Hjärtflimmer ökar risken för stroke men med rätt behandling minskar risken avsevärt. Övervikt och högt blodtryck ökar risken för hjärtflimmerproblem.

Social- och hälsovårdsverket i Jakobstad ordnar en regional utbildningsdag den första september kring hjärtflimmerfrågor med deltagare från Närpes i söder till Karleby i norr.

Flera riskfaktorer kring förmaksflimmer

Det gäller att leva allmänt sunt, det vill säga undvika övervikt och förhöjt blodtryck, om man vill minska risken för hjärtflimmer.

Det säger Mathias Höglund, kardiolog från Vasa centralsjukhus. Han är en av föreläsarna på flimmerdagen som ordnas i Jakobstad på Campus Allegro för sjukvårdspersonal.

- Den största faran med hjärtflimmer är den ökade risken för stroke. De mediciner mot hjärtflimmer som finns på marknaden har visat sig minska strokerisken med närmare sjuttio procent, säger Mathias Höglund.

Hjärtoperation. Pienen tahdistimen asentamista Puolassa. Bild: EPA/MAREK ZAKRZEWSKI kirurgi,Hjärtoperation,hjärtat

Blodförtunnande medel som Marevan har länge använts i behandlingen av förmaksflimmerproblem.

- Det har kommit fyra nya mediciner under de senaste åren, den första för cirka tio år sedan. Man behöver inte längre följa med koagulationstiden på samma sätt som med de gamla medicinerna. Det minskar belastningen på sjukvårdssystemet när behovet av uppföljning minskar.

Nya metoder att förebygga

Nya ablationsmetoder har också utvecklats. Det vill säga metoder som förebygger symptom av förmaksflimmer. Man kan värma upp eller kyla ned vissa områden i hjärtats vänstra förmak.

På det sättet kan enligt Mathias Höglund upp till 80 procent av symptomen minskas hos personer som har anfallsvisa symptom.

De här metoderna fungerar inte lika bra hos personer som har en typ av förmaksflimmer som ligger på hela tiden.

Gymnasielever vid Vasa Övningsskola tycker inte att studentexamensreformen är en bra ide. De är alla av åsikten att inträdes- och urvalsproven ska finnas kvar och att studentexamen inte ska betonas tyngre. Studiehandledarna välkomnar en förändring men säger att de behöver veta vad som beslutas och det i tid.

Studentexamensreformen som presenterades i april i år skulle ge examen större vikt i antagningarna till högskolorna och inträdesförhör mindre vikt.

De praktiska förslagen är att börja ta modersmålet på en dag istället för flera och att förkorta studentproven till fyra timmar istället för sex. En ytterligare möjlighet att höja ett godkänt prov och skriva om ett underkänt prov föreslås också.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) säger att man siktar på att ta i bruk det förnyade provet 2022 efter att proven helt digitaliserats, vilket sker år 2019.

Gymnasielever: De finns de som vinner och de som förlorar

De gymnasielever som Yle Österbotten talat med vid Vasa Övningsskola är inte så insatta i den kommande reformen. De har hört om digitaliseringen av studentprovet men inte om förslagen till studentexamensreformen.

Ville Toivari som går på trean och ska börja skriva studenten i höst är tudelad. Han säger att reformen kan hjälpa de som är på det klara med vart de ska söka efter studenten men den kan också leda till problem för många andra.

- Många vet inte vart de ska söka då de skriver studenten och ifall du söker till en skola senare kan det vara störande att betona något du skrivit som 18-åring.

"Det lägger för mycket tyngd på studentexamen"

Elin Berg som går andra året vid Vasa Övningsskola tycker inte om förslaget.

- Det lägger alldeles för mycket tyngd på studentexamen eftersom man väldigt enkelt kan ha en dålig dag och då prestera lite sämre.

- Det känns mycket mer rimligt att sedan ha ett inträdesförhör som man kan specialisera sig på efter studentexamen.

"Vissa saker kan inte testas"

Både Toivari och Berg vill ha kvar inträdesproven. Ingen av dem ser något positivt i att helt slopa inträdesförhören, som t.ex. statens ekonomiska forskningscentral Vatt föreslår.

- Det finns saker som man inte kan testa i studentexamen och därför borde båda två få finnas kvar, säger Elin Berg.

"Kommer leda till mer stress"

Gymnasieeleverna Robin Lindell och Jenna Sederström håller också med. Lindell tror att det kommer att leda till en svårare studentexamen och att fler kommer börja ta ett mellanår.

Robin Lindell robin lindell Bild: Yle/Jasmine Nedergård Vasa övningsskola,gymnasieelev

Jenna Sederström tror att det lägger mer press på ungdomarna.

- Det kommer säkert leda till mer stress och studentexamen ska ju inte vara så tung och jobbig att alla sedan är helt utmattade efter den.

Jenna Sederström jenna sederström Bild: Yle/Jasmine Nedergård Vasa övningsskola,gymnasielev

Förändringar på kommande våren 2018

Vissa skolor har redan börjat reformera sina antagningar. Exempelvis Svenska Handelshögskolan, Hanken, kommer i vår anta en större andel nya studerande endast på basis av studentexamensresultat. Det blir då 60 procent som kan antas utan att de behöver skriva ett urvalsprov.

Åbo Akademis lärarutbildning ska också förenkla antagningen med mindre vikt på inträdesförhör.

"Vi behöver redan nu veta vad som händer 2020"

Studiehandledarna Pia Lustig och Kicki Häggblom säger att de följer med diskussionerna och ofta talar med sina kollegor om alla de förändringar som är på kommande.

Pia Lustig och Kicki Häggblom studiehandledarna pia lustig och kicki häggblom Bild: Yle/Jasmine Nedergård studiehandledare,Vasa övningsskola,Vasa,Kicki Häggblom

Häggblom är positiv till någon slags reform men tycker att informationen ska komma i tid. Idag är informationen knapp.

