Jakobstads budgetramar för år 2015 visar just nu ett underskott på 1.9 miljoner euro. Stadsstyrelsen ger nu nämnderna i uppdrag att föreslå hur man ska kunna få ner kostnaderna.

Social- och hälsovårdsnämnden föreslås få en noll-budget och personalutgifterna ska skäras ner med 1.5 procent.

- Budgeten måste ju vara realistisk samtidigt som vi måste hålla kvar kärnan i våra tjänster. Vi måste hitta nya sätt att jobba på, säger stadsdirektör Mikael jakobsson.

Jakobstads hamn och energiverk ska bolagiseras och staden kommer att ställa krav på avkastningen, men bolagiseringen gör att staden inte kan räkna med vinsten på samma sätt som förr.

Det nuvarande daghemmet och förskolan i Öja i Karleby har problem med inomhusluften men problemen är inte så akuta att en flytt måste ske omedelbart. Förra sommaren installerades en förbättrad ventilation och tomten dränerades.

Staden Karleby kommer i varje fall inte att satsa några stora summor på en renovering av den nuvarande daghemsfastigheten.

- En flytt kommer, det är mycket sannolikt. Tidtabellen däremot klarnar i samband med planeringsprocessen, säger Kaj Kytölaakso som är chef på servicen för småbarnsfostran i Karleby.

Annika Pekkarinen säger att personalen tillsagts att de ska vara kvar i ett år i nuvarande lokal Ansvarsperson Annika Pekkarinen vid Öja daghem Bild: Yle/Kjell Vikman

Flytten sker under hösten - eller jullovet

Daghemmet flyttar eventuellt in till byacentret i Öja. Enligt Kaj Kytölaakso är det inga stora förändringar som behöver göras i byacentret för att göra lokalen lämplig för daghem och förskola. Det handlar om WC stolar och lavoarer och liknande.

Föräldern Benny Tjäru är oroad att byacentrets lokaler kan vara för små Föräldern Benny Tjäru i Öja Bild: Yle/Kjell Vikman

Han räknar dessutom med att lokalen ska räcka till i byacentret där staden redan hyr gymnastiksal och matsal av byaföreningen.

- Ifall det visar sig att det krävs större satsningar och mer budgetmedel kommer flytten att senareläggas, säger Kaj Kytölaakso

Föräldrarna har många frågetecken

Vårdnadshavarna har inte informerats om planerna ännu, det kommer att ske först efter semestrarna när utredningarna visar hur snabbt en flytt kan ske.

- Som jag ser det kan det bli utrymmesbrist i byacentret och frågan är om lokalen är ändamålsenlig säger föräldern Benny Tjäru.

Personalen på daghemmet känner inte heller desto närmare till planerna.

- Det som sagts åt oss är att vi åtminstone skall vara ett år på nuvarande ställe, vi har inte fått några tidtabeller, säger ansvarspersonen Annika Pekkarinen vid daghemmet i Öja.

Byggbolaget Lemminkäinen lägger ner sitt kontor i Karleby.

Som ett resultat av samarbetsförhandlingar minskar Lemminkäinen sin personal med totalt 265 personer i Finland.

Då byggbolaget lägger ner i Karleby innebär det samtidigt att det som en gång var Byggnads-Forsström inte längre existerar. Lemminkäinen köpte upp Forsström och tog över deras kontor för några år sedan.

Kristinestad stad köper en industrifastighet i Dagsmark för Korsholmsföretaget Riitan Herkku. Företaget vill börja tillverka saft i Kristinestad. Det beslöt fullmäktige i Kristinestad på måndagkväll.

Staden köper industrifastigheten för Riitan Herkkus dotterbolag Dagsfood Oy, som först hyr, sedan köper fastigheten av staden.

Hjärtkiurgin vid Vasa centralsjukhus ska bevaras, det slog ledamöterna i sjukvårdsdistriktets fullmäktige fast vid sitt möte på måndagen. Men utmaningarna är många. Dels gäller det att vaska fram ett köpavtal så att hjärtoperationerna kan fortsätta efter sommarpausen och dels gäller det att hitta en lösning som fungerar på längre sikt.

