Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40272 articles
Browse latest View live

Don Duma fick inte åka med de vitas buss

$
0
0

För exakt 20 år sedan, den 27 april 1994, hölls de första demokratiska valen i Sydafrika. Rasåtskillnadspolitiken apartheid avskaffades officiellt och Nelson Mandela valdes till det fria Sydafrikas första svarta president. Då var nuvarande Jakobstadbon Don Duma elva år gammal.

Jakobstadsbon Don Duma minns Apartheid

Listen8 minuter
Spela upp klipp på Arenan: Jakobstadsbon Don Duma minns Apartheid

Före apartheid avskaffades bodde Don Duma med sin familj långt utanför staden, eftersom det var endast där de svarta fick bo. Det var förbehållet de vita att bo inne i städerna och vid kusten. Asiaterna, främst indier, fick bo strax utanför städerna, medan de svarta måste bo långt in i landet där det knappt fanns någonting alls.

- Jag minns att det fanns en strand enbart för afrikaans, dvs. de vita sydafrikanerna och om de såg någon av oss svarta där hade de rätt att ringa polisen, berättar Duma.

Sydafrikas invånare hade olika pass som tillät dem röra sig på olika områden. Det fanns fyra olika grupper som alla sydafrikaner delades in i; vita, svarta, asiater och färgade, av vilka svarta hade den lägsta statusen och saknade bland annat rösträtt och förbjöds umgås över rasgränserna.

Förväntan blandad med rädsla

Då apartheid avskaffades år 1994, efter att ha varit det rådande politiska samhällssystemet från år 1948, minns Don Duma att förväntningarna var stora, men samtidigt rådde en spänd stämning i landet.

- Skulle en förändring verkligen ske? Folk var rädda, kommer Duma ihåg. Vi var glada och hoppades att saker skulle gå mot det bättre, men vågade inte hoppas på det bästa.

Även efter att apartheid avskaffades var spänningen mellan de fyra olika folkgrupperna stor. För dem som hade en utbildning blev livet klart bättre. De kunde söka de jobb de ville och de som hade råd kunde flytta vart de ville och köpa hus.

Nu fick vi äntligen simma och vi kunde ta bussen dit vi ville.

För de som kom från byarna och inte hade någon utbildning att falla tillbaka på, blev det nya livet en besvikelse.

- De hade hoppats på guld, men så blev det inte. Det var svårt att flytta från en by in till staden utan att känna någon, utan pengar, språket och utbildning, förklarar Duma.

För Don Dumas familj skedde en definitiv förbättring. Föräldrarna hade utbildning så hans mamma kunde byta jobb och de fick flytta in i staden efter att ha varit tvungna att bo långt utanför.

- Nu kunde vi ha vita grannar och vi fick gå vart vi ville. Vi fick äntligen simma och vi kunde ta bussen dit vi ville, minns Duma tiden efter att apartheidsystemet föll.

I dag bor Don Duma i Jakobstad med två barn och sin fru som har rötterna i Pedersöre. Det har han gjort sedan år 2009, efter att ha bott i Sverige och i England där han också studerade.

- Någon gång i framtiden när vi är pensionärer kan vi tänka oss att flytta tillbaka till Sydafrika eller åtminstone skaffa en lägenhet där, svarar Don Duma på frågan om han vill flytta tillbaka till sitt hemland.

I dag skulle det vara för svårt med tanke på kultur och språk för barnen, även om Dumas familj och släkt bor där fortfarande.

Tjugo år är en ganska kort tid

Även idag, 20 år efter att apartheid officiellt avskaffades, finns det en viss misstänksamhet mot svarta. Det finns fortfarande många olika stammar i landet, vilket bidrar till att tanken om grupptillhörighet fortfarande är väldigt stark.

Alla kan visserligen röra sig fritt var som helst, men det finns långa murar på många håll och vakter som patrullerar. Kriminaliteten är hög och kan drabba vem som helst när som helst.

- Man är fri men ändå inte fri, beskriver Don Duma stämningen i dagens Sydafrika.

Då Duma försöker titta framåt i tiden förutspår han att landet kommer att gå framåt och att folk kan få ett bra liv i Sydafrika.

- Tyvärr utbildar många sig till ett yrke som inte ger dem jobb, t.ex. management är populärt, men jobb finns inte. Däremot är teknisk kunskap framtiden och garanterar ett jobb, tror Duma.

Tiden av apartheid har trots allt rotat sig djupt hos de olika folkgrupperna och många sydafrikaner är inte du med sig själva fortfarande.

- Jag har vänner som är afrikaans och många av dem är obekväma med det och lever med skammen över vad deras far- och morföräldrar har gjort, berättar Don Duma.

Å andra sidan finns det många svarta som bär med sig en konstant bitterhet över vad de själva och deras släktingar har fått stå ut med under apartheid.

Läs också: "Folk förväntade sig att allt skulle bli jättebra"


Svensk Ungdom fortsätter som Svensk Ungdom

$
0
0

Motionen om att byta namn till Liberal Ungdom föll i en jämn omröstning på Svensk Ungdoms kongress i Åbo på söndagen.

