Vasa hovrätt håller fast vid att före detta museichefen Anne-Maj Salin ska betala 600 euro i böter för missbruk av tjänsteställning.

Hovrätten går alltså på samma linje som tingsrätten gjorde i fjol, och förkastar de allvarligare åtalen som gällde brott mot tjänsteplikt.

Samtidigt anser ändå hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att det fanns uppsåt med i bilden i en del av Salins handlingar. Men det är fråga om så små saker att hovrätten inte ändrar domen.

I en kommentar via e-post säger Anne-Maj Salin att hon nöjer sig med hovrättens dom.

- Jag är lättad men samtidigt ledsen över hur en enskild människa hängs ut i offentligheten för en obetydlig sak.

Det var åklagaren som ville ha en strängare dom och tog ärendet till hovrätten.

Läs också:
Salin dömd till böter

På väg - det är temat för den första Bothnia Biennale, ett evenemang som inleds den 9 september. Representanter för olika konstformer bjuder på sina tolkningar av temat.

Syftet är att ge ett lyft åt det mångsidiga konstlivet i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten och att främja samarbetet mellan de olika aktörerna. Program ordnas i Vasa, Seinäjoki, Nykarleby, Karleby, Kristinestad, Alavo och Koskenorva.

Ett intressant projekt inom ramarna för Biennalen är Sonja Backlunds Grown Graffiti. Ungdomar i Vasa och Seinäjoki har under sommaren odlat grönsaker och växter på oanvända ställen i stadsmiljön och Backlund har dokumenterat processen. (Grown Graffitis Facebooksida)

- Jag gillar det här, eftersom det har involverat ungdomarna under en längre pediod och det har fört in ett annorlunda element i stadsbilden, säger Sillander

Temat för biennalen är alltså "På väg". Det märks inte minst i avslutningen på det hela. Då tar biennalen över Kvarkenfärjan Wasa Express, detta under rubriken Sea Stories.

- Veckoslutet 17-19 oktober förvandlas färjan till ett flytande kulturcentrum. Där kommer att vara visningar av konstfilm, performanser, installationer och så vidare. På det här viset vill vi länka Vasa till Umeå, som ju är europeisk kulturhuvudstad i år, säger Annika Sillander.

Se också:
Bothnia Biennales blogg (på finska och svenska)

Olika försök har gjorts för att försöka minska byråkratin inom jordbruket men resultatet har hittills varit magert. I våras ordnades i riksdagen ett seminarium med representanter för jordbruks-och miljöförvaltningen för att lyfta fram de här frågorna. Nu samlar MTK bönder och beslutfattare till Seinäjoki.

Mats Nylund, arkivbild Mats Nylund och försök med reglerad dränering Bild: Patrik Enlund/yle

Fredrik Grannas, arkivbild Fredrik Grannas Bild: Yle/Mischa Hietanen

MTK ordnar bondemöte i Seinäjoki på torsdagen

Närmare 500 bönder beräknas komma till det möte MTK ordnar i Seinäjoki i dag för att försöka påverka de centrala politikerna och tjänstemännen på området. Målet är att få en enklare byråkrati kring jordbruket och olika tillståndsförfaranden.

MTK:s systerorganisation SLC och den österbottniska producentorganisationen finns representerade på mötet även om de svenskspråkiga bönderna i Österbotten inte väntas delta i någon större utsträckning eftersom mötet hålls på finska och spannmålsodlarna är mitt uppe i tröskningen.

- Några kanske åker till Seinäjoki men när solen skiner måste man ta tillvara de timmarna och tröska, säger spannmålsodlaren och tillika ÖSP ombudsmannen Fredrik Grannas. Byråkratin är enligt honom väldigt tung inom jordbruket, en jordbrukare vill göra sitt jobb och inte sitta med en massa papper och blanketter.

- Byråkratin växer dessutom hela tiden och de elektroniska systemen gör att det är väldigt lätt att lägga in mer byråkrati, säger Fredrik Grannas.

Liksom Mats Nylund hoppas också Fredrik Grannas att dubbelbyråkratin kunde fås bort, det vill säga att två olika myndigheter kräver in samma uppgifter.

Den som inte har besökt Närpes på, säg ett halvt år, kommer att lägga märke till speciellt två nya inslag i stadsbilden. Det ena är naturligtvis de förändrade trafikarrangemangen i och med rondellen i Ivars korsning. Den andra stora förändringen är ännu större. Mitt i stan-huset har under sommaren vuxit fram och börjar nu se ut som på skisserna som visades innan markarbetena ens hade kommit igång.

Nu är det strax klart. Tanken är att det ska tas i bruk om ett par månader, ungefär ett år efter det att grundstenen murades. Nina Svens jobbar i guldsmedsaffären intill. Hur ser hon på sin nya granne?

- Det känns bra. Ovanligt förstås. Högt ser det ut men man vänjer sig. Det är ett lyft för Närpes, säger Nina Svens.

Öppet och öde förr

Skillnaden är stor från hur det såg ut förr, då där fanns en bensinstation på samma tomt, en bensinstation som dessutom stod tom en tid innan den revs och fick ge plats för Mittistan.

- Det var ju lågt här. Bensinmacken var ju här. Det är nog bra att de bygger nya byggnader och det kommer nytt hit, säger Svens.

Mittistan kommer att innehålla bland annat företagshälsovård, hotell, restaurang, kultur- och konferensutrymmen, konstaula, friskvårdsutrymmen och kontorslokaler.

