Denna fredag åker Yles tv-team med programledare Jontti Granbacka i spetsen till Medborgarplatsen i Stockholm för att ragga två resenärer. De kan vara vem som helst - enda kravet är att personerna måste vara äventyrslystna och villiga att följa med filmteamet till Finland redan samma dag!

Sedan bär det av till norra svenska Österbotten där svenskarna får bekanta sig med det originellaste, roligaste, vackraste och konstigaste som regionen har att erbjuda. Eller vad sägs om allsång på fyrön Tankar utanför Karleby, cykelpolo i Karleby, jänkarbilsträff i Nykarleby, bastu i Nedervetil och knivfestival i Kauhava? Och får gästerna sova i samma säng som Urho Kekkonen sov i 1974?

Följ med hur det går på denna sida!

Här kommer vi att röra oss. Har man tur får man se vår vackra minibuss susa förbi!

Läs också:
Äventyr och kulturkrockar gör en sommar i Finland

Ett gäng med irländska män målar tak för en billig peng i Vasa. Ett tjugotal husägare har accepterat erbjudandet. Polisen och skatteförvaltningen uppmanar folk att tänka till innan de köper suspekta tjänster.

Målarna vill ha betalt i kontanter eftersom de inte har ett bankkonto. En Gerbybo som anlitade männen säger att priset var bra och att det nästan var ett måste att slå till.

Enligt den anonyma husägaren skulle målandet av taket ha kostat närmare 3000 euro via ett finländskt företag. Irländarna fick 1400 euro i kontanter.

Hotfulla situationer har uppstått

En kund i Gerby var missnöjd med jobbet. Taket skulle målas svart men det blev grått i stället. Situationen blev hotfull och kunden betalade den överenskomna summan för att bli av med målarna.

Irländarna har delat ut reklamlappar i Gerby på vilka man skrivit Tikkurila och Teknos. På Vasa färg säger man att en grupp med irländska män har köpt tiotals liter med färg. Kruxet är det att det rör sig om färg som har fel nyans och därför har satts åt sidan och säljs billigare.

Irländarna använde namnet Pro Spraytec. Det finns inget företag med det namnet i Patent- och registerstyrelsens företagsdatasystem. Det betyder åtminstone att det inte anmält sig till förskottsuppbördsregistret och att det därmed kanske inte betalar skatt som det borde.

Fler anmälningar till polisen

Polisen i Österbotten har tagit emot flera anmälningar om suspekta takmålare. En brottsanmälan har lämnats in och där är det fråga om ett dåligt utfört arbete. Husets ägare vill inte betala för det utförda arbetet och har hamnat i strid med målarna.

Polisen tänker kontrollera om företaget faktiskt existerar.

- Folk tar stora risker. Jag förstår inte att de alltid går på samma minor, säger kriminalkommissarie Eero Välimäki.

Polisen meddelar vidare att yrkesskickligheten inte uppnår den nivå vi är vana vid i Finland. I marknadsföringen använder entreprenörerna sig av fräckhet och påtvinganden som enligt finländska mått är olämpligt.

Enligt polisens uppgifter använder sig entreprenörerna av olika namn till olika personer och kunder, trots att det möjligtvis är fråga om samma personer som utför arbetet.

Köp av en tjänst är ofta i både säljarens och köparens intresse och köparen har alltid en egen skyldighet att försäkra sig om kvaliteten på det köpta. Det lönar sig att minnas det gamla ordspråket: Bra och billigt går sällan hand i hand.

Om den som blir mål för entreprenörernas påstridiga målningserbjudanden inte önskar få taket målat av dem, och inte heller slipper dem genom godtagbara medel, är det bra att kontakta polisen, som kan återställa husfriden på gårdsplanen.

Bastun, som oftast var en rökbastu hade även andra än rent hygieniska funktioner.

Den användes till torkning av spannmål, kött, fisk och kläder. Den dög dessutom utmärkt till att tillreda kräftor i.

Den traditionella läkekonsten, koppning, utövades också i bastun.

År 2009 var ett väldigt dåligt år för turismen i landet också i Jakobstadsregionen. Under de senaste åren har näringen småningom tagit sig upp ur vågdalen.

Anders Högberg driver sedan nästan 30 år Strandcampingen i Larsmo tillsammans med sin fru.

