Kan kasköbanan privatiseras? Den tanken umgås man med i Kaskö för att garantera att banan ska kunna grundförbättras. Förhoppningarna om att få statliga pengar för förbättringen verkar vara långt borta nu när trafikverket har gått ut med uppgifter om att underhållet eventuellt upphör efter utgången av 2015.

Det betyder också att Kaskö har möjlighet att få EU-stöd för olika hamnprojekt.

Trafikverket slutar med underhållet

Den här veckan har tidningarna rapporterat om att Trafikverket slutar underhålla bland annat järnvägsavsnittet mellan Kaskö och Seinäjoki av ekonomiska orsaker. Men att dra bort underhållet precis när man ändå satsar pengar på att sätta bangården i skick verkar inte riktigt stämma, tycker Patrik Hellman, projektchef för hamnen.

- Det är ju förvånande eftersom man ska börja underhåll av bangården här i Kaskö. Det känns konstigt att man å ena sidan underhåller och å andra sidan säger att det inte behövs, säger Hellman.

Grundförbättring nödvändig

Kaskö stad och Kaskö hamn har gjort många insatser för att lyfta fram betydelsen av kasköbanan genom åren. Bland annat har uppvaktningar och lobbningar gjorts i förhoppning om att få pengar för grundförbättring av banan. En grundförbättring skulle vara nödvändig för att inte bara bibehålla trafiken på banavsnittet på nuvarande nivå, utan också öka förutsättningarna för en livligare trafik.

- I nuläget transporteras 300 000 ton varor på den här banan. Det är inte en liten mängd det heller. Om man tänker att den skulle vara på landsvägen skulle landsvägarna bli i ännu sämre skick. Och där finns inga pengar heller, säger Onnela.

Att underhålla banan mellan Kaskö och Seinäjoki kostar mellan en och en halv till två miljoner euro per år. Kostnaderna för att grundförbättra banan rör sig mellan 100 och 124 miljoner euro. När trafikminister Merja Kyllönen besökte Kaskö 2012 gavs inga löften om pengar för grundförbättringar, men kasköborna fick ändå signaler om att underhållet ska fortsätta.

- Vi fick uppfattningen att banan ska hållas i skick i tio år för att under den tiden hinna utreda hur man ska gå till väga. Därför är det lite förvånande att man nu säger att det endast gäler till nästa års slut, säger Hellman.

Privat finansiering

Det har också förts diskussioner kring möjligheterna att banan kunde finansieras privat.

- Det har inte utretts vilka alternativa metoder man skulle kunna titta på för att rusta upp den här banan. Borde man hitta andra finansieringsmöjligheter eller ägarstrukturer kring banan för att få den att fungera, säger Hellman.

- När vi har haft möte med kommunerna längs banan har det varit diskussioner om de skulle ha möjlighet att sätta pengar i projektet och det är en sådan sak som måste undersökas den närmaste tiden, säger Onnela.

Utställningen på Tobaksmagasinet är utformad som ett kontorslandskap där varje slutarbete presenteras vid ett skrivbord. Åtta studerande har haft inriktningen grafisk design och sex studerande har inriktningen rumslig gestaltning.

Den grafiska designen handlar långt om webbdesign, rumslig gestaltning igen om inredning till exempel av en lägenhet, sommarstuga eller av en husvagn.

- Det här har ändrats under senare årskurser, säger ansvariga läraren Elina Rebers. Nästan hälften av de nuvarande studerande på linjen grafisk design är numera män, däremot överväger kvinnor på inredningsplaneringen fortfarande.

Från Novias sida framhålls vikten av att slutarbetena görs med en koppling till företag, till riktiga uppgifter som studerande sedan kommer att möta i arbetslivet. Slutarbetena som visas på utställningen kan vara nya webbsidor åt företag eller inredningsuppdrag åt en kund.

-Det är väldigt viktigt att göra de här projekten och arbetena tillsammans med företag och därför är jag nöjd, säger Anders Aromäki, lärare i rumslig gestaltning.