Bakom motionen låg ett beslut på fjolårets kongress om att föra en en grundlig diskussion under året om förbundets ideologi och namn. Beslutet löd att man under kongressen 2014 skulle föreslå namn för förbundet på svenska, finska och engelska.

Förbundsstyrelsen föreslog för kongressen att förbundet byter namn till Liberal Ungdom. Beslutet föregicks av en livlig diskussion och omröstningen var jämn. Resultatet blev Svensk Ungdom på svenska. På finska RKP-nuoret och Suomen ruotsalaisen kansanpuoluen nuorisojärjestö. På engelska Swedish Youth of Finland, Swedish People's Party's youth organisation.

Läs också: Svensk Ungdom har ny ordförande

Målkalas i Karleby

$
0
0

Damligamötet i Karleby mellan KF10 och Åland United bjöd på hela sex mål. Fullträffarna fördelades jämnt mellan lagen och matchen slutade 3-3.

Hemmalaget fick en drömstart på matchen då Riikka Ketoja förde KF10 upp i en 1-0-ledning i den tredje minuten. Adelina Engman kvitterade för den regerande mästaren åtta minuter senare.

Megan Lindsey såg länge ut att bli matchvinnare för Karlebylaget. Lindsey gjorde både 2-1 och 3-1 innan United satte in slutspurten.

Monica Dolinsky reducerade till 2-3 halvvägs in i andra halvleken och Engman fastställde slutresultatet 3-3 i den 87:e minuten.

Trots den fina slutforceringen så har Åland United inlett säsongen sämre än väntat. Efter fem spelade omgångar har United redan tappat fem poäng till ledande Merilappi United. KF10 skuggar Åland United på fjärde plats.

Söndagens ligaresultat:

Kokkola F10–ÅU 3–3 (2–1)
KF10: Ketoja 3, Lindsay 12, 61
ÅU: Engmand 11, 87, Dolinsky 66

ONS–FC Honka 0–3 (0–1)
FC Honka: Laine 6, Danielsson 64, Säppi 85

TPS–Pallokissat 1–2 (1–1)
TPS: eget mål, 40
Pallokissat: Winter 22, 88

HJK–NiceF 0–1 (0–1)
NiceF: Hannula 43

Damligan i fotboll:
KF10 - Åland United 3-3 (2-1)
ONS - FC Honka kl. 16
TPS - Pallokissat kl. 16
HJK - NiceF kl. 16

Merilappi U 5 4 1 0 17-5 13
PK-35 5 3 2 0 13-5 11
Åland U 5 2 2 1 13-9 8
KF10 5 2 1 2 10-14 7
TPS 3 2 0 1 8-8 6
Pallokissat 4 1 2 1 8-6 5
--------------------------------
FC Honka 4 1 1 2 5-5 4
ONS 3 1 0 2 5-11 3
NiceF 4 0 1 3 5-14 1
HJK 4 0 0 4 3-10 0

Tredje raka för FF Jaro

$
0
0

FF Jaro tog sin tredje seger i svit i fotbollsligan då man tog en meriterande 3-1-bortaseger över IFK Mariehamn. I Esbo var det samma siffror i hemmalagets riktning då Honka besegrade ett slarvigt Inter.

Ilja Vaganov förde i den 25:e minuten Jaro upp i en 1-0-ledning efter en hörna. Petteri Forsell kvitterade för IFK sju minuter senare från straffpunkten.

I andra halvleken avgjorde Jakobstadslaget tack vare ett mål av Jonas Emet och ett straffmål av Hendrik Helmke.

Ineffektivt Inter förlorade i Esbo

FC Honka tog sin andra seger för säsongen då man vann över FC Inter med 3-1 på hemmaplan. Ett tidigt ledningsmål av Roni Porokara visade vägen för Esbolaget. Alexander Brister och Nnaemeka Anyamale gjorde de övriga fullträffarna för hemmalaget medan Henri Lehtonen stod för Inters enda mål.

– Det känns jävligt dåligt, vi släppte in helt för enkla mål. Vi skapar tillräckligt med chanser men får inte hål på dem, sade Inters målvakt Magnus Bahne efter matchen.

– Vi spelar attraktiv fotboll men den var inte effektiv i dag. Vi har mycket att fundera på för så här ostabila har vi inte varit ännu.

MYPA ny tabelletta

MYPA vann på bortaplan över RoPS med 1-0. MYPA:s nyförvärv Dawda Bah gjorde segermålet då en kvart återstod. MYPA är det enda obesegrade laget i fotbollsligan.

FC Honka tog sin andra seger för säsongen då man vann över FC Inter med 3-1 på hemmaplan. Ett tidigt ledningsmål av Roni Porokara visade vägen för Esbolaget. Alexander Brister och Nnaemeka Anyamale gjorde de övriga fullträffarna för hemmalaget medan Henri Lehtonen stod för Inters enda mål.

FC Lahti besegrade KuPS i Kuopio med 2-0. Matti Klinga och Rafael hittade rätt för gästerna.

KuPS, som i veckan bytte tränare, har inlett säsongen bedrövligt. De fyra första matcherna har slutat i förluster och målskillnaden är 2-11.

