Korsholm var beredd på ett underskott i budgeten, men det gick sämre än väntat. Kommunstyrelsens ordförande Michael Luther ser ljuspunkter men striktare ekonomiska linjer väntar Korsholm.

I Korsholm var man medveten om det kommande underskottet redan i höstas. Men det gick sämre än väntat. Underskottet budgeterades till en miljon, men landade på 2,25 miljoner i bokslutet. Bland annat blev specialsjukvården dyrare än väntat, säger kommunstyrelsens ordförande Michael Luther.

- Positivt är att vi lyckades dra ner på personalkostnaderna och göra vinst på försäljning av tomter. Men att resultatet i slutändan är negativt är naturligtvis inte bra.

Korsholms skulder bekymrar Michael Luther. Skuldsättningen har ökat med 16 miljoner euro och den totala skulden ligger nu på 55 miljoner euro.

- Vi har haft en väldigt häftig investeringstakt som forsätter ännu i år. Men vi måste komma ner till en rimligare investeringsnivå. Skulderna får inte växa mera, säger Luther.

Striktare ekonmisk linje är att vänta

Ett underskott är aldrig positivt, men med tanke på förutsättningarna klarade sig Korsholm bra, säger Luther. Han är nöjd med de åtgärder som har tagits inom kommunen och nämner personalen som har kunnat ta ner lönekostnaderna.

Korsholm måste, enligt Michael Luhter, hålla en mycket strikt ekonomisk linje i år för att få ner kostnadsökningen. Korsholm befinner sig i väldigt stram ekonomisk situation och den lär hålla i sig i några år, säger Luther.

Det finlandssvenska lärarfacket ordförande, Dan Johansson, skräder inte på orden inför statens planer för andra stadiet utbildning. En katastrof är på kommande, säger han.

Tidtabellen för reformarbetet är mycket stram. Alla riktlinjer och alla politiska linjedragningar skall vara klara inom april månad. Hela ärendet skall passera undervisningsministeriet, utbildningspolitiska ministerutskottet och regeringens aftonskola under april månad.

- Det här är inte förankrat i verkligheten, säger Dan Johansson. Det är alldeles tydligt att landet är utsatt för ett kaos på alla områden. Människorna på ministeriet har tusen andra saker att göra och det finns inga resurser för det här.

Tidtabellen för reformarbetet

Linjedragningarna skall enligt Dan Johansson vara klara inom den här månaden. Under perioden april-augusti skall det klargöras vilka lagändringar som krävs och de skall i sin tur träda i kraft från den 1.1 2015.

I höst skall samtal föras med med utbildningsanordnarna som till exempel Optima i Jakobstad som ordnar yrkesutbildning och alla kommuner som har ett eget gymnasium.

Kriterierna för att få en gymnasiekoncession skall också enligt Dan Johansson vara klara från nästa årsskifte och kommunerna skall ha sina ansökningar om att få upprätthålla ett gymnasium klara till augusti 2015.

Ansökningarna behandlas sedan i september-oktober 2015 och i början av år 2016 besluter undervisningsministeriet om vilka som i framtiden får bedriva till exempel gymnasieundervisning i det här landet konstaterar Dan Johansson.

VPS-anfallaren Steven Morrisey blir borta från fotbollsligan i två månader. Morrisey skadade sig under öppningsomgången, och hans axelben har opererats.

Därmed ser det ut som om Morrisey skulle missa de nio följande ligaomgångarna.

Enligt tidningen Pohjalainen funderar nu tränaren Olli Huttunen på att få in en ersättare för Morrisey.

Den 27-årige jamaikanen återvände till VPS år 2013 med ett 2,5-årigt kontrakt efter en kortare visit i danska Silkeborg IF.

Svenska sektionen för utbildning och fostran i Karleby har inga planer på att stänga skolor. Det slog man fast på sitt möte på tisdag kväll.

I den utvecklingsplan som sektionen tog ställning till föreslås att Rödsö och Vittsar skola stängs och att eleverna flyttas till Chydenius skola 2018.

Men något sådant beslut gjorde inte sektionen.

