Stuveriarbetarna har gått i strejk i hela landet. Arbetstagarna gick ut i endagsstrejk i morse klockan sex.

Anledningen är en arbetskonflikt i hamnen i Torneå där en huvudförtroendeman har hotats av en representant för ett ryskt fartyg och landets 2000 stuveriarbetare stöder nu kollegerna i Torneå.
Stuveriarbetarna återgårtill arbetet i morgon bitti.

Problem i hamnarna

Läget i de österbottniska hamnarna varierar och därmed storleken på problemet när fartygen inte kan lossas eller lastas under ett dygn. Hamnen i Karleby är den livligaste i Österbotten.

Hamndirektör Torbjörn Witting Hamndirektör Torbjörn Witting säger att trafiken till hamnen ökar tack vara flera räls Bild: Yle/Anette Forsström-Fellman

- Det är oförståeligt att en sak som händer skilt för sig i en hamn i Finland, påverkar alla hamnar i Finland, säger hamndirektör Torbjörn Witting i Karleby. Det är nog inte på det här sättet som vi i den nuvarande ekonomiska situationen i Finland borde fungera på någon front, tillägger han.

Hamnen i Karleby räknar med ett rekordår och trafiken är livlig i hamnen. En strejk som stoppar verksamheten för ett dygn ställer därför till stora problem. Varje dygn kommer 400 tågvagnar till hamnen i Karleby, kan man inte lossa dem under ett dygn samlas 800 vagnar till följande dag.

Hamnen i Jakobstad drabbas uppenbarligen inte idag av den enkla anledningen att det inte finns något fartyg i hamn idag.

I Vasa kan färjan drabbas men i morse kunde representanter för Wasaline inte säga någonting exakt om läget under dagen.

- Allt arbete står stilla tills i morgon bitti, säger Patrik Björk som är ordförande för hamnarbetarna i Vasa.

Närpes stad köper företagshälsovård av Sydmedi. Sydmedi var den enda som lämnade in offert.

Närpes stad beslöt redan för ett år sedan att upphandla företagshälsovårdstjänsterna från en utomstående part från och med 1 januari 2015.

Närpes hälsovårdscentral, som i dag svarar för förertagshälsovården i Närpes, har arbetat med cirka 10 procents förlust. Företagare och småföretagare har ansett att de inte fått de tjänster de borde ha fått. En privat tjänsteproducent borde kunna vara mera effektiv, resonerar Närpes stad.

Sydmedi erbjuder företagshälsovård till ett 15 procent högre pris än hälsovårdscentralen. Kostnaderna kommer på årsnivå att öka med 12 000 euro för Närpes stad, kostnaderna ökar också för de företag som väljer att anlita Sydmedis tjänster.
På pluskontot i Närpes frigörs läkarresurser vid hälsovårdscentralen.

Stadens företagare och jordbrukare får själva avgöra om de väljer att göra avtal med Sydmedi.

Upphandlingskonsult Timo Kivistö har granskat anbudet. Hans åsikt var att det kan godkännas.

En kvadratkilometer per år, alltså 100 hektar, det är så mycket Kvarkens skärgård växer varje år på grund av landhöjningen. Tittar man bakåt tusentals år så har faktiskt största delen av Finland höjt sig ur havet. När landet om sådär ett par tusen år slutar höja sig så är det fråga om hela 700 meter som Finland har rest sig ur vattnet.

Bengt Tunis vid lantmäteriverket berättar att under den senaste istiden så pressade inlandsisen ner jordskorpan så mycket som 700 meter under sin ursprungliga nivå och när isen sedan smälte så började landet höja sig igen.

Landhöjningen störst i Kvarken

I början var landhöjningen snabbare men nu har den saktat ner och är i Vasa trakten 85 cm på 100 år. I praktiken betyder det att Kvarkens skärgård där landhöjningen är snabbast, växer med 1 km2, alltså 100 hektar, varje år.

Även om landhöjningen inte är lika stor södra delarna av landet så finns den även där och det rör sig om cirka 30 cm per sekel som landet höjer sig.

Orsaken till att landhöjningen är så stor i just Kvarken beror på att istäcket över Nordeuropa var som tjockast just där, cirka 3000 meter och det gjorde att landet pressades ner mer.

Byarna äger marken som stiger ur havet

Den totala landhöjningen beräknas i Kvarken till ca 700 m, varav 200 m återstår. Fortgår landhöjningen i samma takt som hittills så borde man kunna gå torrskodd över till Sverige om ungefär 2000 år. Men Bengt Tunis vid lantmäterverket tvivlar på att det blir så.

- Man talar nu om att polarisarna börjar smälta och kommer att göra det i allt snabbare takt och det kommer kanske att betyda att landhöjningen stannar av. Eventuellt tar landhöjningen och höjningen av vattennivån ut varandra, konstaterar Tunis.

Frågan om vem som äger marken som uppstår då landet höjs, har väckt diskussion.

- Man pratar om vattenrättsliga byar, säger Bengt Tunis. I de flesta fall så betyder det att det är byarna som ligger vid kusten som äger vattenområdena och följdaktligen också tillandningarna. Det är alltså byns skifteslag som äger den nya marken.