- Jakobstadsregionen finns på turistkartan nuförtiden. Arbetet som har lagts ner på Sju broars-skärgård bär till en viss del frukt, säger Högberg.

Av resorna är 80 procent fritidsresor, resten är arbetsresor. Jakobstadsregionen tycks inte locka utländska resenärer i alltför stor utsträckning, 93 procent är inhemska resenärer.

Unik natur

Enligt Högberg kan Jakobstadsregionen erbjuda turisterna ren och orörd natur och skärgård.

-Man ska inte krångla till det. Vi har byggt upp vår verksamhet kring närturism, säger Högberg.

Åbo universitet har gjort en mall för att undersöka turismens ekonomiska betydelse i olika områden. Jakobstadsregionen har ett femårigt avtal om att använda universitetets modell och nu är den andra rapporten klar.

Undersökningen omfattar kommunerna Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre och kommunerna undersöktes som en helhet.

-Det går sakta men säkert framåt för turismen i regionen, säger turistchef Tiina Pelkonen i Jakobstad.

Turismens betydelse i regionen

Den första undersökningen som gjordes gällde året 2012 och den nya undersökningen 2013. Undersökningen visar att sammanlagt cirka 25 miljoner euro omsätts i turismnäringen i regionen och i jämförelse med år 2009 är ökningen ungefär 10 miljoner euro. Den sysselsättande effekten av turismen beräknas år 2014 utgöra 208 årsverken.

Högberg rekommenderar blivande turismföretagare att inte satsa för stort i början.

-Det är en lång och trög vinter i Finland och får vi en regning sommar avtar kommersen märkbart, säger Högberg.

En god övertalningsförmåga kommer att behövas när Jontti Granbacka börjar spela in En svensk sommar i Finland. Under åtta program ska svenskar och norrmän uppleva ett veckoslut i Finland med det allra bästa vi har att erbjuda.

- Jag tror nog att jag har en ganska bra övertalningsförmåga, säger Jontti och skrattar. Jag kommer att jag dem tills de tröttnar och tackar ja!

Granbacka med tv-team kommer att börja spela in första avsnittet av serien på fredag. Men förarbetet har hållit på i månader. Man har bland annat efterlyst evenemang och sevärdheter som våra gäster kunde finna intressanta.

- Vi har också ett gott samarbete med Sveriges Radio och NRK som kommer att hjälpa oss hitta äventyrslystna nordbor.

Knivfestival och Tankar

De svenskar och norrmän som vågar sig på ett veckoslut i Finland kommer att få besöka olika och annorlunda evenemang.

- I första avsnittet kommer våra gäster att få besöka knivfestivalen i Kauhava. Jag har inte själv deltagit i något liknande så det kommer att bli riktigt spännande. Vi kommer också att tillbringa tid på Tankar i Karleby. Det blir helt klart ett späckat veckoslut, säger Granbacka.

Det blir allt som allt åtta stycken avsnitt som kommer att visas på Yle fem från och med den 6 juli.

- Under seriens gång kommer vi att röra oss i hela landet.

Granbacka själv har ett otippat resmål han vill tipsa om.

- Åk till Savolax! Människorna där är öppna och mycket vänliga. På något sätt sådär halvitalienska och pratsamma.

Hela huvudhälsocentralen i Karleby hotas av stängning om staden inte åtgärdar inomhusluften i byggnaden.

Enligt Regionförvaltningsverket har Karleby stad inte vidtagit tillräckliga åtgärder. De anställda på huvudhälsocentralen riskerar fortfarande sin hälsa genom att jobba i fastigheten.

Regionförvaltningsverket hotar nu med att sätta byggnaden i användningsförbud från och med oktober. Om Karleby inte följer uppmaningen blir det böter på 80 000 euro.

Lösning på gång

Karleby stad har nu gett ett mer utförligt svar till Regionförvaltningsverket.

- Jag är övertygad om att det inte blir något användningsförbud nu. Vi hade bara inte förstått att de vill ha en så detaljerad redogörelse, säger social- och hälsovårdsdirektör Jussi Salminen.

Enligt arbetshälsovårdens inspektörer finns det risk att de som jobbar i huset får problem med hälsan.