Fotbollsligan:
KuPS - FC Lahti 0-2 (0-1)

RoPS - MYPA 0-1 (0-0)

IFK Mariehamn - FF Jaro 1-3 (1-1)

FC Honka - FC Inter 3-1 (2-1)

MYPA 5 3 2 0 9-6 11
FF Jaro 5 3 0 2 9-6 9
IFK Mariehamn 4 3 0 1 5-3 9 *
FC Lahti 4 2 1 1 7-4 7
VPS 4 2 1 1 4-2 7
FC Honka 5 2 1 2 10-9 7
HJK 5 2 1 2 7-7 7
FC Inter 4 2 0 2 5-5 6
SJK 3 1 1 1 4-3 4
RoPS 5 1 1 3 2-6 4
TPS 4 1 0 3 1-3 3
KuPS 4 0 0 4 2-11 0

*IFK Mariehamn tappar och VPS får tre poäng ifall IFK:s protest mot beslutet att laget dömdes att förlora matchen mot VPS avslås.

"Absurt att rödlista gäddan"

$
0
0

Gäddan har fått röd märkning i Sverige i WWF:s fiskguide för 2014, tidigare var den gul. Röd märkning betyder att man skall undvika att köpa gäddor i handeln som kommer från ohållbara bestånd.

Märkningen gäller generellt för hela Sverige men en svårighet är att avgöra vilka bestånd som är ohållbara. I Österbotten noteras den svenska diskussionen av Svenska Österbottens fiskarförbund.

Svenska Österbottens fiskarförbund vill ha certifierade abborr- och gäddbestånd

Listen1 min 28 s
Spela upp klipp på Arenan: Svenska Österbottens fiskarförbund vill ha certifierade abborr- och gäddbestånd

-Det är helt galet, det finns problem med gäddbestånden kring Kalmar och i den delen av Östersjön men att rödlista en lokal art som gäddan i hela landet är absurt, säger verksamhetsledaren vid Svenska Österbottens fiskarförbund Guy Svanbäck.

Svenska Österbottens fiskarförbund vill ha certifierade abborr- och gäddbestånd

Fiskarförbundet kommer att göra upp en förvaltningsplan för abborre och gädda i Österbotten. Det är ett första och samtidigt ett nödvändigt steg mot en certifiering av de båda fiskarterna. Certifiering är ett bra sätt att visa att fisket är hållbart.

Förvaltningsplanen är ett tvåårigt projekt och startar till hösten om finansieringen kan ordnas. Fiskarförbundet har anhållit om medel från Ålandsbankens miljöfond för ändamålet.

-Det torde klarna inom en månad om vi får pengarna, säger Guy Svanbäck.

Pengarna från Ålandsbanken, om fiskarförbundet får dem, är ända bara en delfinansiering av projektet som beräknas kosta 100 000 euro. Resten av pengarna är EU-medel och fiskarförbundet hoppas på finansiering i samband med den nya programperioden som inleds nästa år.

Vad innehåller förvaltningsplanen?

Abborre och gädda är lokala fiskarter och det gäller att samla in statistik över fångster och andra relevanta statistikuppgifter. När det gäller kommersiella fångster finns det statistik men det är svårare att få en uppfattning om de mängder som fritidsfiskare drar upp.

Guy Svanbäck beräknar att yrkesfiskarna fångar 250 ton abborre årligen och fritidsfiskarna ungefär tre gånger den mängden i Österbotten.

Intervjuer med berörda parter inom fiskesektorn kommer också att göras och möten med lokala intressenter att ordnas. Förvaltningsplanen utmynnar slutligen i olika förslag till åtgärder för att främja ett hållbart fiske.

Snart blir asfalt till grus i Österbotten

$
0
0

Det är så dyrt med ny beläggning att det i längden blir billigare att göra asfaltvägarna till grusvägar. Österbotten är inget undantag.

- Det kommer en gräns emot när lappningen inte längre lyckas, säger Anders Östergård, direktör för trafik- och infrastruktur på NTM-centralen i Södra Österbotten.

Snart blir asfalt till grus i Österbotten

Listen1 min 52 s
Spela upp klipp på Arenan: Snart blir asfalt till grus i Österbotten

Det är de minst trafikerade vägarna som har mellan 100 och 150 fordon i dygnet som drabbas. Exakt vilka vägar som är i farozonen kan Östergård inte säga i det här skedet.

Det blir bara sämre

Han är uppgiven. Det finns inget som tyder på att situationen med vägunderhållet skulle förbättras.

- I den senaste budgetmanglingen bestämdes att 100 miljoner ska bort från väg- och järnvägsunderhållet. Vad det betyder i praktiken vet vi inte ännu men eftersom största delen av våra pengar är bundna till långvariga entreprenader är beläggningen det enda vi kan spara på, säger Östergård.

Ett konkret exempel på en väg som är i dåligt skick är Vallgrundvägen i Korsholm. Den är dock för tätt trafikerad för att bli aktuell som grusväg.

- Den är i väldigt dåligt skick och skulle kräva grundliga reparationer men det finns inte pengar. Så vi försöker hålla den i farbart skick genom att lappa den, säger Östergård.

NTM-centralen i Södra Österbotten har cirka 8000 kilometer väg på sitt ansvar. Av den mängden är cirka 5000 kilometer belagda vägar och resterande 3000 grusvägar.