Två rumsgestaltare Fanny och Emily Lithen presenterar sina slutarbeten Bild: Yle/Kjell Vikman

Grafisk planering
Aurén Nathalie | Projekt Mini-Maid - vägen till en ny visuell profil
Back Elin | Rooftop Studios - En spelstudio tar form
Broända Annika | Katarina Maria - ett företag får färg
Karlsson Linda | Project Cherry Brawl - ett smarttelefonspels grafiska element
Lassila Natalie | Kundtidning - en bra marknadsföringskanal?
Lithen Kristian | Massivt - från webb till papper
Nyman Elin | KE Construction - en användbar webbsida
Söderlund Janica | localfood - en ny närmatsportal
Rumsgestaltning
Kattil Jessica | Med fokus på användaren - en inredningsplanering för projektet "Inno-kompetens"
Lithén Emily | Just add some paint
Lithén Fanny | Life on The Road
Lund Emmi | Glashuset (do not throw stones)
Sundqvist Isabella | Solblänk saltstänk och helhetstänk
Åbonde Patricia | KLINIKEN

Rita Backman och Gustav Skuthälla pratade vård, service och språk i Fredagsklubben.

Här kan du lyssna.

Folkhälsan i Korsholm ger ut en eftisbok, Buskul, som beskriver skolbarnens vardag på eftermiddagarna. Boken innehåller citat och händelser som utspelat sig på eftis under de senaste åren, tips på lekar, tips på pyssel, tips på intressanta böcker och lite recept.

Morris är bra, eftis är bra. Jag förstår bara inte varför skolan finns däremellan!

Jag behöver ingen cykelhjälm, för mitt huvud är inte gjort av äggskal.

Boken är en del av Folkhälsans hälsofrämjande verksamhet.

- Det handlar inte bara om att äta morötter och broccoli, utan eftisboken handlar om socialsamvaro, anti mobbning och hur man kan vara delaktig i verksamheten, säger West.

Många sjuåringar har långa dagar. En del kommer till morris innan skolan börjar och stannar på eftis tills det stänger.

- Om barnen får vara delaktiga i verksamheten trivs de bra. Vi jobbar för att eftis ska vara för barnen, säger Monica Rådman, ansvarig eftisledare i Kuni-Vassor och Kvevlax.

Jaros Hendrik Helmke har valts till månadens spelare i fotbollsligan i april. Mittfältaren har gjort tre mål den här säsongen.

Hendrik Helmke har haft en lysande start på säsongen och har med sina tre mål varit en bidragande orsak till att Jaro ligger trea i ligan.

I månadens lag finns även tre spelare från Vasalaget VPS. Målvakten Henri Sillanpää samt backarna Keithy Simpson och Ville Koskimaa. Från IFK Mariehamn har Albin Granlund och Petteri Forsell tagit plats i månadens lag.

Antti Muurinen som tränar MyPa har valts till månadens tränare.

Helmke huhtikuun Kuukauden pelaaja | Helmke Månadens spelare i april | http://t.co/sW2PIIBFdY | #veikkausliiga | pic.twitter.com/NlcZDxWtZu

— FF Jaro (@FFJaro) May 2, 2014

Månadens lag, april:

Henri Sillanpää (VPS)
Keithy Simpson (VPS)
Ville Koskimaa (VPS)
Albin Granlund (IFKM)
Tommi Vesala (MyPa)
Hendrik Helmke (Jaro)
Denis Abdulahi (MyPa)
Petteri Forssell (IFKM)
Drilon Shala (FC Lahti)
Roni Porokara (Honka)
Ariel Ngueukam (FC Lahti)

April månad var ovanligt torr och varm i Österbotten. Det regnade inte ens tio millimiter, uppger meteorologiska institutet.

Vattenståndet i sjöar, åar och älvar är något lägre än normalt för årstiden. Förutom att det har regnat ovanligt lite kom vårflödena tidigare än normalt. Vårtopparna för vattenstånden var också sällsynt små på många håll.

Medeltemperaturen var i april mellan en och 1,5 grader varmare än normalt. Medeltemperaturen låg kring två till tre plusgrader.

Sannfinländarna i Jakobstad använde bilder med kopplingar till nazismen för att illustrera sina styrelsemedlemmar. Fullmäktigeledamot Sari Karlström la in bilderna på avdelningens webbsida.

Partiets Jaakko Tamminen illustreras på webbplatsen med en amerikansk anti-nazistisk affisch av en nazistisk officer i uniformsmössa. Officeren bär en monokel och i speglingen i monokelglaset ser man en man som blivit hängd. Originalet till affischen är gjord 1943 av Karl Koehler och Victor Ancona. I originalet bär officeren en hakkorskokard i uniformsmössan men Sari Karlström har i stället fotoshoppat in ett dödsskalleemblem.