- Absolut inte. Vi diskuterade den fortsatt goda kvalitén på undervisningen och att vi ska föra vidare renoveringen av Chydenius skola, säger Joel Salmela (Kd), viceordförande i sektionen.

Tror du att de små skolorna kommer att stängas trots att ni inte vill det?

- Det får tiden utvisa. Byarådens aktivitet betyder mycket och att föräldrarna sätter sina barn i byaskolorna. Allting hänger på elevunderlaget.

Enligt Salmela finns det i nuläget elever så det räcker till.

- Och i Chydenius skola som man ska bygga ut finns det redan ett stort behov av mer utrymme, säger Salmela.

Tekniska nämnden i Jakobstad godkände detaljplanen för det så kallade HAB-Irjala kvarteret. Konsulten som utarbetat planen var på plats för att svara på frågor.

- Vi lyssnade på och ställde frågor till konsulten. Därefter fattade vi beslutet att gå vidare med planen, säger nämndens ordförande Johan Karjaluoto (Sfp).

Beslutet var enhälligt.

Frågorna gällde detaljer om olika delar av generalplanen och om den eventuella parkeringen under torget.

Enligt detaljplanen blir den del som vetter mot torget fyra våningar hög. En affärsvåning och tre våningar med bostäder.

Museiverket har tidigare sagt att de anser att huset är allt för högt.

Den del av kvarteret som vetter mot gågatan blir fem våningar enligt modellen två våningar med affärer och tre med bostäder.

Planen läggs nu fram till påseende i en månads tid.

Utslaget från Energimarknadsverket fick tf direktör Henrik Snellman i förra veckan. Utslaget är preliminärt och energiverket har en vecka på sig att svara.

Något vitesbelopp nämns inte i utslaget och Henrik Snellman hoppas man har gjort tillräckligt.

- Vi har nu Finlands lägsta överföringsavgift.

Det går inte att sänka mycket mer och om tre till fyra år har elkunderna fått sina pengar tillbaka, säger Snellman. Pengarna kunderna skall få tillbaka gäller åren 2005 till 2011. Då tog Jakobstads energiverk enligt Energimarknadsverket ut cirka fyra miljoner i oskälig vinst.

För energiverket är fyra miljoner mycket, men för en enskild elkund blir det inte stora pengar. Det handlar om en återbäring på cirka 30 - 40 euro per år för ett normalstort eluppvärmt egnahemshus.

Enligt den uträkningsmodell Energimarknadsverket använder borde energiverkets prissänkningar 2008, 2013 och 2014 räcka till, säger Snellman.

Ifjol hotade ledande expert Veli-Pekka Saajo på Energimarknadsverket också med vite men i utslaget nämns inget om böter. Totalt tog Jakobstads energiverk ut cirka 4 miljoner i stora överföringsavgifter och räntan uppgår till 250 000 euro, slår Energimarknadsverket fast.

- Vi hoppas det räcker med de åtgärder vi vidtagit, säger Henrik Snellman. Enligt Snellman kommer energiverket trots återbetalningarna att gå med vinst och målet är att också i år kunna bidra till stadens kassa med cirka 1,2 - 1,3 miljoner euro.

Läs också!
Jakobstads energi kassade in 3,9 milj. olagligt – tvingas sänka priset

Anssi Tuulenmäki från Aalto-universitetet kallar sig över-innovationsaktivist, som är helt egen, påhittad titel. I går besökte han Kristinestad för att inspirera lärare och politiker till att bli lite mera påhittiga i sina ämbeten.

Om en utvecklingschef inte hittar på en mera innovativ titel kan man undra hur duglig han är som just utvecklingschef, provocerade över-innovationsaktivisten Anssi Tuulemnäki från Aalto-universitetet, då han besökte Kristinestad i går. Och ett viktigt budskap som Tuulenmäki hade till Kristinestad var "hitta på". "Gör, i stället för bara planera, hälsade han till politikerna i staden"

- Finland och hela EU bygger mycket på planering. Man gör en projektplan och skickar till EU, säger Tuulenmäki.

