Bildnings- och fritidscentralen i Kristinestad vill slippa vissa regelbundet återkommande utgifter och understöd. De belastar centralens budget, som blir mindre från år till år.

Staden har förbundit sig att stödja en del stiftelser, organisationer och samkommuner genom avtal, och det har fallit på bildnings- och fritidscentralens budget. Eftersom centralens budgetramar hela tiden har minskat och stödet inte har justerats i samma proportion, sker det på bekostnad av den ordinarie, lokala verksamheten.

Bildnings och fritidsnämnden anser att utgifterna bör revideras och nya avtal göras upp med stiftelserna och organisationerna.

Därtill anser nämnden att alla samkommuner bör överföras till stadsstyrelsen, då avtalen är bindande och bildnings och fritidscentralen inte har några befogenheter att påverka dem.

I dag betalar bildnings- och fritidscentralen årligen 33 771 euro i samkommunala avgifter till Kultur Österbotten, Wasa teater och Svenska Österbottens förbund.

Vill behålla det lokala

- Vi vill gärna kunna bibehålla stödet till den lokala verksamheten i stället, säger Sven Rosendahl, chef för bildnings- och fritidscentralen.

Nämnden anser också att bidraget till kulturhuset Dux bör justeras, att undervisningen vid musikinstitutet Legato minskas och att Kristinestads medborgarforum överförs till stadsstyrelsen.

Nämnden vill inte höja simhallsavgifter eller kursavgifterna för medborgarinstitutet, eftersom de avgifterna höjdes i årets budget.

Bildnings- och fritidscentralens budgetramar för nästa år är 1 093 328 €, som är 27 868 € mindre än årets budget.

Totalt 202 541 euro av budgeten, eller 18,5 procent, går till understöd och bidrag.

Kållby-Heimbacka skola i Pedersöre gör sig redo att ta emot flyktingbarn från Syrien. En förberedande undervisningsgrupp startar den 15 september.

Tre syriska familjer med barn i skolåldern kommer att bosätta sig i Kållby. Därför kommer den förberedande undrervisningen att ordnas i Kållby-Heimbacka skola.

Inger Portin kommer att fungera som deras lärare. Hon skötte också tidigare den förberedande undervisningen i Överesse skola.

En vikarie kommer att anställas för Portin i Överesse skola.

Den 15 september skall kandidatlistorna till höstens kyrkliga val vara inlämnade. Hittills har aktiviteten kring valet som hålls på farsdag den 9 november inte varit speciellt hög, röstningsaktiviteten brukar också vara väldigt låg i det här valet.

Det drar ihop sig till kyrkliga val i november men onsdagen 15 september skall kandidatlistorna vara inlämnade. Ifall man inte ställer upp på de allmänna listor som finns kan man via en valmansförening med tio personer få en enskild kandidat uppställd.

I det kyrkliga valet gäller det både val till församlingsråd och kyrkofullmäktige. Inom kyrkan är makten fördelad på olika instanser, beroende på vilken fråga det gäller.

Kyrkofullmäktige har hand om ekonomin i slutändan men är inte helt självständig i förhållande till domkapitlet. Kyrkoherden och biskopen har också sitt att säga om de löpande ärendena.

Tre listor i Jakobstad

I Jakobstad finns tre listor, en allmän lista där ofta också sfp politiker ställer upp, arbetarföreningens lista och laestadianernas lista. En verklig veteran inom kyrkopolitiken i Jakobstad, Bertel Widjeskog ställer inte längre upp i valet.

Kenneth Holmgård Kenneth Holmgård Bild: Johanna Överfors/YLE

Kenneth Holmgård, aktiv kommunpoltiker (Sfp) och medlem i församlingsrådet ställer inte heller upp. Kenneth Holmgård kan inte sägas höra till veteranerna, han har bara varit med under en period men tidsbrist gör att han har valt att stå över plus att han upplever att de frågor han ömmade för inte gick att föra framåt, det gäller speciellt ungdomsarbetet.

Den allmänna listans kandidater lämnas in på måndag kväll i Jakobstad, det vill säga långt innan tiden går ut den 17 september.

- Jag har jagat kandidater hela sommaren och det får räcka nu, säger Greta Granbacka som skött kandidatvärvningen till allmänna listan.

Kenneth Holmgård och ungdomsarbetet

Kenneth Holmgård har varit aktiv i kyrkliga sammanhang ända sedan ungdomen, han var med och startade musikcafe After Eight i tiderna, han nämner källaren i Betania kyrkan i Jakobstad som en viktig samlingsplats för ungdomen i hans egen ungdom och församlingens ungdomssamlingar. Det är enligt honom exempel på goda satsningar.

- Den grejen ville jag återskapa men jag är inte karl att göra det, konstaterar han.

- Det finns inte heller gnistan hos ungdomarna idag, inte heller den naturliga punkten att samlas på och kring, tillägger han.

- De kyrkliga valen engagerar inte så mycket som de borde göra egentligen, de borde återspegla hela samhället och kyrkan, det är grejen enligt Kenneth Holmgård.

- Jag hoppas att vi skall ha en kyrka som drar folk, som engagerar och då måste alla åsikter få vara med, man får inte stänga kyrkdörren.