- Jag visste att om det märket blir kvar så är det en klar sak att man igen drar fram något om sannfinländarna, säger Sari Karlström.

Saddam och neandertalare

Bilderna på webbplatsen illlustrerar den första styrelsen i lokalföreningen men styrelsen har stöpts om efter att Jaakko Tamminen flyttade bort.

En kvinnlig styrelsemedlem som inte längre ingår i styrelsen illustreras med en nazistisk affisch av en ung flicka som ursprungligen användes av Bund deutscher Mädel. En glatt leende, ljushårig flicka med flätor håller en penninginsamlingsbössa i handen. På insamlingsbössan syns delar av ett hakkors.

Ingen av de här två bilderna har ändå någon text som direkt kopplar bilderna till nazismen men av stilen framgår klart vad som åsyftas. Bund deutscher Mädel, BDM var nazisternas ungdomsorganisation för flickor och ingick i Hitler-Jugend från 1931. De två andra bilderna föreställer en satirisk bild av Saddam Hussein och en neanderthalare, den sistnämnda illustrerar Sari Karlström

"Inga nazister på bilderna"

Varför väljer då Sannfinländarna i Jakobstad att använda bilder med koppling till nazismen för att beskriva sina styrelsemedlemmar?

-Enligt min uppfattning finns det inga nazister på bilderna, bara Saddam Hussein, en neanderthalare, en tecknad bild av en flicka med långt hår och en man med uniformsmössa, säger Sari Karlström.

-Man skäller på oss och klandrar oss och vi blir stämplade, oavsett vad vi gör blir vi beskyllda för nazism och rasism, det här är nu den berömda satiren, självironin tillägger Sari Karlström om bilderna på webbplatsen.

De något ovanliga bilderna på styrelsen har funnits på webben i ett och halvt år utan att någon reagerat offentligt på saken. Bilderna fanns på den lokala föreningens hemsida under rubriken "Huumori"ännu på förmiddagen men efter att Radio Vega Österbotten ringde upp Sari Karlström försvann humorn helt och hållet från hemsidan och bilderna och texterna med den.

-Jag förstår inte varför Sannfinländarna gör en sån här sak till att börja med, logiken öppnar sig inte för mig, säger professor Göran Djupsund.

Enligt Djupsund kan det handla om någon sorts tredubbelironi.

- Ironin är lite väl mångbottnad för gemene man om man vill visa att partiet varken kan beskyllas för rasism eller nazism. Det säger däremot kanske nåt om deras interna världsbild, säger Djupsund.

På söndag är det städtalko i Vasa. Eva Reinikainen är en av eldsjälarna och hon hoppas också få se en del förtroendevalda bland de städande.

Det är elfte gången städtalkot ordnas. Det är fritt fram för stadens invånare att hämta redskap från Vasa torg eller från torget i Lillkyro.

Allmänna vägar, torg och grönområden över hela Vasa ska rengöras. Allt som allt brukar det bli kring två ton skräp. Mestadels papper, kapsyler och tobaksfimpar. Men också en del metallskrot.

Vad är det konstigaste ni har hittat?

- En pistol. Dykare fiskade upp den ur Hovrättsbassängen, säger Reinikainen, som är informationssekreterare på Tekniska sektorn.

Det är just i Hovrättsparken och på torget som det mesta skräpet finns. Det är folks inställning som felar, för skräpkorgar finns det helt tillräckligt av enligt Reinikainen.

På talkots jubileum förra året deltog över hundra personer det kalla och regniga vädret till trots. Reinikainen ser gärna att också stadens förtroendevalda drar på sig handskarna.

- Vi har skickat inbjudan till de som sitter i fullmäktige. De kan komma och visa exempel på hur vi ska bete oss.

Karleby snyggas upp på lördag

I Karleby är det städdags på lördagen. Initiativet kommer från Kristdemokraterna som utmanar både andra partier och vanliga invånare att komma med och städa. Städtalkot startar klockan nio på torget.

En brand uppstod i ett egnahemshus på Kristinestadsvägen i Närpes på fredag eftermiddag.

