Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40272 articles
Browse latest View live

Vasa gör om elev- och äldretransporter

$
0
0

Vasa stad planerar att förnya sina transporttjänster. Till en början överförs beställning och produktion av transporter samt servicebussarna till en ny enhet.

Sedan överförs skolbussarna och transporten av åldringar till dagverksamhet. I sista skedet överförs lokaltrafiken.

För närvarande beställer klienterna själva transporterna direkt av företagarna. I framtiden kommer både beställning och produktion av servicen att göras på ett helt nytt sätt. Transportservicen beställs från en enhet inom staden som grundas i samband med reformen.

Vasa förnyar transporttjänsterna

Listen39 seconds
Spela upp klipp på Arenan: Vasa förnyar transporttjänsterna

Reformen innebär inte att staden själv börjar producera transporten.

- I dag är det socialverket som ser till att transporterna produceras även om själva transporterna är utlokaliserade till taxiföretagen. Det är socialverkets producerande roll som flyttas till den nya enheten, säger upphandlingschef Heidi Hirsimäki.

Med förändringen eftersträvar man besparingar och bättre transportservice.

- Vi förväntar oss en stor ökning av transportbehoven eftersom vi strävar efter att äldre människor ska få bo hemma så länge som möjligt. Och genom att slå ihop transporter för folk som ska åt samma håll vill vi minska på kostnaderna, säger Hirsimäki.

Stadsstyrelsen behandlar reformen på sitt möte den 12 maj. Avsikten är att reformen ska träda i kraft under våren 2015.


Livet är bäst på en motorcykel

$
0
0

Ulla-Maj Järvinen vårdar sin motorcykel som sin käraste ägodel. Den står på hennes gård i Gamla Vasa och blänker. Alla kromdelar är så minutiöst polerade att det möjligt att spegla sig i dem. En dammotorcykel ska vara polerad och fin – det hör helt enkelt till, berättar Järvinen.

Ulla-Maj Järvinen njuter av livet på en motorcykel

Listen5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Ulla-Maj Järvinen njuter av livet på en motorcykel

Hon vrider på nyckeln och motorcykeln startar med en knall. Med van hand fattar hon gashandtag och vrider några gånger. Ljudnivån stiger och brummandet blir intensivare. Ulla-Maj bara ler.

En specialskylt som bevis på att Ulla-Maj Järvinen genomfört det motorcykelloppen Iron butt
En specialskylt som bevis på att Ulla-Maj Järvinen genomfört de långa motorcykelloppen Iron butt - (Copyright: Yle/Patrick Stenbacka ) En specialskylt som bevis på att Ulla-Maj Järvinen genomfört det motorcykelloppen Iron butt Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Motorcykeln betyder allt. Det är inte bara själva körandet som är härligt. Bland vi damer som kör finns en härlig gemenskap. Vi är vänner för livet.

Järvinen har kört motorcykeln i 15 år och körandet ger henne en känsla av frihet. Under vintern saknar hon motorcykeln så mycket att hon går ut till garaget för att känna på lädersitsen och känna bensinlukten.

Van långkörare

Järvinen är ingen novis i sammanhanget. Flera gånger har hon deltagit i långa motorcykel lopp kallade Iron Butt. Under ett eller två dygn ska man avverka tusentals kilometer på landsvägarna. Definitivt en utmaning, säger Järvinen men värt all möda.

Hon är medlem i Wasa Nice Riders. En tvåspråkig motorcykelklubb i Vasa – enbart för damer.

- De är fantastiska de flickor som är med i Nice Riders. Vi har en så fin gemenskap och vi delar allt tillsammans. Både sorg och glädje.

Ulla-Maj Järvinen är så gott som dagligen ute på vägarna med sin motorcykel. Och det där med friheten – den känner hon som mest när hon impulsivt stannar nånstans för att lyssna på fåglar. Då är allt perfekt, då njuter hon som mest.

Ett par smitare i Korsholm och Vasa

$
0
0

En personbilsförare smet från platsen efter att ha krockat med en moped i Korsholm. I Roparnäs i Vasa smet också en förare efter att ha krockat med en parkerad bil.

Personbilen och mopeden krockade i korsningen Karlebyvägen-Vattentagsvägen på måndag morgon. Personbilen svängde till höger in på Vattentagsvägen och krockade med mopeden som var på väg norrut längs med Karlebyvägens lättrafikled.