Redan på gång i övriga Finland och i Sverige

I Mellersta Finland och i Norra Savolax har man redan gått in för att omvandla asfaltvägar till grus. I Västerbotten i Sverige har man också gått in för samma metod när det gäller de minst trafikerade vägarna.

På NTM-centralen i Norra Savolax säger direktören för trafik- och infrastruktur, Petri Keränen, att man redan i flera års tid omvandlat asfaltvägar till grus i Östra Finland.

- Det rör sig om mellan 20 och 60 kilometer väg i året, säger Keränen.

Orsaken är den samma som i Österbotten: för lite pengar.I Östra Finland kommer man att öka takten ytterligare. Keränen uppskattar att man kommer att nå upp till över 50 kilometer per år.

Hur har då de som anväder vägarna reagerat?

- Självklart vill de ha kvar sin asfaltväg. Men folk förstår nog att en dålig asfaltväg är sämre än en bra skött grusväg, säger Keränen.

Enligt Keränen har man gjort förfrågningar bland de som drabbats.

- Före förändringen var folk i allmänhet negativt inställda. Efter förändringen var de ändå rätt nöjda.

Klockan klämtar för Österbotten

I Österbotten har man alltså inte ännu bestämt vilka vägar som får finna sig i att omvandlas till grusvägar. Men den dagen kommer.

- Om jag ska gissa så säger jag att vi är i den situationen inom ett par år, säger Anders Östergård.

Läs också Byborna kryssar mellan groparna på vägen

Vägar saknar namn i Vörå

$
0
0

Flera vägar i Vörå saknar namn och nummer och det kan göra det svårt för ambulans och brandkår att hitta fram. På grund av detta lämnades förra veckan in en motion in till fullmäktige där man anser att en revidering av alla vägar i kommunen borde göras.

- Det finns vägar lite överallt som saknar namn och nummer. Vi har över 300 kilometer skogsvägar i kommun och vissa vägar har ett huvudnamn men så finns det massor med sidovägar som saknar namn och nummer. Det gör det svårt för räddningsväsendet att hitta till rätt plats och det sker olyckor, säger Martin Markén.

Svårt för ambulanser att hitta fram i Vörå

Listen1 min 36 s
Spela upp klipp på Arenan: Svårt för ambulanser att hitta fram i Vörå

Martin Markén står tillsammans med Roy Björklund bakom motionen. Markén hoppas att vägarna ska åtgärdas så snabbt som möjligt.

- Jag tror att det kommer att gå snabbt fram efter som man är långt på väg i Maxmo där man har namnen klar men som blivit återremitterat en gång från kommunstyrelsen. Det är bara att hugga tag i det så snabbt som möjligt.

Sten och Annika jobbar som förstavårdare i Vörå och de vet hur svårt det är om vägar saknar namn och ett liv står på spel.

- Det är direkt svårare att hitta fram, ofta kan det finnas vägvisare som gör att vi hittar fram, säger Annika.

- Det är många villavägar som saknar namn och det är jobbigt speciellt på sommaren. Om man kör efter en villaväg och kör fel så går viktigt till spillo om man kör fel, säger Sten.

Vägägare eller väglag står för kostnaderna

Rainer Bystedt (SFP) som är ordförande i kommunstyrelsen i Vörå poängterar att det är det är ägaren till vägen eller väglaget som ska stå för kostnaderna då man ska skaffa vägskyltar.

- Jag tror att det här som det har brustit i många fall. Vägnamnen finns men skyltarna är inte införskaffade. Det kostar att lägga upp skyltarna och det ska inte vara en trävimpel utan en skylt som står kvar, säger han.

När samtliga vägar kan ha ett namn i Vörå har Bystedt svårt att säga.

- I dessa tider så skulle jag ogärna se att man drar på sig ytterligare kostnader. Vi kan hamna att permittera personalen och ser man på tidsrymden när detta blir gjort så kan hänga ihop med permitteringar. säger han.

Befolkningskydden räcker inte till åt alla

$
0
0

Enligt senaste uppgifter från räddningsmyndigheterna räcker platserna i befolkningskydden till åt ungefär 70 procent av landets befolkning. Men det gäller det större städerna, på landsbygden är situation sämre.

Beredskapsplanerare Jaana Pullola på Österbottens räddningsverk berättar att omkring 65 procent av Vasa befolkning nog får plats i befolkningskydden ifall en större katastrof skulle inträffa. De flesta befolkningskydden finns i anslutning till höghus men också många industrifastigheter har befolkningskydd i sina källarvåningar.

Utrymmena används i vanliga fall som olika förråd eller pausutrymmen men skall enligt reglerna inom 72 timmar kunna ändras till befolkningsskydd. Jaana Pullola påpekar också att det inte är kommunernas uppgift att uppföra befolkningsskydd utan fastighetsägarnas

I landsortskommunerna är det sämre ställt

I genomsnitt har bara omkring 50 procent av landortsbefolkningen tillgång till befolkningsskydd. Enligt Ben Antell, teknisk direktör på Korsholm kommun beror det till största delen på att det inte finns så många höghus på landet.