Branden uppstod vid ingången till huset. Branden kunde snabbt släckas men hela huset fick rökskador.

Ingen människa skadades i branden. Polisen utreder brandorsaken.

En man i 30-årsåldern misstänks ha drunknat i Oravais på fredag kväll.

Mannen är från orten och enligt polisen befaras han ha drunknat vid 21-tiden på fredag. Mannen var ute med motorbåt och hamnade av någon orsak i vattnet och han ska genast ha sjunkit.

Man började söka mannen genast efter olyckan men utan resultat. Dykningarna fortsatte långt in på natten och fortsätter ännu på lördag.

Mannen hade ingen flytväst på sig.

En rad cyklar har stulits i Vasa den senaste tiden. Vasabladet skriver att 29 Jopo-cyklar har stulits sedan årsskiftet.

Bara i april rapporterades 22 stölder. Det verkar som om tjuvarna har specialiserat sig på cyklar av märket Jopo. Cyklarna säljs snabbt vidare via nätet.

Tog cykel från 11-åring

Kriminalkommissarie Mats Sjöholm säger till Vasabladet att man hittat tre stulna cyklar hemma hos en misstänkt.

Vasabladet berättar också om hur fem unga män slet en cykel ur händerna på en 11-årig flicka i torsdags. Flickan säger att hon blev väldigt rädd och började gråta.

Säsongen har inletts vid nöjesparken Power Park i Härmä. Parken sysselsätter över 400 personer i sommar och man räknar med omkring en halv miljon besökare.

Parken har 41 attraktioner den här sommaren. Enligt direktör Mikko Kiviluoma kommer de flesta besökare från Norden.

- Vi vill locka folk från Nordnorge och Sverige som kan komma över med Wasaline, säger Kiviluoma.

Därför kommer det nya köpcentret som öppnar i mitten av maj att ha skyltning på både finska och svenska.

Sysselsätter 420 personer

I sommar jobbar 420 personer på området.

- Jag tycker mycket om att jobba här, det är bra att vara i kontakt med människor och jag kan använda svenska varje dag, säger Niina Kuoppamaa från Kortesjärvi.

Kuoppamaa säger att parken är en stor arbetsgivare i regionen.

- Jag har tiotals vänner som jobbar här, säger hon.

Power Park är landets tredje största park efter Borgbacken i Helsingfors och Särkänniemi i Tammerfors.

På lördagen ordnades återigen den landsomfattande tävlingen Tornens kamp, där fågelskådare tävlade om hur många arter de får syn på under åtta timmar.

Cirka 330 fågeltorn i hela Finland deltog i mätningen. Sammanlagt iakttogs 207 fågelarter.

Segern gick till ett av tornen vid Ytterö i Björneborg, där 104 arter sågs. På andra plats kom Sideby fågeltorn i Kristinestad, med 103 arter.

Av mer ovanliga fåglar kan nämnas rostgumpsvala i Varkaus, halsbandsflugsnappare i Helsingfors, gulhämpling i Hangö och amerikansk kricka i Korsholm.

Tornens kamp ordnades nu för 21 gången.

Det slog mig häromdagen att jag har tillbringat en betydligt längre tid med att tala om att jag blev mobbad i skolan, än den tid som jag de facto blev mobbad. Jag fyller 45 nu på hösten, och av den tiden mobbades jag i, vaddå, kanske 7 eller 8 år? Så det kanske vore dags för något slags bokslut nu, och sedan gå vidare.

Kanske, men nu är ämnet tydligen ständigt lika aktuellt, trots alla dessa år av kampanjer och projekt och nolltolerans och ”rör inte min kompis”. Precis som multiplikationstabellen inte går i arv – mina barn föddes inte med den i huvudet bara för att jag lärde mig den, evolutionen funkar inte så – är antimobbningsbudskapet också någonting som varje ny generation måste få inpräntat i huvudet. Det ligger tyvärr i vårt DNA att mobba, och det lär dröja innan någon genmanipulerar bort det.

Fast man ska ju inte se ned på spruckna kärl. Min favorit-temugg har fallit i golvet två gånger och spruckit, och jag har limmat ihop den. Och den är mycket intressantare än de där nya, fina muggarna. Som Leonard Cohen sjunger, ”There’s a crack in everything, that’s how the light gets in.”