Karleby borde i sitt förra svar haft en klar tidtabell för vilka åtgärder man ska ta till. Staden borde också ha utrett om konstruktionen är skadad och hur man ska isolera de sämsta delarna av byggnaden.

Regionförvaltningsverket inspekterad huvudhälsocentralen i Karleby i början av 2013. Också hälsocentralsjukhuset, det så kallade Libeckska sjukhuset, prickades för att utrymmena inte höll streck.

Havsvattennivån kommer åter att sjunka långt under det normala.

Med start imorgon bitti börjar nivån sjunka och enligt prognosen kommer nivån på lördag att ligga nästan en meter under det normala.

Orsaken är en kommande hård nordanvind, som ska blåsa som kraftigast natten mellan fredag och lördag.

Havsvattennivån ligger just nu på omkring 20 centimeter lägre än normalt.

Karleby har fått en egen parkour-park.

Parken finns på Rytibacken och invigdes på onsdag kväll av parkour-proffset Henri "Hirviö" Hänninen från Jyväskylä.

- Barnen verkar trivas där och föräldrarna tycks också ha blivit inspirerade, säger idrottsdirektör Lotta Nyqvist.

Enligt Nyqvist är parkour snarast en livsstil och utövarna i Karleby är rätt få.

- Men det var några barn som genast var jätteduktiga fast de inte har testat tidigare.

I kvällens Alue-uutiset från Österbotten kan man se hela inslaget från invigningen av parken. Videon är från Radio Keskipohjanmaa.

Nya vattenprover har tagits i Fäboviken i Jakobstad. I fjol var stuginvånarna oroliga för vattenkvaliteten på grund av alla måsar i vattnet. Snart kommer årets provsvar.

I fjol visade hälsoinspektionens prov att vattnet i viken var förorenat av bland annat salmonellabakterier. Nya prover togs 12 juni för att mäta halten av e-coli- , enterokocka, kampylo- och salmonella bakterier 2014. Provsvar väntas inom ett par veckor.

Fäboviken och närliggande vattenområden är utsatta för övergödning från det närliggande farmområdet. En bäck från farmområdet leder ut i viken. Prover på bland annat fosfor-och kvävehalterna i vattnet i viken togs också.

Reningen från farmområdet skall förbättras

Problemen med den dåliga vattenkvaliteten i den bäck som leder från farmområdet till Fäboviken har länge varit kända. Men det var först 2012 som någonting började hända på allvar och provtagningar av vattmnet i diken runt farmområdet startades.
Planerna för en förbättring av reningen från farmområdet är klara och förbättringsåtgärderna borde vara genomförda 2015.

- De planerade åtgärderna kommer att ha en positiv effekt. Dels har vi fått ett bra samarbete och dels är alla intresserade av att följa med situationen, säger tf miljövårdschefen i Jakobstad, Ellinor Slotte.

Det återstår att se om de åtgärder som vidtas också kommer att ha en effekt också på måsproblematiken, måsarna letar efter mat på farmområdet och lyckas man minska tillgången på mat åt måsarna är man en god bit på väg.

- Jämför man antalet måsar med situationen ifjol är det en stor skillnad säger hälsoinspektör Leif Karlström i Jakobstad. Ifjol kunde man räkna dem i tusental, nu är det bara några enstaka.

Villabor på platsen säger ändå att man inte skall ropa hej ännu, de största måsmängderna fanns på plats först i mitten på juli ifjol.

Vattenprovtagning i Jakobstad

Hälsoinspektör Leif Karlström och tf miljövårdschef Ellinor Slotte tar vattenprover i Jakobstad 12.6 2014.

Tingsrätten i Österbotten behandlar på fredag det största naturskyddsbrottet i Finland någonsin. Äggsamlaren från Närpes hade nästan 10 000 ägg hemma hos sig.

Fallet har också internationell koppling. Tullen i Vasa kom den 30-årige Närpesbon på spåren 2011 när likasinnade från Sverige besökte honom för att för att förhandla om äggsamlande och hemlig transport av äggen.

Tullen beslöt att göra en husrannsakan av mannens bostad och affärsfastighet och fann en äggsamling på cirka 10 000 tömda ägg.