Det smärtade mig mest i mitt hjärta när vi pratade i församlingsrådet om Pridefestivalen och en gudstjänst kring den, då kändes det inte riktigt roligt att kyrkdörrarna plötsligt var stängda, säger Kenneth Holmgård.

I augusti startade Folkhälsan utbildning en linje för reseledare på Norrvalla i Vörå. Intresset är stort och man planerar en ny omgång redan under det här året.

Det rör sig om en drygt fyra månader lång utbildning: Tre månader i Norrvalla och fem veckor i Spanien. Mer specifikt Pineda de Mar norr om Barcelona.

Utbildningen ordnas i samarbete med den skandinaviska reseledarutbildaren Service & Co, som håller i trådarna i Spanien.

Camilla Stenbäck är utbildningsansvarig för reseledarlinjen.

På vilken nivå rör vi oss?

- Det är inom fri bildning. Det är inte yrkeshögskolestatus men de får betyg och blir auktoriserade guider, säger Stenbäck.

Än jämfört med restonomutbildningarna?

- En restonomutbildning är mycket bredare. Där blir man också förmän inom turism. Vi fokuserar mycket mer på det praktiska, säger Stenbäck.

Så vad gör de studerande nu och vad väntar dem i Spanien?

Stenbäck jobbar som bäst med att hitta "riktiga" uppdragsgivare åt eleverna. Än så länge har de fått planera utflykter och aktiviteter inom skolan.

Man kommer också att fundera en hel del på marknadsföring före det bär av till Spanien.

- Där kommer det att vara ännu mer fokus på det praktiska. Till exempel mikrofonteknik och scenvana, säger Stenbäck.

Garanterar arbete

I utbildningen ingår en jobbgaranti. Alla studerande kommer alltså att bli erbjudna jobb efter avslutade studier.

De kan jobba här hemma eller utomlands. Men Stenbäck säger att man just nu känner att gruppens fokus ligger utomlands.

Tanken är att reseledarutbildningen ska ta in nya studerande varje år. Intresset är stort och som det verkar nu börjar nästa grupp sina studier redan efter julen.

Vill lära sig uppträda

Två av de som studerar just nu är Irene Lillmåns från Nykarleby och Leonid Grines från Petalax.

Lillmåns har jobbat inom servicebranschen och känner åtminstone för stunden att jobbet som reseledare kunde passa henne. Hon tycker om att resa.

Grines är inne på samma linje.

- Det ger en möjlighet att resa runt i världen, säger Grines.

Grines har gått idrottsledarutbildningen i Norrvalla och har många vänner här från tidigare. Att det erbjuds fem veckor i Spanien gjorde också att det var lättare att välja vad han skulle syssla med till hösten.

Lillmåns vill lära sig att uppträda och hur man ska marknadsföra sig själv. Grines har inga problem med stora grupper med människor i och med idrottsledarutbildningen.

- Spanska har jag alltid velat lära mig, säger Grines.

Det kommer att bli en del spanska redan i Norrvalla. Nere i Spanien får de sedan praktisera sina kunskaper.

Utbildningens första kull består av 17 studerande, i åldern 18 till 24 år.

En unik vattenkran och ett nytt koncept för lunchrestauranger. Bland annat det är resultatet då utvecklingsbolaget Kosek i Karleby hjälper privatpersoner att gå från idé till affärsverksamhet.

Via Kosek får åtta personer delta i ett 48 timmar långt läger. Där synas deras idéer av experter. Går det bra kan det hela sluta med att idékläckarna har klar finansiering och en prototyp i handen.

- Vi vill göra det så enkelt som möjligt att ta fram en idé och få den till affärsverksamhet, säger projektkoordinator Sabina Storbacka på Kosek.

Sami Hirvikoski Sami Hirvikoski Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Det är andra gången det så kallade Idébageriet ordnas. I fjol vann Sami Hirvikoskis idé om en helt ny sorts kökskran.

- Ofta kommer de goda idéerna i bastun, men nu satt jag i soffan och funderade på vad man på riktigt kunde dra nytta av, säger Hirvikoski.

I höst ska han visa upp en prototyp för företag inom branschen. Före det är allt mycket hemligt och det enda Hirvikoski säger om kranen är att det inte finns något liknande.

Ett snällt Dragon´s Den

Fram till 19 september få man lämna in sin idé till Kosek. Personerna bakom de åtta bästa får åka på ett läger till Villa Elba i oktober. Där bildar man åtta team, ett kring varje idé.

- Vi kommer att ha sakkunniga inom produktionsteknik, affärsverksamhet, finansiering och design. Inom 48 timmar går vi igenom hela affärsidén, säger Storbacka.

Lägret avslutas med att att finansiärer lyssnar på deltagarna. Redan då och där kan de alltså få finansiering för att förverkliga sin idé.

Det låter lite som Dragon´s Den eller draknästet (på tv)

- Ja, det är samma princip, med skillnaden är att vi coachar dem, säger Storbacka.

Sami Hirvikoski uppskattar hjälpen han fick av experterna på lägret

- Det var trevligt, intressant och nyttigt med många experter som gav goda råd.