Bilen fortsatte sin färd utan att stanna. Den unga kvinnan som körde mopeden skadade sig inte men mopeden fick en del skador. Polisen vet i det här skedet inte vem personbilsföraren är.

En man i 50-års åldern krockade i en parkerad bil i Roparnäs i Vasa och smet från platsen. Det här inträffade kring halv sex på måndag eftermiddag.

Polisen fick tag på mannen och utförde ett blåstest. Testet visade 1,9 promille. Mannen fördes till blodprov och försattes i körförbud. Han misstänks för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.

På motorvägen i Korsholm gjorde sig en äldre man sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten. Mannen körde en paketbil med släp vars högsta tillåtna hastighet är 80 kilometer i timmen.

Mannen körde dock i över 130 kilometer i timmen och polisen försatte honom i körförbud.

Stabilt för ABB och motorfabriken i Vasa

$
0
0

Fyra av fem ABB-divisioner når upp till målsättningarna vad gäller orderingång, tillväxt och lönsamhet. Däremot är utvecklingen i Power Systems, som utvecklar nyckelfärdiga lösningar för kraftöverförings- och distributionsnät, en besvikelse.

- Vi är besvikna över det fortsatt svaga resultatet i Power Systems och vidtar nu rigorösa åtgärder som sträcker sig klart längre än den tidigare presenterade strategiska ompositioneringen, säger ABB:s koncernchef Ulrich Spieshoffer i den första kvartalsrapporten för 2014.

Problemen finns inte i Vasa

Power Systems har verksamhet också i Vasa men enligt ABB Finlands direktör Tauno Heinola, är det inte där problemen finns.

- Verksamheten i Vasa är inte med i våra offshore-vindparker och solkraftsparker där problemen finns, säger Heinola.

I kvartalsrapporten talar man om ett Step Change-program för Power Systems. För Vasas del betyder det här att man koncentrerar sig på projekt där ABB:s egna produkter har en stor andel och undviker projekt där andra företag har en stor andel.

Men för personalen betyder det här inte desto mer.

- Power Systems är inte ett städobjekt, säger Heinola.

Bra för motorfabriken

För motorfabriken i Vasa går det bra sett till marknadsläget men för de andra enheterna har årets början varit sämre, berättar Heinola.

ABB rapporterade idag om stabila ordernivåer och intäkter för första kvartalet 2014.

Orderingången på 10,4 miljarder dollar var stabil, nära nivån för ett år sedan, trots fortsatt trög ingång av stora order från energiföretag och sen-cykliska industrier. Intäkterna uppgick till 9,5 miljarder dollar.

Många nya österbottniska skivsläpp

$
0
0

David Strömbäck simmar motströms, Mrs Bighill Singers debuterar, The Heartbeat Band följer upp succén och Andrea Hatanmaas Allra Käraste Syster släpper ep.

David Strömbäck har alltid varit lite motströms, säger han. Nu jobbar han på ett projekt som han kallar Simma motströms, och till hösten ska det komma en skiva.
Som försmak släpper han en sommarsingel med låtarna Orkar än och Segellåt.

- Orkar än är en reaktion på jag-centreringen, det finns det som sker alldeles oberoende av mej eller nån annan. Solen lyser, vågorna kluckar och fågöarna sjunger.
Samma saker som de alltid har gjort, och de orkar än, säger David.

Låten kom till som en liten parentes i arbetet med Simma motströms, men producenten Janne Hyöty blev förtjust i låten och ville genast spela in den. Det är han och trummisen Patrick Lax som medverkar på låtarna, i övrigt vill David hålla det så avskalat som möjligt. Också ett sätt att simma motströms, menar han.

Heidi Storbacka brukar kallas Mrs Bighill och det har gett namn åt sånggruppen som hon jobar med, Mrs Bighill Singers. De har under en id jobbat på sin debutskiva med mestadels nyskrivet gospelmaterial på svenska. Men nu har de ändå valt att släppa en låt på engelska, Our father, skriven av Heidi till texten till Fader vår.

- Det var tillfälligheter som gjorde det, eller kanske så att bitar föll på plats, säger Heidi. Anders Eklund vill jobba med en video tillsammans med oss, och då kändes det här som ett bra val.

Förutom Heidi består Mrs Bighill Singers på den här låten av Rebecca Ekman, Daniela Forsén, Rasmus F. Forsman, Camilla S. Diago, Daniel S. Diago, Sarah Tiainen och Mattias Björkholm.

