Pedersöre firar 11 000 invånare. Gränsen överskreds i juni och komunen bjuder nu alla nyfödda, föräldrar och syskon på fest i kommungården.
Eftersom man inte vet exakt vilket av de nyfödda barnen som blev den elvatusende Pedersörebon bjuds alla nyfödda under juni in - de är 20 stycken. Pedersöre är en av tillväxtkommunerna i Österbotten. Kommunen växer i medeltal med cirka 50 invånare per år. Festen hålls den andra oktober. Det blir mat, lite program och tal av kommundirektör Stefan Svenfors.
Pedersöre lägger ner kommunbyrån i Esse och funktionerna flyttas till biblioteket i Esse. Motsvarande nedläggning gjordes i Purmo för två år sedan.
Kommunbyrån i Esse har haft öppet två dagar i veckan medan biblioteket är öppet fyra dagar i veckan. Därtill har biblioteket kvällsöppet vissa dagar vilket ger Esseborna bättre möjligheter att sköta sina kommunala ärenden. Det handlar mest om blanketter och liknande.
Den person som jobbat på kommunbyrån i Esse flyttar till kommungården i Bennäs och blir växeltelefonist.
Det är i år 70 år sedan underrättelseoperationen Stella Polaris genomfördes, under vilken den finländska signalspaningen evakuerades till Sverige. Per-Elof Boström är aktiv i den historiska föreningen Stella Polaris som firar märkesåret med program i fyra dagar.
Tre av de fyra fartygen som deltog i operationen avseglade från Nämpnäs i Närpes, ett åkte från Nystad. Operationen innehöll många intressanta vändningar och det har skrivits böcker och gjorts film om händelserna
Under veckan ordnas program i Närpes, Kaskö och Kristinestad. Det ordnas föreläsningar, filmförevisningar och utställningar av bland annat spaningsutrustning.
Nu finns information om flygtrafiken till och från flygplatsen i Kronoby samlad på ett och samma ställe i webbportalen ckj.fi. Hittills har det varit svårt att hitta Karleby-Jakobstads flygplats via flygbolagens biljettsystem. Den här portalen ska göra flygplatsen mera synlig.
- Det positiva är att man har all information om resande in och ut från regionen på ett enda ställe, säger Jarl Sundqvist på Österbottens handelskammare
Det här är den första portalen i sitt slag i Finland. Österbottens Handelskammare samt utvecklingsbolagen Kosek och Concordia, som står bakom portalen, har sneglat på Sverige och tagit modell därifrån.
Tf vd Maria Nybäck på Concordia och Karleby stads utvecklingsdirektör Jonne Sandberg.
Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist
Det hela bottnar i ett behov från näringslivet, som hade en önskan om bättre information om hur man kan ta sig till regionen.
- Företagen vill att folk som kommer hit ska flyga till Kronoby och utnyttja den här rutten. Det handlar om synlighet, säger Jonne Sandberg, utvecklingsdirektör på Karleby stad.
Både Sundqvist och Sandberg tror att portalen kan innebära att folk börjar resa mera från flygplatsen, till Helsingfors och Stockholm. Också alla semesterflyg finns numera samlade på ett ställe i portalen.
- Vi hoppas att privatpersoner tar semesterflyget från Karleby-Jakobstads flygfält och att också affärsresenärer använder Kalreby-Jakobstads flygfält, säger Sandberg.
Webbadressen ckj.fi står för Connection Kokkola Jakobstad. Marknadsföringen av portalen sker i ett samarbete med lokala mediehusen.
- Vi har tänkt att vi är med där de stora trafikströmmarna på webben finns, det vill säga Österbottens Tidning och Keskipohjanmaa, alltså ot.fi och kpk24. Vi limmar oss fast där så folk kan se oss via deras ingångssidor, säger Jarl Sundqvist.
Portalen är den enda i sitt slag i Finland hittills. Jonne Sandberg hoppas också att utvecklingsbolagen och de intresseorganisationer som jobbar med flygfältet kommer att sprida vidare informationen. Österbottens handelskammare samt utvecklingsbolagen Kosek och Concordia står bakom portalen.
Många års väntan är snart slut. I slutet av månaden öppnar Smedsby omfartsväg i Korsholm. Men allt är inte frid och fröjd.
På tisdagen, exakt två veckor före öppning, vallades ett antal journalister runt på motorvägsbygget. På vissa delar jobbar maskinera för högtryck, på andra delar som är färdiga är det så tyst att man kunde höra en knappnål falla.