Från sin plats bakom disken i ur- och guldsmedsaffären har Nina Svens utsikt över gamla Närpesgården. Den är kanske inte lika estetiskt tilltalande.

- Jag har utsikt över den ja. Den skulle nog jättegärna få rivas bort. Det är nästan katastrofalt hur det ser ut. Det är en ful bild för Närpes stad, säger Svens.

"Man vänjer sig"

Britta Malm står och väljer bakelser inne på Wilsons Café. Vi passar på och frågar henne vad hon tycker om Mittistanhuset.

- Jag tycker det ser bra ut. Jag hoppas det ska bli ett bra tillskott till Närpesbygden. Jag tror nog det blir bra. Först tyckte jag det verkade skrymmande, men jag kommer nog att vänja mig. Och så hoppas jag framför allt på innehållet att det ska bli bra, säger Malm.

Irdin Vejzovic tycker liksom de andra att Mittistan är ett välkommet inslag i stadsbilden. Emir Elkaz, däremot, tycker att det är fel hus på fel ställe.

"Det ser inte ut för något"

- Det är alltför nära centrumvägen. Så tycker jag själva designen inte är som den ska vara för ett hus i centrum. Det ser inte ut för något, med andra ord, säger Emir Elkaz.

Emir Elkaz tvekar ett kort ögonblick då han får frågan om han ändå inte tycker att huset är snyggare än Närpesgården.

- Nja, man kan ju jämföra de två, säger Elkaz med ett skratt.

Emirs bror Edis Elkaz, å sin sida, välkomnar det nya inslaget i gatubilden.

- Det är bara roligt med något nytt. Jag väntar på att det ska öppna snart, säger Edis Elkaz.

Mittistan

Mittistan-fastigheten i Närpes har vuxit fram under sommaren. Nu är det nästan klart.

Varje år faller 3 miljoner barn i världen offer för barnsexhandel. Som barnsexhandel räknas barnpornografi, barnsexturism och människohandel med barn i sexuella syften. Barnen finns oftast i världens fattiga länder och förövarna kommer oftast från den rika västvärlden.

Helena Karlén Helena Karlén Bild: Yle/Anna Ruda

Karlén vill inte bara att alla ska veta om att barnsexhandel förekommer, hon vill också att alla ska veta att man kan göra något åt det. Det vi som västerlänningar konkret kan göra är att kräva att den researrangör vi anlitar jobbar för att bekämpa barnsexhandel. Som exempel nämnder Karlén att man som turist kan kräva att hotellet man bor på inte låter vuxna gäster ta med sig upp lokala barn på rummet.

- Kan hotellet inte garantera det ska man byta hotell. Det brukar vara pengarna som svider mest, säger Karlén.

Gör en polisanmälan

Karlén uppmanar också till att man ska anmäla misstankar om barnsexhandel till den lokala polisen eller till polisen i hemlandet när man kommit hem.

- Om man ser eller hör någonting som absolut inte är ok så ska man anmäla, säger Karlén.

Västerländska turister anmäler inte enligt Karlén i tillräckligt hög grad barnsexhandel.

- Många tycker att det är så obehagligt att man vänder bort blicken och vill inte förstöra sin egen semester, säger Karlén.

Barnsexhandel finns också i Finland. Karlén berättar att det här finns en stor konsumtion av övergrepps material, det som i lagtexten kallas för barnpornografi.

- Det är ju inte alls frågan om pornografi utan grova övergrepp på barn som ibland är nästan nyfödda, säger Karlén.

Konsumtionen av barnpornografiskt material sporrar, enligt Karlén, att ännu fler barn utsätts för övergrepp som dokumenteras till försäljning.

- Där medverkar vi i hög grad till att sexhandeln med barn fortsätter, säger Karlén.

Alla barn ska ha samma rättigheter

Barnen som utnyttjas på det barnpornografiska materialet som sprids hos oss är enligt Karlén oftast utländska barn. Ibland händer det att fall avslöjas där västerländska barn blivit utnyttjade och då brukar det, enligt Karlén, väcka stor uppståndelse, När barn i en annan del av världen utsätts för övergrepp är reaktionerna hos oss väldigt små.

- Men likväl är det barn och alla barn i världen ska ha samma rättigheter utifrån FN:s barnkonvention, säger Karlén.

Också när det gäller barnpornografi uppmanar Karlén oss att anmäla till polisen det vi sett och till internetleverantören.

- Att ringa dit och säga att man som kund inte tycker att det inte är ok att materialet finns genom deras kanaler och att man byter leverantör. Man kan alltid som kund ställa krav på kommersiella intressenter, säger Karlén.

Det finns i alla fall ljusglimtar i det dystra. Karlén säger att medvetenheten i allmänhet ökar, polisen har börjat fokusera på barnsexhandelsbrott och politikerna har blivit mer medvetna.

- Men det gäller att ligga på och som privatpersoner har vi ett ansvar, säger Karlén.

Ecpat är en ideell organisation som arbetar mot kommersiell sexuell exploatering av barn.

På torsdagen hölls ett seminarium om barnsexandel i Vasa. Seminariet arrangerades av NTM-centralen och Vasa stad.

Fotbollsligalaget VPS från Vasa har förstärkt sin trupp. Enligt Yle Sportens uppgifter är kanadensaren Andrew Barsalona klar för spel i Vasa resten av säsongen 2014.