Man blir tvungen att köpa sin strand

I och med landhöjningen är det många som ställs inför frågan om hur man ska gå till väga om man har en sommarstuga och hela ens strand är mark som uppkommit genom landhöjning. Kan då vem som helst få köpa marken där och bygga en stuga rakt framför den redan existerande tomten?

- På vissa ställen har det faktiskt varit så, berättar Bengt Tunis. Byar där man har haft så mycket tillandningar att man har brutit ut helt nya tomter på marken och då kan det bli just så att någon bygger en ny sommarstuga mitt i vägen för ens havsutsikt.

Oftast går det trots allt till så att tomtägaren har rätt att lösa in den mark som tillkommit genom tillandning och som ligger framför ens egen tomt. Man köper alltså marken av skifteslaget.

Landhöjningen är både bra och dålig

Ur en lantmätares synvinkel är landhöjningen rätt besvärlig. Kartor från förr är inte längre exakta och man måste hela tiden uppdatera kartorna varteftersom ny mark tillkommer.

Det positiva med landhöjningen är såklart att man får mera mark och att det är mark som det växer bra på och som så småningom blir riktigt bra skogsmark.

- En annan positiv sak är att vi har fått ett världsnaturarv just tack vare landhöjningen, säger Bengt Tunis, men tillägger att annars är landhöjningen nog mest till besvär.

Det var år 2006 som Kvarken/Höga kusten-området fick världsarvsstatus och blev finlands sjunde världsarv. Kvarkens skärgård är Finlands enda naturarv på världsarvslistan och är tillsammans med Höga kusten i Sverige ett av 46 marina världsarv.

Att bygga en stockbastu på sex timmar i direktsändning kan låta som ett mastodontprojekt. Men det är precis vad som kommer att hända vid Strömsö nästa onsdag.

- Det är galet. Hur ska man få människor att följa med när man bygger en bastu i sex timmar? Ja, vi gör något omöjligt. Så tänkte vi, säger Elin Skagersten-Ström som är en av programledarna under sändningen.

Den andra programledaren heter Mårten Svartström.

- Jag antar att det var någon fiffikus som hittade på det och sedan har snöbollen rullat vidare, säger han.

Från bastukorv till bastuyoga

Under sändningen kommer kockarna Michael Björklund och Paul Svensson att tävla i bastukorvstillverkning. En bastuby med mobila bastur ska byggas. Vi kommer också att få ta del av reportage från olika bastur runt om i världen.

- Det blir en riktig bastufest. Det blir det mesta om bastur med historia och traditioner. Det blir bastuexperiment, musik kopplat till bastu och helt nya uppfinningar som bastuyoga, säger Skagersten-Ström.

- Vid sidan om kommer det dessutom att gå en del på finska för att locka finskspråkiga tittare, säger Svartström.

Närmare 200 personer involverade

Med en så lång direktsändning som det här är räcker det inte direkt med två programledare, ett par tekniker och en producent.

- Vi är närmare 200 personer, både personal och gäster inräknat, säger Skagersten-Ström.

Det är med andra ord fråga om en sändning som kräver en hel del förberedelser.

- Jim och gänget som ska bygga stockbastun har en minuttidtabell som de ska följa. På papper ser det bra ut i varje fall, säger Svartström.

Byggaren Jim Björni kommer att ha 13 personer till sin hjälp för att bygga bastun från ohyvlade stockar till färdig produkt så att det bara är att tända i spisen.

Vad ser ni mest fram emot?

- Jag ska få uppleva att bli badad av en gammaldags bastubaderska. Det blir jättespännande för oss som är här på plats att se hur det går, säger Skagersten-Ström.

- Jag ser framemot gemenskapen när det är så många engagerade och intresserade av en så enkel grej som bastu, säger Svartström.

Efterlyser bilder

Gänget bakom bastukvällen vid Strömsö vill inte bara visa hur det går till när de bastar utan de vill också se dina bastubilder. Här kan du ladda upp dina bastubilder.

- Sändningen kommer att vara interaktiv, publiken kan skriva in frågor och chatta under hela tiden, säger Svartström.

Sändningen startar klockan 18.30 och sänds i Yle Fem och streamas direkt till Yle Arenan.

Dessutom kommer en hel del av Radio Vegas program att sändas från Strömsö under onsdagen. Bland annat Radiohuset, Radiodoktorn och kvällsandakten.

Läs också:
Bastumaraton på Strömsö
Det omöjliga bastubygget fungerar på papper
Bastubad när det är som bäst

På tisdagen gjorde Mikko Ollikainen sin sista dag som vikarierande kommundirektör i Malax. Nu väntar pappaledighet och semester. Vad han ska göra i höst vill han ännu inte avslöja, men kvar i Österbotten verkar han bli.

Det bästa med att vara kommundirektör i Malax ur Ollikainens personliga synvinkel var att han fick se hur de kommunala besluten förverkligas i praktiken.

- Personalen i Malax har också varit det bästa med jobbet, säger Ollikainen.

