Människohandelsfallet i Nykarleby tas upp i Vasa hovrätt i dag.

Det var i maj ifjol som tingsrätten dömde ett företagarpar i plastbranschen till två och ett halvt års fängelse. Paret hade anställt 26 vietnameser, och enligt tingsrätten arbetade de anställda mer eller mindre under tvång.

Företagarparet har överklagat tingsrättens dom. Hovrätten har reserverat fyra dagar för rättegången.

Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos (SFP) deltar i en parlamentarisk styrgrupp som inleder sitt arbete på tisdag. Tillsvidare finns bara beslutet att all vård - allt från socialen till hjärtoperationer ska integreras. Men hur det ska gå till vet ingen.

- Det som blir viktigt är att sätta kriterier så att också den svenska vården fungerar, säger Wideroos.

Det är här Wideroos kommer med tankar om att upphandlingen av den finlandssvenska vården kunde skötas separat. På finlandssvenskt håll finns föreningar, tredje sektorn och kommunernas vårdhem
och deras verksamhet måste tryggas.

- Reformens målsättning kan ju inte vara att slå sönder ett fungerande system, säger Wideroos.

Men ingen vet. Inte ens Olli-Pekka Lehtonen, direktör för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt vet vad de fyra stora partierna egentligen tänkte när de beslöt indela landet i fem mammutområden.

- Ingenstans i Europa har man gjort nåt liknande, sade Lehtonen till Yle Nyheter Österbotten för en tid sedan.

Risker med upphandlingen

Det är nu styrgruppens sak att fylla fyrpartiöverenskommelsen med innehåll. Och Wideroos ser risker. Hur ska till exempel 62 kommuner i västra Finland sköta upphandlingen. Är det någon central enhet som styr eller kan besluten delegeras neråt.

- Här finns risker för att jättestora bolag kommer in på vårdmarknaden och dumpar priserna för att slå ut andra, säger Wideroos.

Styrgruppen har sitt första möte på tisdag, och följande möten är inprickade till torsdag och fredag. Tidtabellen är snabb vilket innebär styrgruppen ska ha gett vårdreformen ett innehåll till den sista maj.

Också Jakobstads stadsdirektör Mikael Jakobsson har viftat med ett varningens finger. Upplägget är som gjort för att stora vårdkoncerner ska ta över marknaden.

Flera hektar åkermark antändes på måndagen i en markbrand i Kvikant i Karleby. Tre mindre byggnader brann också ner.

Byggnader var gamla och obebodda. Larmet kom på eftermiddagen och branden är under kontroll. Orsaken till branden är oklar. Enligt räddningsverket började den på en åker.

Också i Perho och Östermark har gräsbränder härjat under måndag eftermiddag.

Enligt räddningsverket är terrängen mycket torr just nu.

Vasa ska ha ett fotbollsstadion där internationella matcher kan spelas, säger Vasas fullmäktigeordförande Joakim Strand. Museiverket godkänner inte rivning av läktaren, men Vasa stad ger inte upp sina planer.

Årets säsong är fortfarande i sin linda, och diskussionerna om fotbollsstadion i Sandviken går heta. Museiverket godkänner inte rivning av Sandviksläktaren, eftersom det historiska och arkitektoniska värdet är högt.

Trots uttalandet avvecklar Vasa stad inte sina planer att bygga nytt i Sandviken. Fullmäktigeordförande Joakim Strand säger att Museiverkets begränsade syn på saken inte sätter stopp för stadens planer.

- Deras begränsade syn är förvånande. Den ursprungliga tanken är att vi börjar bygga nytt hösten 2015 och den tanken står sig trots uttalandet från Museiverket.

Inga internationella matcher i Vasa

Då VPS knep ligabronset förra säsongen blev laget klart för internationellt spel. Internationella fotbollsförbundet UEFA genomförde då en granskning av lagets hemmastadion Sandviken.

Förbundet konstaterade att fotbollsstadion i Sandviken var oduglig för internationella matcher. Istället spelar VPS sina UEFA-matcher i Valkeakoski.

Strand säger att Vasa, med landets tredje bästa fotbollslag, inte ska tvingas spela sina matcher i Valkeakoski på grund av att Sandviksstadion inte möter internationella krav.

- På något vis måste fråga om Sandviksläktaren gå vidare och vi kommer att göra det. Något sådant här ska inte vara möjligt i vårt internationella Vasa, säger Joakim Strand.