Michael Luther (Sfp) i Korsholm, är en av de fullmäktigeledamöter som varit med och arbetat för att hjärtkirurgin vid Vasa centralsjukhus ska få en fortsättning. Han tror att det ska gå tämligen smärtfritt att skriva ett nytt avtal med de hyreskirurger från Kuopio som hittills har utfört hjärtoperationerna i Vasa.

- Kirurgerna från Satucon har själva har meddelat att de gärna fortsätter på gamla villkor. Då är verksamheten tryggad på kort sikt, efter sommarpausen då nuvarande köpavtal löper ut efter sista juni, säger Michael Luther.

Men Luther är mer bekymrad över verksamhetens framtid på lång sikt. Han befarar att de besluten sist och slutligen kanske fattas av någon annan än regionens egna politiker.

- Visst, vi vill hålla hjärtkirurgin kvar i Vasa och vi vill utveckla den, men en hel del av de här besluten ligger på en rikspolitisk nivå och det här gör att vi får leva med en viss osäkerhet, säger Luther.

Luther avser inte minst den stora statliga vårdreformen, eller SOTE-reformen, enligt vilken Vasa sjukvårdsdistrikt framöver kommer att lyda under miljonområdet i Åbo.

- Allt hänger på hur sjukvårdsstrukturerna kommer att se ut framöver här hos oss, om det vet vi just nu alltför lite, säger Luther.

Kostymen för dyr

Även bland ledamöterna i sjukvårdsdistriktets styrelse bekymrar läget där alltför många beslut fattas utan insikt i vad som komma skall framöver. Styrelseordförande Hans Frantz (Sfp) misstänker att det blir storleken på börsen som avgör många frågor.

- Styrelsens uppdrag är att jobba enligt fullmäktiges vilja och nu vill fullmäktige att vi ska jobba för att bevara hjärtkirurgin både på kort och lång sikt, då ska vi göra det, säger Frantz. Men tittar man på vårt bokslut ser man stora kostnadsökningar som blir ohållbara i längden.

Bokslutet för år 2013 godkändes på måndagens möte av fullmäktige och i många sifferspalter lyste det rött.

- Det finns två saker som bekymrar. Det ena är den vård som vi köper från universitetssjukhusen som ständigt blir dyrare och vi tycks inte kunna rå på den kostnadsökningen. Det andra är det har visat sig, då vi analyserar våra egna kostnader, att vår egen kostym är för dyr, säger Frantz.

Enligt Hans Frantz är fler sparkrav inom sjukvårdsdistriktet därför mycket sannolikt på kommande och det redan i höst då något i den dyra kostymen måste skäras bort.

Ursprungligen var det ett sparkrav från kommunerna i sjukvårdsdistriktet som startade nedläggningsdebatten kring hjärtkirurgin hösten 2013, och man kan kanske anta att de gamla argumenten väcks till liv då de nya ekonomiska frågetecken landar på fullmäktiges bord någon gång före jul.

En fråga som flitigt debatterats är nämligen om det skulle bli billigare att skicka de österbottniska hjärtpatienterna för operation till ett annat sjukhus än att ha kvar hjärtkirurgin i egen regi.

Läs också: Fullmäktige vill bevara hjärtkirurgin

Sandra Eriksson blev trea på 3000 meter hinder i ett internationellt lopp i nordtyska Rehlingen på goda tiden 9.51,84. Förutom att tiden var inhemskt årsbästa innebar den också att Eriksson klarade kvalgränsen för sommarens EM-tävlingar i Zürich.

IK Falkenlöparen Sandra Eriksson klarade EM-gränsen galant eftersom en tid under 9.55,00 hade räckt. Loppet var den 25-åriga Erikssons första 3000 meters hinderlopp i år.
Tävlingen vanns av tyskan Antje Möldner-Schmidt på tiden 9.38,30, som är endast åtta hundradelar snabbare än finska rekordtiden som innehas av just Eriksson. Möldner-Schmidt vann brons i EM i Helsingfors för två år sedan.

EM ordnas på Letzigrundstadion i Zürich den 12–17 augusti 2014.

Det verkar som om den försvunna Jakobstadsbon Ola Björk rör sig på cykel.

Enligt polisen har Björk setts i Alahärmä i fredags. Han hade cyklat till en stuga för att be om vatten. Björk försvann från sitt hem i Jakobstad i torsdags eller fredags och han kan ha cyklat rätt långt sedan dess, tror polisen.

