Sannfinländarna går till EU-val med rekordstor budget och väntas ta en skrällseger. Deras kandidater är en brokig skara. En del anser att EU-medlemskapet har förändrat det finländska lantbruket till det bättre, andra säger att utvecklingen har varit katastrofal. I Yles valkompass är kandidaterna också oense om ett framtida Natomedlemskap.

Sannfinländarna har i dag en representant i Europaparlamentet. Det är Sampo Terho, som ersatte Timo Soini då han invaldes i riksdagen 2011. Nu lovar opinionsmätningarna betydligt mer. Partiet ser ut att få minst två mandat, kanske till och med fyra i det nya parlamentet. Också andra populistiska, nationalistiska och högerextremistiska grupperingar ute i Europa väntas gå starkt framåt.

Sittande parlamentarikern Sampo Terho får troligen förnyat förtroende men invandrarkritiska riksdagsmannen Jussi Halla-aho antas bli partiets röstmagnet. Också riksdagsledamöterna Pirkko Ruohonen-Lerner och Pirkko Mattila kan ha lyft. Ruohonen-Lerner sidsteppades i vintras som gruppordförande för Sannfinländarna och Mattila ersatte för ett par år sedan Halla-aho som ordförande för riksdagens förvaltningsutskott. Han fick gå efter en dom för brott mot trosfreden och hets mot folkgrupp.

Två av kandidaterna talar bra svenska. De är professor emeritus Erkki Havansi och fabriksarbetaren Marko Kulpakko, som är född och uppvuxen i Borås i Sverige.

”Invandrare tar våra jobb”

Sannfinländarnas kampanjbudget har mer än fyrfaldigats jämfört med EU-valet 2009. Den går lös på 500 000 euro och är i klass med Samlingspartiets, SDP:s och SFP:s satsningar på valet.

Kampanjen handlar mycket om flyktingpolitiken, som partiet anser att är alltför släpphänt. De lösningar partiet lägger fram i sitt valprogram handlar om effektivare gränsbevakning och bättre koll av fingeravtryck. Sannfinländarna är också kritiska till större solidaritet med de EU-länder i Sydeuropa som tar emot stora flyktingströmmar av humanitära skäl.

- Nu då regeringen stramar åt familjerna känns det inte rätt att vi ska betala för andra, tycker kandidaten Marko Kulpakko.

Jussi Halla-aho protesterar mot att Europa skulle ta sig rollen som ”global socialbyrå”.

- Det har vi inte råd med, säger han.

I Yles valkompass tycker många sannfinländska kandidater också att arbetstagare från andra EU-länder tar finländarnas jobb.

I sitt valprogram protesterar Sannfinländarna mot att det finns så många regler och stor byråkrati i Bryssel. Finland följer dessutom EU-direktiven alltför bokstavstroget, bland annat inom lantbruket. Överstatlighet är för det mesta av ondo och nu borde man börja återföra beslut från EU till Finland.

I extremt sällskap

I det nuvarande parlamentet sitter Sannfinländarnas Sampo Terho i gruppen Frihet och demokrati i Europa EFD. Den har 33 av parlamentets totalt 766 platser och bland medlemmarna finns en del främlingsfientliga och högerextremister. Gruppen leds av Nigel Farage från det brittiska högerpopulistiska och EU-fientliga partiet UKIP. UKIP anser att Storbritannien bör lämna unionen.

Nationalisterna, högerextremisterna, populisterna och de EU-kritiska partierna inom EU har just nu ett stort väljarstöd i olika opinionsmätningar. I slutet av april gav till exempel en mätning det brittiska UKIP-partiet ett väljarstöd på hela 30 procent i EU-valet.

Andra EU-kritiska, högerextrema, nationalistiska och populistiska partier som säkert blir representerade i det nya parlamentet är bland andra italienska Lega Nord, franska Front National, holländska Frihetspartiet och Sverigedemokraterna.

Sannfinländarna vill inte säga vilka partier de kan se som möjliga samarbetspartners och själsfränder i det nya parlamentet.

Titta och lyssna på kandidaterna!