Andrew Barsalona ny i VPS. Bild: YLE/AnttiKoivukangas

Från VPS sida bekräftade aktiebolagets styrelseordförande Riku Asukas värvningen av Barsalona, även om han var osäker om allt pappersarbete var i ordning ännu. Barsalonas kontraktsstatus gjorde att hans övergång var oberoende av det internationella transferfönstrets tidsram.

Den gångna veckan har den offensiva mittfältaren tränat med division två-klubben Vasa IFK när VPS varit lediga.

Barsalona är född i Ontario och har spelat fotboll i college för UAB Blazers vid University of Alabama at Birmingham.

På videotjänsten Vimeo finns ett dryga 12 minuter långt klipp med de bästa bitarna ur Barsalonas karriär.

Andrew Barsalona from Andrew Barsalona on Vimeo.

Ett för tillfället välmående energikluster är ingen garanti för fortsatt tillväxt och goda tider för industrin i Vasaregionen. Framtiden kommer att föra med sig stora förändringar och de kan komma snabbt. Det var ett av budskapen då företrädare för kommuner, näringsliv och utbildningsenheter igår möttes för att diskutera Vasaregionens livskraftsstrategi.

- Den industri vi har idag bygger på det som hänt i historien. Vi måste fundera på vad som behövs i morgon, säger Rune Westergård, styrelseordförande på Citec.

Westergård ser två stora utmaningar. Den ena är Asien.

- Nästan alla nya arbetsplatser skapas i Asien. Dels beroende på kostnadsnivån, men också på grund av att marknaden finns där, säger Westergård.

Den andra utmaningen är - ironiskt nog - teknologin.

- Hälften av arbetsplatserna kan försvinna på några årtionden i takt med att teknologin blir mer avancerad. Men det här är två hot som vi måste försöka förvandla till möjligheter, säger Westergård.

Strategi ska vara klar 2015

I arbetet med Vasaregionens livskraftsstrategi deltar kommunerna, utbildningsenheterna och näringslivet. Tanken är att man till början av nästa år ska ha en färdigt utarbetad strategi som därefter kan godkännas i kommunerna.

- Frågan är om vi i kommunerna har beredskap att svara snabbt på de förändringskrav som samhället ställer, säger fullmäktigeledamot Hanna Strandberg (SFP) från Malax. Men vi måste ha den beredskapen, tillägger hon.

Tim Wallin, vd Gambit, och Susanna Slotte-Kock, utvecklingsdirektör Vasa stad Tim Wallin, vd för Gambit Labs och Susanna Slotte-Kock, utvecklingsdirektör vid Vasa stad. Bild: Yle/Kati Enkvist

Tim Wallin är vd för IT-företaget Gambitsom utvecklar mobil- och webbapplikationer i Vasa. Han är hoppfull.

- Bara man kommer fram till nånting är det bättre än ingenting. man måste ta tag i saker för att få det att gå framåt.

- Det vad jag såg på seminariet inger hopp, säger Wallin.

Rune Westergård hoppas att man kan börja fokusera mera på människan.

- Vi satsar mycket på infrastruktur och det är väl bra, men vi måste också satsa på människan, säger han. Det gäller att ta vara på människan som skapar, hittar på, uppfinner.

- Vi borde uppfinna mycket mera, våga uppfinna mycket mera. Det är hjärnor som uppfinner, inte kommuner och utbildningsväsendet, säger Rune Westergård.

Tim Wallin nyanserar saken:

- Det är bra att ha en stark gör det själv-anda, men man ska inte heller vara rädd att ta in utomstående specialistkunskap då den behövs.

Då strategiarbetet är färdigt och godkänt i kommunerna ska man utarbeta ett åtgärdsprogram som ska implementeras i kommunerna och utbildningsenheterna.

- På det här sättet kan alla påverka möjligheterna till också framtida tillväxt i vår region, säger Susanna Slotte-Kock, utvecklingsdirektör vid Vasa stad.

Simstranden i Karperö, Korsholm, var mycket populär i sommar. Under de soliga och varma veckorna i juli besökte upp emot 400 personer stranden varje dag.

Men någon eller några gjorde sitt bästa för att söndra och vandalisera. Skadegörelsen på stranden kostade uppskattningsvis femtusen euro för Korsholms kommun.

Olika vandaliseringsobjekt

Alf Rosendahl är grönområdesansvarig på Korsholms kommun. Han säger att det är frustrerande att dag efter dag se hur någon förstör det som är allas egendom.

- När det sker så mycket ofog på ett ställe tror jag att man tänker efter mer än en gång om man ska satsa på att höja standarden eller låta bli. Jag tror att många projekt blir ogjorda för att man vet att de ändå bara kommer att förstöras.

Simstranden är ett av många grönområden och rekreationsområden Korsholms kommun ansvarar för.

- Objekten för vandalisering varierar från år till år. För några år sen var det mycket ofog i Smedsby centrum, men nu har vi haft en jättefin sommar där. Istället är det Karperö simstrand som varit hårt ansatt och det är där vi satt vårt fokus.

Förstör det mesta

På simstranden i Karperö finns två utedass, ett omklädningsrum, flera bänkar och bord och skräpkorgar. Den stora spindelgungan och leksakerna har fått vara i fred i sommar.