Jätteägg från Madagaskar

En stor del av äggen var ägg från fridlysta fåglar. Bland de konfiskerade äggen fanns ägg från elefantfågel på Madagaskar. En art som varit utdöd i 400 år. En stor del av de övriga äggen har samlats in från Finland, Sverige, Norge och Island.

Därtill hade mannen 70 uppstoppade djur som till stor del var fåglar. I mannens frys hittade man dessutom nästan 200 döda djur, också de mest fåglar.

Tullen har värderat äggsamlingen och de uppstoppade djuren, och uppskattar värdet till 780 000 euro.

Internationell brottshärva

Äggsamlaren i Österbotten är inte ensam. En man från Nyland är också misstänkt för att vara inblandad. En ännu större fågelsamling än den i Närpes beslagtogs hos mannen i Nyland.

Men spåren går också utanför Finland. Brottshärvan spåras till Storbritannien där den via Sverige har nått Finland. Ett tiotal personer är misstänkta i härvan.

Också utomlands är intresset för rättegången stort och flera europeiska miljöpublikationer har uppmärksammat fallet.

I ett liknande fall i Sverige dömdes en äggsamlare till ett års fängelse tidigare i år. Österbottens tingsrätt inleder fallet med förberedande behandling på fredag.

En läkare vid centralsjukhuset i Karleby har dömts till böter efter att en baby dog vid en förlossning.

Tingsrätten ansåg att läkaren var skyldig till brott eftersom han inte utförde kejsarsnitt i tid. Fallet gäller en baby som dog 2007.

Enligt rätten har läkaren känt till att barnets hjärtljud försvagades under förlsossningen, men han har ändå inte tagit beslut om kejsarsnitt.

Läkaren döms till 25 dagsböter, totalt handlar det om nästan 3000 euro. Han döms för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet.

Hade jobbat 18 timmar

Den lilla pojken dog i slutet av läkarens arbetsskift. Han hade då jobbat 18 timmar i sträck. Rätten anser att en lång och stressig arbetsdag kan ha påverkat läkarens bedömningsförmåga.

Läs också:
Läkare åtalas efter babys död

Revisionsnämnden i Vörå har låtit göra en utredning om möjliga brister i förvaltningen i Vörå kommun.

Under kvällens fullmäktigemöte väntas 3/4 av ledamöterna ställa sig bakom en motion om att utreda förvaltningen. Kommundirektör Christina Båssar kritiseras i en sekretessbelagd utredning som revisionsnämnden låtit göra.

Sofi Nordmyr livebloggar från kvällens fullmäktigemöte i Vörå.

Läs också: Vörås kommundirektör kritiseras

Brister i maten ska genast uppmärksammas. Blodprov ska tas regelbundet. Det är några av de åtgärder som nu föreslås för att de äldre i Karleby ska må bättre.

En arbetsgrupp tillsattes efter att det uppdagades att många av de som bor på stadens boenden lider av brist på näring. Gruppen har kommit fram till att samarbetet mellan vård- och kökspersonal måste bli bättre.

Om en anhörig eller en äldre person själv ger respons på maten ska saken genast diskuteras. Personalen ska följa med vad de äldre äter och vilken sorts mat som lämnar. Förmännen ska se till att de reserverar tillräckligt med tid för personalen att mata de äldre.

Det kommer också att bli kontinuerlig uppföljning av de äldres blodvärden samt mer grönt och frukt i maten.

I höst träffas arbetsgruppen igen för att gå igenom resultaten av förändringarna.

Läs också:
Bättre mat åt äldre i Karleby

Ett utskott tillsätts för att reda ut situationen i Vörå. Sfp lämnade på torsdagkväll in en motion om att pröva förtroendet för kommundirektör Christina Båssar.

Det var fullmäktiges ordförande Katarina Heikius som lämnade in motionen. Totalt 22 av fullmäktiges 27 ledamöter har skrivit under motionen.
Ett utskott tillsätts för att reda ut situationen i Vörå. SFP lämnade i kväll (torsdag) in en motion om att pröva förtroendet för kommundirektör Christina Båssar.

Det var fullmäktiges ordförande Katarina Heikius som lämnade in motionen. Totalt 22 av fullmäktiges 27 ledamöter har skrivit under motionen.

Nu går motionen vidare till kommunstyrelsen och sedan till fullmäktige. Förhoppningen är att arbetsgruppen eller utskottet tillsätts så snabbt som möjligt.

