Den planerade tvåspråkiga nödcentralutbildningen i Vasa dröjer åtminstone ännu ett år. Förhoppningen är att pengar ska hittas under ramförhandlingarna i augusti.
Det finns ett växande behov av språkkunnig personal till landets nödcentraler. Landets för närvarande enda nödcentralutbildning finns i Kuopio. Där råder brist på tvåspråkiga studerande.
En ny, tvåspråkig utbildning kunde råda bot på personalbristen, säger en utredning som blev klar i april i år. Utbildningen skulle lämpligen placeras i Vasa.
- Vi förutspår att vi får flest nya studerande på det viset eftersom Vasa hör till en tvåspråkig region, sade inrikesminister Paula Risikko (Saml) till Yle Österbotten i april.
Kari Pastuhov, chefen för Vasa nödcentral, säger att det nu bland annat hänger på finansieringen om planerna kan genomföras. Bara pengar hittas i statskassan så kunde utbildningen inledas hösten 2018.
- Det är också på gång att börja ta in nya studerande två gånger om året, istället för nu bara en gång. På så vis blir strömmen av utexaminerade också jämnare, säger Pastuhov.
En affärsman som varit verksam i Kronoby och Karleby har dömts till ett års villkorligt fängelse för grovt bokföringsbrott och grovt skattebedrägeri.
Mannen har sammanlagt överfört 112 000 euro från sitt företag Kiinteistö Oy Kruunupyy Kirkkotie 8, som bland annat driver en hotellverksamhet i Kronoby, till ett amerikanskt bolag som ägs av affärsmannen själv. Överföringarna saknar grund i bokföringen.
Förutom fängelsestraffet får affärsmannen ett näringsförbud fram till 2021. Brotten ägde rum mellan åren 2006 och 2012.
Fler än var tredje produkt i PaaPiis webbutik säljs utomlands och nu utvidgar man i Karleby. I sommar öppnar fabriken som ska sysselsätta tio personer.
PaaPii Design som är känd för sina färggranna mönster har slagit igenom både hemma och utomlands de senaste åren. Företaget startades vid Anniina Isokangas köksbord och sedan dess har verksamheten vuxit. För några år sedan började Isokangas designa också barnkläder och företaget har idag både webbutik och fabriksbutik i Karleby.
Underleverantörer har hittills skött sömnadsarbetet. Isokangas, som fick utmärkelsen årets unga företagare 2016, berättar att idén till en egen fabrik uppstod när en av underleverantörerna inte ville investera i nya maskiner.
- Då bestämde jag mig för att köpa nya maskiner och på samma gång flyttar en del av underleverantörernas sömmerskor till oss, säger Isokangas.
Den nya fabriken återupplivar regionens textilindustri som försvann under 1990-talets recession då flera företag inom klädes- och läderindustrin försvann från Karleby. Samtidigt försvann många arbetsplatser och mycket kunnande.
Den internationella marknaden drar
PaaPii Desigs omsättning uppgick förra året till en miljon euro. 35 procent av produkterna gick på export inte bara till Europa utan också till Australien, Kanada och USA. Tygerna är populärast, men barnkläderna säljer bra utomlands. Med den egna fabriken vill Isokangas trygga den inhemska produktionen och bevara kunskapen i Karleby.
- Till att börja med ska vi tillverka våra egna kollektioner, men vi kan också sy kläder till andra företag som underleverantörer. På en vecka hinner vi sy ungefär tusen barnkläder, säger Isokangas.
Camilla Richardsson hoppades att hon skulle klara av VM-gränsen på 3000 meter hinder tidigt under säsongen. Drömmen blev verklighet då Vasa IS-löperskan satte nytt personligt rekord under måndagskvällen i Prag.
Richardssons tid i tävlingen i Prag blev 9.41,73 och berättigade till en tredje plats bakom Norah Tanui och Daisy Jepkemei från Kenya.
Marginalen upp till tätduon i Prag var rejäl, men Richardsson lyckades ändå nå sin målsättning, att underskrida 9.42.00 som var resultatgränsen som krävdes för en medverkan vid friidrotts-VM i London i augusti.
– För en gångs skull hade jag hundradelarna på min sida. Det blev något av en långsprint för mig. Med 800 meter kvar insåg jag att det kunde gå, jag hade stenkoll på tiden och hade lyckats på träning nå den tid på de två sista varven som nu krävdes, berättar Richardsson per telefon från Prag.