Läs också

Marken i Österbotten är extremt torr just nu och Meteorologiska institutet varnar för markbrand i hela landskapet. Räddningschef Ole Wik vid Österbottens räddningsverk bedömer att risken för att marken skall fatta eld just nu är mycket stor.

- Vi har fått mycket lite nederbörd sedan den ringa snön som vi hade smälte bort och den blåst och sol som vi har haft gör att ytan är extremt torr för tillfället, säger Wik.

Markbränderna sprider sig snabbt, speciellt i lite vind. Dessutom drar gräset som börjar brinna till sig syre vilket ger en konstgjord vind som ger branden bra fart förklarar Wik.

- Man skall nog vara mycket försiktig om det börjar åka i väg någonstans. Det finns folk som har omkommit i gräsbränder, säger Wik.

Snart varning för skogsbrand?

Ole Wik tror också att det är en tidsfråga innan vi får varning för skogsbrand. Enligt honom börjar också skogarna vara såpass torra att det kan vara frågan om dagar.

- Jag väntar med spänning på när man tar i bruk indexmätningen för skogbrandsvarning. Den är inte i gång i Finland ännu, men jag tror att det är frågan om dagar så har man indexet i gång och då tror jag vi ligger nära nivån på varning för skogsbrand, säger Wik.

Påskbrasorna hotade

Wik tror också att markbrandsvarningen kommer att hålla i sig ännu länge. I värsta fall ända tills det blir grönt. I så fall är påskbrasorna hotade. Så var det också för några år sedan minns Wik.

- För några år sedan var det också extremt torrt runt påsken och då var det förbud att elda påskbrasor. Fortsätter vädret som nu är det inte omöjligt att det blir så i år också, säger Wik.

För att markbrandsvarningen skall sluta gälla behövs det mellan 10-15 mm regn tror Ole Wik. Den som har planerat att bränna upp rishögar och räfsade löv uppmanar Ole Wik att tänka om.

- Räfsa ihop det och sätt på en bilkärra och kör till Stormossen eller Ekorosk det skulle jag rekommendera i det läge vi har i dag, säger Wik.

En karlebybo har dömts till 15 års fängelse för att ha dräpt en man i Storträsk bostadsområde i Karleby i april 2013. Mannen hade förutom dråpet också gjort sig skyldig till flera andra brott.

Mellersta Österbottens tingsrätt dömde mannen att avtjäna hela sitt straff i fängelse.

Mannen sinnesundersöktes förra hösten och resultaten av undersökningen kom i mars. Enligt undersökningen var han tillräknelig och farlig för andras liv och hälsa.

Rödsö och Vittsar skolor i Karleby hotas av nedläggning. I en ny utvecklingsplan för stadens skolor föreslås att eleverna från byarna ska börja i Chydenius skola år 2018.

Nu ska svenska sektionen för utbildning och fostran ta ställning till planen. Skoldirektör Per-Olof Nyström anser att skolornas öde är så gott som beseglat.

- Tekniska verket meddelar att de inte kommer att satsa på de här skolfastigheterna. Så det blir ganska schack matt då, säger Nyström.

Skoldirektör Per-Olof Nyström Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Skolorna hör i utvecklingsplanen till kategori fyra. Det innebär att de inte kommer att grundrenoveras utan bara användas något år till.

- Jag blir jätteorolig och ledsen också. Trenden är att allt far till staden, men jag tycker det skulle vara jätteviktigt för Karleby att lyckas hålla liv i byskolorna och den kultur som lever genom dem. Båda skolorna är jätteviktiga för byarna och byagemenskapen, säger Anette Hagström-Penttilä som är ordförande för Hem- och skola i Vittsar.

En kunde räddas?

Båda skolorna har i dag kring 40 elever. Enligt Nyström är den allmänna bedömningen att staden inte har råd med gamla och små skolor. Därför föredrar man att bygga ut och renovera Chydenius skola år 2017. Efter det kan den skolan ta emot eleverna från byarna, även om inga beslut ännu har fattats om det.

Flera av Karlebys nya bostadsområden finns intill Rödsö. Man kunde tänka sig att någon av de familjerna som bor där gärna skulle välja Rödsö skola som är liten och ligger nära. Men det är uteslutet just på grund av att fastigheten är i så dåligt skick, anser Nyström.