En del av ljuset som skiner genom mina sprickor är att jag kan prata. Jag har ofta undrat om jag hade varit här i dag, i den här branschen, om inte mobbningen hade tvingat mig till att bli rapp i käften. Jag var aldrig bra på att slåss, så att snacka var ett sätt för mig att ge tillbaka, och att kompensera för mitt dåliga självförtroende.

Med andra ord: jag kanske är skyldig mina mobbare ett tack för att jag fick mig en karriär inom massmedia. Kanske. Både min far och min farfar var professionella pratare utan att ha blivit mobbade, så vitt jag vet. Så kanske jag hade hamnat här hur som helst. ”Om ej om i vägen vore, kossorna i luften fore”, som min mormor brukade säga.

En annan sak som mobbningen gav mig är outsiderperspektivet. Man börjar se saker annorlunda när man tittar på dem från utsidan. Man gör observationer som man kanske inte hade gjort annars. Det är också en bra egenskap i det här yrket.
Å andra sidan hatar jag den där romantiska bilden av den ädla, missförstådda ensamvargen, den som nästan varje Clint Eastwood-spagettivästern bygger på. Du är inte automatiskt bättre än andra för att du är en outsider; du är inte ens nödvändigtvis medveten om ditt unika perspektiv. Kanske tycker du bara att alla andra är konstiga.

Men hur som helst: smort munläder och annorlunda perspektiv är alltså saker som mobbningen gav mig, eventuellt. Bland sakerna som den tog från mig finns förmågan att lita på människor. Jag är kroniskt usel på att skapa nya vänskapsförhållanden. Jag har en massa bekanta, men kanske en eller två vänner. Och jag är livrädd för sociala tillställningar, jag blir kallsvettig bara av tanken på att gå på en fest. Jag är helt okej så länge som jag har en mikrofon eller en kamera som stöd, men utan den vill jag bara springa hem och gömma mig.

En annan sak som jag är dålig på är att säga nej. Då man växer upp med tron att man är sämre än alla andra, ful, fet, fattig och dum, då blir man jätteglad när någon ber en om någonting och man jobbar häcken av sig för att bli godkänd och för att få känna att man är en del av någonting. Kanske får man till och med beröm! Är du personalchef på ett företag? Anställ ett före detta mobbningsoffer. De jobbar skithårt! Billiga för samhället är de också, för de lever sällan till pensionsåldern.

Men skämt åsido – och summa summarum – jag kan inte klaga, sist och slutligen. Mitt liv blev helt okej, faktiskt; mycket bättre än jag hade väntat mig. Jag har en härlig familj och ett jobb som jag trivs med. Framför allt, jag lever och kan dela med mig av mina erfarenheter, alla kan inte säga ens det. Och då jag talar till mina barn om vikten av att vara snäll med andra, och hjälpa den som är utsatt, så kan de se att jag menar allvar, att jag har varit där. Och det var inte värt det, vad det än gav mig.

Lördag förmiddag hittade dykare den drunknade Oravaisbon nära olycksplatsen, uppger polisen. Efterspaningarna inleddes genast fredag kväll och pågick sent in på natten. Mannen är i 30-årsåldern och han föll ur sin båt vid sjön Kangan fredag kväll vid en provkörning. Mannen hade inte flytväst på sig.

Karleby energi varnar för ett sämre resultat i år. Vintern har varit exceptionellt mild, konkurrensen har hårdnat och energipriserna ligger på en fortsatt låg nivå. Karleby stad får räkna med en lägre avkastning från sitt energibolag, varnar vd Petri Kokko.

I en prognos för 2014 säger Kokko att nedgången inte ser ut att vara en tillfällig störning, och det är orealistiskt för staden att räkna med att miljoninkomsterna från energiverket ska fortsätta som tidigare.

De senaste sex, sju åren har varit goda år och staden har kunnat ta ut cirka 4 miljoner per år i avkastning på grundkapitalet. Den tiden är förbi, säger Kokko.

Stadsfullmäktige beslöt i april att energibolaget och hamnen ska bolagiseras. Då förväntade man sig att de blivande bolagen ska ge samma avkastning som tidigare.