Vasabandet The Heartbeat Band blev mycket uppmärksammade med sin Hands that built, både i finländsk och svensk radio. Nu har de släppt en ny låt, Spring.

- Det var många som blev nyfikna på vad det är för gäng som spelar så lågmäld pop när vi gjorde Hands that built, säger sångaren och låtskrivaren Marcus Granfors. Nu valde vi att släppa den popigaste låten som andra singel, fast det är nog är ganska lågmält ännu.

Spring handlar om de förändringar årstidsväxlingar kan föra med sig – antingen blir kärleken starkare eller så avtar den. I höst är det tänkt att debutskivan kommer.

- Vi jobbar med producenten Andreas Dahlbäck i Stockholm med att välja ut åtta-nio låtar till skivan, säger Marcus. Övriga i bandet är Felicia eriksson, Petter Näse, Eero Paalanen och Tuukka Aitoaho.

Vasasångerskan Andrea Hatanmaa är numera bosatt i Malmö och har där startat bandet Allra Käraste Syster. Nu är det aktuella med en ep med tre sånger, däribland låten Close at heart. Den och låtarna med de övriga artisterna kan du höra i programmet Österbottnisk musik.

Mrs Bighill Singers video hittar du här

Här kan du följa David Strömbäck

Allra käraste syster finns här

Och The Heartbeatband här

UPM i Jakobstad stannar för service

$
0
0

UPM i Jakobstad inleder sin vårstagnation på lördag. Det kan medföra luktproblem i Jakobstad och närområdet när fabriken körs ner och startas upp igen.

Under stagnationen utförs servicearbete av fabrikens personal och av upp till 700 gästarbetare.

Stagnationen börjar på lördag och håller på i ett par veckor.

Välklingande 40-åring

$
0
0

I ungefär två år har jubileumskommittéen under ledning av Nicke Kavilo förberett jubileumsveckan.

-Eftersom vi ger ut en historik har vi ägnat oss åt väldigt mycket research, säger Kavilo. En av körens höjdpunkter var en studentkörsstämma i Vanda där man framförde "Ett bondebröllop" klädda i folkdräkt. Recensenterna var eld och lågor och det var då som Pedavoces blev en av de fem stora stundetkörerna i Svenskfinland.

-Det har även funnits dalar, säger Kavilo och syftar på de många dirigentbyte kören genomgick under början av 2000-talet.

-För mig var det en överraskning att kören blev en så viktig del av min vardag, säger alten Linn Wilhelmsson. Hon har länge sett fram emot jubileumsveckan.

Här är ett plock ur jubileumsprogrammet:

Onsdag 30 april
Jubileumstrappsång vid Övningsskolans gymnasiums trappor kl. 18.00

Fredag 2 maj
Historik- och matrikelutgivning samt seminarium Pedavoces 40 år kl.17

Lördag 3 maj
Jubileumskonsert kl. 14 i Vasa stadshus

Jubileumskonserten bandas av Radio Vega och sänds 13 maj kl. 21.05

Dessutom pågår en fotoutställning kring jubilaren i Academill.

Här kan du läsa mer om Pedavoces

Radhusbrand i Kristinestad

$
0
0

Fyra radhuslägenheter skadades i en brand på Starrvägen i Kristinestad. Ingen person kom till skada i branden.

Brand i radhus
Brand i radhus - (Copyright: YLE/Ann-Sofie Långvik) Brand i radhus Bild: YLE/Ann-Sofie Långvik

Branden är nu släckt och eftersläckningsarbetet pågår.

Branden började i gavellägenheten och spred sig via vinden mot de övriga lägenheterna, som fick rök och vattenskador.

Polisen utreder brandorsaken. Det är sannolikt att branden började i köket.


En fjärdedel av stadshuset töms

$
0
0

Stora delar av Karleby stadshus utryms inom maj månad. Orsaken är problem med inomhusluften. Hela D-flygeln töms nu på befallning av regionförvaltningsverket.

Delar av bastryggheten, tekniska verket och ekonomienheten berörs av flytten. Totalt flyttar ungefär 50 anställda ut ur stadshuset.

Social- och hälsovården flyttar till gamla ämbetshuset vid Torggatan, ekonomienheten till Port Tower och IT-avdelningen flyttar till Innogate.

Redan för ett år sedan flyttade miljösektorn och planläggning till Innogate. Totalt har alltså ett 80-tal anställda lämnat stadshuset.