Missnöje bland ortsborna bakom

En rapport om förvaltningens brister och den interna kontrollen har redan gjorts av revisionsnämnden. Det finns stort och smått. Bland annat ges budgetmissarna på omsorgssidan en spark och även den interna kontrollen.

Initiativet till revisionsnämndens rapport kom från nämndens vice ordförande Stig Svens (Sfp).

- Förvaltningsstadgan är inte uppdaterad och folk i kommunen har varit missnöjda med Båssar, säger han.

Båssar har punkt för punkt bemött rapporten som främst riktar sig mot henne. Bemötandet skickade hon i ett tidigt skede åt revisionsnämnden s ordförande Ulrika Forss (Sfp) men där stannade det. Därför valde hon att dela ut sitt flersidiga bemötande under torsdagens fullmäktigemöte.

Bråk mellan förvaltningsdirektör och kommundirektör

I det skriftliga bemötandet står att den interna kontrollen står under förvaltningsdirektör Markku Niskala och att den samme Niskala gång på gång getts i uppdrag att hjälpa till med förvaltningen på omsorgen men att denne vägrat.

I rapporten ingår också en varning som Båssar gav Niskala i januari. Enligt revisionsnämnden är det bara fullmäktige som får dela ut varningar. Båssar har kollat upp saken med ett juridiskt ombud som meddelat att det är förman, styrelse eller nämnd som har rätt till det. Det anses inte vara ändamålsenligt att gå via fullmäktige för att dela ut en varning.

Till saken hör att Markku Niskala var kommundirektör i Oravais fram tills kommunsammanslagningen med Vörå 2011.

- Man kan väl säga att samarbetet med Niskala har vacklat sedan samgången. Jag förstår inte varför vi inte kunnat sätta oss ner och prata om det här. Det känns som att de samlat på sig så mycket som möjligt för att sedan kunna tömma hela lasset på en och samma gång.

Enligt revisionsnämndens rapport ska Båssars beredning av ärenden till styrelsen ha varit bristfällig. Men Båssar har gjort en egen utredning och funnit att bara fem ärrenden återremitterades i kommunstyrelsen och inga i kommunfullmäktige. Åren innan har de varit ännu färre.

Ville fria men blev inte friad

Trots revisionsnämndens rapport som beskrivs som allvarlig ville nämnden i fråga bevilja ansvarsfrihet för ledande tjänstemän och förtroendemän. Men det blev det inget av.

Stefan Kulp, gruppordförande för Sfp i fullmäktige, lade fram förslaget om att bordlägga ansvarsfriheten och så blev det också.

De här undertecknade

De som undertecknade motionen om att tillsätta en arbetsgrupp var Katarina Heikius (Sfp), Kjell Heir (Sfp), Martin Markén (Sfp), Harry Backlund (Sfp), Gustav Backman (Sfp), Roy Björklund (Sfp), Kjell Engström (Sfp), Ulrika Forss (Sfp), Satu Houtsonen (Sfp), Elina Ihamäki (Sfp), Gunilla Jusslin (Sfp), Michael Kamis (Sfp), Ulf Kullas (Sfp), Leena Nikkari-Östman (Sfp), Kenneth Pärus (Sfp), Bror Staffas (Sfp), Jan-Erik Stenroos (Sfp), Stig Svens (Sfp), Carina Smeds (SDP), Hanna Kastus (Sfp, ersättare), Göran Westerlund (Sfp, ersättare) och Lis-Britt Ludén (SDP, ersättare)

De som inte undertecknade motionen om att tillsätta en arbetsgrupp var Ove Bergman (Sfp), Anna-Lena Blusi (Sfp), Rainer Bystedt (Sfp), Kurt Finne (Sfp), Åke Helsing (Sfp), Stefan Kulp (Sfp), Karita Ohlis (Sfp) och Victor Ohlis (Sfp).

Liveblogg från kvällens fullmäktige i Vörå:

Läs också: Vörås kommundirektör kritiseras

Den nordliga vinden får havsvattennivån i Bottniska viken att sjunka långt under det normala de kommande dygnen.

Just nu är havsvattennivåerna drygt 20 centimeter lägre än normalt, men under morgondagen börjar de sjunka ytterligare.

