Visit Vasas vd Max Jansson tycker att vi låter vädret styra oss för mycket, många väljer att sitta hemma framför tv:n när det regnar. Å andra sidan gläds han över att folk tog sig ut på stan under helgen, fredagens terrordåd i Åbo till trots.
Januari till juni var en lyckad period för hotellen inom Visit Vasas område. Juli var däremot svagare än juni.
- De flesta av våra samarbetspartners är nöjda med juni och halvt nöjda med juli, säger Jansson.
Kläderna klarar regn
Jansson ger tummen upp för arrangörerna. Men publik och besökare får en liten känga.
Jansson får feedback om att det inte ordnas tillräckligt med evenemang i Österbotten, även om den feedbacken hela tiden minskar.
- Ser vi på hela regionen har vi över femhundra evenemang i år. Så det finns nog för var och en. Vi låter också vädret styra oss för mycket. Det finns ganska bra kläder i dagsläget.
- Vi är bra på att sitta hemma och titta på tv, konstaterar Jansson.
Visit Vasa marknadsför åtta kommuner, från Vörå i norr till Närpes i söder.
Österbotten tillsammans
Så vad måste man då göra för att ytterligare öka turistmängderna?
- Vi i Österbotten måste tillsammans lyfta upp större evenemang, vi har trots allt ganska korta avstånd. Sen har vi förstås marknadsföringen på den svenska sidan i Västerbotten, Norrbotten och upp mot Norge som vi satsar mycket på, säger Jansson.
Livet går vidare
Terrordådet i Åbo påverkade även helgens evenemang i Vasa. Folk ville komma fram och diskutera, enligt Jansson.
- Samtidigt såg man mer av polisen i gatubilden, så på det sättet kände folk sig trygga.
- Jag är väldigt nöjd med att så mycket folk kom ut på stan under lördag och söndag. Antingen går vi vidare eller så låter vi dem som gör andra illa vinna. Folk valde att gå vidare.
Hur påverkar ett eventuellt terrorhot arrangemangen i framtiden?
- Det är klart att man följer med extra noga när det inträffade så pass nära. Men vi har ett gott samarbete med myndigheterna och vaktbolagen. Man kan agera snabbt vid behov, precis som i Åbo.
Terrorhotet finns i hela landet. Inte bara i huvudstadsregionen. Det kan hända när som helst, var som helst men hotnivån är ändå inte hög i Österbotten, säger Risto Lammi, polischef vid Österbottens polisinrättning.
Lammi säger att vi måste lära oss att leva med den obekväma tanken på att terrorism finns även i Finland. Han påpekar ändå att det inte finns skäl till oro.
- Vi ska inte oroa oss för mycket. Finland, och de andra nordiska länderna, är fortfarande de tryggaste länderna i världen.
Polisen har fortsatt höjd beredskap med anledning av fredagens knivattack.
- Vi kommer att få mera direktiv under dagen. Men om det tas beslut om fortsatt höjd beredskap så kommer det att synas i gatubilden. Polisen kommer att vara synligare och bära båda tjänstevapen och stödvapen.
Enligt Lammi behöver inte invånarna oroa sig över den ökade synligheten.
- I nuvarande situation är det viktigt att alla ser att vi har både kunskap och maktmedel att ta till om det behövs. Jag hoppas att det lugnar människorna.
För detaljerad information på nätet
Lammi tror att allt för mycket information via radio, tv och sociala medier kan snedvrida verkligheten.
- Det finns mycket detaljerad information där ute, och vi kanske glömmer bort att Finland fortfarande är ett säkert land.
Men Lammi förstår oron.
- Det är svårt att säga hur stor risken är för att det i Österbotten händer något liknande som inträffade i Åbo. Jag kan varken säga att det kommer att hända eller att det inte gör det. Vi måste förbereda oss på båda alternativen.
Lammi hoppas att det inte uppstår spänningar mellan befolkningsgrupper utan uppmuntrar öppenhet.
- Vi borde inte se fiender där det inte finns några, säger Lammi.
- Finland har många utländska medborgare, som är våra vänner och grannar. Det samma gäller asylsökande.
Det stormar igen kring Svenska Centerns verksamhetsledare Peter Albäck i Kronoby. Under veckoslutet deltog Albäck i en debatt på sociala medier där hans inlägg har uppfattats som grovt förnedrande mot kvinnor.
Inläggen fördöms nu av personer i ledningen för Centern, bland andra av partisekreterare Jouni Ovaska.
- Vi accepterar inte sådana skriverier, säger Ovaska.
Diskussionen startade i fredags med anledning av knivdådet i Åbo där två personer miste livet. De svenska socialdemokraternas ordförande Viktor Kock skrev ett inlägg på sociala medier där han önskade att diskussionen skulle hållas saklig och ty sig till fakta.
Det hela urartade till skriverier som kan uppfattas nedvärderande från Peter Albäcks sida om flera av de kvinnor som deltog i diskussionen. Yle Österbotten har valt att inte återge Peter Albäcks exakta formuleringar, eftersom de kan uppfattas kränkande.
Centerns partisekreterare Jouni Ovaska önskar nu att svenska Centern funderar om det är möjligt för Peter Albäck att fortsätta som verksamhetsledare.
Nedvärderande kommentarer
Viktor Kock säger att han funderat mycket på saken under hela veckoslutet och övervägt tanken på att Peter Albäck borde polisanmälas för sina kommentarer.
- Det är de berörda kvinnorna som borde polisanmäla Albäck i så fall, säger Viktor Kock
- Han balanserar hårfint men i det här fallet gick han ändå över en gräns.
- Det är jättekonstigt att Centern inte tar tag i det här och fördömer det. Det är ganska anmärkningsvärt att anställda får bete sig på det här viset, eftersom han representerar partiet som anställd.
Partisekreteraren tar tag i frågan
Centerns partisekreterare Jouni Ovaska säger sig vara medveten om det skedda och han kommer att besöka Österbotten för att dels träffa Peter Albäck, dels ordföranden för svenska Centern, Peter Knuts. Det svenska distriktet är Peter Albäcks arbetsgivare, inte Centern centralt.
- Vi accepterar inte sådana skriverier. Jag hoppas att svenska Centern gör något åt Peter Albäck och funderar på om det är möjligt för honom att fortsätta att jobba för Centern, säger Ovaska.