Inga uppgifter om två andra försvunna

Ytterligare två Österbottningar är försvunna sedan slutet av förra veckan. En äldre man försvann under en båttur utanför Vasa. En kvinna med minnessjukdom försvann från Taklax i Korsnäs i lördags.

Det behöver finnas klara regler för vem som kan besluta om rivning eller försäljning av någon fastighet. Det anser stadsstyrelsen i Karleby som skickar stadens fastighetsstrategi till ny beredning.

Förslaget är att Karleby ska göra sig av med ungefär 150 byggnader. Där ingår bland annat skolbyggander, rådgivningar och byagårdar.

- Det står inte tillräckligt tydligt att det är politikerna i nämnden som ska ta det slutliga beslutet om rivning eller försäljning, säger stadsstyrelsens ordförande Veikko Laitila (C).

Enligt förslaget till ny fastighetsstrategi skulle staden bland annat göra sig av med skolfastigheterna på Kyrkbacken, i Rödsö och i Vittsar.

Redan tidigare är det klart att antalet rådgivningar ska skäras ner från sju till två. Frågan tas upp igen på stadsstyrelsens möte den 23 juni.

Läs också:
Karleby gör sig av med skolor och rådgivningar

Arkitektur, dans och hantverk är bara tre exempel av alla de konstformer som barn får pröva på vid lägret Konst i Kasernen i Vasa. Lägret ordnas för sjätte gången och lockar i år rekordantal barn.

Ungefär 140 barn i åldrarna 7-13 år samlas vid Kasernområdet i Vasa för att spendera dagarna med olika konstformer. Taikons läger pågår i två veckor och samlar barn från de båda inhemska språkgrupperna.

- Lägret går ut på att alla barn får pröva på olika konstformer. Det är ett brett utbud vi har, säger Mia Wiik som är ledande lärare inom grundläggande konstundervisning vid Vasa stad.

Dagens program: tvätta bort tandkräm

Ronja Nyholm och Li Kastrén deltar i lägret för första gången. På grund av åldersgränsen har de inte fått vara med tidigare.

- Dans och hantverk har varit bäst, säger de båda flickorna.

Vad ska ni göra idag då?

- Tvätta bort tandkräm, säger Nyholm.

Varför det?

- Vi målade med det på dukar igår, säger Kastrén.

Fanny Ladvelin är ingen nybörjare då det kommer till konst. Det här är tredje gången som hon deltar.

- Jag kommer tillbaka för jag tycker att det är jättekul att vara här. Det är också jätteroligt att få testa på allt möjligt.

Ladvelin tycker att dans och keramik har varit bäst hittills. Idag ska hon få pröva på arkitektur.

Har koll på alla barn

Arkitektur är årets stora nyhet på Taikons läger i Vasa.

- Vi har Sari Huttunen här som gästande lärare i arkitektur. Vi får ta del av byggande, konstruerande och planerande av hus. Det är intressant, säger Mia Wiik.

Själv drar Mia Wiik undervisningen i dans. Med närmare 140 barn på lägret gäller det att ha koll.

- Det fungerar fint. Vi har sommarjobbare och flera ledare. Barnen har sommarlov och får göra det de tycker om så de är glada och nöjda.

För de vårdnadshavare som inte har semester än och har sina barn i förmiddagsgruppen på konstlägret finns en lösning.

- Vi har ett gott samarbete med Vasa stad och har eftermiddagsverksamhet för de yngre barnen som behöver det, säger Wiik.

Vasa Elnät höjer priset för elöverföring. Från och med augusti stiger priset ungefär sex procent.

För ett hus med direkt elvärme innebär det att räkningen blir ungefär fem euro högre per månad. För en typisk höghuslägenhet stiger priset med cirka en euro per månad.

Vasa Elnät motiverar prishöjningen med att överförsingstarifferna för stam- och regionnät har höjts. Man hänvisar också till en ökning av den allmänna kostnadsnivån.

- Prishöjningen möjliggör en förbättring av elnätets funktions- och vädersäkerhet också i framtiden, säger vd Juha Rintamäki på Vasa Elnät ab i ett pressmeddelande.