Det sämsta med jobbet har enligt Ollikainen varit ovissheten med statliga reformer som har tappat styrfart.

- Då inte staten vet vart landet är på väg är det också svårt i kommunerna att vart man går, säger Ollikainen.

Malax på väg åt rätt håll

Ollikainen tycker att Malax utvecklas hela tiden, både inom kommunen och näringslivet. De ekonomiska realiteterna är i Malax, som i de flesta andra kommuner, väldigt besvärliga. Det här leder, enligt Ollikainen, till att den offentliga sektorn blir tvungen att skära ner en del.

- Jag tror att närservicen kommer att bli mer koncentrerad, säger Ollikainen.

Kommunutredningen

Malax är en del i den kommunala utredning som nu pågår och Ollikainen anser att om det inte blir kommunsammanslagningar måste samarbetet mellan kommunerna effektiveras. Ollikainen lägger stort hopp till den så kallade demokratigruppen inom kommunutredningen. Gruppen ska bland annat se på förhållandet mellan stad och landsbygd, språkliga rättigheter och närdemokratin.

- Den gruppen är direkt avgörande för utgången av kommunutredningen, säger Ollikainen.

Ollikainen nämnder Malax skärgård som en tillgång i en framtida storkommun.

- Dessutom har vi tomtmark och vi har ett lite annorlunda synsätt på hur man kan ordna servicen på ett mera individuellt sätt, säger Ollikainen.

I en storkommun kan det, enligt Ollikainen, vara lättare att få specialkunskap inom vissa områden.

- Då Malax nu har en tjänsteman som ska kunna allt mellan himmel och jord kan man i en storkommun ha specialkunnande i en större organisation, säger Ollikainen.

Ollikainen anser också att en större kommun har bättre möjlighet att mäta sig nationellt mot de andra regionerna.

Var ser du dig själv om fem år?
- Jag har ju blivit nominerad som kandidat i riksdagsvalet 2015, så om fem år hoppas jag att jag har gått in i min andra riksdagsperiod, säger Ollikainen.

De bygger oljebekämpningsbåtar till Kymmenedalen och brandbåtar till Holland. Båttillverkaren Kewatec i Karleby har orderboken full för mer än ett år framöver.

Den här veckan levererar de sin största båt hittills. Holly är 23 meter lång och åker i väg till Stockholm där hon ska ta passagerare i skärgården.

- Det här är den fjärde båten vi levererar åt samma köpare. Vi ser att våra kunder är väldigt imponerade av industrin och hela det nätverk som finns här, säger vd Jens Ahlskog på Kewatec.

Stora båtar går åt

Enligt Ahlskog har stora och dyra båtar bra åtgång just nu.

- De mindre nöjesbåtarna klanske inte drar så bra, vi har åtminstone inte sett något stort sug efter dem. Ibland är det lite lugnare, men då satsar man på att utveckla nya modeller, säger Ahlskog.

När försäljningen börjar dra igen är tillverkarna redo med nya modeller och Ahlskog tror på goda år för båtindustrin i Österbotten. De senaste två åren har Kewatec anställt ungefär 15 personer och sysselsätter nu 50 arbetstagare.

Samarbete mellan tillverkare

Ahlskog berömmer också det samarbete som finns bland regionens båttillverkare. Kewatec har nu ett tiotal anställda som de hyr från andra företag.

- Vi drar nytta av mindre företag som hyr ut arbetskraft. På det sättet kan vi jämna ut den bubbla vi har haft. Men utvecklingen ser ut att i alla fall fortsätta med en jämn ökning de kommande åren.

Skattesatserna i kommunerna stiger och varierar i allt högre grad från kommun till kommun, visar en utredning av Skattebetalarnas centralförbund. I år betalar en medelinkomsttagarfamilj i Kides nästan 5 000 euro mer i skatter än en familj med samma inkomster i Grankulla.

Kvinnan i exempelfamiljen tjänar 2 985 euro per månad, medan mannens lön är 3 601 euro. Med semesterpeng inkluderat ger det familjen en total årsinkomst på 82 331 euro.

I medeltal går 31,4 procent av inkomsterna - eller 25 811 euro - till skatter och avgifter. Kommunalskatten utgör den största enskilda skatteutgiften på 13 950 euro, inkomst- och Yle-skatten till staten uppgår till drygt 4 000 euro medan 1 000 euro går till kyrkoskatt. Resten av summan, drygt 6 600 euro, utgörs av pensions- samt arbetslöshets- och sjukförsäkringsavgifter.

Så varierar exempelfamiljens skatteutgifter i landet

Ju mörkare färg kommunen har, desto mer skatt och avgifter av skattenatur betalar exempelfamiljen. Klicka på kommunerna för mer information.

Höjda skatter i hälften av kommunerna

Kring hälften av kommunerna - eller 156 stycken - har höjt skattesatsen i år, visar utredningen. Inte en enda kommun har sänkt skattesatsen. Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen ligger på 6 procentenheter.