Svenska Centern har inga regler
Inom Centerns svenska distrikt finns det inget speciellt regelverk för hur man skall bete sig på sociala medier.
- Vi har inte skrivit upp vilka ord man inte får använda, vi har inget regelverk. Vi har samma stadgor som Centern i Finland och andra partidistrikt, säger Peter Knuts som är ordförande för de svenskspråkiga centerpartisterna.
- Man kan lägga alla möjliga begränsningar. Det finns hastighetsbegränsningar på vägarna, ändå bryter folk mot dom.
Kan man inte kräva att svenska Centerns verksamhetsledare inte skäller ut kvinnor och använder könsord på sociala medier?
- Ja, den dag man kräver samma sak av det som skrivs i Vasabladets och Helsingin Sanomats kommentarsfält som man kräver av vår verksamhetsledare, säger Knuts.
- Det är inte lyckligt att man kallar någon för fula ord, men i stridens hetta säger man saker som man normalt inte skulle säga.
Kommer du att ta tag i den här frågan?
- Du är den förste som tar upp frågan, vi kommer att ha höstmöte i oktober-november. Jag skall prata med Peter Albäck, säger Knuts.
Vi har försökt nå Peter Albäck för en kommentar, utan att lyckas.
Uppdaterad 16:12 med tillägg om att vi inte fått tag på Albäck.
En ny svenskspråkig servicelinje har öppnat - för personer med minnessjukdomar och deras anhöriga, och för personer som arbetar med minnesfrågor.
Det är Alzheimer-centralförbundet som ligger bakom initiativet.
Stödtelefonen Muistineuvo har svarat på frågor på finska om minnet och minnessjukdomar redan i ett och ett halvt år.
Men från och med den här månaden gör den det också på svenska under namnet Minneslinjen - varje tisdag eftermiddag.
Allt fler behöver råd
Efterfrågan kommer att bli stor, bedömer minneslots Eva Ehn som är en av de två svenskspråkiga telefonisterna.
– De framskridande minnessjukdomarna ökar hela tiden, alltså antalet minnessjuka ökar i takt med att befolkningen åldras, kommenterar hon.
Ehn tillägger att det främst är anhöriga som ringer minneslinjen.
Tjänsten kan vägleda
De som ringer frågar ofta om olika symptom, och huruvida de själva eller någon närstående kan tänkas ha en minnessjukdom.
Äldre kvinna.Bild: Sini Salmirinne / Yleminnessjuka
För att få en diagnos så hänvisar minneslotsen till läkaren, men stödtelefonen kan snabbt ge riktgivande information.
– Varningstecken för minnessjukdomar är att närminnet försämras. Att man påtagligt ofta glömmer vanliga saker såsom att man är på väg någonstans, att man glömmer bort tandläkartiden. Att det påverkar det vardagliga livet rätt ofta.
"Det är en djungel"
Många frågar också om vård och förmåner för personer med minnessjukdomar.
– Det är nog ganska mycket praktiska frågor också som folk vill ha svar på. Och det är ju en djungel, säger Ehn.
Hon påpekar att det på nätet och hos kommunerna finns mycket bra information om minnessjukdomar.
– Men om man till exempel sköter om en minnessjuk där hemma så kan det vara en lättnad att ringa ett nummer där vi hjälper med sakkunnig personal som finns här och svarar och hjälper.
Viktiga telefonnummer
Ehn säger att man inte ska tveka att be Minneslinjen om hjälp när det gäller minnessjukdomar eller minnesproblem.
– Man få information och rådgivning och kanske någon slags vägledning, och kanske ett viktigt telefonnummer, det kan vara viktigt för många. Och man får lätt svar på en fråga istället för att få en hel massa information.
Minneslinjen tar emot samtal på svenska varje tisdag klockan 14-17 på telefonnumret 09 8766 550.
Den en gång 75 meter höga industriskorstenen i tegel kommer att vara ett minne blott inom kort. Nu finns 30 meter kvar av den och rivningen har haft många motgångar på grund av sommarens ostadiga väder.
I nuläget är den gamla industriskorstenen på Vasklot i Vasa runt 30 meter hög. Tidvis har rivningsarbetarna fått vända om när de har kommit till jobbet.
En positiv sak är att tungmetallhalterna var lägre än man tidigare hade trott.
- Den syns ju knappt mera, säger Mikael Sparf, vd för rivningsföretaget Sparal.
Mikael Sparf.Mikael Sparf står iklädd neongula arbetskläder invid tegelväggen av den gamla skorstenen. Han pekar på grova sprickor som löper längs med fasaden. Bild: Yle/ Axel Brink
Verktygen har sina begränsningar
Det är förstås enklare att riva skorstenen nu än då den var 70 meter hög. Man har bytt till en mindre lyftkran, men även den har sina begränsningar.
- När vinden överstiger tio sekundmeter så är det stopp i arbetet, säger Sparf.
Sparf berättar att man många dagar har varit tvungna att packa ihop och åka hem när man precis har kommit i gång på grund av det ostadiga vädret.
Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle arbetet vara slutfört inom augusti månad. Det är ännu inom räckhåll.
Under veckan kommer man att göra det sista arbetet med en ny, större robot.
Efter det spränger man innerpipan i skorstenen för att slutligen riva det sista med en större grävmaskin.
Mindre tungmetall än man trodde
En positiv sak som Sparf och kollegerna har upptäckt längs vägen är att skorstenens tegel innehållit mindre tungmetaller än man först hade trott.
Åtminstone det yttre tegelskalet motsvarar samma halter som helt vanligt tegel har.
Det innersta skalet, på insidan av skorstenen, har lossnat av sig självt under åren som har gått. Det är också det material som har varit giftigast.
- Det blir inte en så jobbig process med avfallet som det kunde ha blivit, säger Sparf.
Vaccinationsgraden bland barnen i Korsholm verkar stiga, menar en ledande skötare. Under en veckas tid kommer man att kolla upp vaccinationsgraden bland barn i Korsholm som är under ett och ett halvt år gamla.
Kartläggningen gäller alltså barn som är födda fram till mars i år och under förra året. Man ser på vaccinationsgraden gällande MPR-vaccinet.
