktioner bli överflödiga. Finns det någon risk att vi har samarbetsförhandlingar att vänta?

- Det kan jag inte säga ännu. Jag vet ännu inte riktigt hur de här bolagen är organiserade.

Fick sparken år 2013

Matti Esko har jobbat med logistik i åtta år, senast i bolaget Euroports Finland därifrån han fick sparken vintern 2013 på grund av för dåligt resultat. Det händer sig inte så ofta att facket ställer sig på ledningens sida, men så gick det i Raumo. Facket strejkade.

- Kanske det berodde på mitt sätt att leda. Jag är ganska öppen och fick alla arbetares stöd.

Det nya bolaget kommer att ägas till hälften av Umeå Kommunföretag AB och till hälften av Vasa Stad

Matti Esko är 42 år och bor i Raumo med sin familj, men har tänkt flytta till Vasa. Han kommer också att arbeta regelbundet i Umeå.

Närpes gör en minusbudget för nästa år och utökar verksamheten med 1,4 procent.

I pengar betyder det att Närpes kommer att använda 1,3 miljoner euro mer nästa år än vad de har råd med.

Stadsfullmäktiges ordförande Mikaela Björklund säger att de vågar göra så här för att de har framtidstro.

- Om man tittar på näringslivet så går det bra i Närpes trots lågkonjunkturen. Många företag till och med nyanställer. Vi har stora satsningar på gång inom växthusnäringen och nu häromdagen mötte jag tre vingar och en rotor på väg till Svalskulla, där det blir vindparksinvignings den 1.10. Så det finns många positiva indikatorer.

Statandelsreformen slår hårt mot Närpes

- Vi hade ingen aning om att reformen skulle behandla oss så orättvist som vi tycker att gen gör och nu är det omöjligt att balansera det på ett år.

En parlamentarisk kommitté har redan gjort ett jättejobb med ekonomin i Närpes och håller redan på att verkställa balanseringsåtgärder.

- Vi får ökade intäkter och vi effektiverar verksamheten på olika sätt för 600 000 euro. Så en hel del är redan gjort. Inför nästa år ska kunna hitta balanseringsåtgärder för ungefär samma summa. Men för att verksamheten inte ska lida måste vi göra en minusbudget.

Närpes höjer skatten med 0,5 procent nästa år. Utan den höjningen skulle minusbudgeten vara ännu större. Däremot har de valt bort alternativet permitteringar eller andra akuta åtgärder.

- Vi menar att de lösningar vi ska söka ska också hålla på lång sikt. Därför ska vi inte ta till engångslösningar, för de löser egentligen inte våra problem. I stället jobbar den vi vidare med att titta på olika lösningar.

Men det är klart att en ansvarsfull kommun inte kan redovisa minusresultat flera år i följd. Därför har också Närpes alternativ för att få balans i ekonomin för 2016.

Tvåspråkighet skulle ge två miljoner

- Då kan scenarierna se ganska olika ut. Om det blir möjligt att frivilligt ansöka om att bli tvåspråkig kommun. Då skulle det ge ungefär två miljoner till per år i vår kommunala kassa. Men om vi inte får den möjligheten eller inte vill ta den, måste vi hitta baslanseringsåtgärder för sammanlagt 1,8 miljoner för hela den ekonomiska perioden 2016-17, säger Björklund.

Närpes förlorar ungefär 1,2 miljoner euro i runda tal på statsandelsreformen och de nya bestämmelserna om språktillägg.

Reformen innebär att staten inte längre betalar språktillägg för enspråkigt svenska kommuner, medan tvåspråkiga kommuner får språktillägg för de extra administrativa kostnader det innebär att ha en tvåspråkig förvaltning.

- Tidigare har man fått medel för alla svenskspråkiga elever i grundläggande utbildning. Det är helt rimligt. Undervisningsmaterialet kostar mer och det är mindre undervisningsgrupper och så vidare. Det här omvandlas till ett tvåspråkighetstillägg och fördelas enbart på de kommuner som är officiellt tvåspråkiga. Det betyder att vi går miste om hela den potten på 600 000 euro per år. Vi tycker att det är galet eftersom vi faktiskt har de där utgifterna. I synnerhet i Närpes där vi behöver satsa på finskundervisningen så borde vi egentligen börja kapa i det om pengarna inte finns för det ändamålet.

Mikaela Björklund hoppas ändå att beslutsfattarna i Närpes inte går in och kapar i pengarna för finskundervisningen.

I dag är det inte känt om det kommer att blir möjligt att ansöka om frivillig tvåspråkighet. Frågan om tvåspråkigheten är en känslig och engagerande fråga i Närpes, säger Mikaela Björklund.

- Det man måste fundera på är dels vad det ger för ekonomisk nytta, dels vilken bild det skulle ge av Närpes och dels vad som händer med svenskan som förvaltningsspråk i Finland. Där är det ju helt klart så att om Närpes blir officiellt tvåspråkig så kan man tänka sig att den positionen försvagas ytterligare. Sedan måste jag som kommunal beslutsfattare fråga mig, om man från statligt håll tycker att det här har så liten betydelse så varför är det Närpesborna som ska betala det priset genom försämrade statsandelsintäkter?