- Vi vet väldigt lite fakta och vi behöver veta hur det kommer att se ut. Vi har fått höra några förändringar för våren 2018 men vi behöver ju också redan nu veta vad som händer 2020.

- Det är viktigt att förändra men det ska ske med framförhållning. År 2021 är det tidigaste en förändrig kan ske och då behöver vi information i tid så vi kan säga vad som gäller för de nya ettorna.

"Olustigt att vara ovetande"

Lustig, som jobbat en längre tid som studiehandledare har varit med om tidigare förändringar i studentexamen och inträdesförhören, men tycker inte det är kul att vara ovetande.

- Det är olustigt att vara ovetande. Att bara säga "vi får vänta och se" när studenterna kommer och frågar.

- Jag tror ju nog att pressen på studenterna ökar om den här förändringen går igenom.

Ryms bollhallen invid ishallen i Pedersöre, eller ska man söka en annan tomt? I måndags inspekterade kommunstyrelsen idrottsområdet på Sursik för att kunna fatta ett beslut i höst.

Bollhallen i Pedersöre har varit en långkörare då politikerna haft svårt att komma till ett beslut. I princip är finansieringen klar. Det är tomten som har varit problemet.

Bollhallsbolaget vill placera bollhallen på grusplanen bredvid ishallen. Där ligger den nära till skolorna på Sursikbacken. Stötestenen har varit att kastplanen för friidrottare försvinner och kommunen måste anlägga en ny kastplan, okänt var.

Dyrare på andra sidan riksåttan

Ett beslut kommer i höst, säger kommunstyrelsens ordförande Greger Forsblom. Att styrelsen valde att bekanta sig med den påtänkta byggplatsen beror på att sex av elva ledamöter är nya i styrelsen.

- Sursikbacken är den bästa platsen, men jag förstår dem som tycker det blir för trångt, säger Forsblom.

Ett annat alternativ är att placera bollhallen på andra sidan riksåttan, men det blir dyrare och det måste byggas en viadukt under riksåttan.

Frågan är om bollhallsbolaget orkar börja med en ny planering, säger Guy Käcko, medlem i bollhallsgruppen. Projektet har dragit ut på tiden och tärt på krafterna, säger Käcko.

Flyttningen av den sällsynta flodpärlmusslan i Esse å blev en framgång. Ifjol flyttades 100 musslor uppströms till bättre levnadsförhållanden och de har alla överlevt.

Under hösten klarnar det om musslorna lyckats föröka sig och producera larver som kan flyttas till uppfödare i Norge.

Från 50 000 till 500

Ännu på 80-talet fanns det cirka 50 000 musslor i ån, nu återstår kanske 500 exemplar. I början på 2 000-talet åldersbestämdes ett 10-tal musslor. De var alla över 100 år och de äldsta över 150 år gamla.

Vattnet i Esse å har försämrats kraftigt under de senaste 10 åren, säger Jukka Pakkala på NTM-centralen. Vattnet har blivit brunare, surare och mera humusämnen finns i ån.

Motsvarande problem finns också i andra åar. I Lappfjärds å finns kanske något 10-tal flodpärlmusslor kvar. Problem är det också i Pyhäjoki.

- Det är männskans verksamhet som har förstört livsmiljöerna för flodpärlmusslan, säger Pakkala.

Rädda musslan projekt pågår

Freshabit-projektet för att rädda musslan pågår till 2022. Projektet finansieras av EU:s Life-fond, miljöminsteriet, jord- och skogsbruksministeriet samt av fonden för Esse å.

Raseborgs sjukhus kan fortsätta med operationer men vid Malmska sjukhuset i Jakobstad måste de upphöra efter årsskiftet. Det här är orättvist, säger social-och hälsovårdsnämndens ordförande Henrik Sandberg (SFP).

Sandberg säger att riksdagsledamöterna nu måste trycka på social-och hälsovårdsministeriet för att få annan lagtolkning till stånd.

Befolkningen i Jakobstadsregionen hamnar i ett sämre läge, sjukvården försämras och fyra dyra operationssalar kommer att stå tomma.

Samjour med Vasa

Den springande punkten är samjouren och Malmska sjukhuset borde bli en del av samjouren vid Vasa centralssjukhus för att kunna fortsätta som hittills och ha dagkirurgi också i framtiden. Social-och hälsovårdsministeriets tolkning är att samjouren inte är möjlig eftersom det inte finns universitetssjukhus inom distriktet.

- Alternativet är att Malmska fastigheter som äger de fyra operationssalarna försöker hyra ut dem åt en privat aktör som tar emot helt privat betalande patienter, det skulle åtminstone ge nåt ekonomiskt tillbaka åt kommunerna, säger Henrik Sandberg.

- Hoppas att riksdagsledamöterna hastigt tar itu med det här, i lagen står det att samjouren kan ske i anslutning till Vasa centralsjukhus, inte vid sjukhuset. Det här är en tolkningsfråga.

Pia-Maria Sjöström och Henrik Sandberg. Chefläkare och tf sjukvårdsdirektör Pia-Maria Sjöström och sjukvårdspolitiker Henrik Sandberg (SFP) politiker,sjukvård,Jakobstad,Henrik Sandberg,pia-maria sjöström

Vad händer med personalen?

Sjukhusledningen informerade på onsdagen personalen vid sjukhuset om nämndens möte och de beslut som fattades på tisdag kväll.

Social-och hälsovårdsnämnden kommer att ha ett extra möte den 5 september och då hoppas Pia-Maria Sjöström, som dels är chefläkare vid Malmska men också tf direktör för social-och hälsovårdsverket, att frågan om samjour ska vara utredd. Inga besked om eventuella samarbetsförhandlingar ges före det datumet.

- Frågan berör 10-20 personer i personalen plus 5-10 läkare. Vi måste i så fall också se hur mycket folk den polikliniska verksamheten behöver, säger Sjöström.