Vittsar Hem- och skola kommer att diskutera situationen så snabbt som möjligt.

- Om det är fullkomligt omöjligt att rädda båda skolorna borde vi fundera på om det går att bevara en av dem. Att hellre slå ihop de här skolorna i stället för att flytta alla elever från byarna in till staden, säger Hagström-Penttilä.

Mindre grupper i svenska skolor

Enligt den utvecklingsplan som nu presenteras för svenska sektionen för utbildning och fostran är gruppstorlekarna i Karleby aningen mindre än i landet i medeltal.

I årskurs 1-6 har de svenskspråkiga klasserna har i medeltal knappt 16 elever, de finskspråkiga knappt 19.

Öja tappar elever

Enligt planen ska Öja skola bli en tvålärarskola. Elevprognosen visar att dagens 40 elever minskar till 25 inom sex år.

Nästa år, 2015, ska förskolan i Öja enligt förslaget flytta från daghemmet till skolfastigheten. På sikt ska också daghemmet flyttas till skolfastigheten.

Frågorna i EU-valet är viktiga, men det kan vara svårt för de yngre väljarna att inse betydelsen av att rösta. Det anser studerande Ben Wahlberg, Anna-Kajsa Blomqvist och Christoffer Hällfors som satt i publiken under måndagens valdebatt med Peter Östman, Miapetra Kumpula-Natri och Alina Böling.

- Det var en spännande debatt där alla kandidaters åsikter starkt kom fram, säger Christoffer Hällfors.

Åsikterna gick tidvis isär när Peter Östman (KD), Miapetra Kumpula-Natri (SDP) och Alina Böling (SFP) deltog i EU-valdebatten i måndags. Men alla kandidater var överens om betydelsen att rösta.

Miapetra Kumpula-Natri tror att de europeiska länderna har ett och annat att lära sig av Finland.

Miapetra Kumpula-Natri och Alina Böling Miapetra Kumpula-Natri och Alina Böling på EU-valdebatt i Academill. Bild: Yle/Kati Enkvist

Alina Böling tycker att man borde komma ihåg hur mycket makt EU har.

- Det är ett jätteviktigt val. I en globaliserad värld är det genom EU som vi demokratiskt kan styra många frågor som vi egentligen inte kan kontrollera nationellt längre. Dit hör ekonomi, miljö och klimat, säger Böling.

Mänskliga rättigheter är viktigt

Liberala åsikter, fräscha idéer och lösningar på ungdomsarbetslösheten är sådant som är viktigt för de unga väljarna.

Peter Östman deltog också i måndagens EU-valdebatt Peter Östman deltar i valdebatt. Bild: Yle/Kati Enkvist

- Jag hoppas att det väljs in nya krafter som är engagerade i flyktingfrågor och mänskliga rättigheter, säger Blomqvist.

Men alla är inte lika intresserade av europeisk politik.

- Det beror nog väldigt mycket på i vilket kompisgäng man umgås med. Här i skolan diskuterar vi de här frågorna ganska mycket medan mina gamla kompisar från gymnasiet inte är så väldigt insatta, säger Ben Wahlberg.

Ellen frågade bland annat om Sara flyttat till USA efter framgångarna med den Youtubevideo där Sara låtsas tala en rad olika språk. Videon har sedan den publicerades den 3 mars i år setts nästan elva miljoner gånger.

Sara svarade att hon kommer att fortsätta att bo i Pietarsaari, och hon bad Ellen uttala det finska namnet för Jakobstad - något som Ellen visade sig vara rätt bra på.

Sara berättade på en väldigt flytande engelska om sin uppväxt i flera länder och fick sedan i uppgift att låtsas tala ett antal språk samtidigt som Ellen försökte gissa vilket språk det var fråga om.

I slutet av videon får Sara ett stativ och en kamera i gåva av Ellen - för de webbvideor som Sara kommer att göra i fortsättningen.

Intervjun i The Ellen Show:

Sara Maria Forsbergs genombrottsvideo:

Nu ska invånare i Solf i Korsholm få påverka utvecklingen av byn. En enkät har skickats ut till alla hushåll. I den ska Solfborna bland annat få säga sin åsikt om service, dagvård och företagsklimat.

Invånarna får bland annat ge förslag på vad kommunen borde göra med den gamla skolbyggnaden som står tom i centrum av byn.