Han uppmanar i stället till aktivitet, försök och misstag.

- Förr i världen när en smed kom på en idé, skickade han ingalunda först in en ansökan till någon myndighet för att få godkänt. Han prövade den bara, säger Anssi Tuulenmäki.

Kristinestad följer efter

- Det här behövs i Krstinestad och överallt i Finland, men kanske särskilt i Kristinestad där vi inte har den här innovativa kulturen. Vi följer gärna efter andra. Först frågar vi om någon har gjort det här innan vi vågar starta upp med något nytt, säger Per Elof Boström, projektledare för Osaava-Kunnig.

Tuulenmäkis föreläsning var ett led i projektet Osaava-Kunnig, som riktar sig till skolvärlden. Därför höll han även en föreläsning för lärare. Där var det klara budskapet att skolan bör kunna leda eleverna till att hitta sin livsuppgift.

- Skolan mäter bara prestationer och hur snabbt man blir klar med sina studier. Skolan koncentrerar sig för mycket på att hitta svaren på frågorna vad, eller vad är. I stället borde skolan sporra till att söka svar på frågan varför, eller hur känns det för mig. När man har hittat sin egen agenda så lär man sig nog, säger Anssi Tuulenmäki.

- Vi bör också lära oss att förundra oss och skapa nytt. Det är inte mera kunskap vi behöver utan mera känslor, säger han.

Det finns intelligent liv någonstans där ute. Det är astronauten och partikelfysikerna Christer Fuglesang övertygad om. I tisdags besökte han Vasa.

Fuglesang blev astronaut efter att ha sett en annons i tidningen. En kompis sa till honom "du, jag har hittat ett nytt jobb åt dig".

- Jag trodde först att han skämtade.

Men det var inget skämt och resten är, som vi vet, historia. Men vi ska gå igenom lite av den historien.

Två rymdfärder, fem promenader

Fuglesang skolades av European Space Agency. Han är både astronaut och kosmonaut eftersom han också fått utbildning i Ryssland.

- Det är lite fånigt med de här olika beteckningarna. Jag kallar mig gärna för rymdfarare. Eller kanske rymdraketsåkare, som min systerson kallade det.

Det blev två rymdfärder med legendariska Discovery och hela fem rymdpromenader för Fuglesang. Men rädd, det var han aldrig.

- Inte i den bemärkelsen att jag skulle ha varit orolig för min säkerhet. Men det är klart att det var pirrigt. Och under rymdpromenaderna var man rädd för att göra bort sig.

Så det som hände med Challenger var inte i dina tankar under uppskjutningen (Challenger exploderade under uppskjutningen 1986)?

- Nej. Men jag kan vara ärlig och säga att ett par minuter efter starten faller boosterraketerna bort och då kan man andas ut lite. Tiden före de faller bort är den mest riskabla.

"Wow vad häftigt"

Vart far då ens tankar när man flyter omkring ute i rymden? Enligt Fuglesang koncentrerar man sig först och främst på sitt jobb. Men det finns också tid för reflektion över livet och universum.

- Det fanns tillfällen då jag tänkte "wow, vad häftigt" när jag befann mig på toppen av rymdstationen och såg jorden 350 kilometer under mig.

Fuglesang byggde vidare på och förde upp utrustning till den internationella rymdstationen ISS på sina promenader 2006 och 2009. Under promenaderna kände han ingen rädsla för att flyta iväg ut i rymden. Säkerheten är så hög att det ska mycket till före något sånt inträffar. Man hålls fast med ett par linor och har utöver det små raketer på rymddräkten med vilka man kan ta sig tillbaka till stationen.

Även om det råder total tystnad i rymden så är det alltid något som för ljud inne i rymddräkten. Någon som pratar i hörlurarna eller dräktens fläkt till exempel.

Fuglesang var 49 år gammal när han gjorde sin första rymdfärd. Någon officiell åldersgräns för astronauter finns inte. Och någon fysik likt en toppidrottare krävs inte. Snarare ligger fokusen på den mentala sidan. Även om Fuglesang inte behövde genomgå några hårda psykista test.