D-vingen ska nu renoveras. Bland annat byts läckande fönster ut.

Försiktig optimism bland österbottniska företagare

$
0
0

Stämningen bland företagen i Österbotten har förändrats. Det visar Österbottens Handelskammares förfrågning.

Det finns fortfarande ett större antal företagsledare som uppger att stämningen är pessimistisk än de som uppger att den är optimistisk.

Stämningen är mest pessimistisk inom företagen i Karlebyregionen. Men i Jakobstadsregionen har stämningen förbättrats sedan den förra mätningen, i synnerhet inom exportindustrin.

Pessimism bland företagarna i Österbotten

Listen1 min 9 s
Spela upp klipp på Arenan: Pessimism bland företagarna i Österbotten

Fler tror på ökad omsättning

Samtidigt tror 45 procent av företagsledarna att omsättningen kommer att öka under detta år, medan 14 procent av företagen tror på en sänkning i omsättningen. Motsvarande siffror i november 2013 var 43 respektive 19 procent.

De högsta förväntningarna på omsättningen har man inom industribranschen, medan handeln står för de lägsta förväntningarna.

Ser man områdesvis finns det klart fler företag i Vasaregionen som uppskattar att omsättningen kommer att öka medan det i Jakobstadsregionen finns flest företag som tror att omsättningen kommer att minska i jämförelse med året innan.

Vasa nödcentral får tillökning

$
0
0

Fyra personer kommer att flytta från Jyväskylä till Vasa nödcentral.

Samarbetsförhandlingarna avslutades idag och av de 33 fastanställda tjänstemännen vid Mellersta Finlands nödcentral i Jyväskylä kommer fyra börja arbeta på den nya nödcentralen i Vasa.

Teemu Hassinen, direktör för styrning och framförhållning vid Nödcentralsverket, berättar att man har rekryterat nödcentralsoperatörer till nuvarande Österbottens nödcentral. Tjänsterna har tillsatts och några nya tjänster för nödcentralsoperatörer lediganslagits.

Viktigt med lokalkännedom

- Vi har dessutom förberett oss på reformen genom att ordna fortbildning för personalen vid Österbottens nödcentral, med fokus särskilt på att identifiera de regionala särdragen i Mellersta Finland och främja lokalkännedomen, säger Hassinen i ett pressmeddelande.

De som flyttar till Vasa från Jyväskylä erbjuds stöd för flyttningen av Nödcentralsverket. Bland annat får de som flyttar resor för att bekanta sig med den nya orten, ersättning för flyttningskostnaderna och en flyttningspenning.

Mellersta Finlands nödcentral i Jyväskylä kommer att upphöra med sin verksamhet i november 2014 och alla nödcentralstjänster för Mellersta Finland och Österbotten produceras i Vasa.

Sundet kan bli nationell stadspark

$
0
0

Karleby stad anser att området kring Sundet och gamlahamnsviken kunde bli nationell stadspark.

Tekniska verket ska göra en utredning över området och efter det kan Karleby ansöka om att få en nationell stadspark.

Det är miljöministeriet som utser de nationella parkerna. Det kan till exempel vara områden som har vacker natur eller som är kulturellt eller historiskt värdefulla miljöer.

I dag finns nationella parker i sex städer i Finland. Parkerna finns bland annat i Åbo, Björneborg, Hangö och Borgå.

Karleby har också övervägt möjligheten att göra Harrbåda naturskyddsområde eller Neristan till nationella parker.

Studieresor minst lika viktiga som skolbänken

$
0
0

Det finns många olika sätt att lära sig på. Vi lär oss inte bara genom att sitta i skolbänken eller läsa böcker, utan också genom att se nya platser och få nya erfarenheter. Därför är studieresor en viktig och lärorik del av skolgången.

Studieresor berikar gymnasiestudierna

Listen2 min 17 s
Spela upp klipp på Arenan: Studieresor berikar gymnasiestudierna
Många skolor värdesätter studieresor och ger sina elever chanser att upptäcka andra länder och kulturer. Om man till exempel studerar ett språk får man inte bara använda sina språkkunskaper då man reser, man får också förbättra dem och uppleva språket på ett helt annat sätt än på lektionerna. Utöver det får man också se landet med egna ögon och bilda sina egna uppfattningar om saker och ting.