- Det går bra för Jakobstadsregionen som helhet idag, negativa förändringar vid sjukhuset kan leda till rekryteringssvårigheter också i andra branscher, säger å sin sida Henrik Sandberg.

Säkerhet är på agendan under onsdagen i Vasa i och med kampanjen Sov tryggt. Kampanjen går ut på att visa upp både myndigheters och frivilligas säkerhetsarbete.

Distriktschef för försvarsutbildningsföreningen Henrik Nystén säger att man kan sova tryggt i Finland.

- Man vill för medborgarna och speciellt ungdomar visa hur vi sköter vår säkerhet och hur många det är som är inblandade, både myndigheter och frivilligorganisationer. Alla gör sin del och här får man en bra bild av helheten.

Under dagen visar bland annat försvarsmakten, gränsbevakningen, nödcentralen, polisen, tullen, frivilliga försvars- och säkerhetsorganisationer, veteranorganisationer, utbildningsstyrelsen, inrikesministeriet och försvarsministeriet, Säkerhetskommittén, Finlands Röda Kors och VAPEPA (Frivilliga räddningstjänsten) exempel på sin verksamhet.

- Det blir en ganska heltäckande mix av olika aktörer. Det här är inte ett tillfälle då man delar ut broschyrer och tittar på saker utan här kan man också göra saker. Man kan följa med hur olika myndigheter sköter sina uppgifter.

Henrik Nystén. Distriktchef Henrik Nystén från Försvarsutbildningsföreningen står vid Indre hamnen i Vasa. Bild: Yle/ Malin Hulkki henrik nysten

Konkreta exempel

Ett exempel på det är en uppvisning i hur nödcentralen fungerar. Där får allmänheten konkret ta del av vad som händer när en olycka sker och man ringer nödcentralen.

Också tullens knarkhundar visar hur de arbetar och så kan man ta del av hur oljebekämpning går till.

Speciellt efter terrordåden i Åbo och Europa är det av stort intresse hur säkerheten i vårt land fungerar. Nystén tycker att det fungerar bra.

- Vi är på en god nivå, men det är klart att de nya hoten som vi sett exempel på också i Finland på sista tiden kräver att man utvecklar metoder och samarbetet. Men jag skulle säga att vi är på en bra nivå redan nu.

- Det som är speciellt för Finland är att samarbetet mellan olika myndigheter är mycket bra i vilken jämförelse som helst. Och också det att myndigheterna gärna använder sig av och tar emot stöd av frivilligorganisationer.

I Europa är det inte lika vanligt med samarbete mellan olika myndigheter och frivilligorganisationer utan det kan till och med vara ett visst konkurrensförhållande och tävlande om resurser.

Utbildar myndigheter och frivilliga

Försvarsutbildningsföreningen MPK som Henrik Nystén representerar utbildar både myndigheter, frivilliga och medborgare. MPK vill öka färdigheterna i att bemästra vardagens faror och störningssituationer.

MPK samarbetar med myndigheter och frivilliga organisationer som verkar inom säkerhet, utbildning och information.

- Vi utbildar till exempel frivilliga i att sköta olika uppgifter i anslutning till oljebekämpning till havs. Utbildning är vad vi sysslar med och försöker ge både enskilda medborgare och olika avdelningar de färdigheter som behövs för att stöda myndigheterna.

Sov tryggt kampanjen pågår i Inre hamnen i Vasa under onsdagen fram till klockan 18. Närmare program hittar du här.

- Jag hoppas man får en bild av hur säkerheten i Finland sköts i bred mening, inte enbart militär säkerhet utan också allt annat som berör oss alla i vår vardag, säger Nystén.

Sov tryggt kampanjen är en del av Finlands 100-års jubileum.

Terrordådet i Åbo syns i säkerhetsarrangemangen för Veneziaden i Karleby. Polisen utökar sin styrka med poliser från Vasa och Seinäjoki.

Polisen i Österbotten tänker flytta över poliser från Vasa och Seinäjoki till Karleby under helgen för att trygga firandet av Veneziaden. Fler poliser kommer också att röra sig i Jakobstad.

Under ett möte mellan Karleby stad och polisen beslöt man också att öka på antalet ordningsvakter.

- Vi tar det som hände i Åbo i beaktande när vi planerar säkerheten, säger Erkki Kerola från Polisinrättningen i Österbotten.

Arrangörerna tänker också parkera lastbilar kring torget för att förhindra att man ska kunna ta sig in på området med bil.

Kerola säger att det trots allt är svårt att övervaka ett evenemang som är öppet för allmänheten.

- Det är givetvis svårare än att övervaka ett inhägnat område, som till exempel ett festivalområde. Under en festival granskas ju till exempel så gott som alla besökares väskor.

Under fredag och lördag ordnas gratiskonserter som väntas locka tusentals människor på torget i Karleby.

Ari Vihanta - Yle Kokkola

Om man frågar en bankdirektör och en företagsaktiv så ser ekonomin ut att gå åt rätt håll. Hoppets vindar blåser bland österbottniska företag.

Konjunktursvängningarna brukar synas lite långsammare bland företag, menar Vasa Andelsbanks vd Ulf Nylund. Vid banken ser man ändå en skillnad om man jämför situationen nu med situationen för ett halvt år sedan.

- Det ser mycket positivare ut. Företagen tar kontakt för att börja investera, säger Nylund.

Under sina många år i finansvärlden tycker sig Nylund ha sett ett mönster. När medier inte har rapporterat om samarbetsförhandlingar på några månader så håller kurvan på att svänga.

- Det fungerar så i all sin enkelhet, säger Nylund.

Färre arbetslösa och fler jobb

Enligt den senaste arbetslöshetsstatistiken är Österbotten ett bra landskap att leva i. Landskapet har fastlandets näst lägsta arbetslöshetsgrad, 9,6 procent.

Sedan juli i fjol har antalet lediga arbetsplatser ökat med nästan 16 procent. Med andra ord finns det utrymme för att anställa folk.