Förlusten 2013 beror på investeringar av engångskaraktär i färjan, uppger vd Peter Ståhlberg. Driften går däremot på plus. Enligt Ståhlberg blev rederiets ledning överraskad över investeringsbehoven, men man beslöt stöka undan allt på en gång hellre än att sprida ut investeringarna över flera år. Till exempel enbart en dockning blev ett kosta en miljon euro.

- 2013 hade varit ett mycket, mycket bra år om vi inte satsat så mycket på fartyget, säger Ståhlberg.

Ifjol hade Wasaline över 150 000 passagerare och fraktade 30 000 personbilar och nästan 700 bussar. Siffrorna för årets första kvartal visar att 2014 blir ännu bättre.
Vi ligger över fjolåret med både passagerare och godstrafik, säger Ståhlberg.

- 2014 ser lysande ut och efter investeringarna har vi ett fartyg för många år framöver, säger Ståhlberg.

Rödlistandet av gädda i Sverige väcker starka reaktioner i Finland. Världsnaturfondens beslut saknar grund, säger en före detta fiskare. Osäkra gäddbestånd i Sverige påverkar inte gäddan i våra vatten.

Världsnaturfonden (WWF) i Sverige rödlistar gädda på grund av minskande och osäkra bestånd. Miljögifter i insjöar och längs Östersjökusten bidrar till låg överlevnad i gäddbeståndet. Det råder stor osäkerhet kring gäddan och det ser dåligt ut, säger Inger Näslund, expert på havs- och fiskefrågor vid WWF i Sverige.

Gäddan är rödlistan i hela Sverige, men Näslund säger att det kan finnas lokala variationer. Det kan finnas små insjöar som har ett bra gäddbestånd - det är bäst att rådfråga lokala fiskelag, som har kännedom. Men i de största insjöarna och längs Östersjökusten är gäddans situation dålig.

I Finland är gäddan grönlistad i WWF:s fiskeguide. Enligt Näslund är gäddbestånden nationellt undersökta, och gäddan är rödlistad i Sverige påverkar inte Finland.

- Nej inte alls. Gäddan är stationär och finns i sina respektive vikar. Gäddbestånden är vädligt särskiljda och därför kan läget vara ett helt annat i Finland än i Sverige, säger Näslund.

Oförståeligt beslut

Före detta fiskaren Lena Talvitie i Malax förstår inte alls rödlistningen av gädda. Enligt Talvitie saknar WWF:s beslut grund.

- Det som stör mig är att WWF tydligen satt i system att man rödlistar fiskar lite hur som helst. Nu senast gäddan då. De kan lika bra rödlista alla fiskare på samma gång, säger Talvitie.

Enligt Talvitie borde WWF tydligare stå bakom sina beslut och argumentera bättre för dem. Om Världsnaturfonden rödlistar gäddan på grund av miljögifter ska de arbeta för att få bort gifterna istället för att rödlista gäddan, säger Talvitie.

- De (WWF) borde ju ha alla ekonomiska förutsättningar för att undersöka varför gäddbeståndet minskar men de tar inte reda på fakta.

I våra vattendrag finns det gott om gädda, säger Talvitie men tillägger att yrkesfiskare inte tar vara på gädda, eftersom kilopriset är lågt - mycket lågt. I Sverige är gädda däremot en exportvara och säljs bland annat till restauranger i Frankrike.

Läs också: "Absurt att rödlista gäddan"

Det tar för länge för ambulansen att nå vissa delar av Kronoby kommun. En analys av beredskapen visar att det är för långt mellan ambulanserna nattetid.

Sjukvårdsdistriktets styrelse tar i maj ställning till ett förslag om att ambulansen i Nedervetil ska ha beredskap alla dygnets timmar. I dag är den bemannad 12 timmar per dygn.

- Det finns ambulanser i Karleby, Vetil och Perho nattetid, det är för långa avstånd, säger förstavårdschef Oskar Hagström i Karleby.

Förändringen baserar sig på statistik från årets första tre månader.

- Nedervetil ligger ju bra till när vi ser på en helhet med Karleby, hela Kronoby och ända till Kaustby och Vetil. Vi når patienter på ett bra sätt därifrån, säger Hagström.

Hittills har man klarat att nå patienterna också nattetid genom att flytta bilar från Karleby mot väg 13.

- Nedervetil är i sig inte mer viktigt än något annat ställe, men det handlar om geografin.