– Allting lossnade verkligen idag. Jag såg på klockan på sista varvet och tänkte för mig själv att nej, nu blir det inte ett år till av jag landar på fel sida om en gräns. När jag flög över det sista hindret kände jag att det skulle gå vägen.
– Klockan gick från 9.41 till 9.42 just när jag skar mållinjen och jag kan säga att det var nervösa sekunder innan den officiella tiden kom upp på resultattavlan.
Tiden 9.41,73 underskrev VM-gränsen med 27 hundradelar och var en förbättring av hennes gamla rekord med nästan fem sekunder.
Wohooo! New PB and a World Champs Q!! I'm sooo happy 😄😄😄💥
— Camilla Richardsson (@CamillaRichard3) June 5, 2017
Richardsson beskrev startfältet i Prag som högklassigt och fram till 2000 meter var det bara att hänga med i farten. För Yle Sporten berättar hon också att hon inte hade tagit ett vattenhinder sen Sverigekampen ifjol.
– Nu är det bara att jobba vidare mot tider under 9.40. Idag var det här vad jag hade att ge, men nästa gång vågar jag säkert satsa mer när VM-gränsen nu är fixad.
I rask takt väntar bland annat Paavo Nurmi Games i Åbo och lag-EM på hemmaplan i Vasa.
Servicesedlar inom dagvården har väckt mycket diskussion i Vasa. Nämnden för småbarnsfostran och grundläggande utbildning bordlade frågan på sitt möte i april, men stadsstyrelsen tog själv ärendet till sig och godkände förslaget på sitt på möte på måndag kväll.
Det betyder att servicesedlarna ska tas i bruk så fort som möjligt efter att stadens tjänstemän utformat verksamhetsreglerna, med bland annat vilken service som ska ingå i priset.
Sedlarna ska vara värda 820 euro och enligt tjänstemännens uträkningar kommer staden att spara drygt 680 000 euro per år.
På måndag kväll godkände samhällsbyggnadsnämnden i Korsholm byggplanerna för Kvevlax lärcenter. På tisdag ska bildningsnämnden ta ställning till en sammanslagning av skolorna i Kvevlax, Petsmo, Hankmo, Kuni-Vassor och Veikars.
På tisdag tar också kommunstyrelsen ställning till byggplanerna och sammanslagningen och på torsdag har det nya fullmäktige frågan på sitt bord.
- Det är mycket som ska avgöras på en gång, säger samhällsbyggnadsnämndens ordförande Kenth Nedergård (SFP).
Nämnden tog ställning till fyra offerter och enligt Nedergård kommer byggkostnaderna att ligga på ungeför 8,7 miljoner euro.
- Samhällsbyggnadsnämnden konstaterade att det är möjligt att genomföra projektet för under elva miljoner euro. Det är acceptabelt och i linje med vad vi har planerat, säger Nedergård.
Enligt Nedergård kostade skolan i Solf ungefär fem miljoner euro att bygga för sju år sedan.
Om allt går enligt planerna kommer det nya lärcentret i Kvevlax att börja byggas i sommar för att kunna stå klart hösten 2019.
Samkommunen Soite tar över matlagningen inom social- och hälsovården i Karleby. Staden räknar med att spara in nästan 19 årsverken och drygt en miljon euro.
- Vi hoppas att vi ska klara oss med frivilliga arrangemang och pensioneringar och utan uppsägningar, säger Karleby stadsstyrelses viceordförande Raimo Hentelä (SDP).
Om allt går enligt planen ska Karlebys mattjänst inte längre koka maten till stadens äldreboenden och serviceboenden och inte heller matportionerna som förs hem utan all matlagning flyttas över på Soites ansvar. Med förändringen hoppas man kunna effektivera måltidsservicen genom att koncentrera matlagningen till färre kök.
- Förändringen ska innebära att maten håller god kvalitet, men också att vi kan spara pengar, säger Hentelä.
Nödvändig åtgärd
Soite ska ta ansvar för matlagningen från och med september. Enligt planen ska först matlagningen vid de boenden som finns i det som kallas StamKarleby, de delar av Karleby som hörde till staden före kommunfusionen 2009. Vid köket i Honka-Harju kan matlagningen bli kvar tills kapaciteten i centralköket har förbättrats.
- Också utan spartvång hade vi behövt göra förändringen eftersom de ökade hygienkraven gör att vi inte klarar av att hålla maten vid rätt temperatur tills den når kunderna, säger Hentelä.