Lina Snickars
Lina Snickars Lina Snickars Bild: Yle/Roger Källman
Bland annat Korsholms gymnasium är en skola som värdesätter studieresor. Allt från friluftsresor till språkresor ordnas, och allt från Ryssland till Spanien besöks. Gymnasiet har samarbeten med skolor i flera olika länder och dessutom åker eleverna i andra årskursen varje år iväg på en egen studieresa.

I år gick resan av stapeln 21-27.4 och resmålet var Hamburg i Tyskland. På vägen fick eleverna också se Sverige och Danmark.

- Först körde vi genom Sverige, där fick vi se till exempel ett nunnekloster och Gränna polkagrisfabrik, berättar eleven Lina Snickars. I Köpenhamn så var vi på en rundtur och fick se de mest kända ställena och gå på Strøget.

- Köpenhamn tyckte jag jättemycket om, så dit skulle jag gärna fara igen, säger Lina..

Victor Häggblom
Victor Häggblom Victor Häggblom Bild: Yle/Roger Källman
- Man har lärt känna lite olika kulturer i bland annat Tyskland och Danmark. Man har också fått se många fina ställen, säger eleven Victor Häggblom.

Men inte bara eleverna tycker om att slippa lektionerna och skolbänken för en vecka.

- Jag tycker att det är jätteroligt att lära känna eleverna på ett annat sätt än hur vi lär känna dem på lektionstid, säger lärare Carola Stenberg, som också var med på resan. Det är också bra för sammanhållningen att eleverna får delta och lära känna varandra.

Carola Stenberg
Carola Stenberg Carola Stenberg Bild: Yle/Roger Källman
- Jag har också lärt känna mina kolleger på ett lite annat sätt eftersom vi har jobbat tillsammans på den här resan, menar Stenberg. Dessutom var Hamburg en ny upplevelse för mig.

Men hur är det med finansieringen; hur mycket är eleverna beredda att betala?

- Det borde vara så att alla har råd att åka, tycker Lina Snickars. Alla som vill fara ska få fara, därför får det inte bli alltför dyrt. Men samtidigt kan man inte kräva att få hur mycket sponsrade pengar som helst.

Så när det kommer till kritan, ska man fortsätta att satsa på studieresor?

- Absolut! tycker Stenberg. Det tillför helt klart hela årskursen ett mervärde att de får umgås under en viss tid, under ordnade former och bra program.

Skrivet av Isabella Lindell och Ida-Maria Skytte
studerande på Korsholms gymnasium och deltagare i projektet Nyhetsskolan

Här kan man läsa tjejernas blogg från dagen på Yle.

Det bästa från #STKjeppis

$
0
0

Här kan du se spelningarna, speakarna och intervjuerna från Svenska Talande Klubben i Jakobstad.

STK Jeppis - Kartellens gig | X3M

STK Jeppis - Kartellens gig | X3M

30 minuter
Spela upp klipp på Arenan: STK Jeppis - Kartellens gig | X3M

Det var en alldeles fantastisk stämning på Moody i Jakobstad den 25 april när delar av Raaseposse och hela Kartellen steg upp på scen. Här har vi samlat lite av det bästa, och båda spelningarna.
STK Jeppis - Intervju med Kartellen | X3M

STK Jeppis - Intervju med Kartellen | X3M

5 minuter
Spela upp klipp på Arenan: STK Jeppis - Intervju med Kartellen | X3M

Här kan du läsa om gigen och se bilder.
STK Jeppis - Raaseposses gig | X3M

STK Jeppis - Raaseposses gig | X3M

21 minuter
Spela upp klipp på Arenan: STK Jeppis - Raaseposses gig | X3M

Här hittar du mingelbilderna från klubben.
STK Jeppis - Intervju med Raaseposse | X3M

STK Jeppis - Intervju med Raaseposse | X3M

7 minuter
Spela upp klipp på Arenan: STK Jeppis - Intervju med Raaseposse | X3M

Missa inte heller materialet från Frillan och Prillans utesädning från gågatan under eftermiddagen!

Nordeas resultat är stabilt

$
0
0

Nordeas resultat för första kvartalet 2014 i Kust-österbotten var stabilt. Kunderna visar allt större intresse för rådgivningstjänster och olika sparalternativ.

Räntenettot var 5,7 miljoner euro. Intäkterna i regionen uppgick till 10,3 miljoner euro.

Nordeas rörelsevinst i Kust-österbotten var 4,4 miljoner euro.