- Det tyckte jag inte. Det kan vara att de är väldigt bra på att sortera ut folk på de tester dom gör. Men på ESA:s senaste astronaut-uttagning 2009 upplevde jag det som att de hade fler psykiska test än vad vi hade 1992.

Ingen åldersgräns alltså. Har du planer på att återvända?

- Ja om det vore jag som planerade så skulle jag återvända så snabbt som möjligt men det är tyvärr inte jag som fattar de besluten.

Människan återvänder till månen

Han hade förhoppningar om att få åka till månen. Även om det ser dåligt ut med den saken för honom personligen, tror Fuglesang att människan kommer att återvända till månen inom snar framtid.

- Cirka 10 år är min gissning. Det beror mycket på politiska frågor och hur man ser på resorna till mars. Kineserna är ju uppenbarligen intresserade av månen. De skulle mycket väl kunna ta sig till månen inom 10 år.

Någon har sagt att man borde ta upp världens ledare i rymden och ha dem att se ner på vårt lilla klot och kanske få en aha-upplevelse. Vad tror du om det?

- Det ligger nånting i det. En del ledare är redan tillräckligt kloka, andra är det inte. Jag tror att desto mer folk som kommer upp i rymden så ökar den allmänna förståelsen. Samarbetet när det gäller rymden är också något som jag tror att ha bidragit till stabiliteten. Därför tycker jag att det är berättigat att ISS är nominerad till Nobels fredspris.

Fuglesang ger också tummen upp för rymdturismen som är på framfart.

Liv i universum

En av de allra största frågorna är den om liv på annat håll i universum. Fuglesang är övertygad om att det finns intelligent liv på annat håll.

- Det måste det göra. Men om det är så nära att vi någonsin kommer att kommunicera med dem är tveksamt.

Fuglesang är övertygad ateist. Det har han varit sedan barnsben.

Går det att kombinera vetenskap och religion?

- Det går att ha religiösa föreställningar som är kompatibla med vetenskapen. Det går att anta att det finns något som satte igång allt. Däremot är det inte kompatibelt att tro på dagens vetenskap och samtidigt tro på ett väsen eller en gud som tar del i det som sker.

Utöver att vara astronaut är Fuglesang också partikelfysiker. Han har bland annat jobbat i partikelfysiklaboratoriet i Cern. Sedan ett år jobbar han 20 procent av tiden på Rymdstyrelsen i Sverige och 80 procent på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm men bland annat undervisning och forskning.

Syns de svåra ekonomiska tiderna också i rymdforskningen?

- Så heter det alltid. Det är alltid ekonomiskt svåra tider. Men jag tycker att man borde satsa än mer pengar.

Vad kan då rymdforskningen ge mannen på gatan?

- Vi har vädersatelliter, navigationssatelliter, kommunikationssatelliter. Med hjälp av satelliter har vi lärt oss mycket mer om klimatproblemen. Sen har vi också den rena nyfikenheten. Vad består stjärnorna av? Varifrån kommer vi? Och en dag kommer vi säkert att upptäcka att det finns liv, kanske inte intelligent liv, men liv på andra ställen i rymden.

Fuglesang är fortfarande den enda svenska och nordiska astronauten. Men Danmark kommer snart att kunna stoltsera med en astronaut, Andreas Mogensen, som ska åka upp 2015. Det kommer att komma fler enligt Fuglesang, även från Finland.

- Det behöver inte vara via ESA. Det händer väldigt mycket på den privata sidan.

Du har tre barn, vad säger du om någon av dem en dag kommer fram och säger "jag vill bli astronaut som pappa"?

- Lycka till! Kan jag hjälpa dig på något sätt?

Han kallar sig själv för en mattenörd. Matt Parker har en passion för siffror som ingen annan. Efter att ha börjat sin karriär som matematiklärare har Parker nu hittat sitt riktiga kall och kombinerar kärleken till både matematik och humor.