- Det är med tanke på risker för en mässlingsepidemi. I Korsholm har man haft en lägre procent än vad man strävar till, säger Gunilla Jusslin, ledande skötare.
Enligt ledande skötare Gunilla Jusslin verkar vaccinationsgraden stiga i Korsholm.
- Det kanske har funnits en period när man har trott att man inte behöver vaccin. Nu har man tagit till sig av informationen och vaccinerar, säger Jusslin.
Jusslin räknar med att ha barnen kartlagda under veckan. Vid en första anblick ser utvecklingen bra ut. Runt vart tionde barn saknar vaccination.
- De ett och ett halvåringar som vi har hunnit kolla har en väldigt bra procentgrad. Det är som om man är ivrigare att vaccinera sina barn för tillfället, säger Jusslin.
Gunilla Jusslin misstänker att en bidragande orsak är att ämnet har aktualiserats mycket på sistone.
Utmaning att kartlägga äldre barn
Vad som händer efter kartläggningen är ännu oklart. Enligt Jusslin kommer själva kampanjandet antagligen att göras i samarbete med de andra kommunerna i sjukvårdsdistriktet.
Det kan bli utmanade att kartlägga vaccinationsgraden bland de äldre barnen, eftersom de kan vara inflyttade från andra kommuner eller ha flyttat bort.
Enligt Gunilla Jusslin går det bra att ge MPR-vaccinet även till äldre barn och vuxna.
Baltic Yachts har fått 190 ansökningar till varvets utbildning av båtbyggare. Av dem har 70 kallats till intervju. 20 personer antas till utbildningen som inleds den 4 september.
Det är nu tredje gången Baltic Yachts inleder en utbildning av båtbyggare tillsammans med Optima och arbetskraftsmyndigheten.
Baltic Yachts i Jakobstad växer och orderböckerna är fulltecknade till och med 2019.
Utmaningen är främst att hitta arbetskraft och företagen konkurrerar sinsemellan om bra medarbetare. På sex år har företaget fördubblat antalet anställda.
De som genomgått utbildningen garanteras en arbetsplats på varvet. Baltic Yachts har snart 300 anställda.
Södra Vallgrunds skola i Korsholm säljs för 113 000 euro. Det bestämde kommunstyrelsen på sitt möte på måndagskväll.
Skolan har varit till salu via mäklare och kommunen fick in tre köpanbud. Kommunen vill inte ännu i det här skedet berätta hurudan verksamhet den nya ägaren har tänkt sig i den gamla skolan.
Ska användas av byborna
Men bland annat skolans gymnastiksal kommer att också i framtiden kunna användas av kommuninvånarna.
Det ska också finnas någon form av verksamhet i huset. Det kommer alltså inte att användas bara som ett bostadshus, poängterar kommundirektör Rurik Ahlberg.
Ägaren till Södra Vallgrunds skola blir offentlig 29 augusti då protokollet från måndagens möte justeras. Södra Vallgrunds skola stängdes i början av år 2016.
Arbetslösheten i Österbotten minskade med 12 procent jämfört med juli i fjol. Österbotten har den näst lägsta arbetslöshetsgraden på fastlandet.
Jämfört med juli i fjol minskade alltså arbetslösheten. Men jämför man med juni i år ökade arbetslösheten med 674 personer, eller 0,5 procent.
Österbotten har den näst lägsta arbetslöshetsgraden på fastlandet, 9,6 procent. Lägst är arbetslösheten i Södra Österbotten, 9,3 procent. Åland är etta med endast 3,7 procent arbetslösa.
Arbetslöshetsgraden i hela landet ligger på 12,5 procent. Den har minskat med 13 procent jämfört med juli i fjol.
Ser man till Österbotten har ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten minskat jämfört med för ett år sen. Dock ökar antalet personer som varit arbetslösa i över två år.
Antalet lediga arbetsplatser i Österbotten ökade också med 15,8 procent jämfört med juli i fjol.
När Josef Al-Hamaundi steg in i tågvagnen i Vasa vägrade medpassagerare att sitta bredvid honom. En man kallade honom för terrorist och en kvinna trodde att han hade en bomb i sin väska. VR bjöd på resa i första klass som kompensation.
Det var lördagen den 19 augusti, tåget från Vasa till Tammerfors skulle snart starta och Josef Al-Hamaundi letade efter sin plats i den nästan fulla tågvagnen. Han bar på sin fotbollsväska som innehöll bland annat en regnrock och annat som kunde behövas på blockfestivalen i Tammerfors. Inne i tåget lade han märket till att fler medpassagerare stirrade på honom.
- Jag höll på att sätta mig ner på min plats då en man steg upp och ropade till mig ”Du sätter dig inte ner där din jäkla terrorist!”, berättar Al-Hamaundi.
Al-Hamaundi var i detta skede omedveten om fredagens knivattack i Åbo. Han vände sig till mannen och frågade vad det var frågan om. Till svar fick han att han nog vet det själv.
- Jag frågade honom igen varför och det blev tyst i tåget. Jag tittade mig runt i tåget och ingen sade någonting, ingen reagerade. När jag tänkte sätta mig ner sade mannen ”hör du vad jag säger, du sätter dig inte ner där!”, berättar Al-Hamaundi.
Al-Hamaoundi frågade varför han inte fick sitta ner. Då steg en kvinna upp och uppmanade även hon Al-Hamaundi att byta vagn. Kvinnan berättade att hon inte kände sig trygg medan Al-Hamaundi var i samma tågvagn.
- Jag frågade av henne om hon tyckte att jag såg farlig ut med min fotbollsväska som jag packat för en festival? Och när jag sträckte mig efter min plånbok började kvinnan backa, precis som om jag hade haft en bomb i väskan, säger Al-Hamaundi.
”Kan du gå ett par vagnar bort?”
Al-Hamaundi försökte visa kvinnan innehållet i väskan, men uppmanades ändå att byta till en annan tågvagn – några vagnar bort.
- Jag frågade varför jag måste gå ett par vagnar bort och hon sa att hon vill ha ett mellanrum i fall att något händer så att de inte själva ska bli skadade, säger Al-Hamaundi.
Situationen blev spänd och Al-Hamaundi var upprörd och arg. Den manliga medpassageraren uppmanade honom att byta vagn, eller så skulle han se till att han blev utslängd från tåget.
