Bland finalisterna i musiktävlingen Melodi Grand Prix (MGP) finns fyra bidrag från Österbotten. Ett av bidragen heter "Jag saknar dig" och är skrivet av 12-åriga Alfred Böling från Tölby i Korsholm.

Låten handlar om Alfreds bästa kompis Lorin som bor i Schweiz.

- Vi bodde i Schweiz i tre år och då lärde jag känna Lorin. Sen vi flyttade till Finland har jag bara träffat honom fyra gånger och då var det självkart att jag skulle skriva en låt om honom eftersom vi träffas så sällan, säger Böling.

Böling bestämde sig för att delta när han såg en affisch om MGP i skolan. Han har alltid tyckt om att sjunga och uppträda.

- Mamma berättade att redan i dagis sa en dagistant att jag och min bror borde sjunga i kör. Så jag antar att jag har tyckt om att sjunga hela livet.

Han är säker på att han vill fortsätta göra musik och uppträda också i framtiden.

Han medger att han är lite nervös för att uppträda i tv. Men det kommer säkert att gå bra.

- Alla tio finalister är superduktiga. Jag kommer att göra mitt bästa och så ser vi hur det går.

Den direktsända finalen går av stapeln den 4 oktober.

Andra österbottningar i MGP:

Alva Vik från Överesse
Axel Björkholm från Korsholm
Andreas Thylin, Jonas Björkroth och Joel Häggblom i The Finnish Music Factory från Karleby

Yle Österbotten kommer att presentera alla österbottniska deltagare i God morgon Österbotten.

Läs också!
MGP:s musikvideo - Sluta tramsa börja dansa!

Elisas försök att köpa upp österbottniska Anvia har fått telekombolagets styrelse att överväga drastiska åtgärder.

Enligt ett pressmeddelande från Anvias styrelse överväger man bland annat en börslistning för att maximera värdet på bolagets aktie.

Alternativt kunde någon annan typ av företagsarrangemang komma på fråga, såsom förvärv av affärsverksamhet eller högre uppköpserbjudanden på bolagets aktier.

Anvias styrelse beslöt vid ett möte igår att anlita investmentbanken Aalto Capital Partners för att utreda vilka möjligheter som finns.

Elisa är nu största ägare i Anvia och har lagt ett bud på de resterande aktierna.

Kristdemokraternas tidigare ordförande Bjarne Kallis kandiderar för Samlingspartiet i riksdagsvalet i vår.

Det bekräftade Samlingspartiet under måndagsmorgonen.

Kallis motiverar sitt beslut med att samarbetet med Samlingspartiet länge har löpt väl.

- Jag uppskattar även den ekonomiska politik som Samlingspartiet bedriver, säger Kallis som för Kristdemokraterna har arbetat i riksdagen i över 20 års tid.

Bjarne Kallis ställer upp i Vasa valkrets.

Kallis berättar mer om sitt beslut under en presskonferens i Karleby senare under måndagen.

ABB vill förnya Strömberg Park.

Bolaget inleder ett utvecklingsprojekt för att förbättra industriparkens dragningskraft och funktion.

- Många upplever Strömberg Park som ett slutet område trots att portarna har varit öppna i årtionden, förklarar fastighetschef Timo Lahtinen vid ABB i ett pressmeddelande.

Det är huvudsakligen ABB som verkar på området, men ett fåtal utrymmen är uthyrda till andra företag.

Strömberg Park är 72 hektar stort och på området arbetar över tretusen personer.

Ingenting nytt har byggts på området sedan 1980-talet.

Biljetterna till humorgruppen KAJ's spelning på Ritz i Vasa sålde slut på rekordtid under måndagen.

På en knapp kvart hade alla biljetter sålts och nu utreder man vilja möjligheter som finns för bandet att ge en extra spelning.

KAJ släpper sitt andra album "Lokaproducerat pjas" den 27 september. Konserten på Ritz ges samma dag.

Se också:
KAJ släpper nytt album

Teknologichef Patrik Holm vid Mervento säger till Yle Österbotten att bolaget inte klarar många månader till. Men bolagets vd dementerar saken. Med anledningen av det här lägger vi ut hela intervjun med Patrik Holm.

Vd Jarmo Saaranen vill inte ge någon kommentar till Yle Österbotten trots att han i Vasabladet starkt dementerar Yle Österbotten.