Kides i Norra Karelen har den högsta skattesatsen, 22,5 procent, medan Grankulla fortfarande uppbär minst skatt,16,5 procent. Den mest allmänna skattesatsen är 20,5 procent.

Skatteprocenterna har stigit så gott som oavbrutet allt sedan 1990-talet.

I år har över 70 procent av de tillfrågade kommunerna en skatteprocent på över 20 - år 2006 hade bara tre procent av kommunerna en så hög skattesats.

Nya tag behövs

Teemu Lehtinen, vd för Skattebetalarnas centralförbund, efterlyser nya tag i kommunerna - trenden är i längden ohållbar då befolkningens vårdbehov växer.

Lehtinen poängterar social- och hälsovårdsreformens betydelse och behovet för kommunerna att kunna ordna sina tjänster mer kostnadseffektivt. Över hälften av skatteintäkterna går till att betala för social- och hälsovården.

Enligt Lehtinen är kommunerna nu i mycket olika ekonomisk ställning - skillnaderna är stora och problemet kan inte åtgärdas med höjd skattesats.

- Det är bra att minnas avigsidan av trenden, där både staten och kommunerna höjer skatterna. Det är allt bort från den privata konsumtionen, säger Lehtinen till Yle Uutiset.

Löntagarfamiljerna i Kajanaland, Södra Österbotten och Norra Karelen betalar mest skatter, enligt utredningen, medan familjerna i Egentliga Finland, Satakunta och Nyland har den lättaste skattebördan.

Läs utredningen på finska här.

Raseborgare betalar mest skatt i Nyland
Vemobor betalar mest inkomstskatt i landskapet

Byn Nederpurmo i Pedersöre har valts till årets by 2014 i Österbotten. Byn har lyckats skapa ett brett spektrum av evenemang som lockar många deltagare, står det i prismotiveringen.

Det är Aktion Österbotten som utser Nederpurmo till årets by i Österbotten. Hela byn med dess föreningar och organisationer engagerar sig i byns utvecklingsarbete. I Nederpurmo tillvaratar man gamla traditioner, men skapar även nya typer av evenemang, står det i prismotiveringen.

Byborna i Nederpurmo har utvecklat ett samarbete med kommunen Pedersöre, och utvecklat ytterligare samarbete över by- och språkgränsen.

Aktion Österbotten och Österbottens förbund delar ut utmärkelsen på lördag 14.6 klockan 19 under en fest vid Ålidens hembygdsmuseum i Nederpurmo.

Social- och hälsovårdsnämnden i Vasa godkände i går avtalet om samjouren för kommunerna i Vasanejden. I avtalet står att Vasa centralsjukhus från och med hösten kommer att sköta även om kvällsjouren.

Thomas Öhman Thomas Öhman, ordförande för social-och hälsovårdsnämnden. Bild: YLE/Juho Karlsson

- Hittills har vi haft den här kvällsjouren hos oss själva. Från och med 1.10 om man blir akut sjuk på kvällstid, nattetid eller helg, så ska man söka sig till samjouren på centralsjukhuset, säger Thomas Öhman, ordförande för social- och hälsovårdsnämnden.

När det gäller dagsjouren, ska man enligt Öhman alltid först ringa sin egen hälsostation och fråga råd. På det här viset vill man minska på köerna under dagen.

- Nu bygger vi i Vasa på det viset att vi kommer att ha en viss kapacitet för dagsjoursverksamheten, för att vi ska kunna beta av den kö som annars kunde bildas under dagen och som i så fall skulle söka sig till kvällsjouren på centralsjukhuset.

- Regeln blir alltså den att dagtid hör man sig för hos sin egen hälsostation och kvällstid går man till centralsjukhuset.

Sparar tid och pengar

I och med ändringarna vill staden spara tid och byråkrati samt även pengar.

- För kvällsjouren har vi tidigare köpt läkarservice från privata bolag och det är en avgift som vi inte längre kommer att ha. Den här motsvarande summan hoppas vi ska hållas inom samma ramar när vi sedan betalar till centralsjukhuset för de tjänster vi kommer att få för kvällar och helger.

Öhman erkänner att kostnaderna kan trots allt öka och då mäste man se på situationen på nytt.

- Det är klart att när vi kommer till verkligheten, då vi har kört det ett år, då ser vi. Det här avtalet är i kraft först ett år och sedan kan man säga upp det efter ett år om man så önskar.

Karleby hamn går miste om intäkter från exporten av 400 järnvägsvagnar på grund av hamnstrejken. Det är stora pengar och därtill drabbas ägarna till flera fartyg som skulle lastas i hamnen.

400 järnvägsvagnar med järnpellets från Ryssland blev stående i Karleby när stuvarna utlyste sin oväntade strejk. Bortfallet går inte ens att kompensera, säger hamndirektör Torbjörn Witting. Hamnen kör för fullt och lika packat är det på
järnvägsrälsen från Ryssland.

- Det finns inte en ledig dag resten av året varken på spåret eller i hamnen vilket innebär att bortfallet inte kan kompenseras, säger Witting. Det harmar eftersom hamnen väntas slå nytt rekord i år. Nu blir rekordet inte fullt så stort. I hamnen stod idag lyftkranarna stilla och tre fartyg väntade på lastning.