- Han kom nära och jag skuffade bort honom och sa att han inte får komma nära mig. Han försökte igen men då buffade jag bort honom med ena handen medan jag tog min väska med den andra handen, säger Al-Hamaundi.
Han avlägsnade sig från tågvagnen samtidigt som han fick höra skällsord bakom ryggen.
”Konduktören var en ängel”
Al-Hamaundi var på väg att sätta sig i den andra tågvagnen då konduktören kom fram och frågade vad som hänt. Al-Hamaundi berättade. Efter det visade konduktören Al-Hamaundi till första klass och konstaterade att han inte tänkte ta något betalt för resan.
- Jag kan betala sa jag, men konduktören svarade att det här inte är något mot det som jag just upplevt, säger Al-Hamaundi.
När tåget började rulla tog Al-Hamaundi upp sin mobiltelefon och läste om knivattacken i Åbo. Då förstod han men fortfarande var han chockad över hur medpassagerarna hade reagerat.
- Då förstod jag vad det handlade om och blev lite mera lugn och tänkte att det var… därför, säger Al-Hamaundi.
För att samla sina tankar och berätta om sin upplevelse skrev Al-Hamaundi ett inlägg på Facebook.
- Jag ville berätta hur min vardag kan se ut, och det handlar inte bara om mig utan om alla som har samma ursprung som jag, säger Al-Hamaundi vars mamma kommer från Algeriet och pappa från Irak, själv är han född och uppvuxen i Finland.
Responsen på inlägget har varit positiv och han upplever responsen som ett stort stöd.
- Jag är inte lätt att såra, men jag hade hoppats på att någon hade varit där för mig då. Men i den vagnen där jag satt fanns det bara en massa människor som inte brydde sig, säger Al-Hamaundi.
Önskar att folk inte ska döma så lätt
Al-Hamaoundi önskar att folk inte ska döma andra så fort.
- Mitt budskap med det här är att jag är en helt vanlig kille. Jag ser inte skum eller farlig ut. Man ska inte döma på utseende, säger Al-Hamaundi.
Rasistiska påhopp och skällsord har blivit något av en vardag för Al-Hamaundi, men den här gången var det annorlunda eftersom ingen stod upp för honom. Han hoppas att folk inte skulle dra så snabba slutsatser om andra.
- Bara för att Hitler var dålig betyder det inte att hela Tyskland är dåligt. Och bara för att gärningsmannen i Åbo var arab betyder det inte att jag som är arab är dålig, säger Al-Hamaundi.
Alla skolor i Finland ska numera ha en så kallad tutorlärare. En av tutorlärarens huvuduppgifter är att se till att skolan utnyttjar digitala hjälpmedel på ett vettigt sätt. I Yttermalax skola heter tutorläraren Camilla Willberg.
Mer specifikt ska tutorläraren lära och stöda skolans övriga lärare vad gäller användningen av digitala hjälpmedel. Det handlar dock inte enbart om digitaliseringen, tutorläraren ska också försöka implementera den nya läroplanen i skolorna.
Regeringen satsar totalt 23 miljoner på utbildningen av tutorlärare.
Åtta stycken i Malax och Korsnäs
I Malax och Korsnäs har man inrättat en egen version av tutorlärarmodellen. Simon Hansell, som är IKT-pedagog i skolorna i Malax och Korsnäs, fungerar som ledare för en grupp med tutorlärare, totalt åtta stycken.
Camilla Willberg och Simon Hansell.Camilla Willberg och Simon Hansell.Bild: Yle/Joni Kyheröinenyttermalax skola
Hansell jobbar på gymnasiet i Petalax där man kommit rätt långt vad gäller användningen av digitala hjälpmedel och nu hoppas Hansell att det här kunnandet sprids till övriga skolor via tutorlärarmodellen.
- De digitala hjälpmedlen ska användas som stöd för elevens lärande. Man ska inte använda teknik för teknikens skull, säger Hansell.
Modellen är fortarande i startgroparna, det här är det första läsåret som modellen används, men Hansell tror att den kommer att fungera väl.
Eleverna kan tekniken, lärarna källkritiken
Idag har så gott som varje skolelev en smarttelefon och/eller en pekplatta. Betyder det här att eleverna är mer kunniga än lärarna?
Njaa, inte nödvändigtvis.
- Det beror på hur vi definierar IT-kunskaper. Tänker vi på traditionella skrivprogram så får vi sätta ganska mycket tid på att lära eleverna skriva vanliga dokument. Och vad gäller informationssökning och källkritik finns det stora utmaningar i dagens skola, säger Hansell.
Förnya sättet att undervisa
Klasslärare Camilla Willberg har precis fått ansvar för en ny grupp ettor. Redan nu har de fått använda pekplattor för att skriva ord och lyssna till hur de uttalas.
Willberg är tutorlärare i Yttermalax skola.
Yttermalax skola.Yttermalax skola.Bild: Yle/Joni Kyheröinenyttermalax skola
- Till min uppgift hör att försöka förnya vårt sätt att undervisa och det ganska långt via digitala hjälpmedel, säger Willberg.
Willbergs arbetstid har förändrats i och med hennes nya roll. Det blir färre undervisningstimmar och två timmar per vecka sätts på tutorskapet.
Glöm inte pennan
Redan på första klass syns det att barnen inte är helt obekanta med pekplattor.
- Det var inga problem att ta in pekplattan i klassen. Det är redan ganska självklart för barnen hur det fungerar, säger Willberg.
Hugo Högbacka tycker inte att det är svårt med pekplattor. Men det finns många knappar att memorera.Hugo Högbacka får använda pekplatta redan under sina första skoldagar i Yttermalax skola.Bild: Yle/Joni Kyheröinenyttermalax skola
Hur ser man då som lärare till att det inte blir för mycket tid framför skärmen?
- Alla mål som finns i läroplanen går inte att uppnå via digitala hjälpmedel, man är nog tvungen att variera undervisningen. Så har det ju varit redan tidigare, eftersom alla inte lär sig på samma sätt.
Willberg tycker att modellen med en tutorlärare per skola verkar vettig. Då behöver inte en och samma lärare ränna runt på flera skolor.