- Men i utedassen har man rivit loss allt som bara går att riva loss. Ventilation, fönster, dörrar och dörrhakar. Och ströet till torrtoaletterna har legat överallt, gång på gång. Också omklädningsrummet har blivit förstört. Vi har bytt fönstren till plexiglas, men det går ju också att sparka sönder. Och klädkrokarna har vi kanske bytt och fixat tio gånger i sommar.

Någon exakt summa för hur mycket skadegörelsen på stranden kostat har Alf Rosendahl inte, men han tror att det handlar om ungefär femtusen euro.

Går det att minska skadegörelse och vandalisering av allmän egendom?

- Jag har jobbat med allmänna områden i snart 25 år, först på Vägverket och de senaste 10 åren på Korsholms kommun. Det är svårt att säga. Men jag är positivt lagt så kanske vi med utbildning och information skulle få det att minska, säger Alf Rosendahl - med en suck.

Temat för årets Medeltida dagar i Karleby är örter. Men som vanligt blir det också tornerspel och nu får också barnen möjlighet att dubbas till riddare.

De Medeltida dagarna inleds ikväll på fredag med ett riddartåg i centrum. I samband med det blir det också utdelning av Karlebyprisen och handarbetstorg. På salutorget har barnen möjlighet att bli dubbade till riddare.

På programmet finns också nya stadsballader om Karleby och så blir det undervisning i branle-danser.

6000 besökare i fjol

På lördag blir det tidebön, medeltida mat och marknad på Kyrkbacken. Det blir också tornerspel med riddare från Rohan stall och barnen får också testa både på pyssel, tornerspel och ridning.

I fjol besökte 6000 personer de Medeltida dagarna. För att undvika trafikkaos på Kyrkbacken är det gratis busskjuts mellan centrum och Kyrkbacken på lördagen.

Det är fjärde året som bland annat KH Renlunds museum, Karleby samfällighet, staden och City Kokkola ordnar evenemanget.

Skadegörelse kan bli en mycket dyr affär. För kommunerna är det ett slitsamt och otacksamt jobb att reparera samma saker om och om igen. Radar har utrett hur mycket de finlandssvenska kommunerna lägger på reparation av skadegörelse av allmän egendom.

Radar har tagit fram en uppskattning över kostnaden för skadegörelse, invånarantalet och räknat ut kostnaden per invånare.

• En grön punkt: 0-1,50 euro
• En gul punkt:1,50-3,00 euro
• En röd punkt: Över tre euro

Skadegörelse kostar mest i Grankulla

Bland de finlandssvenska kommunerna är det Grankulla som lägger mest pengar per invånare på att reparera skadegörelse. Minst pengar går det åt i Lappträsk.

I Helsingfors handlar det om miljonbelopp, men skadegörelse förekommer även på mindre orter.

Det är tekniska avdelningen på kommunerna som har hand om största delen av skadegörelsen. Den riktar sig mot fastigheter, busshållplatser och vägar, men även offentliga miljöer blir förstörda.

I Raseborg har parkavdelning bland annat reparerat motionsredskap i idrottsparken, en pontonbrygga, en badstege, lekparker och parkbänkar. Även sommarblommor har rivits upp och träd har skadats i grönområden. Vid sidan av klotter som putsas med jämna mellanrum. De årliga kostnader i Raseborg är ungefär 75 000, då saknas uppgifterna från fastigheterna.

Skadegörare kommer och går

Då vi ringer runt till de olika tekniska avdelningarna hör vi ofta att skadegörelse går i vågor. Vissa år är klottras det mera, andra år är det fönster som slås sönder.

- Skadegörelsen sker inte kontinuerligt utan är en sorts ”kampanj” som vanligen utförs av vissa gäng på olika områden. Sedan blir gängmedlemmarna äldre eller flyttar bort, och det kan vara ganska lugnt en tid, tills nästa generation av "slynglar" når den värsta åldern, skriver Anders Blomqvist, tf teknisk direktör i Jakobstad.

Päls är vackert, har någon skrivit på en vägg i Nykarleby. Väggklotter i Nykarleby Bild: Yle/Kjell Lindroos

Utedassen ansatta

I Korsholm satsar man årligen 20-25 000 euro på att åtgärda vandalisering och skadegörelse. Alf Rosendahl är grönområdesansvarig på tekniska avdelningen i Korsholm. Han har jobbat med offentliga miljöer i nästan 25 år.

- Vissa människor anser att man får göra vad som helst med det allmänna, att det är okej att slå sönder och vandalisera. Det här har jag sett när jag tidigare jobbade på Vägverket och jag har sett det i mitt arbete på Korsholms kommun. Varför en del tänker så här vet jag inte.

Objekten för skadegörelse varierar från år till år. Rosendahl berättar att kommunens centrum, Smedsby, tidigare var utsatt för mycket skadegörelse. Men i sommar har det varit lugnt i centrum. Istället är det badstranden i Karperö som varit utsatt.

- De två utedassen med torrtoalett har varit hårt ansatta. Man har söndrat och rivit ut allt som bara går att söndra: fönster, ventilationsrör, torrströ, dörrhakar. Och samma sak har det varit med omklädningsrummen. Där har vi till exempel bytt och fixat klädkrokarna ett tiotal gånger.

Alf Rosendahl uppskattar att skadegörelsen på badstranden kostat kommunen omkring 5 000 euro. Det är pengar som man kunde ha satsat på annat. - Det är klart att vi kunde utveckla den här stranden mera. Men det är ju onödigt att satsa då man vet att det bara förstörs. Och det är ju det som är det tråkiga. Vi har många idéer för hur vi kunde göra de allmänna miljöerna i kommunen trevligare, men vi gör det inte för att vi vet att det är bortkastade pengar, säger Rosendahl.