Hur mycket det innebär i reda pengar har man inte räknat ut ännu, men det drabbar inte bara hamnen utan även rederierna då fartygen ligger en extra dag i hamnen. Witting betecknar fackförbundet AKT:s strejk som häpnadsväckande.

Det var sent igår kväll han fick ett kortfattat mail om att strejk utryter klockan 6 på morronen. Orsaken förstår han inte alls.

- Genom åren har vi haft fartygsblockader även i Karleby hamn, men det har gällt ett enskilt fartyg, annars har verksamheten kunnat fortgå. Att alla hamnar och hela landets export stoppas som i det här fallet för en enda fartygsblockad i Torneå har han ingen förståelse för.

I Karleby strejkar 200 stuvare. Varken huvudförtroendemannen eller vice var i hamnen i dag.

Aktiebolaget bakom yrkeshögskolan Novia valde ny styrelse och Kjell Stundström axlar rollen som ordförande. Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi hade bolagsstämma på måndagen.

Kjell Sundström blev tidigare i våras vald till strategidirektör för Stockmann efter flera år som skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Han ersätter nu Roger Broo som styrelseordförande.

Till övriga styrelsemedlemmar omvaldes Håkan Fagerström (Utbildningsstiftelsen Sydväst), Rune Westergård (arbetslivsrepresentant), Malin Brännback (Åbo Akademi) och Cathrine Stenberg (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur).

Styrelsen fick också tre nya medlemmar. De är Ulla Achrén (Åbo Akademi), Gun Granlund (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur) och Johan Aura (Utbildningsstiftelsen Sydväst).

Roger Broo (Åbo Akademi), Alice Lillas (Svenska Österbottens förbund för utbildningen och kultur) och Henrik Lindholm (Utbildningsstiftelsen Sydväst) avgår som styrelsemedlemmar eftersom de passerat bolagsordningens åldersgräns på 68 år.

En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår införande av internetröstning vid rådgivande kommunala folkomröstningar. Internetröstning förbättrar medborgarnas möjligheter att rösta, säger arbetsgruppen i ny rapport.

Den arbetsgrupp som utreder införande av möjlighet till internetröstning presenterade sin mellanrapport i dag. Ministergruppen för förvaltning och regional utveckling beslöt att arbetsgruppens förslag att utveckla ett system för internetröstning ska fortsätta.

I Korsholm vill de finskspråkigas kommunorganisation, MSK, ordna en folkomröstning om kommunindelningen.

Enligt arbetsgruppen är tröskeln för att införa internetröstning lägre i kommunala folkomröstningar än vid allmänna val. Internetröstning kan främja medborgarnas möjligheter att använda sin rösträtt och rätt till inflytande.

Folkomröstningarna är till sin karaktär rådgivande - följderna av eventuella fel vid omröstningen skulle inte vara lika allvarliga som vid allmänna val.

Läs också: MSK vill ordna folkomröstning i Korsholm
Läs också: Folkomröstning delar åsikter i Korsholm

Natten till söndag fick polisen i Vasa larm om att en man skjutit skott mot en inglasad balkong. Incidenten inträffade på Tegelbruksgatan i Vasa.

Händelsen fick sin början då en 35-årig man under ett besök i lägenheten plötsligt började uppträda hotfullt. Mannen ombads avlägsna sig från lägenheten.

Den 35-årige mannen stod nedanför lägenhetens balkong och pratade i telefon med de som fortfarande var kvar i lägenheten. En stund senare hade mannen avfyrat skott mot den inglasade balkongen.

Polisen grep mannen strax efter skottlossningen. Händelsen undersöks som vållande av fara, grovt hemfridsbrott, skjutvapenbrott och olaga hot. Mannen som varit anhållen har släppts fri.

När HSS Medias vd Mikael Österholm avgick ville han öppna för en modell där vd:n och chefredaktören är en och samma person. Men bolaget kommer att satsa på samma ledningsmodell som tidigare med vissa modifikationer.

Det blir alltså skilda personer på vd-posten och den ledande chefredaktörsposten. Med en liten modifikation.

- Chefredaktören kommer att vara direkt underställd vd:n. Tidigare har chefredaktören varit underställd styrelsen men det är inte en tillräckligt effektiv modell i dagens läge, säger HSS Medias styrelseordförande Håkan Anttila.

Mikael Österholm avgick som vd för ungefär en vecka sedan. Före det meddelade Vasabladets chefredaktör Camilla Berggren att hon avgår.

En 38-årig man från Vasa dömdes till sex månaders villkorligt fängelse för utpressning. Mannen hade utpressat sin mamma i fyra års tid, det skriver tidningen Pohjalainen.

Den 38-åriga mannen från Vasa har under fyra års tid hotat sin mamma med våld och vandaliserat hennes egendom.

Den dömde har vid två tillfällen orsakat skador på mammans bil. Skadornas kostad uppgick till några hundra euro.