Frans-Emil Nygård från huvudentreprenören Skanska är nöjd.
- Man kan säga att det har gått väldigt bra. Vi har hållit den planerade tidtabellen. Vi kommer att öppna vägen om två veckor.
Den drygt åtta kilometer långa omfartsvägen har två filer i vardera riktningen. Den öppnar för trafik natten mellan 29 och 30 september. Hastighetsbegränsningen blir 100 kilometer i timmen, men det kommer knappast att gälla till en början eftersom en del arbete återstår.
Det här är inte bara det största projektet i Vasaregionen sedan Replotbron år 1994, utan också det största i karriären för Frans-Emil Nygård.
- Emellanåt har det varit roligt också, och speciellt nu i slutet när man börjar se ett slut på projektet.
Men alla är inte nöjda. Anders Wik bor i norra Böle, på Nötövägen, och har startat ett invånarinitiativ för en bättre trafiklösning där. Wik och hans grannar är missnöjda med den nya Bölebron över omfartsvägen.
- Det är ju väldigt mycket skolbarn som kommer från hela Bölebyn och sedan ska ta sig över till skolsidan. Alla ska över en och samma bro, både lätt trafik och tung trafik. Alla ska trängas på en och samma punkt. Nio på morgnarna är det väldigt trångt. Det gäller att ta det väldigt försiktigt med bil där.
Det är inte bara trångt på Bölebron, den fungerar dessutom dåligt rent trafikmässigt, enligt Anders Wik som betecknar bron som misslyckad.
- Det stora problemet är en tvär kurva på 180 grader som trafiken ska igenom när den ska upp på bron från Böles byggplanerade område. Samtidigt är det uppförsbacke, och det kommer ju inte alls att fungera sedan när det kommer snö. Bilar kommer att bli där och slira. Lastbilar klarar inte kurvan utan att komma ut på motsatt körfält.
I sitt invånarinitiativ föreslår Anders Wik en förbindelseväg på några hundra meter mellan Bölevägen och Karperövägen. På det sättet skulle området få ytterligare en utfart till omfartsvägen. Det skulle avlasta Bölebron. minska trafiken genom Smedsby centrum och bli ett mer trafiksäkert alternativ. Dessutom skulle det förkorta Bölebornas resa norrut med upp till 3,5 kilometer.
- Kommunen håller på att utreda saken men har redan uttalat sig om att man med nuvarande budget inte kommer att kunna bygga anslutningsvägen från Karperö på tio år. Det är helt oacceptabelt.
Ben Antell, teknisk direktör i Korsholm, bekräftar att inget är klart gällande Karperövägens anslutning. Däremot kan en direktanslutning till Stenhaga vara klar redan nästa höst.
- Kommunstyrelsen har fattat beslut om att omdisponera medel, 350 000 euro, så att vi kan tidigarelägga en byggstart. Böleborna kommer ganska snart att kunna köra från Böle till Stenhaga utan att behöva köra via Smedsby centrum.
Omfartsvägen kostar totalt 57 miljoner euro, varav staten står för 55 miljoner och Vasa stad för 2 miljoner. Dessutom kommer Korsholms kommun att satsa cirka 400 000 euro på kringprojekt.
25-30 personer i Kronoby har varit arbetslösa över 500 dagar. Av dessa är några unga med sociala hinder och några som snart uppnår pensionsålder.
För inkomsten till gruppen långtidsarbetslösa betalar kommunen i dag 8000 euro per månad utan att kommunen får någon gentjänst. Nu diskuterar man i kommunen om det går att sysselsätta åtminstone en del av dem ett halvt år så att de endera blir sysselsatta tillsvidare eller på nytt kan erhålla full arbetslöshetsersättning.
Läget förvärras ytterligare nästa år. Då sänks gränsen till 300 dagar varefter kommunens betalningsansvar träder in och höjer på kommunens månatliga utgifter.
Eftersom Kronoby varken har näringsdirektör eller personalchef beslöt kommunstyrelsen att några tjänstemän med kommunsekreteraren i spetsen får ta ansvaret för sysselsättande av långtidsarbetslösa. Målet är att hitta någon typ av sysselsättning i kommunen eller föreningar.
Kommittén ska rapportera till kommunstyrelsen två gånger per år.
1,5 miljoner bättre än budgeterat. Det är läget för ekonomin i Kronoby kommun. Det kan till och med bli ett överskott i år, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.
Den största kostnadsminskningen i Kronoby hittas under köp av tjänster. Det är social- och hälsovården som lyckats hålla kostnaderna nere. Jämför man i euro och cent använde kommunen mindre pengar under årets första sju månader än samma tid ifjol.