Kyrkslätt station Bild: Yle/Patrik Skön

Grankulla satsar mest

Grankulla har de högsta kostnaderna per invånare för skadegörelse. Årligen använder Grankulla cirka 50 000 euro, det vill säga nästan 5,50 euro per invånare, för att reparera skadegörelse. Men Grankulla har inget större problem med vandalisering, anser Lennart Långström, projektingenjör på Grankulla stad.

- Det är en lugn stad. På tolv månader är 50 000 euro inte så värst mycket, säger Långström.

Att staden använder mest per invånare beror sannolikt på att Grankulla försöker hålla miljön snygg och ingripa genast.

- Vi tror att om stadsbilden är snygg så gör man mindre ofog och det blir billigare på sikt, säger Lennart Långström.

Att skjuta upp blir dyrare

Alla kommuner kan inte göra som Grankulla. I vissa fall skjuter de upp reparationer så länge det går. Armaturer byts inte när de slås sönder och klotter tvättas mer sällan.

- Det år vi började ta bort graffiti kostade det 20 000 euro, men det var för länge sedan. I fjol var det ett lugnt år, då gick knappa 400 euro till tvätt av klotter, säger Bengt Lindholm huschef på Hangö stad.

Men nu har Hangö stad satsat mer på att minska skadegörelsen, bland annat genom ökad kameraövervakning.

- Det har gett resultat. Visst försöker gärningsmännen få sönder kameran ibland, men då har vi ofta en bra bild på dem.

Överlag är det tämligen lugnt på skadegörelsefronten i Hangö. Stora sommarevenemang för med sig ofog, men generellt sett är läget bra.

- För tillfället har vi en ganska bra tid. Det gäller att ta i trä, för det förekommer mystiska toppar med det här och sedan lugnar det ner sig. Precis när man tror att allt är frid och fröjd, börjar det hända på nytt, säger Lindholm.

Felix Nylunds skulptur Modern och barnet hör till de mest utsatta konstverken i Åbo. Felix Nylunds skulptur Modern och barnet i Åbo. Ett minnesmärke över G.A Petrelius Bild: Yle/Patrik Skön

En lönlös kamp

De flesta Radar talar med om skadegörelse säger att det för med sig onödiga kostnader och påverkar planeringen av miljön. Samtidigt anser de att skadegörelse är en del av livet idag, det är svårt att sätta stopp för det.

En erfaren teknisk chef (som vill vara anonym) berättar att han i början av sin karriär inom den kommunala sektorn försökte åka ut och prata med tonårsgäng som ställde till problem. Ibland blev han utskrattad, ibland blev han hotad och han slutade ganska snart med att försöka prata med gängen.

- Under de drygt 20 år jag jobbat inom det kommunala har vi försökt komma åt problemen med vandalisering och skadegörelse på olika sätt. Vi har varit i skolor och diskuterat och informerat. Ibland har vi haft med polisen. Det har kanske haft en viss dämpande effekt, men inget som varit bestående.

Den tekniska chefen berättar att man för några år sedan fick fast ett gäng som härjade vid en skola på kvällarna. Kommunen hade satt upp övervakningskameror och man visste vilka skadegörarna var.

- Vi kallade till ett möte med föräldrarna och försökte förklara att det inte bara kostar pengar att reparera det ungdomarna har sönder utan att det också kan vara farligt att till exempel springa på hustak. Men vi fick ingen förståelse från föräldrarna. De ansåg att ungdomarna var kreativa och att det här bara var ett skede i deras utveckling. Det var mycket hätsk stämning på mötet som var helt resultatlöst

Klotter i cykeltunnel i Malax Bild: Yle/Louise Bergman

Så gjordes enkäten:

• Svenska Yle bad den tekniska avdelningen i de finlandssvenska kommunerna om en uppskattning över kostnaderna för skadegörelse.
• Tekniska avdelningen har hand om de områden som oftast utsätts för skadegörelse, till exempel gator, parker och fastigheter.
• Siffrorna vi fick in är uppskattningar som bygger på de kommunanställdas kunskap och erfarenhet. Exakta siffror finns sällan att tillgå när det handlar om skadegörelse.
• Siffrorna i Kaskö härrör sig från maj detta år.
• Siffrorna från Raseborg saknar kostnaderna för fastighetssidan.
• Uppgifter saknas från Ingå.

Läs också:
Skadegörare går ofta fria

Med sex matcher kvar att spela i den västra zonen i division två är Vasa IFK väldigt nära att vika sig en plats i avancemangskvalet. Det är i och för sig ingen överraskning, det har varit klubbens målsättning hela säsongen.

Andreas Strandvall litar på sitt IFK | Sportinslag

5 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Andreas Strandvall litar på sitt IFK | Sportinslag

– Det har varit målsättningen ända sen vintern, men vi snackar inte om det ännu. Vi har tagit en match i taget och sett framåt, säger Strandvall till Yle Sporten i samband med lagets torsdagsträning.

Frågar man tränaren Tomi Kärkkäinen får man ett annorlunda svar.

– Om jag ärlig så är svaret ”yes”. Vi försöker naturligtvis ta en match i taget och koncentrera oss på det, påpekar Kärkkäinen ändå.