Yle har intervjuat alla kandidater i EU-valet. Intervjuerna finns i valkompassen och på Arenan. Du kan se dem genom att klicka på kandidatens namn. De sannfinländska kandidaterna är:

Juho Eerola
Simon Elo
Jussi Halla-aho
Erkki Havansi
Laura Huhtasaari
Toimi Kankaanniemi
Kimmo Kivelä
Jan Kolehmainen (klipp saknas)
Marko Kulpakko
Maria Lohela
Anne Louhelainen
Ilkka Matinpalo
Pirkko Mattila
Piritta Poikonen
Sakari Puisto
Pirkko Ruohonen-Lerner
Sampo Terho
Maria Tolppanen
Mauno Vanhala
Juha Väätäinen

Inför EU-valet specialbevakar Yle samtliga riksdagspartier i tur och ordning i serien Partiet i fokus. Det betyder att ett parti är i fokus från morgon till kväll, på webben, i radio och tv. Läs mera om satsningen här.

Inför EU-valet specialbevakar Yle samtliga riksdagspartier i tur och ordning i serien Partiet i fokus. Det betyder att ett parti är i fokus från morgon till kväll, på webben, i radio och tv.

Under Partiet i fokus-dagen synar vi det utvalda partiets EU-politik och de kandidater som ställer upp för partiet i valet i maj.

Ordningsföljden i serien är lottad. Satsningen sker samtidigt i de finskspråkiga och svenskspråkiga Yle-kanalerna. I Radio Vega kan du höra serien i morgonnyheterna och i Aktuellt 17, i Yle Fem kan du se den i Morgonnytt och TV-nytt och på svenska.yle.fi/val hittar du alla artiklar om EU-valet.

Partierna utanför riksdagen bevakas i den normala nyhetsrapporteringen.

Partiet i fokus:
5.5 Sannfinländarna
7.5 Samlingspartiet
9.5 Kristdemokraterna
12.5 De Gröna
14.5 Socialdemokraterna
16.5 Centern
19.5 Svenska Folkpartiet
21.5 Vänsterförbundet

År 2016 ska Korsholm ha avslutat institutionsboendet och därefter finns enbart serviceboende eller effektiverat serviceboende i kommunen.

Bland annat detta står i hvc-arbetsgruppens mellanrapport. Ett annat åtgärdsförslag är att hela åldringsvården placeras under samma tak. Det skulle säkerställa det medicinska kunnandet.

Vad gäller antalet hvc-mottagningar är arbetsgruppens arbete på hälft. Det finns tre möjligheter; man fortsätter som i dag med fem mottagningar, prutar ner dem till två eller tre, eller så går man in för en centraliserad modell med bara en mottagning.

Arbetsgruppen har listat sammalagt nio förslag för att trygga vården och samtidigt spara pengar. Mellanrapporten presenteras för kommunstyrelsen ikväll.

Grova överkskridningar av hastighetsbegränsningarna har ökat under årets första tre månader. De värsta fortkörarna inom Österbottens polisdistrikt har varit uppe i närmare 200 kilometer i timmen.

I hela landet har antalet fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten ökat med en tredjedel jämfört med motsvarande tid ifjol. Österbottens polisinrättning hade på sitt område den största ökningen i hela landet - över 60 procent.

Trafikkamerorna har fått de flesta bilförare att något lätta på gasfoten. Medelhastigheten har sjunkit med tre kilometer i timmen, berättade Jens Emet vid Jakobstadspolisen för en tid sedan. Men de värsta fortkörarna verkar inte bry sig, de har till och med blivit något fler.

Multikonstären Stefan Lindfors vill inspirera och väcka entusiasm. Ett starkt varumärke kräver en stark tro på sig själv och sin produkt. Men mera samarbete och kommunikation behövs om det ska lyckas, säger Lindfors

Lindfors säger att hans föreläsning handlar om hur man hittar sin egen position i ett berg av projekt och produkter. Att bara duga är inte tillräckligt - då gör man saker som andra redan har gjort. Det handlar om att hitta sin egen väg och ha tron på att det fungerar.