- Jag är mycket upprörd. Jag vill inte kommentera, säger Saaranen.

I intervjun uppger Holm att bolaget är i en knepig situation, ägarna har skjutit till kapital år efter år och att det inte går så mycket länge till.

Eftersom Saaranen dementerar läggs hela intervjun utan klipp med Patrik Holm ut.

Läs också: Mervento går mot konkurs

Johan Hagström i Vasa är en hängiven hobbyfotograf. Hans intresse väcktes år 2006, då Johan tänkte att han borde komma ut och röra på sig mera.

- Då funderade jag om jag skulle skaffa hund eller kamera. Hunden är mysigare, men eftersom jag reser mycket i jobbet var det mera praktiskt med en kamera, säger han.

Vad hände då Johan tog steget till en "riktig" kamera?

- Ja, det var så att jag tog jämnbra foton och ville bli bättre. Då är tanken att med en systemkamera så blir bilderna automatiskt bättre, men så är det inte, säger Johan. Bilderna kan bli bättre, men det fordrar mera jobb.

Vilken kamera rekommenderar då Johan? ja, det beror på vad man vill.

- Vill du ha kameran som hobby så ska du köpa en systemkamera - den far iväg med allt du har. Men vill du ha fotografering som hobby så kan du köpa en bättre pocketkamera eller en superzoomkamera - då får du alltid jämnbra bilder.

Johan avråder från att börja med en systemkamera. Besvikelsen kan bli stor då bilderna inte blir så bra som man har sett på nätet. Den bästa kameran är också den man har med sig - den sämsta är den som ligger hemma på hyllan.

- Har man en liten kamera så tar man också med den, till exempel på promenad. Ryggsäcken med systemkameran och alla attiraljer blir ofta hemma om du inte har föresatt dig att gå på en "fotokeikka".

Med digitalkameran är det enkelt och billigt att ta många fotografier. På den gamla analoga tiden kunde hälften av rutorna på 36-bildersrullen vara oanvända då man återvände från semesterresan till utlandet. Nu är det lätt hänt att ta jag tar 100 bilder under en kort promenad, säger Johan.

- Men av 100 bilder är kanske 10 användbara. Det är bara att radera resten, annars kommer de att fylla din hårdskiva. De dåliga bilderna blir inte bättre av att ligga och "mogna" i ett par år, säger Johan.

Se också: Johan Hagströms fotografier på Picasa web albums

Riksdagskandidaten Bjarne Kallis tycker att hans värderingar passar utmärkt i Samlingspartiet. Han säger att han inte har lämnat sina åsikter i och med att han lämnar kristdemokraterna.

Kallis är 69 år och hoppas nu byta pensionärstillvaron för ytterligare år i riksdagen.

- Den som har de kristna värderingarna inskrivna i sitt hjärta överger dem aldrig. Jag kan inte heller göra det, de följer mig i graven, säger han som svar åt de som undrar över bytet.

Den största orsaken bakom partibytet är enligt honom själv att han vill ha en lite större motor bakom sig den här gången. Valet föll på Samlingspartiet eftersom han kan skriva under mycket av det som partiet står för.

- Av de stora partierna är det Samlingspartiet som står mig närmast. Mina värderingar är desamma, jag fortsätter driva samma saker som jag har gjort tidigare.

Samtidigt säger Kallis att han nog kan fortsätta debattera också med samlingspartister om det behövs.

- Ben (Zyskowicz) och jag har debatterat många gånger, och jag har alltid haft rätt. Men han har väl en annan åsikt om det, säger Kallis och skrattar.

Finns det fortfarande frågor där du och samlingspartiet inte är överens?
- I en del konservativa frågor har jag kanske en annan åsikt än majoriteten. Men nog hittar jag meningsfränder också inom samlingspartiet.

Kallis nämner till exempel den könsneutrala äktenskapslagen. Han hör till de som motsätter sig en sådan lag.

"Var han ens troende?"

Flera personer har kommenterat nyheten om Kallis på Svenska YLE:s webb. Vi låter Kallis reagera på dem.

"Han är en vindflöjel", "Han ändrar åsikt"
- Jag skulle vilja veta vilken fråga jag har ändrat åsikt i. Jag kan inte erinra mig att jag sku ha en annan åsikt i dag än den jag har drivit i riksdag och fullmäktige. Jag tar gärna emot exempel.

