Massmedias rapporteringen från olika kriser har enligt ny forskning ändrats.
Skolskjutningarna i Jokela och Kauhajoki ledde på sin tid till en massiv mediebevakning. Så småningom växte också en omfattande kritik fram mot hur, och framförallt hur mycket, det rapporterades om dem. En kritik som enligt ny forskning har lett till en omprövning av hur det rapporteras om kriser.
Klas BackholmYLE/ Mischa Hietanen
Det här framkommer i en doktorsavhandling som är gjord av forskaren Klas Backholm. Avhandlingen granskas nu på lördagen vid Åbo Akademi. Enligt Backholm präglades rapportering från tragedin i Jokela i november 2007 av att finländska journalister då hade en mycket liten kunskap om skolskjutningar. Det här resulterade i att rapporteringen blev massiv och inte till alla delar genomtänkt.
Den kritik som efter tragedin riktades mot mediebevakningen ledde enligt hans forskning till att skoldramat i Kauhajoki i september 2008 behandlades på ett annorlunda sätt. Där präglades rapporteringen av en stor försiktighet, bland annat av den orsaken att många medier ville undgå att stämplas som sensationshungriga.
Klas Backholms forskningsresultat går att hitta i hans doktorsavhandling som också fokuserar på hur journalister reagerar på krissituationer så som skolskjutningar.
Avhandlingen på nätet: Work-related crisis exposure : psychological trauma and PTSD in news journalists