Är du med och finansierar?

Finansiärerna som finns på plats på lägret kommer bland annat från Sverige. Men man kommer också att testa så kallad crowdfunding. Det innebär att man lockar många finansiärer via sociala nätverk.

- I stället för en eller två finansiärer kan det bli flera hundra. Du ställer ut ditt projekt på nätet och sedan kan vem som helst i princip vara med och finansiera.

Lägret ordnas på Villa Elba i Karleby 8-10 oktober. I år kommer man eventuellt att ha med en 3D-printer så att deltagarna genast kan få en prototyp i handen.

- Det är också jättebra att ha formgivare med för då kan man greppa idén mycket bättre, säger Storbacka.

Alla som skickat in sina idéer erbjuds också efter lägret att fortsätta utveckla sin produkt med stöd av experter.

Hur gick det för de som deltog i fjol?

- En del har startat eget, andra insåg att det inte är deras grej. För en del gått riktigt bra.

Fjolårets idéer gällde allt från skidor på biltak till en ny sorts lunchrestaurang. Sami Hirvikoski hoppas nu att kranen blir en framgång. Då kan han ta itu med nästa uppfinning som redan ligger och väntar i en låda.

- Då kunde jag koncentrera mig på alla andra idéer.

Läs också: Koseks information om Idébageriet

Korsholms kommunstyrelse mötte representanter för Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) för att få ett ok att börja bygga nya industritomter. Ingen lösning nåddes utan Stig Beijar (Sfp) beskriver mötet som katastrofalt.

- De hade inget att säga och kunde inte svara på våra frågor hur vi ska göra för att de ska godkänna planen.

Stig Beijar Stig Beijar Bild: Yle/Roy Fogde

Tvisten gäller utvidgningen av industriområdet Fågelberget. Planläggningen har pågått sedan 2008 och fullmäktige fattade det slutgiltiga beslutet i juni. Byggstart skulle vara i höst men det satte NTM-centralen stopp för när ett rättelseyrkande lämnades in. Orsaken är flygekorre som kan finnas i området.

I planen har flygekorren beaktats och fredade områden finns utritade. Dessutom har man planerat en förbindelseväg eller en korridor som är tjugo meter bred och består av ungskog. Men NTM-centralen misstänker att det inte duger.

Eva Sund-Knuutila Eva Sund-Knuuttila Bild: Yle/Roy Fogde

Arkitekten Eva Sund-Knuuttila vid NTM-centralen var med på mötet med Korsholms kommunstyrelse.

- Mötet gick bra men det politikerna glömmer bort är att vi inte är en planerande myndighet utan vi är en övervakande myndighet. Det är kommunens tjänstemän och konsulter som har planeringsmonopolet. Vi kan inte gå in och säga hur det ska göras.

Det som upprör Stig Beijar och mången annan politiker i Korsholm är att rättelseyrkandet från NTM-centralen enligt dem kom för sent.

- Ska en myndighet hålla på så här och sätta käppar i hjulet? säger Beijar.

En ny inventering kan vara på sin plats

En inventering gjordes 2010 och då konstaterades att det kan finnas flygekorre i området. Men sedan det har det stora bygget av omfartsvägen kommit igång och avfallsförbränningsanläggningen Westenergy har startats. Bägge är grannar med det tilltänkta området.

- Det finns en öppen fråga om en ny inventering ska göras eftersom en hel del avverkning gjorts. Men det beslutet ligger hos kommunen, säger Sund-Knuuttila.

Borde det göras en ny inventering?

- Det kanske behövs det, säger Sund-Knuuttila.

En fråga för hela regionen

I planen är ett trettiotal tomter utritade och det finns ett stort intresse för dem.

- Det är bara två tomter lediga som det inte visats något intresse för, säger Beijar.

Är det här en ekonomisk fråga?

- Visst är det! Det är en fråga för hela Vasaregionen som står för en stor del av landets export. Vi måste kunna erbjuda tomter åt intresserade företag men vi börjar ha slut på företagstomter. Därför måste vi bygga fler, säger Beijar.

Läs också: Ingen lösning för Fågelberget
Korsholm tar strid med NTM-centralen

Uppdaterad 3.9 kl 12:59 med tv-inslag

Jaros förste målvakt Jesse Öst skadade sig i fingret på måndagens träningar och måste opereras. Han väntas vara borta i fyra veckor och ersätts av Ville Viljala som kommer från SJK:s organisation. Jaro förstärker också i anfallet.

Den 19-årige Ville Viljala är född 1995 och har kontrakt med Jaro till slutet av säsongen. Viljala hör till Finlands mest lovande målvakter och har visat upp sig för FC Barcelona. Han har också spelat mycket i olika juniorlandslag.

- Han är en lovande målvakt som har spelat matcher i Veikkausliiga. I och med Östs skada var vi tvungna att reagera och vi hittade lösningen både snabbt och nära, konstaterar Jaros tränare Alexei Eremenko på Jaros hemsida.

Jakobstadslaget förstärker också anfallet med brasilianaren Denis som de senaste säsongerna spelat i Mikkelin Palloilijat i division två.