"Math is fun, keep doing math", säger Matt Parker till ungefär fyrahundra finlandssvenska elever från de österbottniska gymnasierna. De fick ta del av den australiensiska ståuppkomikerns show i tisdags. Parker skämtar om det som många tycker är svårt. Att räkna.

- Matte är inte speciellt roligt, och det är inte lätt heller. Och den som anses vara duktig på matematik är inte smartare än någon annan, men vi gillar en riktig utmaning. Det gäller att träna och öva. Precis som i fotboll, säger Parker som också fungerar som en nyckelperson i Outreach and Science Communication programmet inom Queen Mary University i London. Han är även flitig debattör och kolumnist i The Guardian och The Daily Telegraph.

Eleverna André Båssar, Filip Stenbacka och Malin Åman, från Petalax gymnasium, gillade Matt Parkers matteshow.

- Han får en att förstå att mycket av det vi använder är uppbyggt av tal och matematik. Men på ett väldigt roligt sätt, säger Åhman.

- Ja, man får ju nästan lust att börja leka med Excel, säger Båssar.

Alla kan bli frälsta av siffror

För att visa exakt hur matematik och teknik går hand i hand placerar Parker en förstoringskamera på en mobiltelefon.

- Här ser ni pixlarna på skärmen. En pixel används för att visa bilden på mobilskärmen. Rutsystemet med pixlarna bygger den bild vi ser, säger Parker.

- Om ni inte har någon egen förstoringskamera eller mikroskop, stackars ungar, säger Parker och skrattar. Så kan ni placera en droppe vatten på skärmen och se pixlarna. Eller vänta, låna någon annans telefon istället.

Matt Parker gillar att underhålla. Men det han gillar allra mest är att inspirera.

- Jag vill visa att det går att ha roligt med matematik. Helst önskar jag att de unga skulle inse att matematik faktiskt kan användas utanför klassrummet också. Därför talar jag om det som inte ryms med i den vanliga undervisningen. Som till exempel att det är relativt enkelt att räkna ut vilken siffra som kommer sist i en streckkod.

Två personer fick föras till sjukhus efter att en personbil krockade med ett godståg vid plankorsningen i Peders i Jakobstad. Olyckan inträffade strax före klockan 10.

Personbilsföraren körde av allt att döma genom bommen och hamnade framför tåget. Det hjälpte inte att korsningen också har ljussignal. Lokföraren hade inte en chans att bromsa, tågsättet var 400 meter långt.

Polis på olycksplatsen bedömde att föraren bländades av solen. Först cirka 40 meter efter plankorsningen fick lokföraren stopp på tåget med personbilen inkilad framför loket.

Unga och beslutsfattare i Vasa träffas på onsdagen för att diskutera för unga viktiga frågor inom basservicen i staden. Träffen ordnas av ungdomsfullmäktige i Vasa och Calle Koskela och Ronja Karvinen från fullmäktige hoppas att unga på det här sättet får en möjlighet att påverka sin vardag.

- Det är viktigt att beslutsfattarna får veta vad ungdomarna tycker om viktiga tjänster vi har i staden och att vi håller uppe en viss dialog mellan kommunalpolitiker, tjänstemän och ungdomar. Fullmäktige har en viktig funktion i att hålla den här diskussionen i gång, säger Calle Koskela.

- Ungdomarna är ofta själva intresserade av att påverka, det är bara det att dom inte alltid vet hur man skall göra. Men det är bra med sådanahär tillfällen så får de en möjlighet att komma fram och säga sin åsikt, säger Ronja Karvinen.

Kollektivtrafiken och hälsovården brukar intressera

Ungdomar från Vasas alla högstadier och läroanstalter på andra stadiet har kallats in för att fundera på staden service ur ungas synvinkel.
Angelägna frågor för unga är bland annat kollektivtrafiken och hur den fungerar i Vasa. Också ungdomarnas möjligheter att påverka intresserar och hur skolan och fritidstjänsterna fungerar i staden.