- Solfborna kan genom enkäten till exempel berätta vilka boendeformer kommunen bör satsa på i sin planering. Det kan handla om höghus, radhus och serviceboende, säger Solf byaråds ordförande Susanna Vestling i ett pressmeddelande.

Det är Solf byaråd som i samarbete med forskaren Kjell Herberts genomför undersökningen. Den ska resultera i en byautvecklingsplan för byn.

Byautvecklingsplanen görs inom ramen för projektet SOLF 2015-2025 som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader.

Intresset för idrottsinriktad eftermiddagsverksamhet är klart större än utbudet. Det visar den enkät som Yle Sporten har gjort. Svensk- eller tvåspråkigt idrottseftis finns bara i fyra av de kommuner som svarade på enkäten, samtidigt som intresse för sådan verksamhet finns i över hälften av kommunerna.

Svensk- eller tvåspråkig idrottsinriktad eftisverksamhet finns för närvarande i Borgå, Esbo, Åbo och Närpes. I Åbo och Esbo är det tennisklubbar som driver verksamheten. I Borgå är det ett samarbete mellan flera föreningar och i Närpes är det föreningen Björneftis som erbjuder ett idrottsinriktat eftis.

Av de 23 eftiskoordinatorerna som svarade på enkäten, svarade 14 att de tror att det nog skulle finnas ett intresse för ett idrottsinriktat eftis ifall någon idrottsförening skulle ta initiativet. I de kommuner där man ställde sig skeptisk till ett idrottsinriktat eftis var orsaken oftast att det inte finns ett behov för fler eftisar, eller att det är för långa avstånd mellan skolor och idrottsanläggningar.

Tränaren körde runt och hämtade barnen

För två år sedan inledde Åbo Lawn-Tennis Klubb, ÅLK, EftisTennis-verksamhet för lågstadiebarn på allvar. Då hade klubbens tränare redan i flera år plockat upp de tennisintresserade barnen från skolorna och kört dem till hallen för att träna.
- I början handlade det om att hitta träningstider för barnen, berättar chefstränare Ville Nygård

Priset?

I EftisTennis går barn från fem olika skolor och för att få det här att gå ihop betyder det att klubben så gott det går har ordnat med taxiskjuts från skolan till hallen i St. Karins. Att gå på EftisTennis kostar mellan 500 och 600 euro per termin, det vill säga ungefär samma som ett vanligt eftis. I det priset ingår ändå inte kostnaden för transporten. Eftisverksamheten får stöd från stiftelsen Brita Maria Rehnlunds minne.

Nya stjärnor

Eftisverksamheten har visat sig vara ett bra sätt att locka fler juniorer till klubben, berättar tränaren och verksamhetsledaren Johan Skoglund.
- Det här är att lägga grunden för tävlingstennis. Eftisen fortsätter med tävlingstennisskola som riktar sig till klasserna tre och fyra. och sen kommer man in därifrån till tävlingsträningen. Så trappstegen finns nog utmärkta redan.

Många föreningar kämpar med att hitta ledare till den egentliga träningsverksamheten. I ÅLK har man löst det så här:
-Det är våra mer eller mindre proffstränare som sköter om den biten också., Vi har lyckats ganska bra med att vi har våra bästa tränare som tar hand om våra yngsta spelare och det är egentligen så det ska vara, konstaterar Skoglund

”Sätt igång”

I Åbo har satsningen varit så lyckad att chefstränaren Ville Nygård hoppas att fler föreningar vågar tro på att de kan erbjuda liknande verksamhet.
- Det viktigaste är att hitta rätt ledare, se till att de orkar. Planera det praktiska väldigt noga. Fundera över hur transporten ska fungera. Hur ska man göra när barnen kommer till idrottsanläggningen och var kommer de att spendera tid efter träningen, var ska de äta sin vägkost och så vidare, tipsar Nygård

Se ett reportage från ÅLK:s EftisTennis i Sportmagasinet i kväll kl. 21 på Yle fem

Finalmatcherna i FM-ligan i volleyboll kommer att kunna ses direkt via internet i vår. Yle kommer att sända finalerna från Karleby och Tammerfors direkt via arenan.

Karlebylaget Tiikerit spelar finalmatcherna mot Vammalan Lentopallo (VaLePa). Första matchen spelas nästa måndag (14.4) i Tammerfors. Lagen ska mötas fyra gånger i finalserien.