Enligt Meteorologiska institutets prognos kan nivåerna bli en meter under det normala i Kemi, minus 80 centimeter i Jakobstad och Vasa.

Som det ser ut nu kommer havsvattenståndet att vara som allra lägst på lördag eftermiddag, sedan börjar det stiga igen.

Ett enda finlandssvenskt mediebolag. Det är dit vi är på väg enligt Lars Rosenblad, tidigare chefredaktör på Vasabladet och Nya Åland.

Rosenblad, numera vd på kommunikationsbyrån Mantra, säger också att den hemburna dagstidningen är historia senast år 2025.

- Den affärsmodellen håller på och faller ihop, säger Rosenblad.

Går att göra vinst på webben

Men pappersprodukter i formen av veckotidningar och magasin kommer att leva lite längre menar Rosenblad. Det är ändå satsningen på det digitala som är framtiden för medierna i Svenskfinland.

- Jag är helt övertygad om att det går att göra vinst på webben. Jag tänker på till exempel Spotify där folk gladeligen betalar 10 euro i månaden för att lyssna på musik. Jag tror att man är beredd att betala något liknande för att ta del av lokala nyheter och nyheter på svenska i Finland.

Rosenblad laborerar med siffrorna 200 000 finlandssvenskar som betalar 10 euro i månaden.

- Det får man ganska mycket webbjournalistik för. Du behöver inga tryckerier och ingen distribution.

Skilda tidningar, gemensam webb

Vad gäller dagstidningen tror Rosenblad inte att till exempel en enda tidning i Österbotten är realistiskt. Nyhetsmarknaden och annonsmarknaden är för lokal för det.

Men vad gäller webben ska man oberoende om man prenumererar på Vasabladet eller Västra Nyland kunna gå in på en och samma sida och välja vilka nyheter man vill ha och från vilken del av Svenskfinland och betala enligt de önskemålen.

Ett enda mediebolag i Svenskfinland

Och när det gäller ägandet går vi mot ett enda stort privatägt bolag där endast Yles nyhetsproduktion håller sig utanför. Det som man enligt Rosenblad kunde samarbeta om mellan det privata bolaget och Yle är till exempel barnprogram och Radio X3M.

- Det är lite för sent att bara tala om samarbete mellan de existerande mediebolagen, säger Rosenblad.

Hur det ägandet skulle se ut i praktiken har Rosenblad ingen aning om. Men han hoppas att hela Svenskfinland är med och att det finns ett starkt österbottniskt inslag.

Oberoende av hur det framtida medielandskapet i Svenskfinland ser ut vill Rosenblad att de nya ledarna öppet medger att den hemburna papperstidningens tid är över.

Niklas Nyberg har valts till t.f. biträdande chefredaktör på Vasabladet.

Nyberg ska jobba som lokal chefredaktör för Vasabladet, samtidigt som en chefredaktör med huvudansvar för HSS Medias alla tidningar också kommer att tillsättas. Rekryteringsprocessen av den ansvariga chefredaktören pågår fortfarande.

Nyberg tillträder den 1 augusti. Han arbetar i dag som onlineproducent på HSS Media.

På posten som biträdande chefredaktör för Österbottens Tidning sitter Margareta Björklund och dito för Syd-Österbotten är Mats Ekman.

Ett enda finlandssvenskt mediebolag. Det är dit vi är på väg enligt Lars Rosenblad, tidigare chefredaktör på Vasabladet och Nya Åland.

Rosenblad, numera vd på kommunikationsbyrån Mantra, säger också att den hemburna dagstidningen är historia senast år 2025.

Går att göra vinst på webben

Men pappersprodukter i formen av veckotidningar och magasin kommer att leva lite längre menar Rosenblad. Det är ändå satsningen på det digitala som är framtiden för medierna i Svenskfinland.

- Jag är helt övertygad om att det går att göra vinst på webben. Jag tänker på till exempel Spotify där folk gladeligen betalar 10 euro i månaden för att lyssna på musik. Jag tror att man är beredd att betala något liknande för att ta del av lokala nyheter och nyheter på svenska i Finland.

Rosenblad laborerar med siffrorna 200 000 finlandssvenskar som betalar 10 euro i månaden.