Vasa Elektriska har i flera omgångar sänkt elpriset för sina kunder. Senast i maj meddelade bolaget om en sänkning på 7,5 procent. Vasa Elnät Ab ansvarar för elnätsverksamheten och är dotterbolag till Vasa Elektriska.

Läs också:
Lägre elräkning för Vasabor

De svåra tiderna för Vasa fortsätter. Nästa år ska staden spara 2,5 procent eller ungefär fem miljoner euro. Tanken är att inga speciella sektorer ska drabbas extra hårt utan man ska spara över hela linjen.

- Vi måste fortsätta med en noggrann ekonomipolitik men det ser bättre ut än för ett år sedan. Man måste se på det ur ett längre perspektiv, det blir svårare men inte för att sparsumman är större utan för att vi har sparat kraftigt i flera år. Därför blir det tuffare ju längre tid som går, säger stadsdirektör Tomas Häyry.

Enligt Häyry finns det inte vissa speciella sektorer som ska spara utan man kommer att spara över hela linjen. Vasa kommer också att fortsätta att rekrytera sparsamt och ha få nyanställningar.

Ska inte synas i vardagen

Vasa har en positiv befolkningsutveckling och speciellt andelen barn och unga ökar för varje år. Men det här sätter också tryck på servicen.

- Vi har några dåliga år bakom oss och nästa år blir tufft och det betyder att det börjar synas i serviceutbudet att vi inte kan upprätthålla den nivå som vi har haft. Målsättningen är att det ska synas så lite som möjligt i människors vardag, säger ekonomidirektör Jan Finne

Det har varit tuffa tider för Vasa i flera år men de inbesparingar som man gjort under 2014 ser ut att ge resultat.

- Vi hade ett sparkrav på sex miljoner euro och det uppnåddes. Vi är riktigt bra på väg och det utan att behöva tumma på servicen, säger Häyry

Eftersökningar av försvunna personer kräver tålamod och hopp. Spaningsledare Bo Norrgård från Frivilliga räddningstjänsten är erfaren spanare och deltar ofta i eftersökningar.

När en person anmäls försvunnen kontaktar myndigheterna Frivilliga räddningstjänsten, och då börjar spaningsledare Bo Norrgårds arbete. Norrgård kontaktar den lokala polisen och frågar vad som behövs och hur spaningarna ska gå till.

- Vi ställer upp varje gång myndigheterna de kallar på oss. Innan sökningen börjar är den försvunna personens hälsotillstånd, skick och hurudant var vädret vid försvinnandet viktigt att reda ut, säger Norrgård.

”Vi förstår inte”

Bo Norrgård har deltagit i spaningarna efter 78-åriga Elli Eklund som försvann i Taklax i Korsnäs på lördag. Hittills har spaningarna varit resultatlösa.

- Vi förstår inte riktigt att vi inte har hittat henne ännu. Vi har sökt väldans bra och med mycket folk men det är resultatlöst hittills. Olyckligt nog.

Myndigheterna bestämmer hur länge efterspaningarna ska pågå. Och det gäller att ha hoppet med sig hela tiden, säger Norrgård. Att använda sig av olika spaningsmetoder och låta olika människor spana inom samma område inger ett fortlöpande hopp, säger Norrgård.

Jag säger absolut nej till försämrade arbetsvillkor. Det säger förskoleläraren Gunilla Hiltunen i Jakobstad. Hon är bara en av stadens 100-tals anställda som skulle få sämre arbetsvillkor om om staden driver igenom förändringarna.

Just nu utreder staden om Gunilla och hennes kolleger kan tvingas byta avtal från UKTA till AKTA. Det kan bli upp till sju timmar med barnen per dag istället för dagens fyra timmar, och så tappar vi i sommarledighet, säger Hiltunen.

- Förskolelärarna går emot förändringen och det blir en facklig fråga.

På staden har en arbetsgrupp räknar ut att ett avtalsbyte gör att förskolelärarnas arbetstid ökar med 50 procent. Staden behöver inte heller anställda skilda resurser för morgon- och eftermiddagsvården. I pengar handlar det om en besparing på cirka 500 000 euro per år.

En lika stor inbesparing blir det om anställda som arbetar enligt formell periodarbetstid övergår till allmän arbetstid. Vinsten kommer genom att varje anställd skulle arbeta upp till 2,5 timme mer per vecka.