Enligt Ulf Nylund så går det bra för företagen inom energisektorn, vilket kanske inte är någon överraskning. Men över nästan hela spektrumet är trenden positiv.

- Det är en snöbollseffekt. Folk konsumerar, underleverantörer får mera jobb och de stora internationella företagen får mera beställningar, säger Nylund.

Branscher där utsikterna är tuffare är pälsdjurs- och jordbrukssektorn.

- Där kan man inte se att det skulle ha svängt, säger Nylund.

Positiv delårsrapport

Vasa Andelsbank presenterade sin delårsrapport på onsdagen. Vinsten för årets första halvår ligger på runt 5,2 miljoner euro.

Mängden utlåning har ökat med en 1,28 procent på ett år, och företagskreditstocken har stigit med drygt 6,5 procent.

Det betyder ändå inte att banken lättvindigt ger lån åt till exempel nya företag.

- Jag kan inte säga att det skulle vara enklare. Det viktigaste är att man har goda planer, har gjort någon form av marknadsundersökning och att man övertygar oss, säger Nylund.

Medhåll av företagsaktiv

Det är inte bara bankdirektören som kan påstå att det råder en optimism i företagsvärlden.

- Det känns hoppfullt. Man vågar kanske satsa på framtiden, säger Mikael Fredman, ordförande för Kust-Österbottens företagare.

På vissa håll bland lokalavdelningarna ser framtiden extra ljus ut.

- Lokalavdelningen i Korsholm är bland de aktivaste i hela Finland, säger Fredman.

Men att allt skulle vara guld och gröna skogar är en överdrift. På onsdagen rapporterades det bland annat om att fönstertillverkaren Skaala i Kauhava går i konkurs och företagets 500 anställda får se sig om efter nya arbetsplatser.

- Det inger ju andra signaler. Det är från och till, säger Fredman.

Enligt arbetslöshetsstatistiken ökar ändå antalet lediga jobb. Med andra ord anställer företagen på nytt nya förmågor.

- På företagen har man säkert länge funderat på om man ska våga ta steget och anställa folk. Nu vågar man och tror på framtiden, säger Fredman.

HSS Medias nya vd heter Anna-Mari Karhunen. Hon kommer från Helsingfors och har en bakgrund inom marknadsföring och försäljning.

Karhunen är 39 år och blir därmed HSS Medias yngsta vd någonsin. Karhunen talar, namnet till trots, en god svenska. Till utbildningen är hon ekonomie magister.

Hon kommer närmast från IT-företaget Efecte där hon ansvarade för marknadsföringen. Karhunen har också jobbat på mediebyrån Carat och reklambyrån Publicis

- Det här blir jättespännande och lite av ett äventyr eftersom jag sedan tidigare inte har naturliga kopplingar till Vasa och Österbotten, säger Karhunen till Vasabladet.

Karhunen säger att hon kommer att se till att HSS fortsätter satsa på nya lösningar och digitalisering.

Under de senaste åren har bolaget sagt upp en hel del personer. I år ska man undvika samarbetsförhandlingar.

Till Vasabladet säger Karhunen att hon inte ser sig som en sanerare.

- Någon sådan agenda har jag inte fått av styrelsen. Jag ser mig i stället som en utvecklare.

Karhunen betonar journalisternas roll.

- De skapar det innehåll som gör att man vill komma tillbaka till våra medier. Men vi ska också locka nya läsare och i framtiden betjäna dem ännu bättre. Det ska ske med snabbhet och kvalitet och inte med skvallernyheter, säger Karhunen.

Karhunen tar över efter tillfälliga vd:n Thomas Peterssohn. I mars i år flyttade HSS Medias dåvarande vd Svante Wahlbeck till KSF Media.

– Vi får en VD med lång erfarenhet av medie- och reklambranschen. Hon har dessutom drivit digitaliseringsprocesser och är duktig på att leda organisationer i förändring, säger HSS styrelseordförande Henry Backlund i ett pressmeddelande.

HSS Media ger ut Vasabladet, Österbottens Tidning, Syd-Österbotten och Jeppis Weekly.

Under fjolåret var Wasa Teater den finlandssvenska institutionsteater som hade de bästa publiksiffrorna. Man hoppas toppa det i år med ett digert spelprogram, bland annat blir det Ikeamusikal.

Ingvar, en musikalisk möbelsaga, är den stora satsningen på Wasa Teater i höst. Musikalen handlar inte bara om Ikeas grundare Ingvar Kamprad utan också om den svenska självbilden och mentaliteten.

- Jag tycker att den platsar som handen i handsken. Det är en pjäs som berör det svenska. En målsättning under det här jubileumsåret har varit att betrakta oss finländare både varifrån vi kommer, var vi är nu och vart vi är på väg, säger teaterchef Åsa Salvesen.

Scen ur Ingvar. Musikalen Ingvar! på Wasa Teater Bild: Yle/Sofi Nordmyr Wasa Teater,Ingvar! – en musikalisk möbelsaga

- Det är ingen historisk betraktelse men Österbotten ligger nära det svenska. Mycket mer kanske än södra Finland. Det känns väldigt naturligt att sätta upp en sådan här produktion här.

Rekordpublik ifjol

Under spelåret 2016/2017 var Wasa Teater den finlandssvenska institutionsteatern som hade de bästa publiksiffrorna. Då satt det 9 000 fler i publiken på den österbottniska regionteatern än året innan.

Framgången stavas dels de två publiksuccéerna Pleppo 2 Vi mårar åpå och Pippi. Men en hel del annat står också bakom de goda siffrorna.

- Vi har gjort medvetna strategier gällande gästspel och annan verksamhet i det här huset. Vi vill verkligen öppna upp det huset för olika typer av evenemang.

Åsa Salvesen Porträtt Åsa Salvesen Bild: Yle/Sofi Nordmyr salvesen

Salvesen säger att teaterns publikarbetare arbetat väldigt intensivt för att ge ett mervärde till de pjäser som sätts upp.