Ny målspruta klar för Jaro http://t.co/4lLuu16CwP

— Österbottens Tidning (@otwebb) September 2, 2014

Denis har gjort 66 mål och stått för 30 målpassningar på 75 matcher i MP.

- Vi har följt Denis redan under en längre tid och han fanns på vår önskelista redan för ett par år sedan. Han är en väldigt intressant spelare och hans statistik berättar en hel del. Det skall bli intressant att se honom i ligan med tanke på inkommande säsong, säger Eremenko.

Denis on hyvä poiminta Jarolta. Nuorehko pelaaja, joka tuntee Suomen ja on takonut hyviä tehoja Kakkosessa. #veikkausliiga #futis

— JuhavaltteriSalminen (@jvsalminen) September 2, 2014

Försvararen David Nyman och anfallaren Antti Palohuhta flyttar i sin tur från Jaro till division 2-laget JBK för resten av säsongen.

Modersmålslärare Annette Kronholm-Cederberg efterlyser större genusmedvetenhet i skolan. Lärarna är i allmänhet bra på att inte diskriminera elever på basen av kön men på ett mer subtilt plan behöver genusfrågor uppmärksammas tycker hon.

- Hur vi bemöter och vad vi bekräftar och stöder. Kommenterar vi de flickiga flickorna och de pojkiga pojkarna medan man inte vet hur man skall hantera de som faller genom könsnormen, säger Kronholm-Cederberg.

Ett sätt att öka medvetenheten i genusfrågor är att satsa på fortbildning. Ett sätt kan också vara att skugga varandra i klass eller ta hjälp av en könskonsult som kan synliggöra mönster som man kanske inte är medveten om.

- Då man till exempel har könsblandade grupper och flickorna sätter sig och blir sekreterare, då kan det vara en poäng att ha könsindelade grupper i stället, säger Kronholm-Cedeberg.

Synliggör språket i klassen

Kronholm-Cederberg poängterar också att det är viktigt att faktiskt lyssna på hur elever pratar med varandra. Exempelvis orden bög och lebb används flitigt som kränkningar elever emellan. Då gäller det att lyfta fram och synliggöra inne i klassrummet och tala om hur man använder språket och tilltalar varandra.

- Det krävs att läraren är hyfsat modig och tar orden i sin mun och förklarar vad de betyder, säger Kronholm-Cederberg.

Vid Topelius gymnasium i Nykarleby där Kronholm-Cederberg jobbar har man haft ett helt temaår kring kön. Bland annat konstnär Heidi Lunabba besökte då skolan och uppmuntrade till att leka med könsnormerna.

- Flickorna klädde ut sig till pojkar och tvärtom. Det var gjort med humor men samtidigt bråkade det här med våra föreställningar om kön. Hur man rör sig och hur man sitter och så vidare, säger Kronholm-Cederberg.

Hen är praktiskt

Enligt Kronholm-Cederberg finns det också i vår tid tecken på att gängse uppfattning om könsnormer ifrågasätts och utmanas. I det här sammanhanget kommer också det lilla ordet hen med i bilden. Nästa år är ordet med i SAOL, det vill säga Svenska akademins ordlista, och ordet används också allt mer i sammanhang där könet inte spelar någon roll.

- Jag tänker det som ett väldigt praktiskt ord. Vi förhåller oss rätt sakligt till hen. Speciellt ungdomar tycker att det är jätteskönt att inte i texter längre behöva avgöra med personen om det ska vara han eller hon om könet inte har någon betydelse i sammanhanget eller om vi vill anonymisera, säger Kronholm-Cederberg.

En simmande havsörn, en fladdermus i vattentunna, "kalvskitobär" och en randig skalbagge dök upp i onsdagen Naturväkteri.

Ett huggormsbett i foten kan ställa till veckors elände

En dam i Rimal ville veta hur man kan slippa utsättas för ormbett på nytt. Kan man flytta en myrstack till tomten, undrade hon. Försöka duger men man kan också pröva att strö ut aska eller kalk i närheten av det stenröse där ormen håller till.

Fyraåriga Tim Rönnberg och hans kompisar hittade en fin, randig insekt i Töjby. Det är fråga om en humlebagge, kunde Hans Hästbacka konstatera då han såg fotot som hade sänts in till sändningen.

Giftiga spikklubbor och måbär - eller kalvskitobär- avhandlades också i Naturväkteriet med Hans Hästbacka och Sonja Rundt.

Westenergys avfallsförbränningsanläggning vid Stormossen kommer på torsdagen att köras ner för ett servicestopp. Servicearbetet som skall utföras väntas ta en till två veckor.

På grund av servicestoppet kommer mottagningen av avfall till anläggningen att tillfälligt upphöra och avfallet kommer att lagras .
På grund av säkerhetsriskerna som reparationsarbetet medför, så kommer heller inga anläggningsrundturer att ordnas under servicestoppet.
Det planerade öppet hus evenemanget på avfallsförbränningsanläggningen skjuts upp till lördagen 4 oktober.

Nya arbetsplatser inom båt- och livsmedelsindustrin lockar många sökande i Jakobstadsregionen. 400 personer har sökt till Baltic Yachts och Fresh Servants rekryteringsutbildning. 40 antas.