- Om jag kan inspirera andra att tro på den lilla människan inombords så har jag lyckats. På lång sikt är det viktigt att bygga ett självförtroende och entusiasm som användas när isen blir för svår att bryta, säger Lindfors.

Du har många vunnit många priser för dina verk. Har du då lyckats skapa ett starkt varumärke?

- I mitt fall har jag aldrig målmedvetet försökt att bygga en specifik image. I varje projekt hittar jag min egen vinkel och identitet. Av det formas en slags helhet som kan kallas varumärke.

Mera kommunikation behövs

De största utmaningarna i skapandet av ett starkt varumärke är bristen på samarbete och kommunikation över gränserna. Ett bättre samarbete mellan alla parter, till exempel, formgivare och fabrik är ett måste om det ska vara möjligt att skapa ett starkt varumärke och effektiv försäljning, säger Lindfors.

- Alla delar har ett ansvar. Men om man kan kommunicera på ett öppet och fördomsfritt sätt så kan alla hjälpa varandra. Det är något vi behöver jobba mycket med i vårt land.

Ett fem kilometer långt färghinderlopp ordnades för första gången någonsin i Finland och Vasa. Nicke och Magnus från Veckoslutskommittén var så klart med och sprang.

Veckoslutskommittén med Magnus och Nicke var två av de över 1500 personer som sprang fem kilometer och blev dränkta i regnbågens alla färger. Evenemanget får valfri prideparad att blekna i jämförelse.

"Väriestejuoksu" som evenemanget heter på finska härstammar från USA och Colour Run som har ordnats sedan 2012. Nu ordnas det i olika former i 170 länder. Deltagarna springer en sträcka på fem kilometer och möter diverse hinder längs med banan. Färgpulvret som löparna dränks i är gjord av majsstärkelse och går att äta. Den är också lätt att tvätta bort från såväl kläder som kropp (men vi önskade nästan att den skulle stanna kvar eftersom det blev ett så himla snyggt mönster. Rymdtights är ju riktigt läckert när man tänker efter).

Det är ingen tävling. Man får springa, man får gå. Det bästa är att vad som helst kan hända. Allt från att springa genom en sjö av skum till tonerna av livemusik av ett The Offspring-coverband till att två Chewbaccas försöker tackla dig på din färd. Gigantiska uppblåsbara hinder som du klättrar upp i och rutschar ned för, för att sedan bli dränkt i ett moln av färgpulver. Den vita t-skjortan du får före starten är allt annat än vit då du kommer i mål.

Av alla 1500 som sprang i Vasa var ungefär 90 % kvinnor. Mest handlar det om människor i studieåldern, men evenemanget är lämpligt för alla oavsett ålder och kön. Det är grymt roligt och en fem kilometers löprunda har garanterat aldrig varit mer underhållande.

Kulturprogrammet Kollektivet och programledaren Petter Sandelin fanns också på plats och dokumenterade det hela. Avsnittet kan ses fredagen den 9.5 kl.18.30 på Yle Fem och på Yle Arenan efter det.

Vill du också springa? Evenemanget ordnas även här:

7.6 Raumo
12.7 Uleåborg
23.8 Lahtis
30.8 Åbo
13.9 Esbo

I Karleby fick patientombudsmannen ta emot mer än etthundra klagomål i fjol. I de allra flesta fall gällde missnöjet bemötande eller förverkligande av vården.

De flesta klagomål gällde någon hälsovårdscentral eller någon avdelning på Libeckska sjukhuset (hälsocentralsjukhuset).

Från Kronoby kom åtta anmälningar, från Karleby 98. Mer än 30 gällde missnöje med vården. Det gäller fall där patienten inte har fått den vård eller undersökning han eller hon skulle ha behövt. Knappt tio klagomål gällde bemötande, ungefär lika många gällde patientskador. En handfull har klagat på datasekretessen inom vården.

Patientombudsmannen har gått igenom klagomålen med cheferna på enheterna.