Mamman har betalat mellan 100 och 200 euro per månad till mannen, som dömdes till ett halvt års villkorligt straff för utpressning.

Tidningen Pohjalainen rapporterade om domen.

När folk frågar hur många språk Camilla Fellman talar brukar hon svara att hon kan fyra språk bra och fyra andra lite sämre, för språk är nånting hon brinner för, och hon jobbar också som språklärare.

Camilla är gift och skild två gånger, och det har hon aldrig gjort någon hemlighet av. När hon undervisade invandrare i svenska och finska så berättade hon alltid det här genast när hon presenterade sig.

- Jag ville att de skulle få höra det av mig, så att de inte skulle behöva tissla och tassla, säger Camilla, som numera jobbar som lärare i finska i årskurs 7-9 i Nykarleby.

Kämpade med finskan

Camilla Fellman växte upp i Larsmo, och säger att hon under skoltiden kämpade med finskan, som så många andra ungdomar i trakten.

När det gällde yrkesvalet hade Camilla i ett tidigt skede bestämt sig för att hon skulle bli lärare, så hon sökte till klasslärarutbildningen i Vasa genast efter studentexamen - men till sin stora besvikelse blev hon inte antagen…

Camilla hade inga alternativa planer, men hennes pappa ordnade snabbt så att hon kunde gå ett år på en folkhögskola i Haapavesi där allting gick på finska.
- Mitt mål var att lära mig finska och få finska vänner, men nog var det jobbigt i början trots att jag hade mina gymnasiekunskaper, berättar Camilla.

Följande år valde Camilla att inte ens söka till klasslärarutbildningen, för hon hade tagit så illa vid sig när hon inte kom in på första försöket. I stället började hon studera ryska vid Åbo Akademi, eftersom hon alltid hade älskat det ryska språket. Hon studerade också finska som biämne.

Förälskad

I ryskastudierna ingick en obligatorisk vistelse i ett ryskspråkigt land - vilket i slutet av åttiotalet betydde Sovjetunionen - och Camilla kom att vistas ett år i Kiev, i det som numera är Ukraina.

Efter bara några veckor i Kiev blev Camilla hejdlöst förälskad.

- Men inte i någon sovjetmedborgare, utan i en man från Nicaragua som hade bott där i fem år, han var vacker och spelade gitarr…

Redan följande sommar gifte de sig i ett sovjetiskt äktenskapspalats, och sen flyttade de till Åbo där Camilla skulle slutföra sina studier.

- Vi fick en son år 1990 och vi var jättelyckliga! Det var en härlig tid, berättar Camilla.

Sen blev hon klar med studierna och fick jobb på Finlands Röda Kors, och paret fick ännu en son år 1992 - och ganska snart efter det blev det skilsmässa.

Vad hände?

- Det var en kort passion, och sen var det bara över, säger Camilla, och tillägger att hon och ex-maken fortfarande är goda vänner, och har varit det ända sedan skilsmässan. Barnen har alltid fått mycket kärlek av sin pappa, som fortfarande bor kvar i Finland.

- Om man kan tala om en "lycklig skilsmässa", så var det här nog en sådan, säger Camilla.

Tillbaka till Jakobstad via Seinäjoki

Camilla Fellman bodde kvar en tid i Åbo, sen fick hon jobb i Seinäjoki och flyttade dit med barnen. Trots att hon trivdes med jobbet, där hon fick användning för sin ryska, kände hon sig inte riktigt hemma på en helt finskspråkig ort, och efter några år flyttade hon till Jakobstad – fastän hon aldrig hade tänkt sig att hon skulle återvända till hemtrakterna.

- Men det var ok, säger hon. Jag har inte ångrat mig!

Så småningom träffade Camilla en Jakobstadsbo som hon gifte sig med, och år 2000 fick de en dotter.

Språklärare

I samband med mammaledigheten bestämde sig Camilla för att än en gång söka till lärarutbildningen i Vasa, den här gången för att bli språklärare - och nu blev hon antagen.

När Camilla hörde sig för om orsakerna till att hon inte hade blivit antagen sexton år tidigare så fick hon veta att det var för att hon hade ”fel kön” - man ville hellre ta in manliga studerande…

Camilla Fellman blev alltså lärare till slut, och sen år 2002 har hon jobbat som språklärare på flera olika ställen i Nykarleby. I flera års tid var hon lärare i svenska och finska för invandrare vid Kristliga folkhögskolan i Nykarleby.

-Det var väldigt givande, och man fick träffa intressanta mänskor från många olika länder. I undervisningen fick jag användning för alla de språk jag kan - och när det inte räckte fick jag använda kroppen eller rita och visa för att försöka göra mig förstådd.

När man hör Camilla Fellman berätta om språkundervisning, så är det uppenbart att hon brinner för sitt yrke.

"Särbo"

Camilla Fellmans andra äktenskap slutade i skilsmässa, så hur lever hon nu?

- Jag är förlovad med en härlig man, som jag faktiskt träffade via internet. Han var nyskild, och råkade bo bara några hundra meter från där var jag bor i Jakobstad, berättar Camilla.