- Jag tror att lokaltrafiken kommer att väcka diskussion. Den väcker alltid känslor bland ungdomarna och vi har diskuterat den också tidigare och då har jag haft en känsla av att ungdomarna tycker att beslutsfattarna inte lyssnar på dem. Ungdomarna kommer med en mängd förslag på hur man skulle kunna utveckla den och vad som är fel. Det handlar mycket om att bussarna inte går så ofta och de går inte så sent på kvällen. Jag tror det är främst sådana saker som ungdomar är missnöjda med, säger Koskela.

- Skolfrågor brukar också engagera och sjukvården brukar intressera. Många har föräldrar som har insjuknat och då brukar unga fråga hur det blir med dem. Tas de hand om de drabbades närstående. Det brukar många av mina kompisar också diskutera, säger Ronja Karvinen.

Inom sjukvården brukar också frågan om hur mentala problem sköts i staden intressera unga. Enligt Ronja Karvinen är det mycket oroande att det fortfarande finns vissa skolor som inte har skolkuratorer och skolpsykologer. Calle Koskela håller med och tror att tröskeln hos unga fortfarande är lite onödigt hög för att söka hjälp.

- Unga vet inte vart de skall gå och vågar inte söka hjälp och det är sådana saker som är ganska oroväckande, säger Koskela.

Energiskt ungdomsfullmäktige

Ungdomsfullmäktige kommer också i fortsätta att ordna träffar för ungdomar där de kan ställa frågor och träffa olika experter och beslutsfattare. De träffar som hittills har ordnats har varit populära och välbesökta. Vad nästa träff kan tänkas handla om är ännu öppet.

- Det beror på vad ungdomarna vill tala om och vad som intresserar dem, säger Karvinen.

- Vi lyssnar på vad ungdomarna vill och så försöker vi driva deras sak, säger Koskela.

Dagens ungdomsträff börjar klockan 13 på Silveria och från beslutsfattarhåll deltar bland annat stadsdirektör Tomas Häyry, sektordirektörerna och representanter från fullmäktige i Vasa.

Bland arton stycken tävlande blev det Aroma bageri och konditori i Kvevlax som tog hem titeln Finlands bästa bageri. Att satsa på goda smaker som bagarna själva gillar visade sig vara det bästa receptet för vinst.

Bageriägaren Maria Vestergård får ta emot blommor och gratulationer när bageriet öppnar sina dörrar på onsdagmorgon. Hon är glad och lycklig över att få sätta Österbotten på kartan genom att delta i Suomen paras leipomo.

- Våra kunder nominerade oss till programmet så det känns speciellt bra, säger Vestergård. Vi tvivlade ett tag om vi skulle vara med eller inte men nu med facit i hand är vi väldigt nöjda.

Bakelsen som tog hem segern för bageriet har fortfarande inte fått något namn och kallas än så länge "vinnarbakelsen".

- Bakverket består av en vitchokladmoussetårta med mandelbotten som är spetsad med saltrostad mandel, kokad hallonkompott som ger syra och blåbärspannacotta, säger Vestergård.

Bageriet har fått ökad uppmärksamhet redan från programstarten.

- Vi har fått nya kunder, haft ett härligt stöd och det känns jättebra.

Dialektala ord om bakning - samt flera recept! - bjöds det på i Dialektväktarna denna gång. Telefonen gick varm då lyssnarna hörde av sig.

Sodaplättar, sodabullar, hoppor - kärt barn har många namn. Vi fick också in ett antal receptvarianter på bland annat just de plättarna. Glödtuppar är något som liknar munkar - de kokas i fett.

Så avhandlades också den klassiska örfilen - som ju kan betyda både ett bakverk och en hurril. En lyssnare undrade varifrån traditionen att baka julgubbar, "guttagubbar" kommer ifrån.

Fotbollsligalaget VPS har skrivit på ett fyra månader långt kontrakt med anfallaren Lasse Linjala. Värvningen kommer lägligt efter att förstestrikern Steven Morrissey skadade sig i premiärmatchen.

På tisdagen klarnade det att Morrisseys skada håller honom borta i två månader och nu har VPS fått in ett nytt alternativ som ersättare högst upp i banan. Linjala har tränat med VPS i vinter och känner laget från tidigare.