Enligt de nuvarande reglerna behöver inte exempelvis ett bostadsbolag med en boendeyta på mindre än 1 200 kvadratmeter uppföra något befolkningsskydd. Ben Antell säger sig också ha märkt att många ansökningar om byggnadsrätt för par- eller radhus understiger gränsen. Enligt Antell kan man på det här sättet hålla nere byggnadskostnaderna.

Befolkningskydden skall i första hand kunna erbjuda skydd mot giftkatastrofer och radioaktivt nedfall.


SFP ordnar EU-valtillställning i Jakobstads gymnasium

$
0
0

Försvarsminister och partiordförande Carl Haglund (SFP) reser runt landet och ger draghjälp åt partiets kandidater i EU-valet. I Jakobstad var det tänkt att Sfp-kandidaten Bo-Göran Åstrand skulle vara diskussionsledare i gymnasiet när Carl Haglund är på besök men nu backar Åstrand ur.

SFP annonserar tämligen stort i Österbottens tidning på söndagen om EU-valet och att försvarsminister Carl Haglund besöker finska och svenska gymnasiet på måndag eftermiddag och mötet är öppet för allmänheten.

B-G Åstrand backar från diskussionsledaruppdraget

Listen1 min 9 s
Spela upp klipp på Arenan: B-G Åstrand backar från diskussionsledaruppdraget

Diskussionsledare är EU-valskandidaten Bo-Göran Åstrand. Eller var, rättare sagt eftersom han backar ut efter att representanter för de andra politiska partierna har protesterat mot den ensidiga politiseringen i skolan.
-Personligen reagerar jag på att det är ett partis företrädare som ges plats i skolan och det är dessutom inte är skolan som arrangerar det hela utan SFP, säger Richard Sjölund (SDP). Man kan enligt Sjölund inte i ett sånt här läge när valkampanjen är i full gång ge ett parti en sådan här fördel.

Bo-Göran Åstrand (SFP) säger i en kommentar att han beslöt att avstå från rollen som diskussionsledare efter att han på söndagen nåtts av signaler från två andra partier att de är missnöjda med situationen.

-Jag vill inte utså splittring mellan partierna säger Åstrand i en kommentar.

-Det här avspeglar Svenskfinland som det fungerar väldigt ofta, säger Richard Sjölund med hänvisning också till EU-valskandidaten Nils Torvalds besök i Pedersöre gymnasium nyligen. SFP vill uppfattas som opolitiskt och ges företräde i många sammanhang, tillägger Sjölund.

Korsholms närsjukhus inriktar sig på individuell vård

$
0
0

Prislappen för närsjukhuset i Korsholm landar på 15 miljoner. Trots kommunens budgetunderskott ska närsjukhuset på längre sikt bidra till minskade vårdkostnader.

Ja äntligen, utbrister biträdande överläkare Stefan Strang och pustar ut. En lång väntan är över. Förberedelserna är i full gång, flyttlådorna är uppackade och snart flyttar de 14 första patienterna in till Korsholms närsjukhus. Patienterna flyttar från psykiatriska enheten på Roparnäsområdet.

Effektiverat serviceboende i Korsholms närsjukhus

Listen4 min 36 s
Spela upp klipp på Arenan: Effektiverat serviceboende i Korsholms närsjukhus

Med det nya närsjukhuset förändras vården och blir mera individuell. Patienterna får bo i hemlika förhållanden och vara delaktiga i vården.

Biträdadande överläkare Stefan Strang
Biträdande överläkare Stefan Strang - (Copyright: Yle/Patrick Stenbacka ) Biträdadande överläkare Stefan Strang Bild: Yle/Patrick Stenbacka

- Namnet närsjukhus ska påminna om att det inte är frågan om en bäddavdelning där patienter ska ligga och vänta på att bli behandlade. Vården ska vara aktiverande och rehabiliterande, säger Strang.

På närsjukhuset finns totalt 98 patientplatser. På det effektiva serviceboendet finns plats för 24 boende. Rehabiliteringsavdelningen har plats för 24 patienter. Akutvårdplatserna är 26 till antalet – den avdelningen öppnar i sommar.

Kostsam affär för kommunen

Korsholms närsjukhus samtliga avdelningar kommer att vara i full användning första september. Då har Korsholm satt 15 miljoner euro i byggandet av det 7000 kvadratmeter stora komplexet. Stefan Strang säger att närsjukhuset är en ekonomisk börda för kommunen.

- Om bygget hade kommit i gång tidigare skulle det ha varit förmånligare. Men ska vi framöver lyckas hålla ner kostnaderna för äldrevården är närsjukhuset en del av det.

Utrymmen vid Roparnäsområdet har kommunen hyrt sedan 2011. Enligt Strang är de olämpliga och trånga förhållanden där risken för spridning av infektioner har varit hög. I de gamla utrymmena har man inte kunnat tillgodose patienternas individualitet. Men nu förändras allt.

Strang säger att man nu kan minska på stora avdelningar och istället erbjuda mindre boendeenheter och satsa på individuell vård.

Grovt rattfylleri i Vasa

$
0
0

En manlig förare gjorde sig skyldig till grovt rattfylleri i Vasa. Han saknade dessutom körkort.