Behovet av vänfamiljer är alltid stort eftersom hela Österbotten är ganska mångkulturellt. Tillströmningen av nya människor är konstant.
Det säger Nina Stubb som är mångkulturutvecklare vid Österbottens svenska Röda Korsdistrikt. Därför arrangeras nu nya inspirationstillfällen och kurser.
- Vad är väl viktigare än att få ett sammanhang och en introduktion till samhället? Vänskap helt enkelt, säger Stubb.
Att vara vänfamilj kräver framförallt engagemang från hela familjen. Men några specialkunskaper behövs inte.
- Det handlar om att bjuda in flyktingfamiljen eller det ensamkommande barnet till sin vardag. Det behöver inte vara en nöjestillställning när man träffas.
Behov finns i hela distriktet
Eftersom tillströmningen av både asylsökande och kvotflyktingar är jämn runt om i Österbotten försöker distriktet stöda där behovet finns.
I Vasa är behovet av stöd till ensamkommande barn stort just nu. Därför ordnar distriktet i slutet av semptember ett inspirationstillfälle för de som är intresserade av vänfamiljsverksamhet. Tillfället ordnas i Vasa men riktar sig till intresserade från hela Österbotten.
Många har visat intresse för att bli vänfamilj och från Röda Korset har man insett vikten av utbildning för dessa. För en del krav ställs det ändå på vänfamiljerna.
- Det viktigaste är nog viljan och engagemanget. Men i synnerhet när det gäller ensamkommande så vill vi hitta vänfamiljer som kan ta ansvar över en längre tid. En viss regelbundenhet är också önskvärd. Att man träffas minst en gång i veckan, säger Nina Stubb.
- Stöd behövs av alla slags familjer. Begreppet familj behöver inte vara man, hustru och tre barn. Vi vill ha med alla familjekonstellationer, säger Emma Granholm, som är samordnare för samhällsverksamheten på Röda Korsets distriktskansli.
Tar lite men ger mycket
Att vara vän eller stödperson tar inte så värst mycket. Däremot ger det en hel del. Det har Nina Stubb egen erfarenhet av som handledare för ensamkommande barn.
- Ännu i dag, åtta år efter att jag började det jobbet, har jag flera av dem kvar i min nära vänskapskrets. Vi har lärt oss otroligt mycket av varandra. De har berikat mitt liv väldigt mycket och det har inte varit särskilt betungande.
I Larsmo arrangerar Röda Korset en vänkurs den 23 september. Inspirationstillfället i Vasa arrangeras den 27 september.
Det kändes som att en del av världen kom in i mitt vardagsrum och mitt hjärta, säger Sara Bondegård från Kristinestad som deltagit i Röda Korsets vänfamiljsverksamhet i snart ett år.
- När den stora flyktingvågen kom till hemknutarna så berördes jag till djupet av mitt hjärta. Jag ville ställa upp för en annan människa.
Bondegård räknar erfarenheten som det bästa hon har gjort i livet.
- Man lär sig så mycket saker och man känner att man får finnas till för en annan människa som behöver ett extra stöd. Det är någonting som känns väldigt bra helt enkelt.
Myntet har en baksida och vänfamiljsverksamheten tar både tid och energi.
- Men på något sätt ger det lika mycket tillbaka, säger Bondegård, som stöder fem pojkar.
En länk till samhället
Som vänfamilj får man fungera som en länk till samhället, berättar Bondegård.
- Vi diskuterar kulturskillnader och likheter. De lär sig språket och hur landet fungerar. Och det har funnits jobbiga stunder också, precis som i en vanlig familj.
Integrationen fungerar bra i Österbotten. Den uppfattningen har Bondegård. Men vissa saker kunde gå smidigare.
- Det finns så många frivilliga som ställer upp och hjälper till. Man har ju vänner, och man behöver inte vara på något annat vis mot flyktingar. Det är på så sätt ingen stor uppoffring.
Ett barn som vägrar eller inte kan gå till eller vistas i skolan kan lida av olika problem. Det kan handla om svår ångest eller om annan problematik som resulterar i att man inte klarar av att gå i skolan.
Bland andra Mannerheims barnskyddsförbund varnar för den här formen av problematik eftersom skolfrånvaro i ett barns liv betyder en väldigt stor ökad risk för utslagning eller marginalisering.
Psykoterapeut Heikki Kurkiala har i över tre årtionden jobbat med barn och unga som bland annat skolvägrar, alltså att de vägrar eller inte kan gå till skolan.
Han är lärare på sjukhusskolan vid barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen som hör till Vasa centralsjukhus, och där undervisar han barn som inte kan gå i vanlig skola av orsak eller annan.
Heikki Kurkiala är psykoterapeut och sjukhuslärare. Han har lång erfarenhet av att jobba med barn som bland annat lider av skolvägran.Heikki Kurkiala.Bild: Yle/Kati Enkvistheikki kurkiala
Varierande orsaker
Hur många barn och unga i grundskolan som vägrar gå till skolan, varierar beroende på hur man räknar.
- Talar vi om skolvägran som diagnos så handlar det om en mycket liten procent. Enligt vissa undersökningar kring 0,5-1,5 procent, men det är ju mycket fler än så som är borta från skolan.
Det kan alltså finnas andra orsaker bakom att man inte går eller vill gå till skolan. Till exempel kan depression leda till att man får psykosomatiska besvär som till exempel ont i magen och därför stannar hemma istället för att gå till skolan.
Datorberoendet är ett nytt fenomen som inte fanns för cirka fem år sedan.
Unga som är beroende av datorn och som sitter uppe hela natten och därför inte kan gå till skolan, har ökat de senaste åren och Kurkiala tycker att det är väldigt oroväckande.
- Jag ser ofta att föräldrarnas kontroll över barnets datoranvändning är närmast obefintlig då de kommer upp i tonåren. Det här är ett nytt fenomen som inte fanns för cirka fem år sedan, det att det helt enkelt finns ett beroende, ett slags missbruk.
Håller på att öka
Att inte orka kliva upp till skolan på grund av att man vakat hela natten eller är deprimerad är alltså en viss typ av skolvägran.
Även om dessa olika typer av problem inte är egentlig skolvägran, så ser symtomen ungefär likadana ut från skolans perspektiv.
- De går ju inte till skolan ifall de suttit uppe till sex på morgonen.