Bron över Kyro älv i Kvevlax i Korsholm ska repareras. Arbetena inleds nästa vecka och kommer att sinka trafiken på riksväg 8.

Grundrenoveringen av bron över Kyrö inleds nästa vecka. Byggarbetena väntas pågå till oktober. I synnerhet på sommaren ska bilister räkna med att tvingas köa i 5-10 minuter. Under arbetet kommer hastighetsbegränsningen att vara 30 km/h. Renoveringsarbetet påverkar inte båttrafiken.
Bron i Kvevlax i Korsholm byggdes år 1975. När bron över Kyrö älv nu grundrenoveras är det meningen att den ska hålla i 25 år till utan nya renoveringar.

Flera brorenoveringar i Österbotten

Närings- trafik och miljöcentralen låter reparera nio broar i år och nästa år. Broarna finns bland annat i Kauhava, Lappo, Kronoby och Halso. Renoveringsprojekten ska förlänga broarnas hållbarhet och livslängd -summan för renoveringarna uppgår till 2,6 miljoner euro.
Förutom bron över Kyrö älv renoveras två andra broar i Korsholm: bron över Skalörfjärden och Replotbron.

Övriga broar som renoveras är gångbron i Hahtomaa i Kauhava, bron över Ritamäki korsning i Lappo, Vistbackabron och Kivisalmi bro i Kronoby och Kaihinoja i Halsua.

Om affärsverken visat normala resultat hade Jakobstads bokslut varit på plus, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson. I fjol föll avkastningen till knappt 2,5 miljoner euro jämfört med 4,5 miljoner året innan.

De senaste årens ökande skuldsättning har i mattats av visar bokslutet. Ifjol ökade skulderna med ett par miljoner till totalt 111 miljoner euro.

- Det tar tid att svänga skutan men vi har stävjat skuldsättningen, säger Jakobsson.

Skolnätet gås igenom

Och staden fortsätter skära i kostnaderna, säger Peter Boström. Skolnätet ska gås igenom. Behovet av småskolor minskar eftersom språkbadet växer. Stödfunktionerna ska ses över med grannkommunerna. Här utreder man om till exempel städning, kosthåll och ekonomiförvaltning kan skötas gemensamt. Siffror på eventuella rationaliseringsvinster borde komma fram i kommunutredningen.

På den positiva sidan plockar Jakobsson fram faktorer som ger anledning till optimism. Arbetslösheten i regionen är låg och självförsörjningsgraden på arbetsplatser är 132 procent i staden. Och nu börjar det synas att staden satsat på markköp. Kommande år kan 550 nya tomter lösgöras för egnahemsbyggande. Stadsstyrelsen kommer snart att välja ut områdena där byggandet kan börja.

En riktigt stor fråga som pockar på en lösning är Jakobstads gymnasium/Pietarsaaren lukio. Åsikterna är delade om skolorna skall fortsätta samexistensen eller om gymnasierna ska gå skilda vägar vilket innebär att man satsar på en renovering och tillbyggnad av Etelänummen koulu. Jakobsson vill inte ge något besked i frågan.

- Bollen ligger hos stadsdirektören och jag har valt att inte sparka ut den på plan, säger Jakobsson.

Vasaborna Magdalena och Peter Snickars får Frans Henrikson-priset för sina insatser som brobryggare mellan amatör- och proffsteatern. Det behövs människor som med sitt engagemang och sin lyskraft förmår att aktivera och entusiasmera, står det i prismotiveringen.

- Vi blev totalt överraskade, det var ett glädjande chockbesked, säger Magdalena Snickars.

- Vi mår efter omständigheterna väl, säger Magdalena, som numera är sin makes närståendevårdare.

- Varje dag ser ganska likadan ut. Vi stiger upp, sätter på radion, äter frukost, läser tidningar. Det är tvätt som ska tvättas, barn som ska hämtas och mat som ska lagas. Peter blir fort trött - han orkar vara uppe i ett par timmar, efter det behöver han vila. Han tränar sina muskler på motionscykeln varje dag. Men vi har det tämligen bra.

Bygger bro mellan proffs- och amatörteater

Magdalena och Peter Snickars har tillsammans berikat såväl den finlandssvenska amatörteatern som den professionella teatern och fungerat som brobryggare. Till pjäserna som satts upp i Närpes teater har de alltid anlitat proffsregissörer och -scenografer. Av pjäserna är det Under polstjärnan som lämnat det djupaste avtrycket.