Förslaget för sjukvårdsdistriktets styrelse är att ambulansen i Kaustby dras in till förmån för ambulansen i Nedervetil

Hjälpen fram snabbare

Ambulanserna i Karlebyregionen når snabbare än tidigare ut till patienter. En genomgång av första kvartalet visar att utryckningstiderna är mellan en och fem procent bättre än vid samma tidpunkt i fjol.

- Inom åtta minuter når vi 89 procent av patienterna som bor inom klass ett, säger Hagström.

Det finns fem olika klasser och beredskapstiden är av naturliga orsaker längst ute på landsbygden.

- Men som helhet är utryckningstiderna bra och vi når patienterna snabbare än i fjol. Förändringarna nu handlar om att finslipa systemet.

Ambulansreformen genomfördes i Karleby vid nyår.

Läs också:
Ambulanserna ska iväg inom en minut

De två finlandssvenska mediehusen HSS Media och KSF Media är mycket nära ett avtal om tidningsdistributionen till de österbottniska tidningsprenumeranterna. Det handlar om den tidiga utdelningen som garanterar att du får tidningen till morgonkaffet

Redan tidigare i våras strandade HSS Medias förhandlingar med Itella, som ville höja priset för att fortsätta med den tidiga utdelningen av tidningarna. När avtalet med Itella gick i graven beslöt HSS Media ta över utdelningen för att även i fortsättningen kunna ge dem som prenumererar på en papperstidning sin tidning tidigt på morgonen.

- Från och med juni månad sköter vi själva den tidiga utdelningen av Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten och Pietarsaaren Sanomat, säger Jens Lillsunde som är vice vd på HSS Media.

Detta är ett beslut som HSS Media offentliggjort redan tidigare, samtidigt som det stod klart att man gärna skulle ha hittat fler mediehus att samarbeta med i frågan. Större volym och fler som delar på kakan skulle naturligtvis betyda lägre kostnader.

Förra veckan kom så beskedet att Helsingin Sanomat tvingas försämra servicen för de omkring två tusen prenumeranter på papperstidningen som man har längs den österbottniska kusten från Karleby till Vasa. Från och med juni kommer prenumeranterna att få Helsingin Sanomat senare under dagen och inte alls på helgerna.

- Vi skulle gärna ha tagit över utdelningen av Helsingin Sanomat och förhandlingar fördes, men tyvärr ledde de inte till resultat, säger Jens Lillsunde på HSS Media.

Nära avtal med KSF Media

Däremot är man på HSS Media hoppfull kring ett annat avtal som är i görningen.

- Ja, vi har ju våra kolleger i andra tidningshus som är i samma situation och dem har vi samtalat med under en tid. Inget avtal är undertecknat ännu, men det ser lovande ut och inom en snar framtid kanske vi har nyheter att berätta på den här fronten, säger Jens Lillsunde.

På KSF Media, som bland annat ger ut Hufvudstadsbladet, avslöjar VD Barbro Teir vad det handlar om.

- Jag kan bekräfta att vi förhandlar tillsammans med HSS Media om att de skulle ta över utdelningen av Hufvudstadsbladet till våra österbottniska läsare, det vore jättebra. Vi är mycket nära ett avtal, säger Barbro Teir.

Papperstidning bara tre dagar i veckan

Såväl Lillsunde som Teir påpekar att det är högsta prioritet att deras tidningar ska nå kunden så tidigt som möjligt. Tom Moring, som är professor i kommunikation och journalistik, handlar det ändå om en transportsträcka av tillfälliga lösningar fram till det vad han tror att är verklighet redan om fem år.

- Om fem år kommer många tidningar att ha övergett konceptet med papperstidning sex eller sju dagar i veckan, istället ger man ut det bästa man har inklusive annonser i en pappersupplaga som kommer två eller tre dagar i veckan. I övrigt existerar man digitalt, säger Tom Moring.

Enligt Moring är det på grund av sin utmärkta digitala tidning som Helsingin Sanomat valde att ge upp den tidiga utdelningen av pappersupplagan i Österbotten.

- Jag tror att Helsingin Sanomat har råd med sitt beslut även om det är trist, de flesta kommer att gå över till att läsa tidningen digitalt. HS är faktiskt den enda tidningen i landet som läses av fler digitalt än på papper, säger Moring.