Det finns med andra ord många olika orsaker till att ett barn vägrar gå till skolan.
- Men det är en oroväckande stor del.
Heikki har jobbat länge med barn som bland annat har denna form av problematik, och han tycker att andelen håller på att öka.
- Det känns som att det ökat, och det kan bero på att det kommit in nya element så som till exempel datoranvändningen.
Den traditionella skolvägran är oftast ihopkopplad med ångest och paniksyndrom. Tidigare kallades det för skolfobi.
- Det handlar om att man känner en enormt stark ångest att gå till skolan och att vara i skolan.
Vissa barn kan lida av så stark ångest att gå till skolan att de inte ens kan sätta sin fot på skolgården.Fotboll i vattenpölBild: YLE/ Sandra Snellmanspegelbild
Skolan eller familjen?
Ångesten kan bero på faktorer i själva skolan som till exempel mobbning eller inlärningssvårigheter, vilket gör skolan till en väldigt negativ plats.
Men det kan även ha med familjedynamiken att göra, ifall det finns en stark bindning till föräldrarna eller en av föräldrarna.
- Det kan vara en oro för föräldrarna, hur de mår. En rädsla för att lämna hemmet som kopplas ihop med rädsla att gå till skolan.
"Man kan se en slags 'peak' vad gäller skolvägran då man börjar ettan eller förskolan, och även där kring förpuberteten i 10-11-årsåldern."
Könsfördelningen mellan skolvägrande barn och unga är ganska jämnfördelad.
Då det gäller just ångest- och panikproblematiken är flickorna oftare drabbade, medan pojkarna har en högre representation vad gäller datormissbruk.
I vilken ålder eller vilket skede är det då vanligt att en skolvägran uppstår?
- Man kan se en slags "peak" då man ska börja på ettan eller eventuellt redan i förskolan. Sedan kanske där kring förpuberteten i 10-11-årsåldern.
Då det gäller tonåringar ser det lite annorlunda ut. Där kan det överhängande problemet vara social rädsla, förutom de redan nämnda datorberoendet, depressioner och sömnsvårigheter.
Familjeterapi viktigt
Då ett barn skolvägrar ska man försöka få barnet att gå till skolan så snabbt som möjligt.
Heikki Kurkiala säger att man absolut inte ska sjukskriva barn.
- I vissa fall har jag varit med om att läkare sjukskrivit både mamman och barnet, och det är illa för barnet ska på allt sätt stödjas i att kunna gå i skolan.
Ofta behöver också föräldrarna hjälp, så därför erbjuds i många fall familjeterapi som vårdmetod.
Då barnet tvingas vara ifrån sina föräldrar kan det hända att de märker att det inte var så farligt som de trott.
Om det ändå inte börjar fungera med den öppna vårdens metoder kan barnet bli intaget på en barn- eller ungdomspsykiatrisk avdelning för en tid och få undervisning i anslutning till det.
Man anpassar stället för barnets undervisning och boende så att det bäst passar barnets behov.
Ifall ett barn tas in på avdelning och går i skolan där kan det visa sig vara en ganska effektiv intervention.
- Då hamnar barnet att vara ifrån sina föräldrar och både barn och föräldrar märker att det inte är så farligt att vara ifrån varandra som de kanske trott.
Vistelseperioden olika
Hur länge går man då i sjukhusskola?
- Vi har något som kallas för krisperiod och den tar ungefär två-tre veckor. Sedan har vi en undersökningsperiod och då kommer man hit för undersökning på sex veckor, och sedan vårdperiod på det om det behövs.
Det varierar med andra ord väldigt mycket. Kortaste perioden för ett barn på sjukhusskola kan vara någon vecka, medan den längsta kan vara något år.
Men det är ganska ovanligt i dag eftersom vårdköerna blivit kortare.
Unga som sitter uppe hela natten framför datorn och därför inte orkar gå till skolan, är ett relativt nytt fenomen som tycks öka.En person använder en dators tangentbord.Bild: Ylesextrakasserier på webben
Fullsatt senare under terminen
Nu då skolorna kört igång har sjukhusskolan i Vasa endast några elever. Men allt eftersom terminen framskrider så stiger antalet elever, och det brukar bli fullt.
Ifall ett barn vägrar gå till skolan tas saken först upp i skolans elevvårdsteam och sedan inleds förhoppningsvis ett samarbete med föräldrarna.
Om problemet fortsätter blir det att kontakta hälsovårdssidan och via öppna vården försöka få till stånd åtgärder.
"Tröskeln för barnet att komma till skolan blir högre ju längre dom är borta."
I sista skedet remitteras man till barn- eller ungdomspsykiatrin.
Det innebär att det kan gå ganska långa perioder utan att ett barn överhuvudtaget sätter sin fot i någon skola.
- Det kan gå så och det är väldigt olyckligt, jag skulle önska att den här processen skulle gå väldigt snabbt. Att man inte väntar och ser för länge. Tröskeln för barnet att komma till skolan blir högre ju längre dom är borta.
Seger att ens våga stiga ur bilen
En del av Heikkis metoder då det gäller att behandla skolvägrande barn, är att möta barnet vid skolan.
Föräldern skjutsar då oftast barnet till skolan och Heikki är där och tar emot.
Men hur övertalar han barnet att stiga ur bilen och gå till skolan?
- Det är svårt. Men det som är nyttigt ur mitt perspektiv är att se hela problematiken. När man ser den här starka ångesten som kanske är förknippad med att bara stiga ur bilen. Sedan ser jag också dynamiken mellan barnet och föräldern.
Det kan hända att man ser samma ångest hos föräldern, att båda är väldigt ångestfyllda. Det är ett långsiktigt jobb att försöka hjälpa dem att stå ut med de känslor de har och samtidigt visa att det inte är farligt.
- Det kan vara en seger bara att få barnet att stiga ut ur bilen utan att hålla i bildörren. Att komma in i skolan, utan att gå in i någon klass, att bara komma in i själva byggnaden.
Heikki säger att det är ett långsiktigt jobb som kräver mycket tålamod, men att mycket handlar om att stöda föräldrarna att stå ut med den egna ångesten och barnets.
- Ofta kan föräldern signalera en stark ångest och oro, och då tror ju barnet att det är farligt.