Kommunen fick också in mera skatter än budgeterat. Samtliga sektorer har varit sparsamma och utgifterna ligger under budget.
Sammantaget ger det ett resultat som är 1,5 miljoner bättre än väntat under årets sju första månader.
Det blir ett plusresultat i år om social- och hälsovården lyckas hålla budgetramarna resten av året, säger kommundirektör Michael Djupsjöbacka.
Vasa stad kan ha fortsatt ekonomisk nytta av clean-techföretaget Vacon också om företaget köps upp av danska Danfoss. Det tror stadens tf. ekonomidirektör Jan Finne.
Vasa stad har årligen fått in omkring en miljon euro på samfundsskatter från Vacon - en betydande inkomst som Finne säger att kan bevaras ifall Vacon blir en del av Danfoss finska dotterbolag.
Det viktigaste enligt Finne är ändå att arbetsplatserna på Vacon i Vasa bevaras, eftersom de anställda betalar skatt i Vasa.
En jämförelse med sju andra kommuner från Kronoby till Korsholm visar att Pedersöre ligger under genomsnittet. Från årsskiftet stiger sammanträdesarvodet i kommunfullmäktige och dess utskott, kommunstyrelsen och revisionsnämnden från 50 euro till 65 euro.
I nämnder, direktioner och kommittéer stiger arvodet från 41 euro till 55 euro.
För ordförande i kommunfullmäktige stiger årsarvodet från 2 500 till 3 300 euro och kommunstyrelsens ordförande får en höjning från 3 500 till 4 600 euro.
Nämndernas ordförande får en höjning som varierar från 150 euro till 300 euro. Revisionsnämndens ordförande får efter höjningen 1200 euro i årsarvode medan idrottsnämndens, personalsektionens och planläggningssektionens ordförande får 600 euro i årsarvode.
Efter höjningen ligger Pedersöre nära medeltalet för de jämförda kommunerna. Högst ligger Korsholm som betalar 100 euro för styrelse- och fullmäktigemöten. Korsholm betalar också mest åt sin styrelse- och fullmäktigeordförande.
Styrelseordförande får 9 000 euro och fullmäktigeordförande 4 500 i årsarvode.
Det kan jämföras med Vörå som ligger lägst. En 50-lapp är arvodet för ett styrelse- och fullmäktigemöte, medan styrelsens ordförande får 2 500 i årsarvode och fullmäktiges ordförande får 1 200 euro.
Merventos teknologidirektör Patrik Holm sa i måndags öppenhjärtigt i en intervju för Yle Nyheter att det går dåligt för bolaget och att bolaget bara har några månader kvar. Många på vår redaktion blev förvånade över att han gick ut med uppgifter om att bolaget är på fallrepet. Men vi förväntade oss att en teknologidirektör för ett miljonbolag tar ansvar för sina uttalanden.
Sofi Nordmyr gjorde inslaget om Mervento på fallrepet. Hon är också medförfattare till den här kolumnen.
Sofi Nordmyr arbetar för Svenska Yle
Bild: Yle/Amanda Bieber
Patrik Holm sa i intervjun att bolaget inte klarar sig länge utan nya finansiärer. På frågan hur länge Mervento kan hålla sig över ytan svarade Holm ”Vi pratar bara om månader, tyvärr.” På frågan om vad som händer med testmöllan i Sundom om bolaget inte får fortsatt finansiering svarade han ”Här finns över tusen ton stålskrot. Om man lägger ett någorlunda pris på det här stålskrotet så kommer vi till det att det innehåller pengar för flera hundra tusen euro.”
Intervjun räckte i drygt tio minuter och Patrik Holm svarade på alla frågor. Han kunde ha valt att inte svara på vissa frågor. Han kunde också ha valt att lämna bort informationen om bolaget inte klarar sig längre än några månader utan ny finansiering. Men det gjorde han inte.
Mervento befinner sig i en akut finansieringskris. Det kan man konstatera på basis av Holms uttalanden. Ett företag kan läggas ned på olika sätt. Men slutsatsen att Mervento närmar sig konkurs om bolaget inte får nytt kapital är logisk.
Det var så ingressen i nyheten började: ”Vindkraftsföretaget Mervento i Vasa närmar sig konkurs.” Därefter fortsatte en redogörelse för hur bolaget sökt kapital och minskat kostnaderna. Den andra halvan av nyheten fokuserade på behovet av att statligt stöd till startup-företag också under tillväxtskedet.