– Klubben är bekant och jag känner mig lättad. Vi har pratat mycket om det här och planerat min roll. Mitt mål är att hjälpa laget bäst jag kan och för en anfallare betyder det förstås mål och passningar, säger Linjala på VPS webbplats.

– Vi har hela tiden funderat på hur vi ska knyta till oss Lasse och nu var vi tvungna att agera, säger tränaren Olli Huttunen. Vi har sett potentialen Lasse har och han är annorlunda än våra andra anfallare, han är stark och fysisk.

Linjala, 26, spelade ligafotboll med JJK tre säsonger 2010-2012 och gjorde fem mål på 42 matcher. Förra säsongen var han skriven i FC Haka i division 1.

Lasse Linjala siirtyy Vepsuun! #vepsu #veikkausliiga http://t.co/yGO5iBnG3M pic.twitter.com/pJYzobBHdm

— Vaasan Palloseura (@VPS1924) April 9, 2014

Lasse Linjala klar för VPS. En affär som knappast blivit av om inte Morrissey brutit armen.

— Marcus Beijar (@MBeijar) April 9, 2014

VPS har plötsligt en targetspelare. Linjala inte den mest tekniska, men stark och kan blixtra till med vassa avslut.

— VBL_Nyström (@jonanystrom) April 9, 2014

Staden Jakobstad vill som delägare i yrkeshögskolan Centria att det blir en fortsättning med permanenta utbildningsplatser för ungdomar i Jakobstad inom området affärsekonomi.

På tisdagen förde stadsdirektör Mikael Jakobsson, stadsstyrelseordförande Peter Boström och stadens representanter i Centrias styrelse diskussioner med Centrias rektor och vd Pekka Hulkko.

Centria har enligt tidigare beslut gått in för att avveckla ungdomsplatserna i Jakobstad och enbart satsa på fortbildning och forsknings- och utvecklingsenheten. Ifall det skall bli en fortsättning med ungdomsplatser i Jakobstad krävs ett samarbete mellan Centria och Novia i Jakobstad, det samarbetet förutsätts också i de båda yrkeshögskolornas gällande koncessioner.

I höstas fördes diskussioner om 45 ungdomsplatser, men enligt Peter Boström handlar det nu om cirka 20 platser ifall de blir av.

I Karleby fastnade på tisdagen en rattfyllerist två gånger samma dag i trafikpolisens razzia.

Föraren påträffades först på morgonen vid Charlibacken i Karleby och alkometertestet visade att gränsen för grovt rattfylleri hade överskridits. Föraren fick temporärt körförbud.

Samma förare påträffades på eftermiddagen vid Mottis i Karleby, också den här gången handlade det om grovt rattfylleri

En livlig verksamhet och noggrannhet lönade sig i Närpes, som nådde ett överskott i bokslutet med 65 000 euro.

Under fjolåret grundade Närpes stad en parlamentarisk arbetsgrupp, som fick i uppgift att mycket noggrant se över verksamheten, söka möjligheter till mera inkomster, stimulera till effektivare verksamhet och till och med utvidga verksamheten i vissa fall. Den parlamentariska arbetsgruppen såg också över verksamhet som kanske inte längre behövs, för att minska utgifterna. Gruppen tillsattes efter att det stod klart att staten minskar sina andelar till kommunerna.

- Det resulterade i att alla försökte se efter var det fanns mera inkomster att hämta. Också verksamheten har varit livlig och hela servicen har varit utnyttjad. Det betyder också mera inkomster från avgifter och försäljningsinkomster. Vi hade också ett program under fjolåret att sälja ut en del industrifastigheter och äldre fastigheter. Det resulterade i en försäljningsvinst på 700 000 euro, säger Qvisén.

På personalsidan har speciellt vård- och omsorgssektorn lyckats få ner kostnaderna genom att noggrant överväga behovet av att ta in vikarier. På tekniska sidan gav vissa energilösningar stora inbesparingar.

- I tre skolor har vi satt bergsvärme och där ser vi stora inbesparingar direkt, säger Qvisén.