Bostadslån

Uppgången under första kvartalet 2014 berodde främst på ökade intäkter från företagsaffärsverksamheten, sparande och placerande samt stigande korta marknadsräntor.

Efterfrågan på bostadslån har påverkats av det osäkra ekonomiska läget. Där ökade volymen endast lite. Nya bostadslån beviljades under perioden till ett värde av en miljard euro i hela landet.

Färre besöker banken

Efterfrågan på kassatjänster fortsätter att minska. Endast tre procent av kunderna i Kust-österbotten gör sig ärende till kontoret för att sköta penningärenden. De flesta sköter bankärendena över nätet, med betalkort eller per telefon.

De här ändringarna i kundernas beteende påverkar också kontorsnätverket och tyngdpunkten på de kassatjänster som Nordea satsar på, det vill säga rådgivning i frågor som gäller sparande och lån.


Gräsbrand i Vasa

$
0
0

En gräsbrand bröt ut i närheten av Gamla Vasa sjukhus på tisdag eftermiddag.

Klockan kvart över fyra var branden under kontroll och eftersläckningen pågick. Befälhavande på plats uppskattade att det rör sig om ett område på cirka 50 gånger 100 meter.

Ingen kom till skada. Antändningsorsaken kunde räddningsverket inte säga något om.

Storslam till Österbotten i UF-tävling

$
0
0

De bästa unga företagen finns i Österbotten. Vasa Yrkesinstitut, högstadiet i Petalax och Kristinestads högstadieskola tog tillsammans sju segrar i finalen i tävlingen Våga vara företagsam 2014 i Kajana på måndagen och tisdagen.

På grundskolenivån gick alla vinster till Österbotten.

I kategorin bästa företag gick segern till Earth thinking UF från högstadiet i Petalax. Företaget drivs av Victoria Snickars, Jenny Sjöberg, Linnéa Norrdahl, Sara Flöijer. Priset är en resa till de svenska mästerskapen i ungt företagande den 26-27 maj i Stockholm.

Pristagarna för bästa produkt gick till Powerflat UF, också det företaget är från Petalax högstadieskola. Powerflat UFdrivs av Miia Seppi, Lizette Sandberg och Hanna Storfors.

Den bästa affärsidén hade företaget Giftaway UF från Kristinestads högstadieskola. Giftaaway drivs av Nicolina Nordman, Karolina Grannas, Tobias Eriksberg, Johannes Gröndahl. Giftaway UF fick också en landsomfattande utmärkelse för bästa affärsidé redan i december.

Samma skola fick vinsten bästa grafiska utseende. Företaget är Pick'n'mix UF och drivs av Natalie Skogman.

Tre segrar till Vasa yrkesinstitut

Vasa yrkesinstitut tog tre segrar i tävlingsklassen för andra stadiets utbildning.

Företaget Kiffel NY vann titlarna Finlands bästa försäljare och bästa tjänsteföretag. Företaget och drivs av Jenni Parpala, som får sin merkonomexamen i vår.

I kategorin Finlands bästa mässavdelning segrade BERG UF, som drivs av Ann-Sofie Berg. Hon blir medieassistent från Vasa yrkesinstitut i maj.

Lärarna som var med och coachade är Carola Holmlund och Guy Bokull från Vasa yrkesinstitut, Margita Engelholm från Kristinestads högstadieskola och Henrik Smulter från högstadiet i Petalax.

Vörå höjer MI-avgifter i höst

$
0
0

Genom att höja medborgarinstitutets kursavgifter från och med i höst, räknar Vörå med att kunna få in 6000 euro extra per termin. Det förutsätter att kurserna har tillräckligt många deltagare.

Dessutom ska Kultur och fritidscentralen i Vörå minska sina utgifter med 28 000 euro, som tas från bland annat understöd, utbildnings och kulturtjänster, städ- och renhållning och hyresutgifter.

Personalen har också varslat om permitteringar i sju dagar under perioden juni till december.

Sparledigt inom fritidssektorn i Kristinestad

$
0
0

Personalen inom bildnings- och fritidssektorn i Kristinestad tar sju dagars sparledighet för att uppnå det som återstår av kravet på att minska utgifterna.

En simövervakare kommer att permitteras i tre veckor på sommaren. Simhallen är stängd i vanlig ordning på sommaren, men i år en vecka längre på grund av den ansträngda ekonomin.