Är ditt barn i riskzonen?
Om man är orolig för sitt barn ska man kontakta någon professionell och fundera kring problemet. Det gäller att komma åt problemet i tid.
Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att för barn är det en naturlig reaktion att känna ängslan till exempel om man ska börja i förskolan eller i ettan.
Då är det viktigt att inte haussa upp det som förälder och skapa ett problem.
- Man ska hjälpa barnen att hantera sin oro och inte gå med i oron själv.
Om en förälder signalerar stark ångest är risken stor för att det smittar av sig och barnet börjar känna en stark ängslan.trött förälderBild: EPA/ROLF VENNENBERNDsmåbarnsföräldrar
...och så de goda nyheterna
Det finns goda prognoser för barn som skolvägrar och får vård via barn- eller ungdomspsykiatrin. De flesta kan återvända till skolan.
Heikki Kurkiala minns bland annat en liten skolvägrande pojke sedan flera år tillbaka.
- Han gick på tvåan och var väldigt klipsk och duktig. Han hade föräldrar som brydde sig väldigt mycket om honom men de var också väldigt involverade i hans känslor och problematik.
Pojken hade väldigt svårt att gå till skolan på grund av sin ångest, så han fick gå i Heikkis skola.
- Men det hände något i separationen från föräldrarna. De fick stöd och de var väldigt motiverade att ta emot hjälp och pojken blev mer och mer självständig och klarade sig sedan jättebra.
Efteråt har pojken, som idag är ung vuxen, kontaktat Heikki och berättat hur bra han tyckte att tiden på sjukhusskolan var.
- Det är fint att höra av en 19-åring hur han hade det som 8-åring här.
Finlands VM-kval i fotboll fortsätter i början av september med en hemmamatch mot Island och en bortamatch mot Kosovo. Chefstränaren Markku Kanerva publicerade truppen på tisdagen – med Tim Sparv med på mittfältet.
Det har gått mer än ett år sedan Sparv senast spelade en match för herrlandslaget i fotboll. Efter matchen mot Italien den 6 juni 2016 har Midtjyllandliraren drabbats av skador, men är nu äntligen redo för comeback i landslaget.
I Markku Kanervas trupp får han sällskap av bland andra Kasper Hämäläinen, Simon Skrabb och Albin Granlund. Perparim Hetemaj finns också med i laget, men kommer lika som i Åbo att stå över matchen mot Kosovo.
Försvarare
Paulus Arajuuri
Juhani Ojala
Valtteri Moren
Sauli Väisänen
Kari Arkivuo
Jesse Uronen
Albin Granlund
Joona Toivio
Mittfältare och anfallare
Juha Pirinen
Tim Sparv
Perparim Hetemaj
Simon Skrabb
Tomas Lam
Robin Lod
Jasse Tuominen
Kasper Hämäläinen
Alexander Ring
Teemu Pukki
Joel Pohjanpalo
Eero Markkanen
Vaccineringen mot vattkoppor börjar i september. På samkommunen Soites område börjar man snart samla in tillstånd av föräldrar med barn i skolåldern.
Från och med september ingår vaccinering mot vattkoppor i det nationella vaccinationsprogrammet.
Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite meddelar nu att vaccineringarna börjar på rådgivningarna i början av september i samband med hälsoundersökningarna.
Vad gäller barn i skolåldern börjar man snart höra sig för med föräldrarna om de vill att deras barn ska få vaccinet.
Till Soite hör bland annat Karleby och Kronoby.
Från och med början av september har alla barn i åldern 1,5 till 11 rätt till avgiftsfri vaccinering mot vattkoppor, om de inte haft vattkoppor eller inte har fått vaccin tidigare.
Så varför då vaccinera mot vattkoppor?
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) har vattkoppor allvarliga följdsjukdomar, såsom hjärninflammation, lunginflammation och svår bakterieinfektion i huden. Framför allt infekterade blåsor kan lämna ärr.
Hos vuxna kan vattkoppor vara en allvarlig sjukdom. Vattkoppor under graviditeten är farligt såväl för mamman som för fostret.
På THL uppskattar man att sjukdomen vattkoppor kommer att försvinna från Finland inom några år, som en följd av vaccinationsprogrammet.
Man räknar med att spara 16 miljoner euro per år. Dessutom uppskattar man att antalet frånvarodagar från jobben minskas med 76 000, när föräldrarna inte behöver stanna hemma med barn som lider av vattkoppor.
Vattkoppsvaccin är en positiv sak säger barnläkare
Markus Granholm är överläkare vid barn-och ungdomsenheten vid Malmska sjukhuset i Jakobstad.
Han har följt med läget också i Berlin i Tyskland där familjen bor största delen av tiden, han ser positivt på att vaccinet ingår i det nationella vaccinationsprogrammet.
- Jag ser det som en positiv sak och i Tyskland har man rätt länge haft vattkoppsvaccin i sitt nationella program.
- Barn med en grundsjukdom eller barn med cancersjukdomar drar mest nytta av läget om man via vaccin får bukt med vattkopporna.
Artikeln har kompletterats 22.8 2017 kl 19.25 med en kommentar av överläkare Markus Granholm.
Upphandlingen av dagkirurgi till Malmska sjukhuset i Jakobstad har stoppats av social-och hälsovårdsnämnden på mötet på tisdagkväll.
Enligt ett utlåtande från social-och hälsovårdsministeriet kan sjukhuset från och med nästa år varken ha operationer som egen verksamhet eller som köptjänst.
Ministeriet säger i sitt utlåtande att ifall den kommunala social-och hälsovården köper en tjänst gäller samma regler för den som för den egna verksamheten.
Social-och hälsovårdsnämnen vill ännu utreda möjligheten till samjour och samarbete med Vasa centralsjukhus i den här frågan. Ett extra nämndmöte kommer att hållas om ett par veckor med anledning av den här frågan.
Beskedet från ministeriet kom i förra veckan
Processen kring upphandlingen av dagkirurgi startade i början på sommaren. På andra sjukhus i landet som har en liknande situation som Malmska sjukhuset i Jakobstad har utlåtanden inbegärts och ministeriet har gett dem samma besked som nu också nått Jakobstad, det kom i slutet av förra veckan.