Då nyheten kom ut tog Patrik Holm tillbaka det han sagt. Merventos vd Jarmo Saaranen dementerade uppgifterna, anklagade per telefon redaktionen för att förstöra Merventos framtid och slängde på luren utan att svara på frågor.
Det är inte första gången en direktör som pratat bredvid mun skyller på journalisten. Men sanningen är att Merventos ledning är ansvarig för bolagets nuvarande situation och framtid. Inte journalisten som berättade hur bolagets ekonomiska situation ser ut.
Nyheten om Mervento fick sin upprinnelse i en rutincheck. Det är ingen hemlighet att Mervento som Finlands största startup-företag behöver mer pengar. Yle Österbotten har med jämna mellanrum ringt Patrik Holm för att höra hur det går. Ofta har svaret varit att ”situationen är oförändrad men vi jobbar på saken”. I samtalet för en vecka sedan var tongången annorlunda. Den annars så glada Patrik Holm var inte glad längre. Han sa redan i telefon att bolaget klarar sig bara några månader till.
Hela den bandade intervjun med Patrik Holm finns i länken nedan. Det som inte bandades var hans kommentar efter intervjun: ”Det var roligt så länge det varade.”
Läs också: Merventochef dementerar - se hela intervjun!
Bara vid Wärtsiläs shared service center i Vasa arbetar ett 80-tal personer på 24 språk. Det är unikt visar en forskning om flerspråkighet vid arbetssituationer.
Att det är unikt är inget de anställda tänker på. För dem är det naturligt och det visar undersökningen som gjorts vid Åbo Akademis och Vasa universitets gemensamma Lingvacity.
Artemiza Bergfors från Brasilien är en av dem som arbetar vid shared service center. Hon pratar portugisiska, spanska, svenska och engelska och hon använder dem alla i sitt arbete som accountant.
- Det är intressant även om det kan vara lite förvirrande ibland. Men det är roligt.
Kärleken förde Bergfors till Vasa och det var också kärleken som förde tyske Michael Holtgrewe till Vasa. Holtgrewe arbetar även han vid shared service center.
- Jag har alltid varit intresserad av språk och det är en lärorik miljö att arbeta i.
Holtgrewe använder tyska, svenska och engelska dagligen i sitt arbete som accountant payments. Både Holtgrewe och Bergfors känner ändå att det börjar räcka med språk för deras egen del.
- Jag tror att jag klarar mig med fyra språk. Det skulle i så fall vara att lära sig lite finska, säger Bergfors.
En man omkom i samband med hyggesbränning i Närpes på tisdag eftermiddag. Vittnen berättade att en äldre man hade varit ute för att hyggesbränna sin mark då elden började spreida sig.
Mannen hade försökt släcka branden själv. Han omkom under släckningsarbetet.
Branden släcktes och orsakade ingen fara för utomstående. Polisen i Österbotten utreder omständigheterna kring händelsen.
Det finns ingen orsak att bromsa nu aktuella vindkraftsplaner, trots att nya bestämmelser om hur mycket ljud kraftverken får förorsaka är på kommande. Det anser Helena Säteri, överdirektör vid Miljöministeriet och ordförande för den arbetsgrupp som jobbar med den nya bullerförordningen.
- Planeringen bör fortsätta och jag hoppas det kommer så mycket vindkraftverk som möjligt till Finland.
I februari gav miljöministeriet direktiv om hur bullermodelleringar i samband med vindkraftsplaner ska göras. Nu jobbar en arbetsgrupp med en förordning om vilka gränsvärden som egentligen ska gälla för vindraftsbuller.
Behovet av en bullerförordning är stort, förklarar Helena Säteri, ordförande för arbetsgruppen.
- Enligt de utredningar och förfrågningar vi gjort är behovet stort. Det finns alldeles för många projekt som processas i domstolarna. Vi måste försöka få till stånd en så klar och tydlig förordning att alla parter förstår den på samma sätt.
Enligt de riktlinjer som finns i dag får ljudet från vindkraftverk inte överskrida 45 decibel dagtid och 40 decibel nattetid vid fast bosättning och 40 respektive 35 decibel vid deltidsbosättning. Men gränsvärdena är inte bindande och därför behövs nu en bestämmelse där bullergränserna en gång för alla slås fast.
Arbetsgruppen har tid till den sista oktober att komma med ett förslag. Efter det sänds förslaget på remiss och sedan tar regeringen ställning till förslaget. När den nya förordningen kan tänkas träda i kraft är oklart.