- Men vi bor inte tillsammans, utan vi ska vara ”särbo” tills de yngsta barnen har flyttat hemifrån - för det är inte alltid helt okomplicerat med nyfamiljer.

Det vet Camilla av egen erfarenhet.

- Dessutom trivs jag riktigt bra i mitt eget sällskap, tillägger Camilla Fellman.

I Samtal om livet berättar Camilla Fellman om sig själv och sina livsval, och vi får också veta vilka språk hon talar...

Programmet sänds den 12.6 kl 13.03, med en andra sändning lördagen den 14.6 kl. 20.03

(programmet sändes första gången i början av januari 2013)

Redaktör: Ann-Sophie Sandström

TILLÄGGSMATERIAL:
I programmet (som alltså spelades in i december 2012) berättar Camilla Fellman om ett projekt som hon hade varit med och planerat på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby, innan hon fick tjänsten som finsklärare i årskurs 7-9.
Det gällde en ny utbildningslinje som skulle ordnas, en volontärlinje med intensivstudier i spanska samt en längre vistelse som frivilligarbetare i Nicaragua.

Den som är intresserad av vad två av de personer som gick på den linjen hade att berätta i ett "Samtal om livet" hösten 2013 ska klicka här!

Efter att Röda Korset i fjol lade ner åtta blodtjänstbyråer befarade man att många blodgivare skulle svika. Men så har det inte gått. Bara i Karleby finns 238 personer som har gett blod mer än 100 gånger.

Jouko Salmijärvi har gett blod 203 gånger. Han har dessutom donerat benmärg och i och med det räddat livet på sin bror. Nu är han frivillig när mobila blodtjänsten kommer till stan.

- Vi räknade med att om 25 procent av blodgivarna blir kvar då vi stänger byråerna så räcker det. Men i många städer fortsatte 30-40 procent, säger kommunikationsdirektör Willy Toiviainen på Röda Korset.

Enligt honom har det också kommit många nya blodgivare. Röda korset stängde blodtjänstbyråerna i bland annat Vasa och Karleby i fjol. Nu har man ökat från en till två blodgivardagar i månaden eftersom det kom så mycket folk.

- Finlandssvenskarna är särskilt flitiga att ge blod, säger sjuksköterskorna från Seinäjoki som åker runt med den mobila blodtjänsten.

Bingo att få komma tillbaka

"Välkommen tillbaka som blodgivare". Så stod det i brevet som Bo-Erik Isakas fick för någon vecka sedan. Han hade fallit för åldersgränsen på 65 år. Men nu får friska personer ge blod tills de är 70.

- Det här var ju bingo för mig, att få komma tillbaka. Det lilla man kan hjälpa med känns bra, säger Isakas.

Han har gett blod 85 gånger. Enligt Willy Toiviainen på Röda Korset har många frågat efter möjligheten att ge blod också efter 65. Efter utvärderingar såg man inte längre något hinder för friska 70-åringar att ge blod.

800 blodgivare varje dag

I dag finns 10 fasta blodtjänstbyråer kvar i landet. Bland annat i Helsingfors, Esbo och Åbo. Mobila blodtjänsten ordnar varje år 1400 blodgivningar runtom i landet. I sommar blir det till exempel blodgivning i Sibbo, Ingå, Borgå, Ekenäs, Jakobstad och Närpes. Det behövs kring 800 blodgivare per dag under sommaren.

Frågorna är många men svaren är få i dagsläget när det gäller kommunutredningen som pågår i Österbotten. Arbetet i arbetsgrupper har startat och i går besökte kommunutredarna Jan-Erik Enestam och Ossi Repo Sydösterbotten.

- Jag vill ha Närpes självständigt och jag vill fortsätta K5-samarbetet inom hälsovården. Jag vill vara så lite beroende av Vasa och Åbo som möjligt, sade Boris Sjögård i Närpes.

- Vad är det för nytta med en kommunsammanslagning om man ska ha ett stort vårddistrikt och 60 procent av kommunernas budget och verksamhet går dit. Är det någon idé att sammanslå kommuner för den verksamhet som lämnar, säger Gun Forsman.

Målet med den utredning som Jan-Erik Enestam och Ossi Repo är satta att göra ska klargöra förutsättningarna för och konsekvenserna av en eventuell ny storkommun i Österbotten, eller alternativt två. Just nu finns det fler frågor än svar.

- Det som i allmänhet intresserar folk och också oroar folk är dels närservicen. Kan vi riskera att få längre till dagvård, skolor, sjuk- och åldringsvård? Hur blir det med närdemokratin? Nu finns det cirka 370 fullmäktigeledamöter och enligt nuvarande lag skulle det bli 59 i en storkommun. Hur ska närdemokratin i en sådan situation fungera? Därför har vi tillsatt en arbetsgrupp för det här, demokrati och framtidsarbetsgruppen, som är viktigt, även om också de andra arbetsgrupperna är viktiga, säger Jan-Erik Enestam.

Arbetsgrupper finns också för bland annat utbildningsfrågor, tekniska sektorn, ekonomi och personalfrågor.