Han stoppades av polisen på Travgatan i Vasa på söndag kväll. Alkometern visade 1,45 promille och mannen försattes i temporärt körförbud.

Polisen hittade en bil i diket längs med Untamalantie i Storkyro på söndag kväll. Bilen hade krockat med en sten.

Det visade sig att bilens fordonsskatt var obetald och att däckens mönsterdjup inte uppfyllde kraven.

En man född 11961 misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten, trafikförseelse och fordonsskatteförseelse.

Den snöfattiga vintern förstörde dubbdäcken

$
0
0

Den snöfattiga vintern och den bara asfalten har förstört en hel del vinterdäck.

Däckföretagare i Karleby och Jakobstad har bytt slutnötta däck i flera veckors tid. En del av däcken saknar till och med dubbar.

Jukka Uusitalo på däckföretaget Vianor i Karleby, säger att asfalten kommer att nöta ordentligt också på sommardäcken i åtminstone en månads tid eftersom vinterdäckens dubbar har gjort vägytan ojämn.

- När vägytan blir varmare blir den också jämnare, säger Uusitalo.

I dag 28 april är den sista dagen man får använda vinterdäck med dubbar.

Rektor avgör politiska skolbesök

$
0
0

- Jag försöker inte gynna SFP, svarar Jakobstads gymnasiums rektor Gunnevi Kiiskinen på frågan varför partiet får ordna en samling både för elever och allmänhet på skoltid.

Det är bland annat socialdemokraterna som anser att SFP i hetaste EU-valstider får en fördel framom andra partier.

Rektor avgör politiska besök

Listen1 min 13 s
Spela upp klipp på Arenan: Rektor avgör politiska besök

Problemet är kanske inte så mycket att försvarsminister Carl Haglund och unkrainaren Alex Tarasenko pratade om det dagsaktuella läget i Ukraina. Problemet var mera att SFP hade valt Bo-Göran Åstrand att leda diskussionen. Åstrand är kandidat i EU-valet och till exempel socialdemokraten Rickard Sjölund ansåg att SFP och Åstrand får en fördel i det kommande valet.

- Det var inte en bra sak och jag övervägde att säga nej, säger rektor Gunnevi Kiiskinen.

Men efter att ha övervägt frågan valde hon ändå att öppna gymnasiet för partiets arrangemang. I eftermiddag har såväl svenska som finska gymnasieelever deltagit i samlingen. Bo-Göran Åstrand valde att hoppa av efter att han hörde kritiken och diskussionen leddes istället av en lärare. Enligt Åstrand var det företrädare för att par partier som inte gillade arrangemanget.

Svaret på frågan hur det kommer sig att just SFP fick ordna en samling på skolan är enkel.

- Bo-Göran Åstrand var först till kvarn. Inget annat parti hade frågat, säger Kiiskinen.

Var dra gränsen?

På utbildningsstyrelsen säger direktör Bob Karlsson att det inte finns några direktiv för hur skolorna ska agera.

- Ytterst är det rektorn som avgör vem som får arrangera samlingar i skolan. Men budskapet ska förstås vara politiskt och religiöst neutralt, säger Karlsson.

Som exempel tar han valdebatter skolorna arrangerar.

Gunnevi Kiiskinen säger i sin tur att tidpunkten och budskapet är avgörande.

- Det skall vara aktuellt och angå eleverna och gärna ha lokal förankring, säger Kiiskinen.

I och med detta sagt är det inte självklart att socialdemokraterna eller något annat parti får ordna en samling på gymnasiet. Kiiskinen berättar att hon redan nu fått klagomål av lärarna att de inte hinner med sina kurser. Men denna gång var alltså SFP först till kvarn och det var svårt att säga nej med tanke på den sakkunskap som låg bakom, säger Kiiskinen.

Vad Kiiskinen svarar om partier börjar trycka på för att få tillgång till gymnasieeleverna kan hon inte säga i dag.

- Jag får ta ställning till saken när det blir aktuellt, säger Kiiskinen.

Läs också: SFP ordnar EU-valtillställning i Jakobstads gymnasium

Bensinmack snart klar - varuhus låter vänta på sig

$
0
0

Handelslaget KPO fortsätter sina satsningar i Österbotten. På måndagen firade man taklagsfest på den nya ABC-stationen i Stenhaga i Vasa. Samtidigt är det fortfarande oklart om det blir något nytt stort Prisma-varuhus i Risö.

Taklagsfest på ABC i Stenhaga

Listen1 min 25 s
Spela upp klipp på Arenan: Taklagsfest på ABC i Stenhaga

På måndagen stod långborden dukade på Glimmervägen 2 i Stenhaga, där den nya ABC-stationen reser sig. Längs bänkarna trängdes byggarbetare i arbetsväst och hjälm tillsammans med den kostymklädda ledningen för handelslaget KPO. Vid KPO hoppas man att den nya stationen ska komplettera den ABC-station som redan finns i Risö, nära Vasa flygplats.

- Den tunga trafiken kommer ju knappast in hit till Stenhaga, utan det här blir en mindre bensinstation för personbilar där man samtidigt kan passa på att handla lite mat, de två stationerna riktar sig helt enkelt till lite olika kundgrupper, säger Kim Biskop som är tillförordnad verkställande direktör för KPO.