- Man ska kunna komma hit och få något annat än enbart det som vi så att säga erbjuder i en mörk salong.

- Vidare beror det väldigt mycket på vad de andra teatrarna runt omkring oss spelar och vad intresset är för deras produktioner.

Hur ska ni upprätthålla de fina publiksiffrorna under det här spelåret?

- Vi ska fortsätta på den strategi som vi hittills haft. Det vill säga inte tänka på fiasko eller framgång utan bara hårt jobba vidare på de idéer som vi har. Naturligtvis ska vi hela tiden utvärdera vad det är som gör att saker går som dom går. Vi ska vara alerta och lyhörda för världen omkring oss.

Förutom Ingvar sätter Wasa Teater upp pjäserna Svälta räv, Den första dagen och Pelle svanslös under spelåret 2017/2018. Det blir också en hel del gästspel, sagostunder och konserter.

Skiss av Wasa teater efter renoveringen. En ritning av hur Wasa Teater ska se ut efter renoveringen. Fasaden är upplyst. Bild: Foto: Laaja arkitekter. Wasa Teater

Utmanande renoveringsår

Under 2018 ska Wasa Teater genomgå en omfattande renovering. Under tiden kommer Wasa Teater att först finnas på Ritz och senare i Smedsby UF-lokal. Dessutom kommer man att turnera runtom i Österbotten.

Just nu jobbar man på att hitta attraktiva och intressanta produktioner att sätta upp som ska locka publik under renoveringsåret.

- Det är klart att det är ett utmanande år, det är alltid det för en teater som genomgår en renovering. Vi kan inte vara i egna utrymmen och vi har större kostnader. Vi får hoppas att publiken är oss trogen och vill komma och se våra produktioner också i fortsättningen.

2019 firar Wasa Teater 100 år i nyrenoverade utrymmen.

Knivhuggningarna i Åbo chockade Finland. Svenska Yle gjorde nedslag i den finlandssvenska vardagen för att höra vad människor är rädda för.

- Varför ställer ni frågor om rädsla just nu? Det frossas i Åbo-fallet och rädslan sprider sig, men ingen kommer med fakta om sannolikheten att ett nytt vansinnesdåd sker, säger en torghandlare på Borgå torg.

Det frossas i Åbo-fallet och rädslan sprider sig, men ingen kommer med fakta om sannolikheten att ett nytt vansinnesdåd sker.― Torghandlare i Borgå

Hennes kollega är på samma linje.

- Det viktiga är att inte börja bli rädd för allt som händer. Det sprider bara skräck. Allmänt taget är jag inte rädd. Det går inte att leva så.

En ung man säger att han är rädd för att förlora jobbet inom de närmaste åren. Andra tittar lite förvånat på oss då vi förklarar vårt ärende. Det finns väl inget akut att oroa sig för?

Frågan om vad läsarna är rädda för väcker känslor här på Svenska Yle:s nätsajt..

Jag är rädd för mina barns välmående och säkerhet. Att det skulle hända dem någonting.― Frida

Vi träffar några vuxenstuderande vid yrkesinstitutet Prakticum. De ska bli närvårdare. De är beredda att tala om sina rädslor. Men den eventuella rädsla de känner har inte så mycket att göra med vansinnesdåd och terrorattacker.

Det handlar om händelser i vardagen, att anhöriga skulle drabbas.

- Jag är rädd för mina barns välmående och säkerhet. Att det skulle hända dem någonting, säger Frida.

- Hur sannolikt är det?

- Det är osannolikt men det är sånt som man inte kan veta.

Även hennes studiekompisar är på samma linje.

- Det enda jag är rädd för är att nånting skulle hända mina barn, att de skulle hamna i en olycka eller bli sjuka. Men det är inget jag funderar på aktivt, säger Sofia Hansson.

- Jag är kanske mest rädd för det ökade våldet i samhället. Att det ska hända nånting åt mina barn eller andra som står mig nära, säger Bettina Rosenqvist.

Bland kommentarerna på Svenska Yles webb märks det att ålderdomen oroar.

Absolut största skräcken är att bli gammal och hjälplös i en ickefungerande åldringsvård. Att bli behandlad som ett paket utan mänskliga rättigheter och värdighet.― Signaturen Grönsaken

I Närpes väcker våra frågor om rädsla och otrygghet motfrågor. En äldre dam, som inte vill bli intervjuad, tycker att det är en mycket underlig fråga. Hon undrar vem eller vad det är tänk att hon ska vara rädd för.

Helge Rosenholm och hans fru ska handla då vi stannar dem för en pratstund. Men nej, rädda är dom inte.

- Nog kan jag förstå att människorna som bor i till exempel Åbo känner sig otrygga nu. Men vi har det bra. Förr hade vi dörren olåst och nyckeln på en spik, men numera låser vi nog dörren på natten, säger Helge.

Vad är du rädd för?
Nedkörningen av landsbygden, med all service som fösvinner.― Signaturen JAG

Robin är sysslesatt med att sopa och göra rent vid uppfarten till ett hus då vi frågar om han är rädd.

- Tja, säkert finns det saker jag är rädd för, men inget jag kommer på just nu. Och inte har händelserna i Åbo gjort att jag är mer rädd eller osäker heller, säger Robin.

Håkan Böling är ute på stavpromenad och är inte rädd.

- Här i Närpes är vi inte rädda för någonting, säger Håkan.

- Har händelserna i Åbo förra veckan förändrat något?

- Nej, det är väl mera i stora städer som sånt där kan hända. Här i Närpes har vi andra saker att fundera på. Då man blir äldre tänker man mera på sjukdomar, inte på terrorister, konstaterar Håkan Böling.