I arbetsgrupperna utnyttjas den lokala kunskapen och det är också deras rapporter som blir underlag för utredarnas slutsatser.

Jan-Erik Enestam och Ossi Repo besökte också Kristinestad i går. I dag, torsdag, står Vörå i tur och på måndag Vasa och Storkyro.

Kommundirektör Christina Båssar i Vörå kritiseras i en hemlig utredning som revisionsnämnden låtit göra.

Rapporten har varit sekretessbelagd men ska presenteras för kommunfullmäktige ikväll. Misstankarna gäller brister i förvaltningen och den interna kontrollen.

I Vasabladet uppger SFP:s gruppordförande Stefan Kulp att en majoritet av SFP-gruppen vill utreda misstankarna grundligare. Kommunstyrelsens ordförande Rainer Bystedt betecknar i sin tur rapporten som onödig.

I en kommentar till YLE nyheter Österbotten säger Båssar att den externa revisorn Anders Lidmans rapport visar att det inte finns några olagligheter eller oegentligheter i förvaltningen. Men enligt Båssar har man försökt samlat småsaker på hög för att visa att hon inte åtnjuter förtroende. Ikväll väntas också en majoritet i SFP-gruppen lämna in en motion vars syfte är att få till stånd en förändring i kommunens ledning.

- Jag tycker det hade varit mera konstruktivt att ta en öppen och ärlig diskussion, säger Båssar.

Båssar är också besviken över att revisionsnämndens ordförande gömt undan hennes bemötande och håller det för sig själv. På frågan vad Vöråborna ska tro om om hela konflikten svarar Båssar att kommunivånarna är så kloka att de kan dra sina egna slutsatser.

Enligt Båssar började hon få kritiska kommentarer och anmärkningar efter kommunsammanslagningen och en stor del av konflikten har troligen att göra med att två kommundirektörer blev kvar i ledningen för den nya kommunen - hon själv som kommundirektör och Oravais tidigare kommundirektör Markku Niskala som blev förvaltningsdirektör.

Hemlighetsmakeriet i Vörå och var det brustit i förtroende ska alltså behandlas av kommunfullmäktige ikväll. Enligt obekräftade uppgifter står 3/4 av fullmäktigeledamöterna bakom ett misstroende gentemot Båssar.

Stefan Kulp som är SFP-gruppens ordförande vill inte innan fullmäktigemötet kommentera misstroendet mot kommundirektören. Också revisionsnämndens ordförande Ulrika Forss är förtegen och säger att hon inte kan kommentera ärendet eftersom bilagan är hemligstämplad. Det är revisionsnämnden som tagit initiativet till att föra rapporten till fullmäktige.

- Det klarnar vad det gäller ikväll. Vi har valt att ta upp vissa aspekter, mera kan jag inte säga i dethär skedet, säger Forss.

Yle nyheter Österbotten kommer att liveblogga från kvällens fullmäktigemöte i Vörå. Mötet börjar klockan 18.00.

Skarven väcker känslor. Fiskerinäringen vill bli av med den och ornitologerna vill bevara den. I grova drag.

Nu har den hittat till Juckasgrynnan, en liten holme i stadsfjärden i Vasa. Det är ovanligt att skarven söker sig så pass nära bebyggelse.

- Nära villor har de varit tidigare. Men att de kommer så här nära stan är ovanligt, säger Hans-Göran Lax, specialforskare på Södra Österbottens NTM-central.

Finlands miljöcentral ska räkna skarvarna under sommaren men just nu uppskattar man att det finns mellan 50 och 70 par på den lilla holmen.

Skarven har ökat kraftigt

Skarven har ökat ordentligt de senaste tio åren. År 2004 fanns det cirka 3000 häckande par i hela Finland, förra sommaren var de uppe i 18 500.

I Kvarken finns de allra flesta av de cirka 1500 paren i Oravais-Monåfjärden. Där har de ökat med åren och det är sannolikt att de kommer att öka också i stadsfjärden i Vasa.

- På de ställen där kolonierna fått vara ifred återvänder de i allmänhet. Så är det i Oravais och på andra ställen, säger Lax.

Ofta domstolsfråga

Hans-Göran Lax behandlar ansökningar om skyddsjakt på skarv. Det är inte ovanligt att skyddsjakt på skarv blir en domstolsfråga.

Tidigare i år slog till exempel högsta förvaltningsdomstolen fast att det var fel av NTM-centralen att bevilja jakt på 150 skarvar i Oravais-Monåfjärden. Det är allt annat än enkelt att få lov att jaga skarv.

- Fågeldirektivet kräver att man ska kunna visa på stor skada. Nästan alla förstår att fisket drabbas på ett eller annat sätt om det finns stora mängder skarv i en relativt liten fjärd. Men är det stor skada? Det blir en tolkningsfråga, säger Lax.

Men läget är inte hopplöst. I Österbotten försöker en arbetsgrupp bestående av lokala yrkesfiskare, fågelföreningar och tjänstemän på NTM-centralen komma överens om hur stora skarvkolonier som är rimliga. En rapport ska ges ut under det här året.