- Det får man ganska mycket webbjournalistik för. Du behöver inga tryckerier och ingen distribution.

Skilda tidningar, gemensam webb

Vad gäller dagstidningen tror Rosenblad inte att till exempel en enda tidning i Österbotten är realistiskt. Nyhetsmarknaden och annonsmarknaden är för lokal för det.

Men vad gäller webben ska man oberoende om man prenumererar på Vasabladet eller Västra Nyland kunna gå in på en och samma sida och välja vilka nyheter man vill ha och från vilken del av Svenskfinland och betala enligt de önskemålen.

Ett enda mediebolag i Svenskfinland

Och när det gäller ägandet går vi mot ett enda stort privatägt bolag där endast Yles nyhetsproduktion håller sig utanför. Det som man enligt Rosenblad kunde samarbeta om mellan det privata bolaget och Yle är till exempel barnprogram och Radio X3M.

- Det är lite för sent att bara tala om samarbete mellan de existerande mediebolagen, säger Rosenblad.

Hur det ägandet skulle se ut i praktiken har Rosenblad ingen aning om. Men han hoppas att hela Svenskfinland är med och att det finns ett starkt österbottniskt inslag.

Oberoende av hur det framtida medielandskapet i Svenskfinland ser ut vill Rosenblad att de nya ledarna öppet medger att den hemburna papperstidningens tid är över.

Så här skriver humorgruppen KAJ sina låtar

Har du alltid undrat hur kreativa personer jobbar? Sitter de ensamma instängda i ett rum, har de världens längsta kravlista på perfekt omgivning? Vill de ha total tystnad, eller är det kaffe, kex och en datorskärm som gäller?

KAJ pjasar på TV Bild: Yle / Charlotta Munsterhjelm

Största delen av processen satt vi alla runt Axels eller Jakobs matbord. Vi drack kaffe och funderade. Det var ibland väldigt tyst, ibland väldigt flummigt, ibland ett kreativt flow. ”Är det här kul?” ”Vad rimmar med Yleskatten?” ”Skall Kurt ha en fru?” Frågor jag bara kunde spekulera i, och tyst satt jag och fnissade bakom kameran och försökte förhålla mig professionell.

Det fanns en tydlig indelning i arbetsprocessen, och varken rök eller kaos fanns att se. Mest satt vi runt en datorskärm som var ganska tom, och vi alla undrade vad det skulle bli av detta – främst killarna i KAJ, som ibland kastade förtvivlade blickar mot mig. Sedan var det mycket sång, och hur underbar den än låter så sjöng jag varje kväll på deras låt när jag kom hem. Jag började känna mig som en dålig musikal från 1980-talet. Jag drömde om processen att skriva en sång, och tänkte på den hela tiden. Jag kan bara föreställa mig hur killarna kände sig. ”Frustrerade” sa de, ”i alla fall med en kamera i ansiktet”. Men lite kaffe hjälpte alltid då det blev jobbigt.

KAJ pjasar på TV Bild: Yle / Charlotta Munsterhjelm

Charlotta Munsterhjelm

Dok: KAJ pjasar på TV
Premiär på Yle Arenan 13.6.2014
Kommer även att sändas i Yle Fem, preliminärt den 12 december

Humorgruppen KAJ – Kevin, Axel och Jakob – har sålt slut Wasa Teater 24 gånger, har över 100 000 visningar på YouTube, och har vunnit priser för sina sånger. Den här dokumentären ger en unik inblick i deras vardag, visar nervositeten före ett uppträdande, och hur processen att skriv skriva en ny sång går till.

Den ursprungliga ansökningstiden för rektorstjänsten vid Åbo Akademi går ut i dag 13 juni. Nu meddelar Åbo Akademi att man förlänger ansökningstiden.

- På grund av semestertider har vi förlängt ansökningstiden till och med den 1 augusti, säger kommunikationschefen Thurid Eriksson.

Den nya rektorn ska börja jobba den 1 januari 2015.

Rektorn vid Åbo Akademi anställs för en period på fyra år och leder verksamheten samt personalen.

Den nuvarande rektorn Jorma Mattinen valdes år 2006 och det finns inga begränsningar för hur många mandatperioder samma person kan inneha tjänsten.

Åbo Akademis webbplats