Dessutom kommer stadsbiblioteket och Lappfjärds bibliotek att vara stängda och bokbussen att stå i en vecka i början av sommaren. Sammanlagt sparar bildnings- och fritidssektorn 11 923 euro med de här åtgärderna.

Samarbetsförhandlingarna i Kristinestad avslutades den 13 mars.

Centralernas redogörelser över de kvarvarande sparåtgärderna ska vara inlämnade inom april. Det gäller de som ännu inte har uppnått sparkravet. Dit hör också vård och omsorgscentralen och utbildningssektorn.

"Drömmen är ett nybygge"

$
0
0

Det är trångt i Korsholms högstadium, riktigt trångt. Inom fem år når antalet elever upp till över sexhundra och senast då blir situationen ohållbar. Rektor Annika Snickars skulle helst se ett nybygge.

Anna Friman och Lisa Boström är nöjda med sin högstadieskola, trots att där är trångt.
Anna Friman och Lisa Boström är nöjda med sin skola, trots att det är trångt. Anna Friman och Lisa Boström är nöjda med sin högstadieskola, trots att där är trångt. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

- Delar av det här huset mår bättre och andra delar sämre, så det behövs en grundrenovering i vilket fall som helst. Och vi måste få mer utrymme när vi blir fler, så då behövs en tillbyggnad. Men om jag får drömma så är det klart att jag skulle vilja ha en helt ny byggnad, en som svarar mot kraven på en modern skola, säger Annika Snickars.

Trångt i Korsholms högstadium

Listen4 min 9 s
Spela upp klipp på Arenan: Trångt i Korsholms högstadium

Snickars står i en lång korridor med dörrar till olika klassrum och en dörr som leder till skolans gymnastiksal.

- Gymnastiksalen är ju omtalad sedan tiotalet år tillbaka, visst är den en normalstor sal men på tok för liten för skolans behov. Ibland trängs här fem undervisningsgrupper samtidigt och då kan man inte tala om undervisning längre. Vissa dagar flyttar en del av gymnastiken ut i korridoren, säger Snickars.

Snickars vet att hon antagligen inte kommer att få se drömmen om ett nybygge gå i uppfyllelse. Skolans ledningsgrupp har skickat en skrivelse till Korsholms bildningsnämnd för att påtala problemen, men i praktiken är det ekonomin som styr.

- Vi upplever att vi har vunnit gehör och att man i kommunen sympatiserar med vår situation, men mer än så vet jag inte just nu, säger Snickars.

Lika många elever redan tidigare

Kommundirektör Rurik Ahlberg hör till dem som sympatiserar.

- Jag vet hur trångt de har på skolan, men vi måste ju få ner investeringsnivån i kommunen, våra utgifter just nu är för höga, säger Ahlberg.

Kommundirektören vill inte ta ställning i frågan längre än så. Ahlberg hänvisar till en kommunal arbetsgrupp som har tid på sig fram till hösten att se över hela skolnätet i Korsholm, där högstadiet naturligtvis är en pusselbit bland många.

Under högstadiebyggnadens historia har det funnits år när antalet elever har vart högre än nu, men då såg kraven på undervisningen annorlunda ut. Undervisningsgrupperna var större, specialundervisning krävde inte lika mycket utrymme som idag och nivåbaserad undervisning var inte vardag ännu. Det är Rurik Ahlberg medveten om.

- Jo, vi är nog medvetna om att något måste göras, säger Ahlberg.

Rektor Annika Snickars påpekar samtidigt att ytterligare krav är på väg.

- Vi får en ny läroplan i augusti 2016, som bland annat kommer att öka vårt behov av undervisningsutrymmen i musik, säger Snickars.

Hon bävar för situationen som kommer att uppstå när man samtidigt får ytterligare hundra elever. Redan idag får man hålla en del lektioner i gymnasiet eftersom det inte finns plats.

- Ja, jag har nog inte riktigt fattat det ännu, det går inte riktigt att förstå hur vi ska lyckas klämma in så många fler, säger Snickars.

Ute i en av skolans långa korridorer har det blivit rast, det blir snabbt fullt på bänkarna och längs väggarna. Men Anna Friman och Lisa Boström, som båda går i årskurs åtta, lider inte av trängseln.

- Nej, det är inget som vi tänker på, säger Friman.

- Det bästa med vårt skola är ju alla människorna, att man lär känna så väldigt många, säger Boström.

Viewing all 40272 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>