Inom allmän arbetstid kan också flexibel arbetstid tillämpas. Förändringen berör 400 anställda och deras sammanlagda arbetstid skulle öka med 1000 timmar per vecka.

Också inom jourfunktionerna finns sparobjekt. Genom att optimera jouren inom tekniska sektorn, Jakobstads vatten och Malmska fastigheter har en arbetsgrupp räknat ut att det finns 100 000 euro att spara.

Mer sparåtgärder behövs

Men bara genom att förändra arbetsvillkoren för de anställda får man inte ihop till de summor stadsdirektör Mikael Jakobsson talar om. Det behövs inbesparingar mellan 4 och 7 miljoner i driften för att få en hållbar ekonomi, säger Jakobsson.

Och det jobbas det på just nu. Arbetsgruppen med det något ovanliga namnet "identifiering av omedelbara kostnadsreduceringsmöjligheter" fick i uppdrag att jobba vidare. Som vägkost gav stadsstyrelsen att gruppen ska se på sparmöjligheter som hittills inte framkommit i strategiprocessen.

- Vi måste stävja kostnadsökningen och där är social- och hälsovården i fokus som i så många andra kommuner, säger Jakobsson.

Spararbetsgruppen ska ge sin rapport till stadsstyrelsen den 15 augusti. Vid sitt möte i måndags beslöt stadsstyrelsen att staden ska sälja alla sin aktier i UPM-Kymmene och Metso.

Bara Kymmeneaktierna torde ge cirka 300 000 till stadens kassa. Enligt Jakobsson är det statens nedskärningar av statsandelarna som tvingar fram sparåtgärderna.

Vasa och Karleby vill utveckla samarbetet mellan städerna. I dag (tisdag) har städernas satt sig ner och diskuterat bland annat konkurrenskraft och logistiken i regionen.

Stadsstyrelsens ordförande i Vasa, Seppo Rapo (saml) bjöd in sin kollega Veikko Laitila (C) och en rad tjänstemän från Karleby.

Enligt Rapo och Laitila kunde städerna samarbeta tätare på flera olika områden. Båda städer finns vid kusten och har samma sorts näringsliv. Exporten är viktig för båda och det borde också leda till nya samarbetsformer.

Dagens ekonomiska situation förutsätter också mer samarbete, anser styrelseordförandena.

En årligen återkommande fråga i Jakobstad är om det skall bli en eller två grupper av barn som startar i språkbadsdagis för att sedan fortsätta i språkbadsskola.

Gränsen har satts vid 25 barn per grupp, det betyder att det måste finnas 50 intresserade barn för att starta två grupper.

Den här situationen leder varje vår till att föräldrarna söker fler språkbadsintresserade barn ifall antalet inte räcker till två grupper.

Släpp språkbadet fritt

Språkbadet i Jakobstad att diskuteras på ett allmänt seminarium till hösten och då kommer alla intresserade att få säga sitt om språkbadets framtid och omfattning i Jakobstad i framtiden.

- Jag tror att det skulle vara vettigt att släppa språkbadet fritt eftersom vi nu har en situation där vi har en 35-40 intresserade och sedan får man en slutspurt på slutet och föräldrarna försöker värva medlemmar och sedan kommer man just över 50 barn och får två grupper. Jag tror att ett normalt intresse ligger kring 40 barn, säger bildningsdirektör Jan Levander i Jakobstad.

En svensk skola måste stängas

Utvidgas språkbadet och det varje år skapas två grupper får det naturligtvis följder för de övriga skolorna och skolnätet

- Ja, vi har då på svenska sidan helt enkelt en skola för mycket. Det betyder att det bara finns plats för en svensk skola i de västra stadsdelarna och den skolan borde då vara tillräckligt stor, konstaterar Jan Levander.

En entusiastisk fotbollstränare i Karleby planerar att bygga en bollhall i Karleby.

Karlebyföretagaren Håkan Nymans planer är bara i början men staden har reserverat en tomt på 2500 kavdratmeter bredvid Kyrkbackens idrottsplan.

Hallen är tänkt för juniorer men också för andra grupper som behöver halltider. Hallen är närmare 50 meter lång och 45 meter bred. Senast i augusti bör skissritningarna till hallen vara klara.