Nog kan jag förstå att människorna som bor i till exempel Åbo känner sig otrygga nu. Men vi har det bra där vi bor. Förr hade vi dörren olåst och nyckeln på en spik, men numera låser vi nog dörren på natten.― Helge Rosenholm

Ulrika Enqvist konstaterar att våldet har kommit närmare efter händelserna i Åbo. Men någon direkt rädsla upplever hon ändå inte.

- Rädd är jag inte, men visst tänker man på vad som hände i Åbo. Och man märker att det påverkat barnen. Dottern, som går i lågstadiet, har ställt många frågor. Det gäller att svara så gott man kan och säga att det var en sjuk människa som gjorde så där, säger Enqvist.

På ett café träffas ett gäng mogna män varje morgon för att gå igenom stora och små händelser. Terrorattacken i Åbo har man också avhandlat. Men inte heller bland Christer Eriksson och hans kompisar har det gett upphov till rädsla.

- Nej, jag är inte rädd eller otrygg. Det som hände i Åbo skulle väl kunna hända var som helst, men inte blir det bättre av att man är orolig, säger Christer.

Jag är rädd för klimatförändringen som kommer. Hur snabbt den kommer och i vilken omfattning det gäller under min livstid. Kommer maten att ta slut? Kommer folkvandringarna bli större? Hur klarar jag mig och de mina i så fall?― Signaturen c

Vilka rädslor är befogade? Den frågan kommer vi att analysera i Yle Vegas eftermiddag i dag 24.8 kl. 15.03- 16.00.

Personalen på HSS Media ställer sig positiva till valet av Anna-Mari Karhunen till ny vd. Hon anses vara ung och det sporrar personalen till nya satsningar.

- Det är en spännande utnämning. För mig är hon ett obekant namn. En ung vd betyder att vi satsar framåt och vi tänker nya fräscha tankar, säger Petter Granroth som är koncernens huvudförtroendeman.

Petter Granroth. Petter Granroth, huvudförtroendeman på Vasabladets redaktion Bild: Yle/Carmela Johansson granroth

I dagens turbulenta medievärld tycker Granroth att valet av Karhunen känns inspirerande och sporrande.

Granroth var hemma och sjuk under onsdagen då valet av ny vd offentliggjordes men han fick rapporter om den nya vd:n av sina kolleger.

- Jag har hört att hon är framåt och drivande. Hon verkar ha hyfsat god människokännedom. Av det jag har hört tänker jag att det här kan bli bra.

Vd utifrån

Det är inte första gången HSS Media anställer en vd som inte har erfarenhet av mediebranschen.

För nästan exakt tre år sedan anställdes Svante Wahlbeck som vd för mediekoncernen. Han hade jobbat som entreprenör i eget bolag som utvecklade medicinska material.

Svante Wahlbeck. Svante Wahlbeck på HSS media. Bild: Yle/Anna Ruda wahlbeck

Granroth ser både fördelar och nackdelar med att få en vd som kommer från en annan bransch.

- Kommer man utifrån har man inte samma bagage. Det kan vara bra att få någon som ser på verksamheten och helheten med nya fräscha ögon.

- Samtidigt kan det vara en nackdel att inkörningsperioden kan bli lång innan man får ett grepp om verksamheten. Det finns kompetens inom koncernen vad gäller journalistik och utveckling så det finns potential till framgång när man slår ihop de två synsätten.

Ingen sanerare

Karhunen säger i en intervju i Vasabladet att hon inte ser sig själv som en sanerare.

Efter flera samarbetsförhandlingar inom HSS media tycker Granroth att det låter hoppingivande.

- Om vi ska sanera mera blir det väldigt tungt att ta sig an förnyelsen och digitaliseringen som står för dörren. Utan personal kommer vi inte att fixa det. Jag ser framemot att jobba med en ledning som ser personalen som en resurs och inte en belastning.

Centerns partisekreterare Jouni Ovaska säger till Yle Österbotten att situationen gällande Peter Albäck är ytterst problematisk.
- Jag har försökt ringa honom hela veckan men han svarar inte i telefon.

Albäcks skriverier på sociala medier har uppmärksammats också utanför Österbotten. Centern i Raseborg har skickat en skrivelse både till partiledningen och till Centerns svenska distrikt där man kräver att Peter Albäck avsätts som verksamhetsledare för svenska Centern.

- Centern i Raseborg har med oro följt med Albäcks skriverier i offentliga medier i åratal, skriver Juhani Tihveräinen, ordförande för lokalavdelningen, i brevet.

Reaktioner också på finskspråkigt håll

Partisekreterare Jouni Ovaska säger att han inte ännu har läst skrivelsen men att han är medveten om den via medierna.

Centerns partisekreterare Jouni Ovaska En leende Jouni Ovaska i ljusblå skjorta och mörk kostymrock. Bild: Centerns bildbank Jouni Ovaska,ovaska

- Det kommer säkert att komma fler skrivelser från andra lokalavdelningar. Albäcks beteende skadar hela partiet och har orsakat reaktioner också bland finskspråkiga centerpartister. Situationen är väldigt besvärlig.

Vill diskutera situationens allvar

Ovaska säger att Centern absolut inte accepterar Albäcks beteende och att han kommer att fortsätta försöka nå honom.

- Men det känns ju väldigt besynnerligt att en människa inte svarar i telefon på flera dagar.

Vad har du tänkt säga till Albäck?

- Jag vill diskutera situationens allvar och fråga vad han tänker om sin fortsättning inom partiet.

Hoppas på snabba åtgärder av det svenska distriktet

Från partiledningens håll har man ändå inte befogenheter att avsätta Peter Albäck från posten som verksamhetsledare för Centerns svenska distrikt, eftersom Albäck är anställd av distriktet.

Ovaska hoppas att det svenska distriktet kan samlas till styrelsemöte så fort som möjligt och diskutera frågan.

Peter Knuts, ordförande för svenska Centern, sa till Yle Österbotten i måndags att distriktet har höstmöte i oktober-november och att han ska tala med Peter Albäck.