HSS Medias webb-tv-nyhetssändning Österbotten Idag kan från och med fredag ses på tv-kanalen Åland24.

Det blir en sammanställning av några av veckans inslag som sänds på tv.

Initiativet har kommit från Åland. Fredagssändningen på Åland24 ska vara en utblick mot Svenskfinland, då man förutom sin egen nyhetssändning också sänder Österbotten idag och Hufvudstadsbladet Studio HBL.

Tv-kanalen Åland24 syns i JNT:s kabelnät i jakobstadsregionen men också i många hushåll i Sydösterbotten.

Itella inleder nya samarbetsförhandlingar, nu gäller förhandlingarna företagets samlingstransporter mellan postterminalerna. Målet är att de bilar som används för transporterna ska användas effektivare.

Samarbetsförhandlingarna, som inleds på måndag, berör 420 långtradarchaufförer. Bolaget planerar att minska på personalen med högst 85 personer. Enligt Itella är verksamheten inom logistiken inte tillräckligt lönsam. Det här beror bland annat på det svåra ekonomiska läget och på att folk inte använder sig av Itellas tjänster i lika stor utsträckning som förut.

Enligt Finlands post- och logistikunions lokala huvudförtroendeman Tommi Matilainen kommer samarbetsförhandlingarna också att beröra anställda i Vasa och Karleby.

Förutom att minska på antalet anställda ser Itella också över de anställdas arbetsuppgifter och placeringsorter.

Samarbetsförhandlingarna berör inte den här gången några andra funktioner inom Itella.

Itella inleder nya samarbetsförhandlingar. Den här gången gäller förhandlingarna bolagets långtradarchaufförer.

Meningarna är delade om torgkvarteret i Jakobstad. Jakobstadsborna vill att man äntligen gör något åt den gamla fula torgmiljön, medan museiverket vill undvika en alltför stor exploatering.

Det gamla bankhuset har dominerat torgbilden sedan mitten av 1960-talet. Huset förlorade sin särprägel vid ombyggnader under 1980-talet och nu är stora delar av fastigheten oanvänd. Runt torget finns flera fina gamla borgarhus.

I Campus allegro-kvarteret har man lyckats förena byggnader från fyra sekler till en fungerande helhet. Men i övrigt är torget ödsligt och tomt på mänskligt liv. I stället fungerar det som en enda stor parkeringsplats. Det här vill arkitekt Roger Wingren se en ändring på.

Företaget A-konsult har gjort upp den nya detaljplanen för HAB-Irjala kvarteret i Jakobstad Företaget A-konsult har gjort upp den nya detaljplanen för HAB-Irjala kvarteret i Jakobstad

- För att ett torg ska leva måste de angränsande byggnaderna och kvarteren vara fulla av liv. Det måste finnas verksamhet där. Det måste finnas affärer och annat som gör att det uppstår strömningar mellan de yttre gatorna och torget och de inre kvarteren.

De torg som skapades under ryska tiden dimensionerades för militära parader. Efter branden på 1830-talet gjordes Jakobstads torg sex gånger större. Många torg får liv av torghandel, men här är den ytterst blygsam.

Stadslivet mumifieras

- Ifall inte kvarteren här runt omkring får kraft så mumifieras stadslivet, säger Roger Wingren. I värsta fall flyttar handeln ut och centrum blir som en saltstod.

Irjalas möbelbutik har funnits i det här kvarteret i mer än hundra år och önskar fortsätta så. Lars-Erik Irjala är nöjd med de senaste planerna.

- Det ger en uppryckning av centrum. Vårt gamla empirehus ska fredas och det blir en pärla mitt i det nya, säger Lars-Erik Irjala.

Museiverket har tidigare sagt att de nya planerna gör att kvarteret blir för högt och massivt. Men invånarna verkar ha en annan åsikt.

- Bara solen kommer åt att skina in på gågatan får de bygga fast hundra meter högt, tycker Ingmar och Mildrid Antus.

På tisdag kväll godkändes de nya planerna i tekniska nämnden och nu läggs de fram till påseende i en månads tid.