"Kallis var ändå aldrig någon radikal kristen. Ibland undrar man om han ens var troende".
- Det får den personen som skrivit det svara för. Jag vet vad jag är och jag vet vad jag har varit.

"Gubben har blivit mer moderat"
- Jag vet inte vad personen menar med moderat. Men säkert har jag med åren också fått lite mera visdom.

"Äntligen en vettig kandidat". "Äntligen kan jag rösta på Kallis när han inte längre än kristdemokrat".
- Nå det låter ju bra.

Kallis räknar med att behöva 5000- 6000 röster för att bli invald. Samlingspartiet brukar samla ungefär 3000 röster från regionen.

- Så det ska vara ett starkt uppsving för att rösterna från Mellersta Österbotten ska räcka till, säger Kallis.

Läs också:
Samlingspartiet bekräftar Kallis kandidatur

Kallis tillbaka i politiken - som samlingspartist

Ifall han hade varit en av Vaconägarna hade han övervägt att i satsa i vindkraftsbolaget Mervento, åtminstone om han hade låtit känslorna styra. Sören Kock, professor vid Svenska handelshögskolan, bedömer att Mervento har framtiden framför sig.

I fredags fick vi veta att Vacon antagligen säljs till danska Danfoss och i dag, måndag, fick vi veta att Mervento har det riktigt tufft med finansieringen. Kunde de här två intressena sammanfalla?

Frågan går till Sören Kock, prorektor samt professor i företagsledning och organisation vid Svenska handelshögskolan i Vasa.

- Ja, det tror jag nog säkert att de kunde göra. Men det är ju förstås många olika ägare i Vacon som får pengar och de kanske har sina egna målsättningar och agendor som kanske inte sammanfaller med investeringar i Mervento.

Det som är bra, enligt Sören Kock, är att båda företagen finns inom energisektorn.

- Man kan ju anta att de som får loss pengar ur Vacon är intresserade av att investera i energiföretag. Men sedan är det förstås frågan om tidpunkten är den rätta och om man vill vara med inom vindkraftssidan. Men det är klart, skulle det vara möjligt så skulle det vara jättebra. Då skulle Mervento få tillgång till regionala pengar.

Ifall du vore en av Vaconägarna, skulle du satsa dina miljoner i Mervento?

- Jag skulle nog börja med att göra en grundlig analys av företaget och se hur deras affärsmodell ser ut, vilka produkter de har på gång och sedan göra en totalbedömning av marknaden.

Men, konstaterar Sören Kock, skulle han låta känslorna styra och investera emotionellt skulle han säkert satsa pengar i Mervento.

- Det är ett österbottniskt företag och har, som jag ser det, framtiden framför sig.

Vacons ägare kommer att vara med och dela på över en miljard euro sedan Danfoss erbjudit 34 euro per aktie. Bland ägarna finns institutioner och pensionsbolag, men också privatpersoner och Vaconanställda. Åtskilliga miljoner euro väntas landa hos personer som bor i Vasa.

Mikko Hupa. Mikko Hupa Bild: Åbo Akademi

Kandidaten är Mikko Hupa, prorektor och professor i oorganisk kemi vid Åbo Akademi.

Nomineringsgruppen meddelade att de tar med Hupa i rektorsvalet som hålls den 1 oktober.

Sittande rektorn Jorma Mattinen och Pekka Santtila, professor i tillämpad psykologi, har tidigare lyfts fram som de två som ska göra upp om Åbo Akademis rektorstjänst.

Nomineringsgruppen för rektorsvalet består av ÅA:s styrelseordförande Marianne Stenius och viceordförande Lars Gädda.

Av 340 anställda på ABB:s transformatorenhet i Vasa kan närmare 30 anställda förlora jobbet. Utöver uppsägningar kan resten av de anställda bli permitterade upp till 90 dagar. Permitteringarna ska genomföras före den sista juni 2015.

Enligt direktör Heikki Mustonen har försäljningen av transformatorer gått ner med mer än 10 procent. Nedgången började i oktober ifjol och någon ljusning syns inte 2015, säger Mustonen.

- Det finns stora projekt på gång, men kunderna har svårt att komma till beslut och det syns i ABB:s orderbok.

Samarbetsförhandlingarna pågår i sex veckor varefter det klarnar hur många som avskedas och vilka som eventuellt permitteras.