De sökande har varierande bakgrund. Det är fråga om arbetslösa, personer som vill byta jobb och nyligen uppsagda. I Jakobstad har ju såväl Rettig som Componenta lagt sina fabriker och knappt 200 personer blev arbetslösa.

Inom båt- och livsmedelsindustrin i Jakobstadsregionen har det tillkommit cirka 80 nya jobb i år.

Sven Jerkku är fullmäktigeledamot i Närpes och viceordförande i SFP:s kretsstyrelse. I EU-valet drog han cirka 1800 röster och ingen hade höjt på ögonbrynen om han ställt upp i riksdagsvalet.

- Jag har inte möjlighet att inte gå in för riksdagsvalet med 100 procent och då är det bättre att avstå.

Jerkku säger att han inte sneglat på andra kandidatnamn utan fattade sitt beslut på egen hand. Det finns tre bra kandidater i sydösterbotten och nu jobbar jag för dem, säger Jerkku.

Om ett par veckor är det dags för Hungerdagen. På bara två år har resultatet för svenska Österbottens distrikt sjunkit med 20 000 euro. Nu är siktet inställt på att ta igen det man förlorat.

Årets mål för svenska Österbotten att samla 113 000 euro till Katastroffonden. I fjol var resultatet drygt 90 000, men beredskapschef Rolf Sund tror det är möjligt att öka summan i år.

- Jag tror vi har goda förutsättningar att nå målet. Stora, synliga kriser ute i världen som syns mycket i massmedia brukar bidra till att insamlingsresultatet blir högre, säger Sund.

Sund tror inte att det ekonomiskt osäkra läget påverkar Hungerdagen i så stor utsträckning. Däremot har folk inte längre så mycket kontanter på sig.

- I och med att folk betalar mer med kort så har man kanske inte längre mynt eller sedlar att sätta i insamlingsbössan.

Svenska Österbottens distrikt samlade 110 000 euro på Hungerdagen 2011. Följande år sjönk summan till 96 000 och i fjol (2013) var resultatet strax över 90 000.

För få insamlare?

Tuula Lassas och Ann-Sofi Granholm samlar pengar för Röda Korset i Terjärv i Kronoby. De sätter ut bössor i butiker, banker, apotek och skolor. Men de har märkt att de får mest om de de själva står ute och skramlar.

- Det var en positiv överraskning, folk vill faktiskt ge, säger Lassas.

De allra flesta reagerar också positivt på Röda Korsets insamling. De tar fram pengar genast de ser insamlarna.

- Det var en som gick förbi och sa "Nu skäms jag. Jag har bara bankkort, inga kontanter", säger Ann-Sofi Granholm.

Tuula Lassas träffade en annan kvinna som inte heller hade kontanter. Men den kvinnan gick raka vägen till banken och tog ut pengar som hon la i bössan.

Rolf Sund hoppas att Röda Korset i svenska Österbotten kunde öka antalet insamlare. Ju fler insamlare, desto fler når potentiella givare.

- En människa som står med bössan får betydligt mer än en tom bössa som står i en knut, säger Rolf Sund.

I fjol samlade avdelningen i Jakobstad in mest av alla lokalavdelnignar i Svenska österbottens distrikt. Jakobstad fick in 13700 euro.

Pengarna från Hungerdagen går till Röda Korsets katastroffond. Pengarna därifrån går både till kriser inom Finland och utomlands. I år går en del av pengarna till det Eboladrabbade området i Afrika.

Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur är positiv till att diskutera hur den svenskspråkiga yrkesutbildningen kan samordnas i Österbotten. Det säger samkommunstyrelsen med anledning att att frågan utreds av Ole Norrback. Norrback träffade Söfuks styrelse i onsdags.

Också på yrkesskolan Optima diskuterar ägarkommunerna framtiden. På Optima vill man fortsätta som en självständig yrkesskola. Det kom fram igår då delägarkommunerna möttes i Jakobstad.

- Kommunerna ger Optima en stark uppbackning, säger samkommunfullmäktiges ordförande Henrik Sandberg. Kommunerna har placerat åtta miljoner i grundkapital i skolan och det ger man, enligt Sandberg, inte bort lättvindigt.

Efter att volymkraven på elever föll bort i somras uppfyller Optima de krav som ministeriet ställer, säger Sandberg. Sandberg avser då bland annat kraven på undervisningens kvalitet, ett brett kursutbud och elevernas placering i yrkeslivet efter skolan.

Begärt ett utlåtande

Utredningsman Ole Norrback som utreder andra stadiets utbildningar i Svenskfinland har begärt ett utlåtande av Optimas styrelse före den 17 september. Den 10 september ska Söfuk ge sitt svar till Norrback.

Det tuffaste förslaget fördes fram av undervisnings- och kulturministeriet när diskussionen om yrkesutbildningarna startade. Då ansåg ministeriet att det räcker med en en enda yrkesutbildare från Borgå till Karleby.

Alice Lillas som är styrelseordförande för Söfuk säger det är en omöjlig tanke.

- Avstånden blir för långa, säger Lillas.