Vägkorsningen Vasavägen och Strandvägen i Närpes, eller Ivars korsning, ska få en rondell.

Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten och Närpes stad har startat ett projekt för att förbättra trafikarrangemangen i korsningen. Samtidigt ordnas lättrafikförbindelser i korsningsområdet. Målet är att förbättra trafiksäkerheten och korsningens funktion.

Destia börjar arbetet efter midsommar och rondelle ska stå klar i oktober. Kostnaderna blir cirka 350 000 euro. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och av Närpes stad.

Endast sex av de nio avfallstransportörerna i Vasaregionens avfallsnämnds område lämnade in de rapporter, som nämnden begärde in för årets första kvartal.

De rapporter som kom in visar också att det förekommer ett visst fusk och att avfallslagen som trädde i kraft 2012 inte efterföljs. Då handlar det främst om att sopkärlen töms för sällan eller att tömningen av avfallskärlen på andra sätt strider mot avtalsbestämmelserna.

En av avsikterna med att begära in rapporter av avfallstransportörerna är också att reda ut om det finns fastigheter som inte har något avtal. För att kunna ge den sanna bilden av det, krävs ännu att de tre, som inte hade kompletta rapporter, lämnar in dem.

Det som frågas bland annat efter är mängden avfall per fastighet och avfallstyp och hur ofta sopkärlen töms.

Missbruket har inte minskat men nog klienterna. Tolvis Center i Malax har för tillfället endast en klient och kan tvingas lägga ner verksamheten till hösten.

Verksamhetsledare Leif Olin har olika teorier om varför klienterna minskat. År 2011 hade man som mest åtta klienter samtidigt. Nu är man nere i en enda som man tvingats skicka till Sverige. För att kunna driva verksamhet på Tolvis Center i Malax behövs minst fyra klienter.

- Är det öppenvården i kommunerna som intensifierats eller är det substitutionsvård som tagit över? Vi har inte fått någon riktigt klarhet i vad det är som har hänt på fältet, säger Olin.

Marknadsföringen har lämnat efter

Det kan också röra sig om att Tolvis Center inte lyckats marknadsföra sig tillräckligt bra. Man har försökt synas så gott det går. Olin spekulerar om det kan vara frågan om en ny generation narkomaner som inte har någon kontakt med de äldre som lyckats bli kvitt sitt beroende.

Verksamhetsledare Leif Olin Leif Olin, verksamhetsledare på Tolvis Center i Malax. Bild: Yle/Markku Hautala

Det är klientens hemkommun som betalar för vården på Tolvis. Kan det röra sig om att vården är för dyr?

- Det kan vara en anledning. Men var situationen bättre för kommunerna för tre år sedan? frågar sig Olin.

Han lägger ändå inte skulden på kommunerna. Han anser att den avgörande skillnaden jämfört med tidigare är att varken anhöriga eller missbrukarna själva längre kontaktar Tolvis för att höra sig för om vårdmöjligheter.

- Förr ringde två-tre per vecka. Men om det ringer en i månaden är ju situationen en helt annan.

Många ålänningar

Tolvis Center tar emot klienter från hela Svenskfinland. Olin uppskattar att av de kring 100 klienter man haft sedan 2002 har cirka en femtedel varit från Åland.

En delorsak till att antalet ålänningar varit så högt är att kunskaperna i finska inte är lika bra som på övriga håll. En missbrukare från till exempel Nyland kanske kan tänka sig att söka vård på finskspråkigt håll.

Men vart har de åländska klienterna försvunnit? Ingenstans, menar Hannah Lundberg, verksamhetsledare på Alkohol- och drogmottagningen i Mariehamn.

- Det varierar från år till år hur många klienter som är aktuella för placering. Vi har inte valt bort Tolvis. Vi har varit nöjda med deras vård, säger Lundberg.

Missbruket i Södra Österbotten ökar

Pasi Gröndahl är en av fyra missbrukarkoordinatorer inom K5-området. Han säger att missbruket i Södra Österbotten ökar hela tiden.

Han vill se en strängare lagstiftning: efter att missbruket nått en viss nivå skulle man tvinga personen att söka vård. Han anser också att vårdrelationerna borde vara längre.

- Minst ett år. Efter det kan man klara sig rätt bra, säger Gröndahl.