Hur det går för vindkraftverk som när den nya förordningen träder i kraft, beviljats bygglov enligt gamla gränsvärden, kan Helena Säteri i det här skedet inte svara på.
- Det är också en sak som vi i arbetsgruppen måste ta ställning till.
Karlebypojkarna Andreas Thylin, Jonas Björkroth och Joel Häggblom, 11 och 12 år gamla, har skrivit låten "Hand i hand". En låt som förde dem till finalen i Melodi Grand Prix, MGP.
När låten var klar och tonerna och lyriken satt där de skulle, var det bara artistnamnet som fattades.
Joel Häggblom berättar hur det gick till när de tre pojkarna blev The Finnish Music Factory.
- När vi skulle skicka in låten måste vi snabbt komma på ett namn på gruppen. Vi tänkte lite på Swedish House Mafia och så tänkte vi att vi skulle kunna ta något med Finnish. Först tänkte vi på The Finnish House Mafia, men det skulle ha varit som att härma. Men så kom Jonas på mitt i allt "The Finnish Music Factory". Så tänkte vi ja, det var ju bra. Också med tanke på förkortningen FMF skulle det vara ett bra namn.
Låten som The Finnish Music Factory tävlar med handlar om kärlek och vänskap.
- Jag och Andreas tycker kanske lite om flickor och så där, vet du. Jonas bryr inte sig lika mycket. Så tänkte vi att den kunde handla om ett par som är vänner. Det var jag och Andreas som började skriva på texten. Under tiden var Jonas i Paris. När han kom tillbaka fick han göra melodin och ackorden och allt det där, för det är han så jätteskicklig på. Så blev det nu bara en sån där hiuppulåt, säger Joel Häggblom.
Andreas och Joel sjunger och Jonas spelar keyboard. Tanken var först att Joel skulle ha trummat också men det blev för stor utmaning.
- Men så tänkte vi att det skulle bli lite för svårt för mig att sjunga stämmor och waila på. Jonas kan göra lite trummor från keyboarden i stället.
Att pojkarna tog sig till final var en glad överraskning. Det var inget de räknade med.
- Vi tänkte att vi gör det för rolighets skull och ser hur långt vi slipper.
Joel Häggblom berömmer också generöst de andra bidragen i årets Melodi Grand Prix och kallar dem "sjukt bra".
- Alla blir kompisar och man hejar på varandra och ingen blir ledsen fast man skulle förlora. Så känns det.
Sedan början av maj månad saknar Vasa en tillnyktringsstation. För tillfället saknas en plats dit man kan föra svårt berusade personer.
- Det har inte uppstått några kritiska situationen sedan tillnyktringsstationen stängde i våras, men visst är den saknad, säger Erkki Penttinen som är direktör för socialarbete och familjeservice i Vasa.
Missbrukarstationen är visserligen öppen dygnet runt och så finns hälsovårdscentralerna, men polis och allmänhet har ändå ingen given plats att föra svårt berusade.
Erkki Penttinen vid Vasa stad säger att tillnyktringsstationen är saknad.
Erkki Penttinen, direktör för socialarbete och familjeservice vid Vasa stad
Bild: Yle/Sofi Nordmyr
Enligt Penttinen kommer problemet dessvärre knappast att få någon snabb lösning.
- Vi har varit på jakt efter lämpliga utrymmen sedan i våras, men hittills inte hittat något, säger Penttinen.
Att finna nya utrymmen är svårt eftersom det är en nödvändighet att få in missbrukarstationen och tillnyktringsstationen i samma lokaler. Vasa stad har inte råd med personal för två separata stationer.
- Tillnyktringsstationen står ibland tom då det saknas klienter som behöver den, och då är det slöseri med bemanning dygnet runt, säger Penttinen.
Vasa stad arbetar nu vidare med att söka efter lämpliga lokaler, men Erkki Penttinen tror att det dröjer till årsskiftet innan man åter har en tillnyktringsstation, eller i värsta fall ännu längre.
- Dessvärre misstänker jag att det också uppstår protester från allmänheten då vi väl hittar lokaliteter, ingen vill ha den här stationen som granne, säger Penttinen.
Samtidigt kan man acceptera vilken byggnad som helst, utrymmena måste vara ändamålsenliga.
- Här finns exempelvis säkerhetsaspekter att ta hänsyn till, personalen måste kunna arbeta tryggt på stationen, säger Penttinen.
Stadens sparkrav kvarstår samtidigt och alla sektioner ska hålla hårt i plånboken.