Det är i dikterna man hittar Ediths sanna historia, säger regissören och manusförfattaren Cilla Back i programbladet till pjäsen "Edith - Skrattande strimma av en scharlakanssol" på Wasa Teater.

Cilla Back säger sig samtidigt inte höra till skaran av de som anser sig komma med sanningen om Edith Södergran och hon bygger replikerna på dikter och brevcitat. Så om Edith levde sina dikter så är det dikterna som nu ger Edith liv på scenen.

Och det är ett svårt liv, det sjuka geniets kamp där förståelsen från omgivningen är en sällsynthet. Efter att tbc:n brutit ut, bryter också sinnessjukdomen ut i samband med de svåra behandlingarna på Nummela sanatorium - där fadern slutat sitt liv några år tidigare.

Och i "Edith - Skrattande strimma av en scharlakanssol" är det mer sinnets sjukdom än tbc:n som regerar. Edith finner ingen rast och ingen ro. Hon törstar efter närhet, hon vill förändra världsordningen och hon tolkar världen.

Maria Salomaas Edithtolkning, överspänd och nervsvag med stripigt hår och slarvigt halvklädd, är fascinerande intill utmattning.

Scenografin, som också den bär Cilla Backs signatur, är oerhört vacker i all sin enkelhet, enkla brädväggar med två dörrar. På väggen projiceras texter ur brev, dikter och nedlåtande recensioner.

Färgerna på väggen är än kallt gråblå, än varm rödbruna. Känslan är ibland närmast filmisk. Och det här är en fysisk pjäs där detaljer som klänningar högt knäppta i halsen, en rökslinga från moderns tobak och bara fötter mot scengolvet är så tydliga.

Med regissörens ord i bakhuvudet, att hon inte gör anspråk på den biografiska sanningen, utan att det här är hennes egen tolkning när hon läst Ediths dikter - samtidigt som pjäsen bl.a. kronologiskt följer Edith Södergrans liv, gör mig som åskådare lite osäker.

Vi följer med till sanatorierna, vi ser hennes reaktioner över att få sina diktsamlingar i sin hand, ser viktiga möten. Vi hör repliker som är citat ur dikter och brevväxlingar. Om så mycket av det som utspelar sig i pjäsen är historia, vad är då regissörens egna tolkningar?

Publiken bör kanhända läsa på lite före den bänkar sig i salongen.

När så Hagar Olsson, spelad av Maria Udd kommer in i bilden får Edith ny inspiration. Ordflödet ökar och pjäsen blir ännu mer texttyngd. Det här är en pjäs som kräver koncentration av publiken och pausen har lämnats bort. Jag förstår att regissören inte har velat bryta flödet, med också det kräver en insats från publikens sida.

Hagar är musan, systern, kärleken, den stora inspirationen. Men i.o.m de här känslorna väcks också ett behov hos Edith att dominera, kontrollera. Mot slutet närmar vi så oss det oundvikliga.

Hagar Olsson kommer, med långa tänder, på ännu ett besök till Raivola och förfasas över det armod som mor och dotter lever i. Hon försöker förmå modern, spelad av Ylva Ekblad, att ta Edith till sanatorium.

Men hon lever nu i en sorts symbios med Edith och svarar Hagar med Ediths dikter. Och hon har gjort ett val för dottern, ett av två dåliga alternativ. Och hon håller lojalt fast vid det valet.

Vasa nöjer sig inte med Ole Norrbacks utredning av andra stadiets utbildning i Svenskfinland. Vasa har egna utmaningar och staden utreder med Söfuk om man kan hitta egna lösningar.

Vasa vill presentera en egen modell som fokuserar på näringslivets behov av arbetskraft. Det säger stadsstyrelsemedlemmen Hans Frantz (SFP) nu när hela andra stadiets utbildning håller på att omskapas.

En miniarbetsgrupp bestående av två representanter från Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur (Söfuk) och tre representanter från Vasa stad ska utreda frågan. Centrala frågor är tillgänglighet, att undvika dubbleringar och ge bättre specialiseringsmöjligheter. Språket är centralt, säger Frantz.

- Vi vill se om det är möjligt att samarbeta om yrkesutbildningarna så att de kan betjäna på bägge språken.