- Det var en otroligt mäktig föreställning, som vi satte upp år 2004, då vi firade 40-årsjubileum. Fortfarande när jag hör musiken, som var specialkomponerad till den föreställningen, går det rysningar i kroppen. Men alla föreställningar är ju bra på sitt sätt.

Priset på 10.000 euro ska vara en buffert inför framtiden.

- Vi kommer inte att använda dem nu. De ska finnas där som en säkerhet. När och om Peter blir frisk åker vi på en resa, säger Magdalena.

På tisdagkväll är det premiär för årets upplaga av Wasaspexet Jack the Ripper, eller Mord och några visor, eller Lik med mimik. Spexet utspelar sig i London i slutet av 1800-talet. Jack the Ripper härjar och privatdetektiven Sherlock Holmes är tillsammans med dr. Watson och Scotland Yards chefspolis mördaren på spåren.

Jacob Aarrekangas och Andreas Nylund. Jacob Aarrekangas och Andreas Nylund Bild: Yle/Roger Källman

Publiken gör spexet

Speciellt för ett spex är att publiken är aktiv och kan regissera skådespelarna att avvika från manus.

- Publiken kan ropa till skådespelarna till exempel att de ska säga den senaste repliken baklänges på tyska eller att de ska ta en omstart. Ingen föreställning är den andra lik, säger Andreas Nylund.

- Publiken gör spexet. Utan publiken skulle manuset i sig inte vara jätteroligt, säger Aarrekangas.

Årets höjdpunkt

Ett spex skrivs oftast utgående från en historisk händelse och årets Wasaspex lovar ett svar på gåtan vem Jack the Ripper var. Wasaspexet kommer man också att kunna se i Åbo och Grankulla. Förra året fanns också Luleå med i turnéplanen, men i år fanns det inte tid.

- Svenska spex är skrivna på rim och de har ofta en mycket större budget än vad vi har. Det blir en kontrast till oss. Fastän båda är spex så blir de väldigt olika, säger Aarrekangas.

- Vår turné och deras turné krockade i år så vi hittade tyvärr inga datum som passade i år, säger Nylund.

- Det är alltid höjdpunkten på året när vi åker ut på turné med spexet på våren, säger Aarrekangas.

Politikerna i Kronoby ska inte längre använda språk som kan uppfattas som hotfullt. Representanter för alla partier i kommunen lovar nu att använda ett språk som inte kan uppfattas som trakasserande mot kommunens anställda.

Det är arbetsgruppen för sakligt bemötande som har gjort upp en överenskommelse om ett renare språk. Alla sex medlemmar i arbetsgruppen har skrivit under avtalet. De ledamöterna ska nu förankra avtalet i sina fullmäktigegrupper.

Överenskommelsen gäller både tal och skrift, och Bengt-Johan Skullbacka (sfp) nämner speciellt skriverier på sociala medier.

- Alla ska skriva med eftertanke på de sociala medierna. Ibland kan man ju brusa upp och göra något överilat, men jag hoppas att alla åtminstone försöker sitt bästa nu, säger Skullbacka som är en av medlemmarna i arbetsgruppen.

Arbetsgruppen för sakligt bemötande tillsattes efter att det framkom att några anställda upplevde att politikerna trakasserade dem.

Medlemmar i gruppen var Peter Albäck (c), Bengt-Johan Skullbacka (sfp), Leena Furubacka (sdp), Göran Strandvall (kd), Elisabeth Hagström (sfp) och Jan-Erik Hästö (sfp).

Läs också:

Svenska kulturfonden delar i dag ut mer än 1,3 miljoner euro till en rad österbottniska kulturaktörer. Regionombudsman Håkan Omars varnar för att låta slentrianen smyga sig in i ansökningsskrivandet.

- Den regionala utdelningen är människonära, gräsrotsnära säger Omars. Det handlar om körer, föreningar, men också enskilda aktörer.

Majoriteten av de som sänder in en ansökan till Kulturfonden får bifall. I runda tal ger sex av tio ansökningar utdelning. Här vill Håkan Omars slå ett slag för vikten av att göra en väl genomtänkt ansökan.