- Här märker vi att det förebyggande arbetet verkligen lönar sig, ju mer vi satsar på det desto färre klienter har vi på en plats som tillnyktringsstationen, och detta sparar pengar, säger Erkki Penttinen.
Vid årsskiftet tar EU programmet för landsbygdsutveckling slut och övergår i en ny programperiod. I skarven mellan de bägge programperioderna finns en risk att de projektledare som blir arbetslösa söker sig andra jobb, speciellt som processen släpar efter och det kan dröja ända inemot våren innan man kan börja ansöka om pengar för nya projekt.
Företagshuset Dynamo driver utvecklingsprojektet Foodia för livsmedelsbranschen i Österbotten och en rad andra projekt, som tar slut i december.
VD Håkan Westermark i Närpes är bekymrad. Det största problemet handlar om att projektledare och medarbetare kanske inte har möjligheter att vänta på ett fortsatt projekt, utan söker sig bort.
- Det är klart att jag kliar mig i flinten för att hitta en lösning på det här. Det kommer inte att vara särdeles enkelt att få den här lösningen. Jag vill ju inte gå miste om duktiga medarbetare, säger Håkan Westermark.
- Man vet att projektet kommer att ta slut, men samtidigt trivs man med arbetssättet och är intresserad av det man jobbar med. Som jag bedömer saken i det här läget kommer jag att hoppas att vi får igång nya projekt så snabbt att jag har möjlighet att fortsätta att bygga vidare med de nätverk som jag redan har. Men det är klart att i något skede kommer den privata ekonomin emot och man kan bli tvungen att ta ett annat beslut, säger Jonas Harald som är projektledare för Foodia.
Samtidigt är Jonas Harald så erfaren projektarbetare och har ett nätverk som få, som han har byggt upp under flera år, att han på ett plan har slutat oroa sig.
- Det finns ändå behov av projektfolk och av oss som har de nätverk vi har i våra respektive branscher. Man vill ju tro att det löser sig och det tror jag nog i det här fallet också.
Orsaken till att programperioden släpar efter hänger ihop med att samtliga EU-länders program ska godkännas av EU-kommissionen innan programperioden kan börja.
Dilemmat är att ansökningar och projektplaner ännu inte har kunnat göras upp då man inte vet om det finska landsbygdsprogrammet godkänns i nuvarande form.
Närings-, trafik- och miljöcentralen begärde in projektidéer i somras. Huruvida de kan förverkligas är ännu ett oskrivet blad. Också kommunernas ekonomi spelar naturligtvis en avgörande roll.
- Kommunerna kommer att vända och vrida på varje cent och euro och fundera på vad som är viktigt och mindre viktigt i sammanhanget. Men det är klart att vi inte kan vara utan ett utvecklingsarbete. Ta nu då Foodia och livsmedelsbranschen som ett exempel. Nog skulle jag tycka att det var ganska konstigt om man inte skulle stöda den näringen i vår region, som har med livsmedel att göra och där vi är ganska stora och har många arbetsplatser, säger Håkan Westermark.
När det gäller livsmedelsbranschen står den inför ständig förnyelse, inte minst med tanke på alla trender inom mat och hälsa som medierna presenterar i stort sett dagligen.
Utvecklingsprojektet Foodia har bland annat under det senaste året hjälpt livsmedelsföretag med just det här. Projektet har hållit öga på trenderna och marknadsföringen så att företagarna ska kunna jobbat på med sin dagliga verksamhet. Reko-ringarna som finns på olika håll i Österbotten är ett konkret resultat av projektet.
Ett planutkast finns redan och kommunstyrelsen beslöt på måndagen inleda planläggningen. Butiken får en försäljningsyta på knappt 600 kvadratmeter plus bensinstation.
Området som kommer att användas för dagligvaruhandel är cirka en hektar.
Planeringen tar cirka ett halvt år och byggtiden uppskattas lika lång. Det innebär att butiken kan stå färdig i slutet av 2015.
Butiken byggs invid Sursikvägen i närheten av idrotts- och skolområdet.
Ytterligare en person från huvudstadsregionen verkar nu ha rest till Syrien för att kriga för Islamiska staten. Mannen uppger det här på Facebook och på Twitter. Före det bodde han ungefär ett år i Helsingfors och under den tiden började han föra fram radikala åsikter.
Mannen skriver nu på Facebook och på Twitter att han jobbar för den Islamiska staten. Under våren jobbade han i en köttaffär i Helsingfors.