Strong sensommar

Ärlig Tomi Kärkkäinen blickar uppåt | Sportinslag

5 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Ärlig Tomi Kärkkäinen blickar uppåt | Sportinslag

Laget har i tur och ordning besegrat Masku, TPV och Närpes Kraft i sexpoängsmatcher.

– Självförtroendet inom truppen har stigit och vi är säkra på det vi gör. Vi är i harmoni för tillfället, anser Kärkkäinen.

– Vi har varit bättre. Vi har ett bra lag för tillfället, ett lag där vi jobbar i 95 minuter för seger. Vi känner oss bra inom matcherna fastän vi börjar dåligt eller har sämre perioder. Vi vet att om vi har 1-1 i 85 minuten så kommer chansen att vinna matchen ännu, analyserar Strandvall.

Följande utmaning väntar i Åbo då laget igen ställs mot ett lag från övre halvan. Slår Åbos IFK Vasas IFK är skillnaden mellan de två kamratföreningarna nere i fem poäng.

– Det blir en bra kamp, Åbo IFK är ett bra lag och vi spelar på konstgräs. I början av säsongen sades det att Åbo IFK var seriens bästa konstgräslag, men vi vann med 2-0. Det blir ett spännande möte, vi är i bra form och har både haft en längre paus och en bra träningsvecka bakom oss. Allt är upplagt för en bra match, säger Andreas Strandvall.

En IFK:ares våta dröm

Travis Cantrell är lagets skyttekung. Travis Cantrell gör mål för Vasa IFK. Bild: YLE/AnttiKoivukangas

– Det skulle vara helt magiskt. Jag har varit så länge med i serien att jag minns fallet från division ett senast det hände. Det har varit en långvarig dröm för en IFK:are som mig att få stiga med min förening. Just nu är vi nära vårt mål, men nära skjuter ingen hare. Vi har mycket jobb kvar, men det är en dröm för hela föreningen, säger Strandvall och får medhåll av tränaren Kärkkäinen.

– Absolut, speciellt med tanke på att vårt lag kryllar av unga killar och även våra mer erfarna killar är relativt unga. Det skulle vara dags att testas på högre nivå.

IFK har bara förlorat fyra matcher på hela säsongen. Laget har gjort flest mål i serien och antalet insläppta mål är lägst i den västra zonen.

– Vi har varit seriens jämnaste lag och därför ligger vi där vi ligger, säger Kärkkäinen.

Atlantis? EIF? Ypa eller Kemi?

Vasa IFK:s återstående matcher

• 6.9 Åbo IFK - Vasa IFK
• 10.9 Vasa IFK - Kerho 07
• 13.9 Vasa IFK - FC Hämeenlinna
• 21.9 I-Kissat - Vasa IFK
• 28.9 PalloIirot - Vasa IFK
• 4.10 Vasa IFK - Sporting Kristina

Scott Angevine anlände från Sporting. Målvakten Scott Angevine spelar hösten med IFK. Bild: YLE/AnttiKoivukangas

I den östra zonen har Atlantis rivit upp ett försprång på tolv poäng till konkurrenterna och torde vinna zonen. Samma gäller Ekenäs IF, som i den södra zonen verkar ha distanserat Grankulla IFK. I Vasa IFK:s gamla zon, den norra, är fältet öppet då FC Ypa och PS Kemi slåss om seriesegern.

Tomi Kärkkäinen har svårt att förstå varför man inte från förbundshåll kunnat avgöra vem som möter vem i avancemangskvalet senare i höst.

– Man vet inte ännu heller vem som väntar i kvalet, så det är svårt att börja scouta kommande motstånd. Jag kan inte förstå hur man inte kunde lotta matchparen före säsongen, frågar sig Kärkkäinen.

Enligt Bollförbundet sker lottningen den 27 september i Helsingfors i samband med finalen i Finlands Cup i fotboll.

Det gäller alltså att toppa formen till senhösten för IFK och de andra lagen som drömmer om avancemang. Det har man tagit i beaktande inom Vasalaget.

– Vi har jobbat målmedvetet för just det hela säsongen. Vi har en bra stab som har underlättat jobbet och allt kring laget är i skick, säger Kärkkäinen.

– Vi har en spännande höst framför oss och vi har gjort bra jobb hela säsongen igenom. Några svackor hade vi, men de kom i bra lägen och var till och med hälsosamma för laget. Jag tycker att laget mår väldigt bra just nu, avrundar Andreas Strandvall.

Tidigare konstmuseichefen Anne-Maj Salin försöker att inte fundera så mycket på det förflutna. Flera år av tunga rättsprocesser har lämnat henne känslan av att ha blivit orättvist behandlad. Men nu fortsätter arbetet i konstens tecken.

I torsdags förkastade Vasa hovrätt de allvarligare åtalen och man håller fast vid tingsrättens beslut att hon ska betala 600 euro i böter för missbruk av tjänsteställning.

- Jag är tillfreds med domen och väldigt lättad. Men jag känner stor sorg över hur en enskild människa hängs ut i media för en helt obetydlig sak. Jag har begått ett byråkratiskt misstag men jag anser att jag under min 30-åriga karriär har gjort ett bra jobb, säger Salin.

Åtalet för missbruk av stadens kreditkort var speciellt stötande för Salin.

- Det var oförskämt och jag undrar hur man täcktes. Jag är inte en sådan människa. Min moral är högre än så,

Salin försöker att inte vara bitter.

- Mest tycker jag synd om de som deltog i klappjakten som pågick. Vasa har förlorat mycket och blivit en lite sorglig stad.