- Utgå inte från att alla som läser din ansökan vet vem du är (och att saken därmed är klar), utan skriv en bra beskrivning av vad du vill göra och räkna ut enligt den väldigt förenklade budgetmodellen vi har.

Österbottniska pristagare

På tisdag klockan 18 firas österbottnisk utdelningsfest i Smedsby uf i Korsholm. De österbottniska pristagarna är:

Författaren Kaj Hedman får Österbottens svenska kulturfonds pris 2014. Motiveringen är att Hedman på ett människonära sätt bjuder in läsarna i sin värld, och att han via sin litterära insats bidrar till att ge resonans åt livet.

Årets Frans Henrikson-pris går till Magdalena och Peter Snickars. De har enligt motiveringen berikat både finlandssvensk amatör- och proffesteater. (Se separat artikel!)

Jakobstadsbon Wava Stürmer får choreuspriset i år. Hon får priset för sin mångsidighet som författare och diktare.

Se också: I dag firar Österbotten, lista och karta över beviljade bidrag. (kulturfonden.fi)

På måndag kväll grep polisen i Karleby en rattfyllerist som inte gick med på att blåsa i alkometern.

Den manliga föraren fördes därför till blodprovstagning. Förutom att han var rattfull saknade han också körrätt.

I Vasa inträffade på måndag eftermiddag en olycka mellan en motorcykel och paketbil i korsningen mellan Smedsbyvägen och Dammbrunnsvägen.

Paketbilen var på väg att svänga in på Dammbrunnsvägen när motorcykeln körde in i bilens framparti.

Den 96-födda motorcyklisten fördes med ambulans till centralsjukhuset.

- Det sa klick direkt när jag första gången såg byn med rödmyllade byggnader, mormorsrabatter, får, hönor och glada barn.

Så beskriver Sara Bergström sitt första möte med Stundarsbyn. Det här var i slutet av 90-talet. Femton år senare bor hon på det Bullerbylika området tillsammans med sin familj i Sjulsgården.

- Jag har alltid tyckt synd om de här ödehusen som står lite här och där. Jag känner en viss stolthet i att jag nu fått ge ett oälskat övergivet hus möjligheten att räta på timmerstommen igen, säger Bergström.

Omslaget till "Lyckan är en gammal gård" Bild: Linus Lindholm

Förtjänar en bok

- De aktiva som drog igång projektet med Stundarsbyn på 70-talet förtjänar en bok, säger Bergström.

- Det är många som är bekanta med museiområdet, men de känner inte till bostadsområdet intill.

Ännu på 70-talet var Solf var egen kommun och enligt detaljplanerna skulle området bestå av höghus, radhus och 48 egnahemshustomter. Då blev det fart på ett gäng Stundarsaktiva. De ville i stället skapa ett bostadsområde som liknar museimiljön.

Det var inte lätt att driva igenom idén på den tiden när allt gammalt helst skulle rivas. Men efter kommunsammanslagningen 1973 ansåg dåvarande kommundirektören idén vara så vansinnig att den var intressant.

Så tog projektet fart. Tanken var att alla skulle hitta rivningshotade gamla österbottniska hus, härbren, uthus, loft från endera 1800- eller 1700-talen och flytta dem till sina tomter. Man strävade efter kringbyggda gårdar, med små gårdstun och byggnader, upp till 4-5 stycken på gården.

- 70-talspionjärerna som gick emot tidens trend förtjänar nog en eloge. Bara tanken att bygga upp ett bostadsområde på det här sättet var ju befängd, säger Bergström.

I dag bor arton familjer i Stundarsbyn. Sara Bergström och fotografen Linus Lindholm har dokumenterat femton av gårdarna, alla i olika stilar.

Lyckat samarbete av likasinnade

Boken bygger på intervjuer och ett omfattande bildmaterial. Aja Lund har gjort layouten och Bergström är mycket nöjd med samarbetet.

- Vi har alla tre tillsammans lyckas fånga den stämning och känsla vi ville förmedla. Dessutom delar vi alla intresset för gamla byggnader.

En viktig del av boken är också de citat som lyfts fram.

”Somliga samlar på frimärken, andra samlar på hus” (Peter Båsk- med nio byggnader på gården).

”Båda måste vilja det här, annars blir det ett triangeldrama där den ena gifter sig med huset” (Lotta och Niclas Risku)

Boken ”Lyckan är en gammal gård” ges ut av Scriptum på onsdag 9 april.