På förlossningsavdelningen vid Malmska sjukhuset i Jakobstad är det sorgliga tider. Förlossningsavdelningen ska stänga den 30 maj. De sista föderskorna kan tas in den 28 maj för att hinna skrivas ut innan det blir lapp på luckan för gott.

- Jag tror att man gör ett stort misstag i Finland när man stänger de små BB:na. Vi här tycker att det har gått snett och tror att man kommer att ångra beslutet, säger avdelningsskötaren och barnmorskan Susanne Värnström.

Ingen mer kurs i psykoprofylax

I dag har blivande familjer i Jakobstadsnejden fått en cirka 1,5 timmar lång föreläsning av barnmorskorna på sjukhuset och man har kunnat bekanta sig med avdelningen och förlossningssalarna på förhand. Man har också ordnat coaching för föräldrarna om parrelationen och om barnet.

Dessutom har man, som enda sjukhus i Finland, kunnat delta i en psykoprofylaxkurs som speciellt rekommenderats för dem som känner sig ängsliga. Den handlar om smärthantering, hur man kan hantera sin rädsla och kanske försöka föda "utan smärta".

Hur det ska bli efter stängningen vet Värnström inte.

- Det blir väl förlossningsförberedelser i samband med rådgivningen. Men nån profylaxkurs blir det inte mer. Den kräver att också personalen på avdelningen ska vara införstådd och det är man kanske inte i Karleby eller Vasa dit Jakobstadsmammorna ska åka från och med sommaren, säger hon.

Vill jag skrämma andra föderskor?

Märker ni av att föderskorna har surfat på nätet?

- Javisst, ivern att surfa på nätet är på gott och ont, säger Susanne Värnström.

- För dem som har förlossningsrädsla är det inte att rekommendera. Mycket av det som skrivs är negativt. Det är ju inget sensationellt att skriva om en fin förlossningsupplevelse. Som proffs kan jag se att vissa uppgifter helt enkelt inte kan vara sanna. Folk överdriver eller så har de helt enkelt inte förstått vad det är som händer, säger hon.

Nedräkningen har börjat

BB i Jakobstad stänger Malmska sjukhuset i Jakobstad Bild: Yle/Heidi Enlund

- För dem som delar med sig gäller det att ta sig en funderare på om det är nödvändigt att skriva allt och om det är till hjälp för någon, eller om man bara skrämmer upp andra, säger Värnström.

Värnström poängterar att det också finns bra webbsidor och nämner till exempel den svenska sidan Annas Profylax.

Har föderskorna blivit räddare än förr?

- De unga mammorna har inte blivit räddare men de som är lite äldre och föder första gången har blivit det. De har ett ordnat liv, mycket egen fritid och kontroll över sin vardag. De är inte rädda för förlossningen specifikt utan snarare för hela paketet och för att klara av den nya situationen, säger Värnström.

- Jag tror att de stora förlossningsenheterna kommer att leda till mer stress. Det blir trångt och bråttom på avdelningarna, barnmorskorna hinner inte låta det ta den tid det tar utan måste ta till påskyndade åtgärder. Det leder till mer smärta, mer stress och att föderskorna kan skickas hem trots att amningen strular. Det kan ha stor betydelse för hur familjen mår, säger Värnström.

- Beslutsfattarna har bara tänkt i ekonomiska termer och inte på familjernas liv som helhet, säger Susanne Värnström.

Läs också:
"Föderskor behöver mer stöd"

Under ett veckoslut nästa sommar kommer Vasas befolkning att mer än fördubblas då gammellaestadianerna ordnar sommarmöte i Sundom.

Man räknar med upp till 80 000 besökare och planeringen har pågått i flera år. I år hålls sommarmötet i Pyhäjoki och när det sista bönemötet är hållet är det vasabornas tur att ta vid och packa allt som hör till mötet.

Den största utmaningen blir trafiken till och från Söderfjärden, tror Heikki Hurtig från vasanejdens fridsförening.

Heikki Hurtig från vasanejdens fridsförening Bild: Yle/Anna Ruda

- Det kommer så många husbilar, husvagnar och personbilar på samma gång och fastän vi har fyra infartsvägar kommer det nog att bli trafikstockningar, säger Hurtig.