Ånger finns

Lögner, skvaller och elakheter. Mycket sådant har Salin stått ut med de senaste åren. Men hon erkänner att hon har gjort misstag.

- Jag skrev under ett avtal där ena parten var min son. Jag var lite naiv och tänkte inte efter. Formellt sett borde jag ha gjort på ett annat sätt. Hela polisprocessen började 2010 med att två fullmäktigerepresentanter gjorde en polisanmälan mot mig. Det var helt onödigt. Det var enskilda politiker som förde egen kampanj, Salin.

I framtiden fortsätter Salin att arbeta med sin stora kärlek, konsten.

- Jag har mycket projekt på gång men numera vill jag leva som en privatperson. Mera än så vill jag inte berätta.

Mohammed Moradi har haft en pizzeria i Vasa i 8 år. Det senaste året har varit tufft. Någon har slagit sönder fönster till hans restaurang flera gånger. Nu senast i början av juni. Då slängdes en ölburk in genom glasrutan i dörren.

Mohammed räknar med att det kan kosta ungefär 500 euro när nån utsätter hans restaurang för vandalisering. Det kan handlar bland annat om att reparera fönster och att ersätta sallad om det kommit glassplitter i den.

Kostar både pengar och hälsa

Men värre är ändå kundbortfallet.

– Ett krossat skyltfönster gör att många väljer att gå till ett annat ställe. Vem vill äta på en restaurang med tejpat skyltfönster och med polisen på plats? Många kunder tror att det är ett dåligt ställe och går förbi.

Enligt Mohammed kan han ha upp emot 100 matgäster under en vanlig helg, men efter en vandalisering är de bara ett tiotal. Det betyder inta bara att inkomsterna minskar - hälsan tar stryk.

– Jag har svårt att sova, jag har högt blodtryck. Det här gör mig så ledsen. Varför gör man så här mot mig?

På polisen kan man inte ge några andra kommentarer än att en utredning kring sommarens skadegörelse är på gång.

En älg i naturligstorlek står beskedligt vid uppfarten till Lars-Göran Söderholms hem på Bergö. Den är hans enda verk gjord av cement. I övrigt är det trä som gäller för konstnären.

-Redan som liten sökte jag mig till vedlidret för att tälja, lite som Emil i Lönneberga, säger Lars-Göran Söderholm.

Några hyss behövde han dock inte göra för att få syssla med det som han gillade allra mest, nämligen att jobba med trä. Och det är en passion som bestått år efter år. Han har alltid målat också och gett kurser i oljemålning under trettio års tid.

Inspirationen hittar han i naturen. Intresset för fåglar och djur har resulterat i hundratals konstverk såsom träfåglar och snidade tavlor i trä. Den konstnärliga ådran finns i släkten och numera titulerar Söderholm sig konstnär på heltid.

-Jag gör en stor del som beställningsarbeten, säger Söderholm. Jag är ganska dålig på att marknadsföra mig själv men djungeltelegrafen fungerar bra.

Stor efterfrågan

Bara de senaste dagarna har han fått förfrågningar från Björneborg och Åland. Men hans konst väcker intresse även utomlands.

- I slutet av månaden kommer det några tyskar och svenskar för att titta på mina arbeten, säger Söderholm.

I Österbotten kan man se hans konst lite här och där. Hans väggmålningar pryder bl.a kommungården i Malax, Toby byastuga och Bergö UF för att nämna några. Han har även deltagit i diverse utställningar sedan mitten av 1980-talet.

Konstnären har själv svårt att beskriva vad som händer inom honom när han skapar.

Lars-Göran Söderholms konst

-När jag rör mig i t.ex skogen registrerar jag det jag ser och tänker att det där ska jag förverkliga när jag kommer hem. Och så börjar jag på, säger Söderholm. Radarn är på hela tiden. Ibland tar ideérna slut men då söker jag mig bara ut i skog och mark för att hitta inspiration.

Under Konstrundan 6-7 september kan man besöka Lars-Göran Söderholm i hans ateljé i garaget hemma på Bergö.

Här hittar du de konstnärer som deltar i Konstrundan 2014

Går det att ordna en fest på bara en eftermiddag? I kväll fixar vi fest i Malax, häng med i vår liveblogg.

Webb-Anka och Praktikant-Jenna befinner sig för tillfället i Malax. I uppgift har de fått att ordna en fest, men de har ingen budget och inget är färdigfixat. Det enda som är klart är att festen ordnas i Boomstock i Åminne Folkpark.

Under eftermiddagen ska de fixa fram underhållning för kvällen. De behöver ett band eller en trubadur, och väldigt gärna en dj. Kommer det fram mat, snacks och dricka blir de också väldigt glada. Följ med hur det går här i livebloggen, och kom fram för allt med och festa!

Själva festen håller på mellan klockan 18 och 21 och alla är välkomna!

Klotter, nyheter och elbilar - bland annat de här sakerna diskuterades i veckans Fredagsklubb. Gun Snellman och Guy Käcko deltog, ordet leddes av Roger Källman.

Ett tema som togs upp i Radio Vega på fredagen var klotter och förstörelse. Det här är något som kostar kommunerna miljoner varje år.

- Nog fanns det lite tendelser till sånt här i kamratkretsarna då jag väckte upp, säger Guy. Det var kanske att det var kul att hitta på sånt, speciellt om det fanns någon äldre argsint gubbe man kunde reta upp.