Samordning aktuell

I dag utbildar vi enbart på svenska eller finska, och det kommer att fortsätta, men kan det samordnas på något sätt, undrar Frantz. De studerande utbildar sig ofta för att betjäna patienter, kunder och klienter och behöver kunna båda språken.

Enligt Frantz sätt att resonera kan det tänkas, om huvudmannen är gemensam för skolorna, att studerande då också i den praktiska utbildningen kan dra nytta av respektive språks utbud.

En möjlighet är att slå samman yrkesinstitutet i Vasa med Söfuk, åtminstone i teorin, säger Frantz.

Arbetsgruppen har en snabb tidtabell. Frantz räknar med att nya lösningar för andra stadiet i Vasaregionen presenteras redan i höst.

I gruppen representeras Söfuk av Alice Lillas och Juha Häkkinen. Vasa utsåg på måndagen Anita Niemi-Iilahti, Helena Boucht-Lindeman och Markku Rautonen till stadens representanter.

14-åriga Axel Björkholm från Kvevlax i Korsholm är en av de österbottniska finalisterna i musiktävlingen Melodi Grand Prix (MGP). Hans låt "Ta min hand" handlar om att det händer många jobbiga saker men att vi tillsammans kan göra det bättre.

Han berättar att han fick inspirationen till sin låt från en kompis som blivit utsatt för mobbning.

Björkholm har deltagit i MGP en gång tidigare. Då blev det en tredje plats.

Han gillar att sjunga och spela gitarr.

- Jag har sjungit sen jag var väldigt liten. Gitarren kom in i bilden för fem år sen. Jag är ganska självlärd. Jag har kollat upp ackord på nätet och prövat mig fram, säger Björkholm.

Till hans idoler hör Bruno Mars, Gavin Degraw och Ole Börud.

- De spelar bra popmusik med mycket sväng, förklarar Björkholm.

Finalen kommer att sändas i tv, är du nervös?

- Just nu känns det inte så pirrigt men vi får se.

Den direktsända finalen sänds den 4 oktober.

Korsholm skärper kraven på vindkraftsparken på Märkenkall. Kommunstyrelsen tog till skarpare formuleringar än utvecklingssektionen.

Vindkraftsparken på Märkenkall vållade en lång diskussion i kommunstyrelsen och det slutade med att man skrev om förslaget från utvecklingssektionen. Där hade medlemmarna i stort nöjt sig med att "projektet bör förverkligas så att de negativa konsekvenserna minimeras".

Det dög inte åt kommunstyrelsen som bland annat strök utvecklingssektionens förslag att man favoriserar alternativ två. Dessutom lade man till att både negativa och positiva konsekvenser bör utredas, och särskilt de negativa konsekvenserna bör minimeras.

Kommunstyrelsen slog också fast att närmare än två kilometer från bebyggelse får inget vindkraftverk placeras. Styrelsen vill också att naturvärdena på bergsknallen Märkenkall ska beaktas.

Det är vindkraftsbolaget OX2 som planerar en vindkraftspark på 22 eller högst 30 vindkraftverk och bolaget har redan ingått preliminära arrendeavtal med markägarna. Nu är man i det skedet att parterna ger utlåtande om programmet för miljökonsekvensbeskrivning till NTM-centralen.

Den 21 september får politiker i Korsholm traska på vandringsleden i Märkenkall. Det är byaföreningar i östra Korsholm som arrangerar besöket.

Korsholm inför inte något kommuntillägg till hemvårdsstödet. Det blir för dyrt anser kommunstyrelsen. Men Vasa har råd. Staden ger 250 euro per månad tills barnet fyller två år.

I ett kommuninvånarinitiativ föreslår 411 undertecknare att Korsholm betalar ett kommuntillägg till hemvårdsstödet. Till exempel Vasa betalar 250 euro per månad tills barnet fyller två år. I Korsholm var förslaget att tillägget ges till föräldrar som är hemma med sitt barn under tre år.

Men kommunstyrelsen säger nej. Det skulle kosta kommunen drygt 700 000 euro per år, säger styrelseordförande Michael Luther.

- Vi har inte möjlighet att ta på oss den kostnaden, säger Luther.

Årskostnaden för hemvårdsstöd plus ett kommuntillägg blir drygt 6 000 euro per barn. Summan överstiger årskostnaden för barn i dagvård på daghem 5 397 euro eller familjedagvård 4 330 euro per barn.