Det var under veckoslutet som Albäck deltog i en debatt på Facebook där hans inlägg har uppfattats som grovt förnedrande mot kvinnor.

Läs mera:

Centerpolitiker kränkte kvinnor i debatt - partiledningen tar avstånd

Det stormar igen kring Svenska Centerns verksamhetsledare Peter Albäck i Kronoby. Under veckoslutet deltog Albäck i en debatt på sociala medier där hans inlägg har uppfattats som grovt förnedrande mot kvinnor.

Sundom i Vasa har på senare tid drabbats av en hel del skadegörelse. Bland annat har klätterställningar förstörts och en brunn täppts till så att skolan fått en vattenskada.

Dessutom har det varit allmänt skräpigt speciellt på skolområdet.

Elisabeth Henriksson från Sundom UF och Juha Hartvik från Hem och Skola är bekymrade.

- Vi har en lite tråkig situation kring Sundom skola och daghem. Speciellt under sommaren har det eskalerat. Ungdomarna hänger här och det är ofog av olika slag, både större och mindre, säger Juha Hartvik.

Det är inte första gången Sundom har en våg av ofog och vandalisering. Elisabeth Henriksson tror att det hänger ihop med sysslolöshet.

Elisabeth Henriksson och Juha Hartvik är bekymrade över utvecklingen i Sundom. Elisabeth Henriksson och Juha Hartvik vid Sundom skola i Vasa. Bild: Yle/ Malin Hulkki juha hartvik

- Vi skulle behöva sysselsätta dem. Under sommaren har vi försökt med byabrännboll men det var ingen succé. Kanske vi vuxna riktigt borde se efter var de befinner sig och intervjua dem och fråga vad de håller på med, säger Henriksson.

Tiotusentals euro till spillo

Från Hem och Skolas sida är man frustrerad på situationen. Föreningen har satsat femsiffriga belopp på att göra skolgården trivsam och bidra till skolvardagen med utrustning.

Det känns tråkigt att det arbetet samtidigt raseras i andra ändan.

Sundom skola Sundom lärcenter Bild: YLE/ Sandra Snellman orange byggnad

Föreningen skulle önska mera stöd och engagemang i ungdomsarbetet från Vasa stads sida.

- Runt om i stan drar man in ungdomsgårdarna, verksamheten förenklas. Det blir mer övervakning eller samvaro i stället för konkret verksamhet. I Sundom har vi inte sett någonting av ungdomsverksamhet, säger Hartvik.

Hartvik hoppas att Hem och Skola och ungdomsföreningen tillsammans med staden kunde fånga de unga som inte är intresserade av att delta i de aktiviteter som ordnas.

- Vi har ungdomar som kanske är lite vilsna med hur de ska tillbringa tiden, säger Hartvik.

Mera övervakning

Marit Nilsson-Väre som är ordförande i områdeskommittén i Sundom tror att mera övervakning kunde vara ett konkret sätt att få koll på vad som händer i byn.

- Man borde utveckla Sundom centrum. Man borde se till att övervakningskamerorna som lär vara installerade faktiskt är på. Att man skulle förstå att det får inte fortgå på det här sättet. Från stadens sida borde man verkligen kolla det här med övervakningen, säger Nilsson-Väre.

- Då kunde vi se vem det är frågan om och rentav diskutera med dem, säger Henriksson.

Samarbete med staden

Från ungdomsföreningens sida har man också hoppats på mera samarbete med staden. Henriksson säger att man bjudit ut ungdomslokalen till staden så att de kunde ordna någon aktivitet där.

- Vi har ett hus som relativt ofta står tomt, men vi får inte riktigt gehör från stadens sida, säger Henriksson.

Pizzakvällar eller disco?

På fredagskvällar ordnar ungdomsföreningen på frivillig basis en möjlighet för de unga att träffas vid lokalen och Henriksson har försökt reda ut vad som kunde intressera de unga.

- Jag har frågat konkret, vad ska vi hitta på. Ska vi laga pizza, ska vi ha disco, vad vill ni göra? Jag har inte riktigt fått någon känsla av att de vill göra någonting. De vill samlas och umgås. De vill ha ett samlingsställe dit de får komma och där de känner sig fria, säger Henriksson.

- Tar vi inte tag i det här så ger vi samtidigt vår tillåtelse att det här är ok, säger Hartvik.

Två personer åtalas för styckmordet i Jakobstad i februari.

Åtalet gäller dråp och brott mot griftefrid.

Den huvudåtalade, en man från Pedersöre, åtalas för dråp och brott mot griftefrid. Mannen har erkänt brottet.

Det andra åtalet gäller enbart brott mot griftefrid men den misstänkte bestrider åtalet.

Stämningsansökan har lämnats in till Österbottens tingsrätt och ärendet behandlas den 7-8 september i tingsrätten i Vasa.

Regeringens förslag att placera den nya livsmedelsmyndigheten i Seinäjoki applåderas i ett pressmeddelande av tre Centerriksdagsmän från trakten.

Lasse Hautala, Antti Kurvinen och Mikko Savola betonar att regeringen Sipilä har behandlat Södra Österbotten väl. Riksdagsledamöterna gläds över att Seinäjoki på det här sättet kommer att få nya statliga arbetstillfällen.

Hautala anser att det har förekommit för lite utlokaliseringar på senare år. Kurvinen igen framhåller att Södra Österbotten är Finlands starkaste lantbruks- och livsmedelsområde.

Sammanlagt 21 procent av arbetskraften i landskapet arbetar direkt eller indirekt inom livsmedelsbranschen.

Tre verksamheter slås ihop

Myndigheten bildas när Livsmedelssäkerhetsverket Evira, Landsbygdsverket och en del av Lantmäteriverkets central för datateknik slås ihop.

Livsmedelsmyndigheten ska enligt planerna inleda verksamheten i början av 2019. Regeringen väntas ge sin proposition om saken senast i februari nästa år.