Kim Biskop (mitten av bilden) är tf VD för handelslaget KPO.
Kim Biskop (i mitten av bilden) är tf VD för KPO. Kim Biskop (mitten av bilden) är tf VD för handelslaget KPO. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

KPO har satsat rejält i Österbotten under de senaste åren, bland annat med nya butiker i Malax och Nedervetil, samtidigt som Prisma i Karleby har renoverats för stora summor.

- Vi är dessutom ständigt på jakt efter lediga platser för nya S-marketbutiker i Vasa centrum, det skulle vi gärna satsa på, säger Kim Biskop.

Storsatsning låter vänta på sig

Samtidigt är det fortfarande oklart hur det går med planerna på ett nytt Prisma-varuhus i Risö i Vasa.

- Vi har ju talat om de här planerna nu i drygt tio år och vi är fortfarande av den åsikten att det skulle finnas behov av ett varuhus i den storleksklassen söder om Vasa centrum, men vi har inte förutsättningar att fatta våra beslut innan staden har sina planer klara, säger Kim Biskop.

Tidigast i sommar kommer KPO:s styrelse att fatta beslut om de nya planerna, mer än så kan eller vill man inte avslöja i det här skedet.

KPO firade taklagsfest vid bygget av den nya ABC-stationen i Stenhaga.
Den nya ABC-stationen ligger mitt i Stenhaga handelsområde. KPO firade taklagsfest vid bygget av den nya ABC-stationen i Stenhaga. Bild: YLE/ Moa Mattfolk

Biskop är samtidigt medveten om den kritik som på statligt håll finns mot stora handelsområden utanför stadscentra. Det är framför allt Miljöministeriet och Finlands miljöcentral som velat förhindra att arbetsplatser förflyttas bort från tätorternas centrum och trafikmängden ökar.

- Jag kan till en del förstå kritiken och vi skulle gärna bygga i centrum, men det är ju ett faktum att det där är ont om plats för större affärslokaler, säger Kim Biskop.

Osäkert om Svanen håller öppet

$
0
0

Stadsstyrelsen i Jakobstad beviljar Jeppis Hockey sammanlagt 10 000 euro för att upprätthålla Svanen Camping sommaren 2014. Men det kanske inte räcker.

På måndag kväll beviljades 7000 euro för byggnadsmaterial. Tidigare har styrelsen beviljat 3000 euro för vatten och el.

Bjarne Hagnäs från Jeppis Hockey kan ännu inte säga om det är tillräckligt.

- Jag kan inte svara på det ännu före jag har diskuterat med stadsstyrelsen, säger Hagnäs.

Föreningen anhöll om 7000 euro för att täcka kostnaderna för vatten och el och max 8000 euro för byggnadsmaterial.

Lånad tid

Svanen lever hur som helst på lånad tid. I december beslöt stadsstyrelsen att lägga ner verksamheten. Men sedan visade Jeppis Hockey intresse för campingen och den fick åtminstone en sommar till. Just nu utarbetas en detaljplan och tanken är att i något skede flytta campingverksamheten till ett område i Gamla Hamn.

Vem som skulle driva campingen i Gamla Hamn är inte klart.

- Vem som skulle vara operatör har vi inte diskuterat, säger styrelsens ordförande Peter Boström (Sfp).

I dagsläget driver företaget Jacob Garden caravanpark-verksamhet på Fanta Sea-området i Gamla Hamn.

- Det finns nog rum för båda anläggningarna, säger Boström.

Läs också: Jeppis Hockey tar över campingen i Jakobstad i sommar


En björn rör sig i Helsingby

$
0
0

En björn rör sig endast ett par hundra meter från bebyggelsen i Helsingby i Korsholm. Det skriver Vasabladet.

Den syns på bild i en viltkamera som Bernt Björkgren i Pundars satt upp.

Också i maj förra året fastnade en björn på filmen och nu verkar det som att den har återvänt.

- Av storleken att döma ser det ut att vara samma björn, men säkra är vi inte, säger Björkgren till Vasabladet.

Björnen fastnade på filmen sex minuter före ett natten mot söndagen.

- Det är första gången den setts så nära en gård, säger Björkgren.

Han misstänker att både en hane och en hona rör sig i skogen eftersom en mindre björn fastnade på en annan viltkamera i höstas.

Han uppmanar till försiktighet om björnen rör sig med ungar, då kan den bli rädd och gå till anfall.

Närpes centrum förnyas ytterligare

$
0
0

Det blir kombinerade affärs- och bostadshus i centrum av Närpes. De två husen kommer att vara tre våningar höga och placeras på andra sidan torget från Mittistan-bygget.

Mer specifikt kommer husen att ha en källarvåning, tre våningar och en takvåning. Det rör sig om området mittemot det pågående Mittistan-bygget.

Planerna på en enda stor detaljhandel fick man slopa eftersom det inte fanns tillräckligt många intresserade företag.

Minst 10 procent respektive 20 procent av våningsytan i markplan ska användas som affärsutrymmen.

- Det här innebär vissa justeringar. Till exempel parkeringsplatserna flyttar längre österut, säger fullmäktigeordförande Mikaela Björklund (Sfp).