Hurtig tror inte att det kommer att uppstå andra problem eftersom besökarna och arrangörerna har besökt sommarmöten hela livet och vet hur arrangemangen fungerar. På området kommer förutom tälten där möten hålls att finnas butiker, restauranger, hälsovård, toaletter och duschar.

- För att trafiken till och från området inte ska bli så stor finns allt som kan behöva på området, säger Hurtig.

På stan och på 158 hektar

Hurtig tror att besökarna också kommer att synas i stadsbilden eftersom många familjer kombinerar sommarmötet med sin semester och antingen kommer till Vasa lite före mötet eller stannar några dagar efter mötet. Sommarmötet ordnas den 26 till 29 juni.

Omkring 30 markägare i Sundom hyr 158 hektar åkermark för evenemanget. På en del av området kan det redan i år bara odlas vall och på hela området kan det bara odlas vall nästa år. Markägarna får en ersättning för att de inte kan odla sina marker. Hurtig är kontaktperson till markägarna.

- Det har varit bra samarbete med markägarna. Vi skrev på ett föravtal 2011 och förra året skrev vi på de slutliga kontrakten, säger Hurtig.

Dokumentär om mötet

Senast ett sommarmöte hölls i Vasa var 1921, då hölls det i en skola i Vöråstan.

- Nu är det helt andra proportioner. det här är något unikt som aldrig kommer att inträffa på Söderfjärden igen, säger Hurtig.

Hurtig hoppas att också Vasaborna ska ta sig ut till Söderfjärden och besöka sommarmötet.

Yle Fem kommer att sända en dokumentär om sommarmötet på Söderfjärden under hösten 2015.

Bland åkrar och pälsdjursfarmer pågår den här veckan utgrävningar vid Oravais slagfält i Vörå kommun. Under en vecka tippar man att omkring 400 blykulor kommer att hittas.

Den 14 september 1808 utkämpades ett stort slag mellan ryssar och svenskar i Oravais i Vörå kommun. Bland annat blev kampen om en bro en avgörande förlust för den svenska sidan.

Det har gått över 200 år men än idag görs intressanta fynd. Den här gången tog det bara några timmar att hitta tolv ryska blykulor på en liten åkerplätt vid slagfältet.

- Målet är att kartlägga slagfältet och att se hur långt det sträcker sig. Men också att se vilka fynd vi kan göra, säger ordförande Göran Backman för Oravais historiska förening.

Lätt att göra fynd

Till sin hjälp har föreningen två arkeologer, Bo Knarrström och Glenn Foard. Det är tredje gången föreningen går genom åkrarna vid slagfältet och stöd får de bland annat från Aktion Österbotten.

- Det är lätt att göra fynd här eftersom det till stor del är oförstörd mark. Det är åkrar där tuvorna bara vänts om under alla år efter kriget. Vid ett slagfält i Tyskland där det går motorväg genom fältet hittar man kanske tio kulor på en vecka - vi hittar uppmot 400 kulor på en vecka, säger Backman.

En markbrand uppstod i Larsmo på måndag eftermiddag. Brandområdet på Orrskärsvägen var inte större än 0,5 hektar men det fanns flera sommarstugor strax intill brandområdet.

Det var troligen en transformator som orsakade branden. Larmet kom vid 15:30 och räddningsverket ryckte ut med flera enheter. Strax intill brandområdet finns flera sommarstugor, de närmsta ligger bara 15-20 meter bort.

Det blir barackskola för eleverna från Normens skola i Nykarleby nästa läsår. Barackerna placeras troligen på skolområdet mellan högstadiet och gymnasiet.

På skolområdet finns redan matsal, slöjd- och gymnastiksalar som eleverna från Normens skola kan använda. Nykarleby kommer att betala minst 150 000 euro för barackerna och ha dem i minst två läsår.

Stadsstyrelsen beslöt att också utreda ett annat alternativ. Enligt det kunde de mobila klassrummen placeras vid Stjärnhallen.

Normens skolbyggnad stängs på grund av fuktskador.