Hösten 2011 behandlade fullmäktige frågan senast, då som svar på en fullmäktigemotion. Det blev inga pengar då. Den här gången är det 411 kommuninvånare som ska ha ett svar av fullmäktige.

Korsholm tampas, som många andra kommuner, med underskott och skulder. För den närmsta framtiden gäller det att hålla strama tyglar för att få ordning på ekonomin säger fullmäktigeordförande Carola Lithén.

- Det är inte så lätt i och med att vi är en tillväxtkommun med fler invånare som behöver service. I år har vi lyckats hålla vår budget, men vi har budgeterat med ett underskott på 1.6 miljoner euro. Och det är klart att man inte kan gå flera år i rad på ett ordentligt minus.

Enligt kommunfullmäktiges planer får budgeten nästa år växa med bara 0.5 procent. För de flesta sektorer betyder det här noll eller minus budgetering. Underskottet i Korsholms budget beror på att bland annat att specialsjukvården blivit dyrare än beräknat. Att permittera personal för att komma åt underskott är ändå inget alternativ i Korsholm säger Carola Lithén.

- Det är inte på den nivån i Korsholm. Vi klarar oss ändå bra. Vi har en gång för länge sedan testat på att permittera personalen och vi led av det väldigt länge och det hade nästan enbart negativa effekter. Vi måste nog hitta andra vägar att reda upp det, säger Lithén.

Investeringstakten halveras

De senaste tre åren har Korsholm investerat 20 miljoner euro per år och trots att det nu blir stramare tider gäller det att slutföra de projekt man startat. För övrigt gäller det att prioritera mycket noga vad man satsar på tror Lithén.

- Investeringstakten måste tas ner med hälften. Vi har haft väldigt kostsamma projekt som skolan i norra Korsholm, Karperö, Tuovilan koulu, nytt dagis i Replot och Närsjukhuset. De här fyra projekten har kostat väldigt mycket pengar men ger också en mycket bra service åt våra invånare, säger Lithén.

Det som nu väntar är bland annat centrumplaneringen av Smedsby. I och med att omfartsvägen blir klar kommer det att innebära stora förändringar för centrum.

- För kommunens del betyder det inte så stora ekonomiska investeringar utan där kommer det att krävas mera privat kapital när vi ändrar på hela modellen på vårt centrum. Det blir väldigt spännande, säger Lithén.

Stora politiska samtalsämnen i höst tror Carola Lithén att social och hälsovårdsreformen kommer att vara. Vad den egentligen kommer att innebära och hur den kommer att påverka är fortfarande oklart.

- Vi har våra dubier. Är det ens grundlagsenligt och ändamålsenligt. Man kan inte genomföra en reform bara för reformerandets skull. Alla vet vi att vi måste spara och sjuk och hälsovården är stora kostnader socialvården likaså. Uppbyggnaden skall förändras men kanske inte via en SOTE reform, säger Lithén.

Isolering, marginalisering, utanförskap och hur går det till när det besluts att någon ska isoleras? Vad avgör om du blir vårdare eller patient?

Sjukhusön Själö, 30 km söder om Åbo, har i flera år inspirerat konstnärsgruppen Sjählö9. Just nu kan man se deras verk i utställningen ”Speglingar av annanskap” på Tikanojas konsthem i Vasa.

Tidigare har gruppen ställt ut bl.a. på Island. Konstnärernas samarbete startade under en konstnärskonvalescens och intresset riktade sig snart mot Själö.

Ta med bräder till kistan

På 1600-talet isolerades spetälskesjuka på ön Själö. Senare blev ön en plats dit mentalt sjuka fördes. Från slutet av 1800-talet fanns här endast kvinnliga patienter och kvinnor som diagnostiserades som sinnessjuka var vanligen fattiga och ogifta.

Uppmaningen till patienterna löd att de skulle ta med egna plankor till kistan, för efter förvisningen till Själö fanns det ingen återvändo till ett vanligt liv.

Blod och bäcken

Bland utställningens elva konstnärer hittar vi keramikkonstnär Catharina Kajander, som bl.a. gjort en installation med ett vitt keramiskt bäcken och rosblad, som symboliserar patienternas menstruationsblod.

På Själö mättes och reglerades blodmängden med hjälp av kosten. Det här var ett sätt att kontrollera psykisk sjukdom, men kunde leda till undernäring och svält.