Styrgruppen för sammanslagningen av verken godkände en plan för regionalisering på torsdagen.

I verken som ska slås ihop arbetar totalt cirka tusen personer på 20 orter, bland annat Helsingfors, Kuopio, Lappträsk, Loimaa, Seinäjoki och Uleåborg.

Målet är att personalen ska kunna fortsätta jobba i de nuvarande pendlingsregionerna om de vill.

Riksdagen har sista ordet om namnet

Styrgruppen för projektet föreslår att myndigheten ska heta Ruokavirasto på finska och eventuellt Livsmedelsmyndigheten på svenska.

Det ordnades en öppen tävling om namnet som gav 170 förslag. Man har bett Institutet för de inhemska språken och statsrådets svenska språknämnd att yttra sig om namnet Ruokavirasto och hur det ska översättas.

Det slutliga finska och svenska namnet fastställs av riksdagen.

Källor: Pressmeddelande, FNB

En motorcyklist misstänks ha gjort sig skyldig till grovt äventyrande av trafiksäkerheten på Brändö bro i Vasa på onsdagen.

Mannen, född 1996, mötte polispatrullen med en hastighet på 132 kilometer i timmen. Den högsta tillåtna hastigheten är 50 kilometer i timmen. Mannen delgavs ett temporärt körförbud.

Fortkörningen skedde vid 12-tiden på onsdagen.

Moped och personbil kolliderade

Vid 19-tiden på onsdagskvällen inträffade en kollision mellan en moped och en personbil i korsningen av Slingervägen och Abrahamsvägen i Vasa.

Mopedisten avlägsnade sig från platsen utan att reda ut händelsen.

Mopeden var av crossmodell och eventuellt röd-vit. På mopeden fanns även en passagerare.

Mopedisten ombeds vara i kontakt med polisen i Österbotten

På fredagen utlystes skolfreden för läsåret 2017-2018. Vid Smedsby skolcentrum i Korsholm samlades över 1 000 elever och lärare ute på gården för att delta i ceremonin.

- Ingen ska behöva känna sig utanför, utan alla ska trivas i skolan. Så beskriver Agnes Franzén, elev i Smedsby-Böle skola, tanken bakom skolfreden.

Det var häftigt att se alla eleverna tillsammans. Så säger Agnes, William Hansén, Saga Fagerholm, Amelie Bystedt och Elias Gustafsson då de beskriver tillställningen.

- Det är en bra påminnelse att man ska vara snäll med andra, säger William Hansén om den årligen återkommande traditionen.

Vänlighet i vardagen

Traditionen att utlysa skolfreden inleddes år 1990. Temat i år är "100 gånger vår skola - Rätt att drömma, rätt att vara den du är".

Läraren Herman Fogelberg säger att det kändes högtidligt då alla var samlade på planen. Samtidigt så upplevdes det också att det var en äkta stämning: alla var glada och kände att det här berör oss.

- Jag tycker också att vi i vardagen lyckas med att göra stämningen bra. Då man kommer på jobb på morgonen så ropar eleverna redan på långt håll hej till varann och till lärarna.

Det är det förebyggande arbetet som är det viktiga. Det är det som skolfreden handlar om, att bygga grunden för hela skolåret.

Mobbningsförebyggande arbete

Kiva skola är ett mobbningsförebyggande program som används i många finländska skolor. Hösten 2016 utsågs Smedsby-Böle skola till Årets Kiva-skola.

- Vi gör vårt bästa för att man ska må bra i skolan och trivas. Då lär man sig också bättre, säger rektor Lena Sjöholm-Fahllund.

Sjöholm-Fahllund säger att sammanhållningen i skolan är god. Eleverna är bra på att arbeta för vänskap och respekt.

- Alla samarbetar jättebra och är förebilder för varann, säger Saga Fagerholm.

- Om man ser att någon blir retad och är ledsen så gäller det att försöka stoppa det. Man försöker hjälpa och trösta den som blir retad, säger Elias Gustafsson.

Regeringen har idag, torsdag, gett grönt ljus för centraliseringen av specialsjukvården. Förordningen verkar inte föra med sig några större överraskningar för Vasa centralsjukhus del.

- Utlåtanderundan förde inte med sig några stora förändringar. Förändringarna gäller medicinska termer och att uppföljningen av att förordningen genomförs blir striktare, säger regeringsråd Anne Koskela.

Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Göran Honga hittar inte några överraskningar i texten.

- De viktigaste paragraferna tycks gå enligt arbetsgruppernas förslag, säger Honga.

Ryggkirurgin försvinner

De operationsmängder som man redan tidigare talat om håller: 150 operationer per år vad gäller ryggkirurgi och 600 per år för ortopedin.

Ryggkirurgin försvinner alltså från Vasa centralsjukhus. Detta har varit klart redan tidigare.

Bröstcancer och andra vanliga typer hålls kvar

Vad gäller cancerkirurgi krävs minst 150 operationer per år i fråga om bröstcancer och minst 70 för övriga vanliga cancerformer.

Det är helt enligt arbetsgruppens förslag. Gruppen leddes av överläkare Mikael Victorzon från Vasa centralsjukhus.

- De gränserna klarar vi. Det enda som vi får ge upp är operationer av ändtarmscancer, vi har kring 30 fall per år. säger Honga.

Operationer som är färre än 200 per år på riksnivå ska koncentreras till univsersitetssjukhus eller motsvarande enheter. Vasa sjukvårdsdistrikts direktör Göran Honga har tidigare konstaterat att det inte torde medföra några förändringar för Vasa centralsjukhus del.

Ortopedin står och väger

Överläkare Mikael Victorzon har tidigare kommenterat att han tror att man i Vasa får fortsätta med ortopedin även om man ligger under gränsen på 600 operationer per år.

Det tror även Göran Honga.

- Jag ser ingen fara där. Men det blir intressant att se hur man tolkar den här gränsen. Vad gör ministeriet om man går från 601 operationer till 599?