Skyddad fastighet

Det finns ännu inga beslut om vad som ska hända med Normens skola. Enligt stadsdirektör Gösta Willman blir det troligen fråga om en grundlig sanering. Ett annat alternativ är ett nybygge.

- Men fastigheten är ju skyddad, så den kan inte rivas, säger Willman.

Läs också:
Fuktskador stänger Normens skola

Hur kan man döma ut en byggnad bara för att en person tycker att den inte håller måttet? Det frågar sig stadsstyrelsen i Karleby som nu klagar till förvaltningsdomstolen.

Staden vill häva regionförvaltningsverkets beslut om att delar av stadshuset måste utrymmas.

- Vi bestrider inte att det finns problem i D-flygeln. Men processen gick inte riktigt rätt till, säger styrelsens ordförande Veikko Laitila (c).

Renovering hade inletts
Staden anser att regionförvaltningsverket borde ha beaktat flera olika åsikter och utredningar om inomhusluften. Nu baserade regionförvaltningsverket sitt beslut på ett utlåtande från en enda inspektör.

Utrymmena är så stora och så olika att det skulle vara vettigt att behandla dem skilt, skriver staden i beredningen av ärendet.

Staden anser dessutom att man redan före beslutet hade vidtagit omfattande åtgärder. Bland annat hade man utrymt hela tredje våningen och påbörjat en renovering.

Regionförvaltningsverkets beslut innebär enligt stadsstyrelsen att tiotals anställda måste flytta ut med kort varsel. Dessutom måste renoveringsplanerna snabbt göras om.

Läs också:
En fjärdedel av stadshuset töms

I Karleby ska de arbetslösas Kokkotyö-stiftelsen börja sälja en del av stadens lösöre. Bättre än att slänga bort det, tycker stadsstyrelsen som har gett klartecken för samarbetet.

Karleby stad gör sig varje år av med lösöre som i sig är i skick men som har litet värde. Hittills har till exempel fönster, dörrar och enstaka föremål slängts. Men nu ska Kokkotyö-stiftelsen börja sälja sakerna vidare.

Staden kommer att skänka eller sälja sakerna för en liten summa åt stiftelsen.

Karleby ska snart bjuda in Jakobstadspolitiker på besök. Efter en paus på flera år kommer stadsstyrelserna att träffas igen.

Under den här mandatperioden har städernas styrelser inte träffats en enda gång i samarbetsdiskussioner.

- Vi har bara inte haft tid, säger styrelseordförande Veikko Laitila (c) i Karleby.

Det var Jutta Urpilainen (sdp) som lämnade in en motion om att samarbetet med Jakobstad borde upplivas.

I svaret på motionen skriver Karleby att flera händelser har prövat städernas relationer de senaste åren, men att Karleby nu ska bjuda in Jakobstadspolitikerna.

Dåligt grundade asfaltgator blir grusgator på nytt i Jakobstad. Det här kan vara ett bättre alternativ för både de som bor längs gatan och för staden. Oskar Skog bor längs Klockarevägen, som verkar vara omöjlig att få bra.

Det första fallet i Jakobstad där en asfaltgata igen omvandlas till en grusgata gäller Klockarevägen och Herdevägen mellan Ejdevägen och Kaplansvägen på Kyrkostrand. Vägen är ogrundad och full av tjälskott och vägbrunnarna har lyfts upp över den övriga gatunivån.

Hellre en välskött grusväg än en dåligt skött asfaltväg

Det verkar finnas en förståelse för att en grusväg är bättre än det nuvarande alternativet bland dem som bor längs gatan. På ett villkor dock, grusvägen måste skötas så att den inte dammar.

- Jag tycker att vägen kunde vara bättre men det beror på grunden, det ser likadant ut varje år efter en tid trots att små förbättringar görs, säger Oskar Skog som bor längs Klockarevägen.
Det verkar lite omöjligt att få det här att bli bra fast det är asfalt, säger Oskar Skog.

Blir det fler omställningar från asfalt-till grusvägar i Jakobstad?

Några specifika planer på att göra om gatunätet i någon större utsträckning från asfalt- till grusvägar finns inte i Jakobstad.