Gröndahl tror att kommunernas dåliga ekonomi kan ha en inverkan på vården men han har inte fått några direktiv om att han inte får föreslå Tolvis som ett alternativ för missbrukarna.

Bättre marknadsföring

På Vasa stad säger Håkan Söderman, ledande socialterapeut på A-kliniken, att man inte slutat rekommendera Tolvis för klienter. Man har inte heller fått några direktiv uppifrån om att sluta hänvisa folk till Tolvis på grund av ekonomiska orsaker.

- Absolut inte. Det är vårdbehovet som styr, säger Söderman.

Chefen för psykosocial service på Vasa stad, Marja Mustonen, säger ändå att det varit oklart om Tolvis faktiskt haft verksamhet eller inte den senaste tiden. Marknadsföringen kunde bli bättre enligt Mustonen.

Verksamheten i Malax avslutas

Personalen på Tolvis Center, tre stycken utöver Leif Olin, har varit permitterade sedan oktober förra året. Tolvis planerar hålla öppet från midsommar genom hela juli för personer som behöver en lindrigare form av vård.

Kan det att ni inte har några klienter helt enkelt bero på att vårdbehovet har minskat?

- Vi skickade ut en förfrågan till närmare 100 ställen i Finland. Av de som svarade sa alla att missbruket inte har minskat, säger Olin.

Ser det lika dystert ut med antalet klienter i september lägger Tolvis ner rehabiliteringsverksamheten i Malax. Man fortsätter ändå förmedla vård via behandlingshemmet i Sverige.

Folkomröstningen om kommunindelningen i Korsholm delar folket, både bland beslutsfattare som kommuninvånare. De finskspråkigas kommunorganisation i Korsholm, MSK, vill ordna en folkomröstning och har fått medhåll från många Sfp:are.

Fullmäktigeledamoten Samuel Broman (Sfp) vill ändå inte att folkomröstningen ska ordnas före utredningsmännen blivit klara med sitt arbete.

- Personligen tror jag mig veta vad svaret blir, men jag vet inte. Därför tycker jag att det är bra att det ordnas en folkomröstning. I den motion som lämnades in så var det tidpunkten som jag inte kunde omfatta.

Nio fullmäktigeledamöter skrev under motionen, men Broman var alltså inte en av dem. Många andra fattade samma beslut. Andra viceordförande i fullmäktige, Marcus Beijar, skrev däremot inte under motionen eftersom han ställer sig skeptisk till folkomröstningar.

- På det stora hela är jag ingen vän av folkomröstningar av diverse orsaker. Jag tycker det inte finns någon större orsak att ordna folkomröstningar i kommunerna, hellre då på ett större nationellt plan i andra frågor.

"Folket ska få säga sitt"

Frågan delar alltså åsikter i fullmäktige, men även invånarna i Korsholm är tudelade. Många tycker att det är onödigt att ordna en folkomröstning och att de antagligen inte kommer att rösta ifall det ordnas. Det finns ändå de som anser att folket ska få säga sitt, bland andra Klas Holm från Petsmo.

- Det är nog bra att gemene man får vara med också. Beslutsfattarna är ju invalda, men inte just för den här frågans skull utan de är invalda för andra saker också. Kreti och pleti ska vara med, säger Holm.

Det här är också en av orsakerna varför MSK vill ordna en folkomröstning.

- Jo, vi tycker att det är rätt sätt att gå, så att man får veta vad folket egentligen tänker, säger Erkki Mäntyharju, fullmäktigeledamot för MSK.

Mäntyharju är en av de nio som skrev under motionen. Enligt Samuel Broman finns det ändå nackdelar med att ordna folkomröstningar.

- Med folkomröstningar är det svårt att ställa frågan på det sättet att folket faktiskt förstår och inbegriper vad det är man röstar om, men i det här fallet är det lättare än normalt.

Trots att Sfp:s åsikter går isär i frågan, tror Beijar inte att det här orsakar några större problem inom fullmäktigegruppen.

- Det tror jag inte. I och med att vi har landets största fullmäktigegrupp finns det alltid olika åsikter och olika viljor. Man kan inte per automatik dra åt samma håll, då det finns så många gruppmedlemmar. Det förvånar inte och jag tror inte det skapar några splittringar.