Hur utredningsman Ole Norrback tänkt sig yrkesutbildningens framtid i Österbotten har han inte yppat i sina träffar med utbildningsanordnarna. Det klarnar troligen först i de kommande diskussionerna efter att han fått utlåtandena från Söfuk och Optima.

För fyra år sen kom en grupp burmeser som kvotflyktingar till Malax. Nu funderar man i kommunen på att igen ta emot en grupp kvotflyktingar. I Vasa tar man emot kvotflyktingar varje år och Korsholm har inte tagit emot kvotflyktingar på över femton år.

På torsdag ska vård- och omsorgsnämnden i Malax ta upp frågan om kommunen ska ta emot kvotflyktingar nästa år. För fyra år sen tog kommunen emot en grupp burmeser som nu är väl integrerade i det finländska samhället och i Malax.

Nu tycker bland andra socialdirektör Yvonne Holming att kommunen är beredd att ta emot ungefär 20 kvotflyktingar igen.

- Som liten kommun har vi inte resurser at ta emot nya grupper hela tiden, säger Holming.

Moralisk fråga

Holming anser inte att frågan om att ta emot kvotflyktingar är en ekonomisk fråga för kommunen.

- Det handlar mer om att vi kan ordna de praktiska sakerna som bostäder och integrationsutbildning för gruppen som kommer och att socialen har resurser att ta hand om dem, säger Holming.

I Vasa har man tagit emot kvotflyktingar varje år sen början av 90-talet, i år har de flesta kommit från Iran via Turkiet. Förutom kvotflyktingarna tar staden också emot flyktingar som söker internationellt skydd. Hittills i år har staden tagit emot 98 flyktingar och flyktingbyrån i Vasa sysselsätter 16 personer.

Staten ersätter kommunerna för de kvotflyktingar de tar emot och chefen för invandrararbete i Vasa Aira Kurtti säger att staden brukar få drygt en miljon euro och det brukar täcka stadens kostnader.

- Pengarna räcker bra till att göra kvotflyktingarna hemmastadda, säger Kurtti.

Världsläget påverkar opinionen

Korsholm har fått en förfrågan från Regionförvaltningsverket att ta emot kvotflyktingar eventuellt ännu redan i år och kommundirektör Rurik Ahlberg säger att det finns intresse för att ta emot flyktingar

- Man har väntat på att vi ska ta emot kvotflyktingar igen eftersom det är 15-20 år sen vi gjorde det senast, säger Ahlberg.

Ahlberg tror att det aktuella världsläget nog påverkar opinionen i kommunen och han berättar att många frågar om Korsholm kan ta emot kvotflyktingarna från Syrien.

- Konflikten i Syrien har fått mycket uppmärksamhet och syrierna har lätt att hitta ett land som vill ta emot dem. De flesta syrier är redan utplacerade, säger Ahlberg.

Om vård- och omsorgsnämnden i Malax besluter att kommunen ska ta emot kvotflyktingar och kommunstyrelsen och fullmäktige tycker likadant kommer flyktingarna troligen nästa höst.

I höst får Jakobstad sin första snabbladdningsstation för elbilar. Den kommer att byggas av Oy Herrfors Ab som är ett utav de 18 energibolag som gått samman i Liikennevirta. Målet är att fördubbla laddningspunkterna och bygga ett täckande laddningsnät i Finland.

Laddningsstationen kommer att placeras på Runebergsgatan utanför Campus Allegro.

Laddningsuttag för snabbladdning till vänster och för normalladdning till höger. Nissan leaf Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

- Själva tankstationen finns redan i vårt lager Jakobstad. Vi är färdiga att installera den när Energiverket ger grönt ljus, säger Andreas Rasmus som är produktionschef och Herrforsrepresentant i Liikennevirta.

Andreas Rasmus Andreas Rasmus, produktionschef Katternö Group Bild: Johanna Överfors/YLE

I detta nu finns 261 offentliga laddningspunkter i Finland och Liikennevirta siktar på att fördubbla antalet på ett år.

Elbilarna vinner mark

Totalt fanns det i juli 583 laddningsbara bilar i Finland. Ett år innan var antalet 324 enligt Trafi.

Bilförsäljare Kenneth Långbacka på Käyttoauto i Karleby har precis sålt sin fjärde elbil och han tror att trenden växer.

Kenneth Långbacka, bilförsäljare i Karleby. Kenneth Långbacka, bilförsäljare i Karleby. Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

- Hade någon sagt till mig för 20 år sen att jag skulle sälja elbilar så hade jag bara skrattat, men de vinner mark. Intresset ökar hela tiden, säger Långbacka.

Pertti Fabricius köpte sin elbil, en Nissan Leaf för två år sedan. Han ha varit mycket nöjd med sitt köp.

- Den var det bästa alternativet. Bilen är problemfri, man kör billigt och behöver inte tanka eller utföra någon desto mera service. Det är bara att köra, så länge man kommer i håg att ladda, säger Fabricius.

Instrumentpanelen i Nissan Leaf Acenta Solar. Interiör Nissan Leaf Bild: YLE/Mikaela Löv-Aldén

Fabricius kör runt 30 kilometer per dag och han har inte upplevt att det skulle vara besvärligt med elbilen om vintern.