- Kommer du ihåg att du frågade mig var jag bor? Jag är i den Islamiska staten nu, skrev mannen på engelska på Twitter i början av september.
I går skrev han, innan nyheten om att IS skjutit ner krigsflyg i Syrien ens hade spridits, att det att flygplan hade skjutits ner var ett löfte från Allah.
Yle Huvudstadsregionen kom mannen på spåren i samband med kartläggningen av extremister på sociala medier. Då kontaktades affären där han uppgavs jobba, men beskedet var då att han hade åkt i väg utomlands. Nu kan vi berätta hans historia.
2012 anlände mannen, som är lite på 20 år, till en yrkeshögskola i Karleby. Hans föräldrar hade betalat för resan dit. Mannen är från Bangladesh där han också har fått sin grundutbildning. Han studerade IT vid yrkeshögskolan i Karleby på engelska på en internationell linje, men hade ont om pengar.
Många IS-krigare är aktiva på sociala medier som Facebook, Twitter och Youtube.
Skärmdump från Youtube av en jihadist och en svart flagga.
Bild: Youtube
- Han berättade att hans familj hade tagit lån för att han skulle kunna resa till Finland och därför kunde han inte be dem om pengar när han behövde det. Därför lämnade han sina studier vid yrkeshögskolan och flyttade till Helsingfors för att jobba och för att skaffa pengar till familjen, berättar en person som känner mannen.
I september 2013 bor mannen i Helsingfors och han berättar då på Facebook till en annan person att han gillar Helsingfors mer än små städer. Han skriver också att han älskar Karleby, "men att du vet min situation …" Med det syftar mannen på sin dåliga ekonomi.
- Han verkade också vara missnöjd med sitt liv i Helsingfors och jag tror han var arbetslös, berättar personen som var i kontakt med mannen via Facebook.
Facebookkorrespondensen pågick under några månader och i början fanns inga tecken på att mannen hade radikala åsikter. I meddelandena berättar mannen om islam och han ber till och med för den andra personen. Men han skriver ”sluta tala med alla människor. Håll bara kontakt med några utvalda bröder och systrar som du tror att är goda muslimer”. I slutet av korrespondensen blir det ändå tydligt att mannen hyllar terrorister.
- Vi diskuterade talibaner. Och enligt mig är det fråga om en terroristorganisation, men det höll inte mannen alls med om, berättar personen som hade kontakt med mannen.
Mannen skriver också i meddelandena på Facebook att han är stolt över att hylla terrorister. Efter det här skickas inte längre några Facebookmeddelanden mellan mannen och den andra personen.
- Det han skrev blev så obehagligt att jag blockerade honom och sade att jag inte längre kan vara hans vän.
En annan person som känner mannen berättar att hans ekonomiska problem inte verkade lösas i Helsingfors.
Han berättade att det var svårt att hitta en bostad i Helsingfors och att livet fortsättningsvis var besvärligt.
- Han berättade att det var svårt att hitta en bostad i Helsingfors och att livet fortsättningsvis var besvärligt. Han bodde då med flera vänner i samma lägenhet, men jag vet inte exakt vem som bodde med honom.
Mannen hittade ändå till sist ett jobb i en köttaffär i Helsingfors, men hade inte övergett Karleby helt och hållet.
- Han kom flera gånger till Karleby för att sälja kött. Han hade ett bra jobb i Helsingfors och jag trodde allt var bra. Han sade i något skede att han skulle återvända till Karleby för att slutföra sina studier. Men nu när jag har ringt honom har han inte svarat och jag har trott att han rest tillbaka till Bangladesh.
En tredje person som känt mannen under hans tid i Helsingfors säger så här:
- Orsaken till att någon åker i väg är oron över andra muslimer. Enligt vår religion är alla muslimer som en enda stor familj och om någon lider mår alla dåligt. Därför anser många att de vill ingripa, men om man inte vet något om situationen borde man inte fara i väg.
- Jag vet att han vill försvara muslimer och det är inget fel att göra det av humanitära skäl, men att göra det med vapen i hand är en helt annan sak.
I början av 2014 lägger han upp ett foto på sig själv på Facebook och skriver att det är en ett år gammal bild, men att året har förändrat hans liv. I januari i år uppger han också att han för första gången har skjutit med ett riktigt vapen. Det hela illustreras med ett foto och texten "den verkliga makten finns i att skjuta". Mannen har då besökt en skytteklubb i Helsingfors.
Mamma jag älskar dig. Ha tålamod, din son är i det heliga kriget.
