Skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki ledde på sin tid till en massiv mediebevakning. Men så småningom också till en omfattande kritik av hur, och framförallt hur mycket, det rapporterades om dem. En kritik som enligt ny forskning har lett till en omprövning av hur det rapporteras om kriser.
Det här framkommer i en doktorsavhandling som granskas nu på lördagen vid Åbo Akademi och som är gjord av forskaren Klas Backholm.
Enligt Backholm präglades rapportering från tragedin i Jokela av att finländska journalister hade en mycket liten kunskap om skolskjutningar vilket resulterade i att rapporteringen blev massiv och inte till alla delar genomtänkt.
Den kritik som efter tragedin riktades mot mediebevakningen ledde enligt hans forskning till att skoldramat i Kauhajoki behandlades på ett annorlunda sätt. Där präglades rapporteringen av en stor försiktighet bland annat av den orsaken att många medier ville undgå att stämplas som sensationshungriga
Klas Backholms forskningsresultat går att hitta i hans doktorsavhandling som också fokuserar på hur journalister reagerar på krissituationer så som skolskjutningar.