Hur miljövänlig är elbilen egentligen?

Minimala servicekostnader, billig i drift och miljövänlig. Det brukar vara argumenten för elbilen. Men Jarl Ahlbeck, docent och lektor i miljöteknik på Åbo Akademi, är inte övertygad.

- Elbilen är inget miljövänligt alternativ för Finland där elen kommer från kol eller kärnkraftverk. Läget i Norge är annorlunda, de har vattenkraft och stor tillgång på el, säger Ahlbeck. Dessutom är tillverkningen inte vidare miljövänlig.

Men professor Nils-Olof Nylund på Teknologiska forskningscentralen, VTT, är av annan åsikt.

- Enligt min mening är elbilen ett bra val i Finland ur miljösynvinkel, säger Nylund.

Nylund säger att förespråkare och motståndare till elbilen ser saker på lite annorlunda sätt och räknar olika. Man måste se till bilarnas hela livslängd, från produktion tills den är förbrukad. Om man räknar med en genomsnittlig profil av vår energiproduktion som är elbilens utsläpp per kilometer 40 gram jämfört med 120 gram för vanlig, bensindriven bil.

- Men att elbilen är billig i drift beror på att hushållselen är billig och beskattas annorlunda än bensin. Vi vet inte ännu hur dyrt det blir när elbilarna blir flera och hur mycket det i praktiken kommer att kosta att tanka på laddningsstationerna, säger Nylund.

Tesla S är el-drömmen

När man pratar om elbilar kommer man förr eller senare fram till Tesla, drömmen bland elbilar. Den amerikanska, lyxiga Tesla S som också är den elbil som sålt bäst i Finland i år. Trots en prislapp på mellan 90 000 och 120 000 euro beroende på batterikapacitet och utrustning. På andra plats placerar sig hybridbilen Volvo V60 och den helt elektriska Nissan Leaf med en prislapp på runt 40 000 euro.

På bästa åskådarplats intill torget i Jakobstad står en gammal lind, inklämd mellan gatan och trottoaren, som ett vårdträd. I folkmun kallad "Mommos pruppo" på grund av sina kurviga och knotiga former. Där har den stått i flera hundra år, men den kommer knappast att överleva ett torghusbygge. Och nu ska linden klonas.

Senast på 60-talet upplevde kvarteret stora förändringar när Bankgården och Ehrs höghet byggdes. Nu blåser åter nya vindar kring torget och enligt den nya detaljplanen är linden skyddad.

- Jag hoppas att linden överlever bygget, men det är inte troligt, säger stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck. Men jag hoppas naturligtvis på det.

Jan-Ole Bäck berättar att det inte finns några uppgifter om trädets ålder eller vem som planterat det. En skogslind är det i varje fall och sägnen säger att trädet redan fanns vid den stora branden 1835. Sedan länge är linden fylld med betong och bara de yttersta centimetrarna av trädet lever. Den har stadgats upp med bastanta metallstöd. Mommo har fått rollator, säger Jan-Ole Bäck.

En del av stadsbilden

Antagligen stod linden där redan 1850 när stadens sjömän och kaptener sysslolösa strövade omkring i staden sedan Krimkriget försatt handelsflottan i blockad och under nödåren 1886 till 1887 när tuberkulosen och svälten härjade. Den har sett industrialismen förändra staden i början av 1900-talet och övervakat den stora inflyttningen på 1950-talet, när det sades att småstaden led av storstadskomplex.

Linden står strax intill Terazzohörnet där Eki Bergman hängde i Lars Sunds ungdomsroman Natten är ännu ung som utkom 1975. Där man kan läsa om lördagsnatten. "Jakobstad sover en småstads sömn, sänkt i mörker. Det är bara torget som lever sitt eget hektiska liv med rörelse, rop och skratt..."

- Linden är en del av stadsbilden, så självklar att många Jakobstadsbor kanske inte ens längre lägger märke till den, säger museichef Guy Björklund

Räddas genom meristemförökning

Men hjälp av Uleåborgs universitet ska linden nu leva vidare. Under mikroskop tar man ett början från trädets allra yttersta växtpunkt. Detta får sen rota sig i en steril massa och växa till ny planta som är exakt som moderplantan. Och från den plantan kan man sen odla fram ytterligare plantor.

Men den här metoden är långsam. Det kan ta upp till 10 år innan man har en ny lind att plantera ut. Tidigare fanns det lindar vid alla torgets portar berättar Jan-Ole Bäck. Och nya lindar ska planteras. Men inte från just den här moderplantan.

- Vi kan inte vänta på de här plantorna när det gäller Torgkvarteret. Men trädet kommer i alla fall att leva kvar, säger Bäck.

Gamla linden i Jakobstad

Tre kandidater kallas till intervju för tjänsten som chef för Wasa teater - Österbottens regionteater.

Styrelsen för Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur beslöt på onsdagen kalla Håkan Omars, Åsa Salvesen och Christian Sandström till intervju

Direktionen för Wasa teater ger utlåtande i valet av teaterchef senast den 7 oktober och samkommunstyrelsen utser ny teaterchef den 8 oktober.