Spänningssökande kan vara en orsak, men också frustration, då det rör sig om ren förstörelse. Vems uppgift är det då att - i fråga om ungdomar - lära ut vad som är rätt och riktigt? Familj, skola, kompisar och omgivningen, alla har sitt ansvar, konstateras det.

Tidningen ska prassla

I veckan varslade tidningshuset KSF Media om att uppemot en femtedel av personalstyrkan kommer att få gå. HSS Medias nya VD Svante Wahlbeck sade för sin del i en intervju att han kunde tänka sig ett närmare samarbete på webben mediahusen emellan.

- Tidningarna är nog utsatta idag, hur de ska överleva säger Guy.

Gun tror ändå på tidnignarnas framtid. Utan morgontidning känner man sig vilsen konstaterar hon. Bägge säger sig vara vänner av "gammalmedia" - det ska vara en riktig papperstidning på frukostbordet.

- Ungdomarna har det lättare, men jag har svårt att tänka mig gå ifrån papperstidningen, säger Guy.

Stort, större, störst...

Den finlandssvenska yrkesutbildningen är under lupp. Det talas om större enheter och Ole Norrback utreder hur utbildningsfältet ska se ut i framtiden.

- Yrkesutbildningen är otroligt viktigt, den ska vi vara måna om. I Jakobstadsnejden har vi Optima som i flera år klarat sig bra i jämförelse, säger Gun.

Stort eller litet, det här är en fråga som väcker känslor, säger Guy. Det är ändå alltid fråga om vad som är rätt i den tid man lever i och de omständigheter som råder.

- När det gäller utbildningen förstår jag delvis strävandena att skapa större enheter, men samtidigt är jag lite rädd. Här i norra regionen borde vi kanske hålla hårt i det vi har.

Något annat som omfattas av diskussioner om storlek och centralisering är förlossningssjukhusen. Social- och hälsovårdsministeriet vill endast ha enheter där minst 1000 förlossningar sker varje år. Åtta BB:n är därmed hotade.

Jakobstads BB lades ner i fjol. Guy Käcko var i tiden för en nedläggning av Jakobstads BB och anser fortfarande att beslutet var korrekt.

- Socialvård, åldringsvård, primärhälsovård måste finnas lokalt, för den används kontinuerligt. Ju mera specialicerad vården är så kan man fundera på hur och var vården ges. Hur vi än gör så har ganska många rätt så långt till BB, även då vi hade jakobstadsenheten.

Gun Snellman är fortfarande ledsen över nedläggningen.

- Att fara hundratals kilometer för att föda, det är under all kritik. Till Karleby är det inte så långt, 37 kilometer, men i nyheterna hörde vi om mammor i Lappland som ska köra 120 km till förlossningen.

Elbil - vore det något?

Jakobstad får snart en laddningsstation för elbilar. Vad anser klubbmedlemmarna om de här nya fordonen?

- Om man ser på bilarnas utveckling under de senaste 20 åren så har den varit dramatisk. Någonstans måste man börja och det är alldeles bra att man börjar med en laddstation, säger Guy Käcko.

Under veckoslutet är det än en gång dags för den finlandssvenska Konstrundan. Leif Strengell är kontaktperson i Österbotten och han har varit med allt sedan starten.

Under Konstrundans två dagar öppnar de deltagande konstnärerna upp sina ateljéer för allämnheten. Det går då att se hur och var konstnärerna arbetar och också diskutera med dem.

- Just att "hyvla ner trösklar" och få direktkontakt med kunder och intresserade

Leif Strengell Leif Strengell. Bild: YLE/Rolf Granqvist

- Den som är mest intresserad brukar komma och ta med sig familj och vänner, på ett annat sätt än om man sticker sig in på ett galleri.

Se också: Konstrundas webbplats, med karta och kontaktuppgifter över deltagarna.

En död man har påträffats i skogen i Bockholmen i Jakobstad i närheten av Kållbyvägen.

mannen påträffades för några dagar sedan och hans identitet utreds.

Polisen säger ändå att på basis av de fynd som gjordes vid platsen är man ganska säkra på att det rör sig om den 55-årige Ola Björk som anmäldes försvunnen i början av juni.

Dödsorsaken ska fastställas men i det här skedet misstänker polisen inget brott.

Kommunerna längs järnvägen till Kaskö ska nu i brådskande ordning utreda möjligheterna till mer trafik på banan.

Banavsnittets framtid är hotad och trafikverket överväger att helt och hållet stänga järnvägen till kaskö.
Orsaken är minskade trafikmängder och banans dåliga skick. Järnvägen har fått förfalla i årtionden och det har lett till vikt- och hastighetsbegränsningar. på många avsnitt är hastighetsbegränsningen bara 40 km/h.

Nu ska Kaskö, Närpes, kauhajoki och Seinäjoki kommuner göra en utredning över eventuell framtida trafik och en underhållsplan till årets slut. Trafikverkets beslut om järnvägen kan ändå komma före utredningen är klar.

Ett inbrott har skett i ett egnahem i Kaustar i Karleby och på torget misshandlades en man tidigt på lördag morgon.

Inbrottet skedde på Bysmedsgränden i Kaustar någon gång mellan den första och femte september. Polisen ber den som eventuellt gjort observationer att ta kontakt på nummer 0295 415 883.

På torget gav sig en man på två andra män tidigt på lördag morgon. De skadades lindrigt.