Enligt uppgifter till Yle-programmet A-studio väckte mannens besök i skytteklubben uppmärksamhet.
- Han verkade vara rädd för vapen och jag fick en känsla av att någon hade uppmuntrat honom att utbilda sig, uppger man vid skytteklubben för A-studio.
Personalen förundrade sig också över varför en ung man ville ta ett foto med ett stort vapen och därefter dela det på Facebook. En annan person hade dessutom bokat besöket och personalen trodde att två personer var på väg, men mannen kom ensam.
- Vi kan inte förbjuda någon att komma hit på basis av hur denne verkar men jag måste säga att vi inte skulle ha önskat honom hit på nytt. Vi skrev upp hans namn och informerade myndigheterna, säger man vid skytteklubben som vill hållas anonym.
Under våren lägger mannen upp flera texter på bengali på sin Facebooksida. I april lägger han sedan upp ett foto på en ring med Islamiska statens logo på.
I början av juni i år lägger han upp en bild på Facebook med texten "Halshugg alla som förolämpar islam". Vid samma tidpunkt börjar han twittra och twittrar bland annat vidare budskapet "demokrati är roten till allt ont".
Vid månadsskiftet augusti-september i år lägger mannen ut på Facebook att han har ett nytt jobb. Han jobbar inte längre i en köttaffär i Helsingfors, som han ännu gjorde i augusti. Nu är han soldat i den Islamiska staten. Några veckor senare skriver han på Twitter:
"Min mamma frågade: Kommer jag aldrig mer att se dig?
Jag: Jag dör i dag och du i morgon och efter det träffas vi.
Mamma jag älskar dig. Ha tålamod, din son är i det heliga kriget"
Uppdatering: I en tidigare version av texten stod att mannen under våren skrev på arabiska, men språket är bengali. I övrigt använde han engelska i sociala medier.
Läs också:
Forskare: Utanförskap och rasism orsaker till radikalisering
Finländska IS-krigare sprider propaganda
Skypo får allt fler tips om terroristrekryterare
Somalier önskar myndighetsstöd mot IS-rekrytering
Varför vill unga män från Europa kriga med IS?
Extremister hittar varandra på sociala medier
Rekryteringsförsök till Syrien i cteringsförsök till Syrien i centrum av Helsingfors
I såväl Vasaregionen som Jakobstadsregionen diskuterar demokratiarbetsgrupper hur en ny större kommun kunde tänkas fungera. Socialdemokraten Kari Koskela i Jakobstad har i arbetsgruppen försökt se hur den finskspråkiga minoritetens åsikter kan beaktas.
Den nya kommunen - om också Evijärvi ingår - får en finskspråkig minoritet på ungefär 25 procent, säger Koskela. Ska minoriteten kunna göra sin röst hörd får man tänka i nya banor, funderar Koskela.
Koskelas förslag är att den finskspråkiga minoriteten borde få en egen nämndkvot i den nya kommunen. Till exempel två av nio nämndplatser kunde tillfalla språkminoriteten, föreslår Koskela.
Man skulle alltså frångå den rent matematiska fördelningen av förtroendeposter och göra en politisk överenskommelse.
- Det är inte en språkfråga utan en fråga om jämställdhet.
Nu när vi skapar en ny kommun har vi en chans att ge alla grupperingar möjlighet att delta i beslutsfattandet, säger Koskela. Utan en politisk överenskommelse tror Koskela att de finskspråkiga får mycket lite att säga till om i den nya kommunen. Koskela har fört fram sitt förslag i demokrati- och strategiarbetsgruppen. Om hans förslag överlever den politiska manglingen har han svårt att bedöma. Gruppen förbereder som bäst en mellanrapport som förs vidare till samarbetsnämnden och styrgruppen.
- En stor del av befolkningen lämnar utanför beslutsfattandet om man bara följer valmatematiken, befarar Koskela.
Sjöbevakningen varnar båtförare för dimma. Sjöbevakningsstationerna mellan Vallgrund och Karleby i Kvarken har på senare tid tvingats rycka ut och hjälpa båtförare som tappat bort sig i dimman och mörkret.
Förra helgen inträffade också en allvarlig kollission mellan två båtar i de här vattnen, uppger sjöbevakningsstationen i Karleby. Den kunde ha undvikits om farten hade varit lägre och om båtförarna hade iakttagit omgivningen bättre.
Sjöbevakningen säger att de som rör sig på sjön nuförtiden litar alltför mycket på plottrar och kartapplikationer på mobilen - i dem ser man inte andra båtar som rör sig på sjön, eller bragder.