Styrelsen utsåg också en planeringsgrupp för Wasa teater. Teatern ska renoveras inför 100-års jubileet 2019.

Kunde en företagare hoppa in och dra en lektion någon dag under tiden lärarna är permitterade? Det föreslår företagsrådgivaren Nina Ingves i Kristinestad. Svenska skolornas personal ska permitteras veckan före och veckan efter höstlovet.

Ingves hoppas att näringslivet ställer upp, men också andra som kan ta sig tid att hålla en lektion eller temadag.

Vett och etikett

Hilkka Wilhelms Hilkka Wilhelms Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Hilkka Wilhelms, företagare inom konst och kosmetik, har redan erfarenheter av att dra lektioner på skolan, och hon skulle vara beredd att göra det igen. Som ämne väljer hon vett och etikett.

- Där finns mycket att lära ut. Bara det att hälsa på folk och att se folk i ögonen, man tar i hand. Pojkarna var först lite, tja, som pojkar nu är, men sedan tyckte de att det var roligt. Jag tror nog budskapet går fram, även om det kanske inte genast märks, säger Hilkka Wilhelms.

Minna-Maria Mäenpää Minna-Maria Mäenpää Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

- Först skulle jag kunna berätta om hur det är att vara småföretagare. Sedan kanske vi skulle kunna baka och testa några svårare recept, säger Mäenpää.

"Får inte signalera att det är okej att permittera"

Från skolhåll hördes blandade reaktioner på förslaget. En god idé, tyckte Marina Barsetti i Härkmeri skola.

Rektor Tom Bergman på lågstadieskolan i Tjöck, tycker visserligen att det är bra om företag kommer in i skolan vid behov, men han anser inte att de problemen som uppstår vid permitteringar kan lösas genom att plocka in utomstående här och där.

- Det finns också en risk att det signalerar att det är i sin ordning att permittera, vilket det inte är, säger Bergman.

- Skolan måste ändå ansvara för att undervisningen blir ändamålsenlig och av god kvalitet även när lärare är permitterade, och då kan man inte bygga undervisningen på hjälp utifrån, säger han.

Nina Ingves’ idé handlar i grund och botten om att göra permitteringsveckorna lättare att uthärda, då eleverna samtidigt kan få lära sig något utöver det vanliga.

- Vi kan säkert alla hitta sätt att underlätta för lärare och elever när de ekonomiska tiderna är som de är, säger Nina Ingves .

Malax satsar på nya bostadsområden, skolor och hälsovård. Trots att både skatteintäkterna och statsandelarna minskar är man fortsättningsvis optimistisk och vill behålla sin självständighet i kommunen säger styrelseordförande Håkan Knip.

- Vi försöker balansera vår ekonomi men trots det satsa för det är enda sättet att få nya skattebetalare att göra investeringar, säger Knip.

Styrelseordförande Håkan Knip Håkan Knip. Bild: Yle/Kati Enkvist

Malax borde spara ungefär en miljon euro per år för att få balans i ekonomin. Målsättningen är att få ekonomin i balans om två år. Det är framförallt social- och hälsovården som är dyr och på det här området finns ett konstant behov av mera personal.

- Här försöker vi se på vårdkedjorna och koordineringen mellan hälso- och socialvården och undvika överlappningar. Så kommer man antagligen till det att åldringarna sköts mera hemma så att vi inte har effektiverade boenden och serviceboenden i sådan utsträckning som vi har tänkt. Man måste kanske få in tredje sektorn eller privata lite mera i den biten, säger Knip.

Investeringar i skolor och hälsocentral

Trots sparkrav investerar Malax i bland annat sin hälsocentral som renoveras de fyra närmaste åren. Skolorna kommer också att ses över och bland annat Bergö skall få en ny skola. Dessutom blir Yttermalax skola för liten och måste åtgärdas.

- Eftersom vi satsar offensivt på nya bostadsområden i Malax ådal så kommer det nya invånare och då måste vi bygga på skolor, dagvård och hälsovård så att de får den service de vill ha och så betalar de det tillbaka på sikt, säger Knip.

Nya bostadsområden

Nya bostadsområden planerar Malax på bland annat Söderfjärdsbacken. Där har kommunen köpt 76 hektar. Också Åminne är ett framtids område där privata markägare gått in och planerat området. På de här områdena byggs det i första hand egnahemshus men på sikt blir det också fler nya radhus tror Håkan Knip.

- Jag brukar säg att Söderfjärdbacken blir vårt nya Smedsby. Vi är bara 17 kilometer från torget i Vasa, säger Knip.

Vården är en fråga som kommer att diskuteras mycket bland politikerna i höst tror Håkan Knip. Vårdreformen sysselsätter med otaliga möten och ställningstaganden. Ställningstaganden väntas det också när det gäller samgångsavtalen i Vasaregionen och där har Malax sin fasta ståndpunkt klar.

- Vi värnar om att servicen är nära och vi är rädda för att om det blir större områden så blir servicen längre bort. Vi har sagt att vi skall vara självständiga och där tror jag att vi har väldigt mycket att diskutera, säger Knip.