Pia-Maria SjöströmChefläkare och tf sjukvårdsdirektör Pia-Maria SjöströmBild: YLE/Patrik Enlundpia-maria sjöström
- I utlåtandet hänvisar man till lagen om planering av och statsunderstöd för hälsovården och enligt den gäller samma krav för köptjänster som för den egna verksamheten säger tf direktören för social-och hälsovårdsverket Pia-Maria Sjöström i Jakobstad.
Är det här sista ordet?
- Social-och hälsovårdsnämnden var enig om att lagstiftningen är väldigt märklig, olika sjukhus hamnar i olika ställning, nämnden vill ännu utreda möjligheterna till samjour och samarbete med Vasa centralsjukhus.
- Det finns en möjlighet att en privat aktör hyr in sig och har en helt privat verksamhet men sjukhuset kan inte ha egen eller upphandlad operationsverksamhet efter årsskiftet.
Den sistnämnda möjligheten innebär att enbart personer som själva kan betala för dagkirurgiingrepp helt ur egen ficka eller har privata försäkringar som täcker kostnaderna kan utnyttja dem.
Vissa polikliniska ingrepp kan ännu ske efter årsskiftet vid Malmska sjukhuset.
Extra nämndmöte ordnas
Politikerna i social-och hälsovårdsnämnden i Jakobstad vill inte ännu ge tappt. Ett nytt möte i nämnden kommer att hållas om ett par veckor och fram till dess är det meningen att det skall ryckas i alla möjliga politiska trådändar som finns.
Vasa ska växa, det är det nya fullmäktige enigt om. Vasapolitikerna får också ta ställning till en rad stora investeringar och reformer i höst.
Vasas stadsfullmäktige började jobba för några veckor sedan i samband med ett gemensamt strategiseminarium i Umeå.
Stadsdirektör Tomas Häyry tycker att gruppen verkar fungera bra ihop och är redo att ta sig an höstens utmaningar.
- De stora frågorna under den period som nu börjar är investeringar, säger Tomas Häyry.
Tomas Häyry.Stadsdirektör Tomas HäyryBild: Yle/Sarah KarjalainenÖsterbotten,Vasa,Tomas Häyry
Ishall och Kvarkenfärja
Vissa av de investeringar som fullmäktige ska ta ställning till kommer snabbt på.
En av investeringarna är renoveringen av ishallen. Tidigare har det legat två förslag på bordet - ett av dem med en prislapp på sju miljoner och det andra på 17 miljoner.
- Ishallen är så pass gammal att den i vilket fall som helst är i behov av en grundrenovering. Sedan är det frågan om den ska saneras som sådan eller om vi ska bygga till, säger Häyry.
Man vet inte heller ännu om staden försöker locka privata investerare att stöda renoveringen av ishallen.
Ishallen i Vasa.3800 fans, de allra flesta Vasa Sportfans, var förväntningsfulla.Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lundvasa-sport
En annan investering som hänger i luften är en ny Kvarkenfärja. Det handlar om enorma investeringar på över hundra miljoner euro totalt.
Väntar på Korsholms fusionsbeslut
En annan fråga som förstås kan komma att beröra Vasa under hösten är en möjlig sammanslagning av Korsholm och Vasa.
Den frågan beror på hur Korsholms fullmäktige beslutar under sitt sammanträde i slutet av september.
- Vi väntar på om de ska inleda en fusionsförhandling eller inte. Vi aktiverar oss därefter om det finns orsak till det. Det är bra att diskussionen förs i Korsholm och den måste föras.
Vasa ska växa
I slutet av förra veckan hade Vasas stadsfullmäktige ett strategiseminarium i Umeå. Enligt Häyry vill samtliga politiker att Vasa växer.
- Det fanns en klar signal från samtliga partier att Vasas strävan är att växa. Då ingår det både organisk och oorganisk tillväxt, vilket också betyder kommunfusioner, säger Häyry.
Om en månad kommer man i Korsholms att ta ställning till om man ska inleda fusionsförhandlingar med Vasa. Frågan är ändå inte höstens hetaste säger fullmäktiges ordförande Carola Lithén (SFP).
I juni i år röstade kommunstyrelsen i Korsholm för att fusionsförhandlingar mellan Vasa och Korsholm ska inledas.
Den 21 september är det dags för fullmäktige att säga sitt i frågan.
- Jag tror att fullmäktige rätt utförligt kommer att diskutera vad man vill med en samgångsdiskussion, säger Lithén.
Smedsby centrum i Korsholm.Smedsby centrumBild: Yle/Amanda Biebersmedsby centrum
Carola Lithén hör till dem som tidigare har motsatt sig en sammanslagning. Hon tror att resultatet av fullmäktigesammanträdet om en månad kommer att vara att fusionen skjuts på.
Lithén hoppas på att diskussionen kommer att bli saklig och konstruktiv.
Inte den enda frågan
Enligt Lithén finns det gott om andra saker för fullmäktige att ta tag i under hösten.
- Det känns skönt att fullmäktige får ta tag i konkret verksamhet, om vi nu kan kalla det så. Hur vi driver kommunen framåt så att den fortsättningsvis är en attraktiv och bra kommun för våra invånare, säger Lithén.
Många av de projekt och investeringar som Lithén nämner har kommit långt på vägen.
Smedsby-Böle skola.Smedsby-böle skolaBild: Yle/Amanda Biebersmedsby-böle skola
Till exempel renoveringen av skolcentrum i Smedsby och vad som kommer att bli Kvevlax lärcenter.
Också idrottshallen nära skolorna i Smedsby är nära på klar.
Andra skolrelaterade investeringar som ligger i framtiden är en renovering av Solf skola. Man kommer också att utreda om det finns ett behov av en skola i skärgården.
Även centrumplanen över hur Smedsby centrum ska utvecklas väntar på att vinna laga kraft.
Vindarna vänder kring fusionsfrågan
Tidigare fullmäktigen har enligt Lithén varit ganska eniga om att Korsholm även i fortsättningen ska vara en självständig kommun.
- Nu får man känslan av att det har svängt. Åtminstone så till vida att en större del i den nya fullmäktige vill utreda vad en fusion skulle ge, säger Lithén.
Oavsett var man står i fusionsfrågan så tror Lithén att det är hälsosamt att ta reda på vad en fusion kunde innebära.