- Det här handlar om hur vi på bästa sätt kan underhålla speciella objekt, säger t.f. tekniske direktören i Jakobstad, Anders Blomqvist. Kan vi hålla en bättre standard på dem i form av grusvägar än i form av dåliga asfaltvägar som bara blir fulla med hål så är det kanske ett bättre alternativ både för staden och de som använder de här vägarna, tillägger Anders Blomqvist.

Lastbilar och grävmaskiner möter varandra på de breda och helt nya vägarna i Torkkala där vindkraftsparken kommer att resa sig. Markanskaffningstekniker Sven Mattas har varit i kontakt med alla 150 markägare som berörs av projektet och hittills har det gått rätt så smärtfritt.

Just nu befinner man sig i ett utmanande skede av projektet.

- Sedan januari har vi byggt nya, breda vägar genom området och nu håller vi på med att bygga grunden för kraftverken. Det finns väldigt många olika markförhållanden. På vissa ställen är grunden fast och bra medan det på andra ställen är fråga om åkerområden. Mest krävande är lermark så där är det fråga om betydande massabyten som ska göra.

130 markägare och 200 skiften

Allt som allt berörs ungefär 130 markägare och 200 skiften av vindkraftsprojektet. Men man har kunnit kompromissa och komma fram till lösningar i de flesta fall.

- Vi har kommit bra överens med de flesta markägarna. Vi har erbjudit ersättning för vindupptagninsområdet. Vi har använt oss av en radie på 600 meter från varje kraftverk och vi har avtal med största delen. Inte har det alla gånger varit lätt och båda sidor har fått kompromissa, säger Mattas.

Och precis som med allt annat för vindkraft med sig båda positiva och negativa effekter.

- Fördelarna med vindkraft är självklart att den producerar ren och förnybar engeri. Men visst finns det nackdelar också. Vissa anser att en vindkraftspark stör utsikten. Andra anser att bullret från kraftverken, om det kommer för nära bebyggelsen, är jobbigt.

Sexton vindkraftverk skall stå klara i byn Torkkola i Lillkyro hösten 2015.Området är ungefär 1000 hektar stort. Kraftverken ska ha en höjd på 200 meter och en totalkapacitet på mer än 50 megawatt. Det motsvarar ungefär vad 10 000 egnahemshus förbrukar på ett år.

Det kan löna sig att hålla ögonen öppna om man vill komma åt en sommarstugetomt i Kristinestad just nu. I samband med att staden beslöt att värdet och arrendet på sommarstugetomterna ska höjas, blev det också möjligt att lösa in tomten.

På valborgsmässoafton gick tidsfristen ut för de 250 arrendatorerna att meddela staden hur de ställer sig. Och intresset för att lösa in arrendetomterna är stort, enligt förvaltningschef Dan-Anders Sjöqvist

- Telefonen har gått het. Det är väldigt glädjande att så många vill köpa. Själva har jag diskuterat med 70 arrendatorer och 90 procent av dem vill köpa. Men tidtabellen är lite öppen. Det är många som redan i sommar vill lösa in sin tomt och en del vill fundera och kanske köper den i slutet på året eller nästa år.

Besvär kan förlänga processen

Arrendatorerna måste alltså inte säga genast om de vill köpa. Det enda som staden i det här skedet ville ha besked om, är om de vill avbryta arrendet eller förlänga det.

Systemet med att i förlänga arrendekontraktet även om man har för avsikt att lösa in tomten, garanterar att man har tillträde till tomten även om processen försenas av besvär.

- Ett försäljningsbeslut som hänger i rätten, i förvaltningsdomstolen blir svårt på det sättet då man inte kan verkställa det genom att göra ett köpebrev. Då kan man hamna in i 2015 och har varken arrende eller köpebrev, säger Sjöqvist.

I dag har åtminstone 16 arrendatorer besvärat sig. Även bland dem som har besvärat sig finns de som meddelat att de vill fortsätta arrendera.