Oro över parkeringen

En av grannarna har lämnat in en anmärkning om flytten av parkeringsplatsen och uttryckt oro för att den ska bli större än vad som tidigare sagts.

- Det är närmast placeringen av parkeringsplatserna som ändras, inte antalet, säger Björklund.

Man tänker inte göra några ändringar i förslaget på grund av anmärkningen.

Närpesgården rivs

Staden vill komma igång med byggandet så snabbt som möjligt.

- Centrumbilden börjar förbättras i och med att Mittistan-bygget börjar resa sig. Men det gapar ganska tomt på andra sidan torget, säger Björklund.

Det här innebär att Närpesgården kommer att rivas. Det finns också en pizzeria på området. Tanken är att den ska kunna flytta in i någon av de nya fastigheterna.

Kommunutredare på turné

Efter fullmäktigemötet besökte utredningsmannen Jan-Erik Enestam Närpes. Dit kom han efter att först ha diskuterat med beslutsfattare i Kristinestad.

- Jag tycker att de har gjort upp en bra plan med en styrgrupp och sektorvisa arbetsgrupper. Det är också positivt att man ska höra vad invånarna tycker, säger Björklund.

Österbotten klarar sig bra i ambulansutredning

$
0
0

Österbotten klarar sig bra i den utredning om utryckningstider som A-studio har gjort. Generellt sett är det sämst ställt i glesbygderna.

A-studio bad sjukvårdsdistrikten om information om hur stor del av ambulansutryckningarna som når patienten inom åtta minuter.

Man har delat upp landet i fem olika riskzoner, där zon 1 består av de större städernas centrum och zon 5 av obebodd skogsmark.

Ser man på zon 1 placerar sig Vasa sjukvårdsdistrikt på första plats, tätt följt av Södra Österbotten. I Vasa sjukvårdsdistrikt når 94 procent av utryckningarna patienten inom åtta minuter. Mellersta Österbotten klarar sig också jämförelsevis bra.

När man kommer till zon 3 (områden med 10-50 utryckningar per år) sjunker Vasa i jämförelsen.

Läs mer här: Saatko ambulanssin ajoissa

Kristinestad får bildningsdirektör i augusti

$
0
0

Från och med den 1 augusti är det slut med växlande skoldirektörstjänster i Kristinestad. Då ska en enda bildningsdirektör för både den svenska och finska sidan tillsättas.

Det nuvarande systemet i Kristinestad fungerar så att posten som skoldirektör cirkulerar mellan den svenska och den finska utbildningscentralen med ett par års mellanrum.

Beslutet om tillsättandet av en tjänst som bildningsdirektör togs av stadsfullmäktige på måndag kväll. Beslutet gav upphov till diskussion. Ingmar Rosenback (Sfp) ville återremittera ärendet på grund av ekonomiska orsaker.

Utbildningscentralen har sparkrav och det kan bli aktuellt med permitteringar.

- Man kan inte inrätta en dyr tjänst inom administrationen samtidigt som man talar om att permittera lärare och skära ner i timresurserna, säger Rosenback.

Rosenbacks förslag fick inte understöd.

- Jag tror att en utbildningschef kommer att förbättra situationen. Vi får någon som håller i de här sakerna åt oss, säger fullmäktiges ordförande Patrick Ragnäs (Sfp).

Bildningsdirektören väljs av fullmäktige.

Anvias vinst minskade

$
0
0

Anvias vinst går alltså ner och siffrorna fick Anvias ledning att tidigare i år meddela om samarbetsförhandlingar. Målet är att minska antalet anställda med 80 personer. Anvia har i dag 735 anställda.

Omsättningen har gått ner till 26,9 miljoner euro. Motsvarande kvartal i fjol var omsättningen 28 miljoner. Enligt vd Mika Vihervuori är orsaken en nedgång i försäljningen av it-utrustning och minskad åtgång av digitalboxar. Problemet är att kostnaderna inte har gått ner i relation till omsättningsminskningen och därför beslöt man gå in för samarbetsförhandlingar.

Anvia pressas av avkastningskrav

Listen1 min 21 s
Spela upp klipp på Arenan: Anvia pressas av avkastningskrav

Bredband ökar

Bra går däremot Anvia Securi som förbättrat både omsättning och lönsamhet. Också TV-tjänsten Watson har utvecklats som väntat. Med Watson kan kunden se sina favoritprogram när man så vill.

Bredband- och kabel-tv-abonnemangen ökar, men intäkterna per abonnemang minskar på grund av ökad priskonkurrens.

För resten av året väntas omsättningen öka, men nettoresultatet väntas sjunka. Ifjol gjorde Anvia en rörelsevinst på 6 miljoner euro, men där ingår betydande försäljningsvinster från värdepapper.

Enligt Vihervuori strävar Anvia till samma resultat i år. Det är aktieägarna som trycker på och kräver avkastning. Största aktieägare är Ilkkakoncernen, försäkringsbolaget Etera plus en rad banker, företag och Vasa stad.

- De flyttar sina pengar till andra investeringar om inte Anvia kan leverera vinst, säger Vihervuori.

Viewing all 40272 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>