Att inte få synas på bild

Tanken var också att här skulle finnas en dokumentär om en afghansk kvinnas liv, men konstnär Kirsi Mattila valde att själv censurera bort verket från utställningen p.g.a. rädsla för att kvinnan skulle råka ut för repressalier.

Utanförskap kan alltså än idag vara så starkt att man inte får synas på bild.

De gröna får sällskap då regeringen röstar om Fennovoimas nya kärnkraftsansökan på torsdag. SFP:s Anna-Maja Henriksson säger nej och dessutom är fyra socialdemokratiska ministrar mot att Fennovoima får fortsatt grönt ljus. SDP vill också föra frågan om Olkiluoto fyran till riksdagen.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson meddelade redan på måndagskvällen att hon röstar mot kompletteringen av det tidigare Fennovoimabeslutet. Hon motiverar det med att partiets riksdagsgrupp är splittrad och att partiordföranden Carl Haglund förväntas säga ja.

Hon röstade för det ursprungliga principbeslutet år 2010 och säger att hon nu också blivit mera skeptisk till kärnkraft.

De socialdemokratiska ministrarna som säger nej till Fennovoima är bostadsminister Pia Viitanen, undervisningsminister Krista Kiuru, omsorgsminister Susanna Huovinen och utrikesminister Erkki Tuomioja. Samtliga röstade mot Fennovoima också 2010 då det ursprungliga principbeslutet om att tillåta bygget fattades.

Även om en rad ministrar röstar mot kompletteringen av beslutet på torsdag får det en majoritet bakom sig. Om samtliga ministrar är på plats faller rösterna för Fennovoima 10-7.

SDP-gruppen vill ha Olkiluoto till riksdagen

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen höll på tisdagen ett extra möte på grund av kärnkrafts- och regeringssituationen. Den vill nu att riksdagen får ta ställning också till den fjärde reaktorn i Olkiluoto.

Näringsminister Jan Vapaavuori (Saml) föreslog i måndags att Industrins Kraft får avslag på sin ansökan om förlängt principbeslut för den fjärde reaktorn. Den kan enligt kraftverksbolaget inte börja byggas innan den tredje reaktorn är klar. Bygget av den tredje reaktorn har dragit ut på tiden oskäligt mycket och när driften kan inledas är fortfarande ute i det blå.

Efter torsdagens omröstning lämnar De gröna hur som helst regeringen. Det formella beslutet tas av partifullmäktige under veckoslutet. Efter det väntas Samlingspartiet och Socialdemokraterna ta över de två ministertaburetterna som Ville Niinistö och Pekka Haavisto lämnar tomma, det vill säga miljöministerposten och posten som minister för utvecklingsbistånd och ägarstyrning.

Presidenten väntas utnämna de två nya ministrarna på fredag nästa vecka.

Läs också:
"De gröna är eniga om att vi ska ut ur regeringen"
SDP: Fennovoima beskriver Finlands långsiktiga politik
De gröna lämnar regeringen om Fennovoima får lov
Stubb: Regeringen håller även om De gröna hoppar av
Vapaavuori: Rött ljus för Olkiluoto, gult för Fennovoima

Omfattande samarbetsförhandlingar inleds på NTM-centralerna, enligt JHL upp till 700 jobb i fara. Det här är oacceptabelt tycker man på löntagarorganisationen Pardia.

Staten inleder samarbetsförhandlingar på Närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Det finns 15 NTM-centraler runt om i landet, de har 3 300 anställda. Närings-, trafik- och miljöcentralen stöder nygrundade företag med rådgivning, skolning och finansiering.

Enligt preliminära uppgifter från de offentligt anställdas fackförbund JHL är målet att spara in 33 miljoner euro under de närmaste tre åren. Det kan enligt JHL betyda att så mycket som 700 årsverken går förlorade på NTM-centralerna.

Löntagarorganisationen Pardia bekräftar att samarbetsförhandlingar ska inledas.

Det här är oacceptabelt tycker man på Pardia.

- Arbets- och näringsministeriet borde vara ett gott exempel på en bra personalpolitik, de borde vara den ledande experten på hur sysselsättningen ska skötas. De ska förbättra, inte förvärra sysselsättningen, säger Pardias ordförande Niko Simola i ett pressmeddelande.

Pardia föreslår att ministeriet skulle i mån av möjlighet placera om de anställda.