Kan sälja arrenderätten vidare

Om man väljer att avbryta arrendet kan man hamna att själv ta bort sommarstugan, beroende på vad kontraktet anger. Staden säljer bara själva tomten. Men vill man bryta arrendet men ändå få en slant för huset, kan man sälja arrenderätten, inklusive sommarstugan, vidare till tredje part. Ungefär ett tiotal sommarstugetomter kommer att få nya invånare på det sättet.

- Det är helt i sin ordning. Man överlåter då arrenderätten till en tredje part. Det har skett här också under vårens lopp, säger Dan-Anders Sjöqvist.

Även de nya arrendetagarna har rätt att lösa in tomten, eller i sin tur sälja arrenderätten vidare.

I fyra års tid har en björn angripit biodlarnas anläggningar i Kristinestadstrakten. Nu har biodlarna fått nog när inte ens elstängsel håller björnen borta, en anhållan om att få skjuta björnen har lämnats in till Finlands viltcentral.

Problemen med björnen som angriper bikupor i Kristinestadstrakten har bara blivit värre under de fyra år som problemet existerat. Björnen gräver sig under stängslet eller gräver runt stängslet så att det faller omkull.

-Elstängsel är den enda förebyggande åtgärd man kan kräva av en biodlare, säger skadegranskare Folke Hed i Ömossa. Man kan inte bygga in bikuporna i ett hus för att skydda dem mot björnens angrepp, tillägger han.

Sannolikt är det samma björn som är skyldig till all skadegörelse på bikuporna, spårstämplarna ser likadana ut.

Brunbjörn i naturen - (Copyright: NRK) Den lekfulla björnen Bild: NRK

Värdefulla bikupor har förstörts

Det finns bikupor på 16-20 ställen i Kristinestadstrakten och de som fått påhälsning av björnen är kommersiella anläggningar. En bikupa kan innehålla honung för 1000 euro eller mera och till den summan kommer kostnaderna för förstörda kupor och bisamhällen. I dagens läge har björnen förstört 16 kupor. Björnen har fastnat på bild på viltkameror som finns i närheten av bikuporna

-Det är svårt att säga om man får tillstånd att fälla björnen, säger skadegranskaren Folke Hed som anser att biodlarna själva gjort vad de kunnat för att mota olle i grind.

Lastbilar och grävmaskiner möter varandra på de breda och helt nya vägarna i Torkkala där vindkraftsparken kommer att resa sig. Markanskaffningstekniker Sven Mattas har varit i kontakt med alla 150 markägare som berörs av projektet och hittills har det gått rätt så smärtfritt.

Just nu befinner man sig i ett utmanande skede av projektet.

- Sedan januari har vi byggt nya, breda vägar genom området och nu håller vi på med att bygga grunden för kraftverken. Det finns väldigt många olika markförhållanden. På vissa ställen är grunden fast och bra medan det på andra ställen är fråga om åkerområden. Mest krävande är lermark så där är det fråga om betydande massabyten som ska göra.

130 markägare och 200 skiften

Allt som allt berörs ungefär 130 markägare och 200 skiften av vindkraftsprojektet. Men man har kunnit kompromissa och komma fram till lösningar i de flesta fall.

- Vi har kommit bra överens med de flesta markägarna. Vi har erbjudit ersättning för vindupptagninsområdet. Vi har använt oss av en radie på 600 meter från varje kraftverk och vi har avtal med största delen. Inte har det alla gånger varit lätt och båda sidor har fått kompromissa, säger Mattas.

Och precis som med allt annat för vindkraft med sig båda positiva och negativa effekter.

- Fördelarna med vindkraft är självklart att den producerar ren och förnybar engeri. Men visst finns det nackdelar också. Vissa anser att en vindkraftspark stör utsikten. Andra anser att bullret från kraftverken, om det kommer för nära bebyggelsen, är jobbigt.

Sexton vindkraftverk skall stå klara i byn Torkkola i Lillkyro hösten 2015.Området är ungefär 1000 hektar stort. Kraftverken ska ha en höjd på 200 meter och en totalkapacitet på mer än 50 megawatt. Det motsvarar ungefär vad 10 000 egnahemshus förbrukar på ett år.