Barndomsmusik, favoritlåtar och den egna musiken. Ami Aspelund berättar om sin väg till framgång inom musikbranschen och vilken musik som har inspirerat henne. Nu har hon hittat tillbaka till rötterna.
Våren 2017 träffar Benny Törnroos Ami Aspelund för ett samtal kring livet och karriären. Under intervjun spelas låten My People, som är komponerad av kompositören och pianisten Jasse Varpama, som Ami har arbetat med i ungefär 25 år. Sångtexten är skriven av Ami själv och sången framförs av Kaarle Mannila.
Låten My People har ett afrikanskt stuk över sig, någonting som har följt med Ami under hennes tid i musiklivet. Den afrikanska stilen är ändå bara en del av all musik som inspirerat och varit betydelsefull för Ami.
- Jag har haft sömnlösa nätter när jag valt ut några betydelsefulla sånger. Det finns så jättemycket fin och härlig musik.
Bland den musik som fascinerat och inspirerat Ami finns bland annat artister som Carol King och Joni Mitchell, musik som var ny på 60 och 70-talet.
De första musikupplevelserna
Vi backar och går tillbaka till barndomen. Den första musikupplevelsen som Ami minns är då hon sjöng sången Har du sett min lilla katt i radio när hon var 5 år.
Ami berättar att radion alltid stod på i barndomshemmet, från morgon till kväll. Musiken blev därför en vardag.
- Hemma i Vasa lyssnade vi mycket på Sveriges radio och då blev man bekant med alla svenska artister, inte minst Alice Babs.
Ami har ett starkt minne av barndomssångerna och sjunger en del av Alice Babs sång Världens minsta elefant som hon och hennes syster Monica uppträdde med när de deltog i barnprogrammet Tant Adeles kör.
- Hemma i Vasa lyssnade vi mycket på Sveriges radio och då blev man bekant med alla svenska artister, inte minst Alice Babs.― Ami Aspelund
Ami minns när Monica i ett tidigt skede sade: “En sån ska jag bli”, när Alice Babs spelades på radion. Och artist blev det av henne. Efter det hade också Ami lättare att gå i samma fotspår.
Trots att systrarna valt samma bransch, säger Ami att det aldrig har funnits någon konkurrens mellan dem.
Systrarna har samarbetat mycket tillsammans.Ami och Monica AspelundBild: Yle/ Eva FrantzAmi Aspelund,monica aspelund
- Eftersom det är sju år mellan oss blev min stil och musiksmak annorlunda, det nya som 60-talet kom med.
Systrarna har också samarbetat mycket med varandra. Ami menar att man som artist, eller egentligen inom allt konstnärligt arbete, behöver någon man kan bolla idéer med, vilket Ami och Monica har kunnat göra.
En stor inspiratör
Till en av Amis stora inspiratörer hör den afrikanska sångerskan Miriam Makeba och speciellt hennes låt Click song. Ami berättar att hon fascinerades av Makebas klickljud i sången, vilket är en del av Makebas modersmål Xhosa som talas i Sydafrika.
- Miriam Makeba var en "öronöppnare" för den afrikanska musiken. När jag lyssnade på henne blev jag helt betagen av hennes intensitet och afrostuket i sången. Jag kan inte sätta direkt fingret på vad, men det var nog en aha-upplevelse när jag lyssande på henne.
Miriam Makeba - En av Amis stora inspiratörerMiriam Makeba sjunger i mikrofon.Bild: EPA / Cesare AbbateMiriam Makeba
Det här var för Ami inkörsporten till den svarta musiken och rytmmusik överhuvudtaget. Hon fascinerades av hur musiken svängde och attityden den framkallade.
Miriam Makeba var en "öronöppnare" för den afrikanska musiken. När jag lyssnade på henne blev jag helt betagen av hennes intensitet och afrostuket i sången.― Ami Aspelund
Det ledde henne till det afrikanska albumet Caribou, som hon gjorde tillsammans med en tanzanisk singer-songwriter år 1974, i samarbete med producenten Jaakko Salo. På albumet sjöng de både på swahili och på finska.
Vägen till framgång och stora shower
Vägen till framgång började i hemstaden Vasa, på den tiden på Vasas enda nattklubb. Livemusiken bestod en kväll av Dannys band Made in Finland och Ami och hennes väninnor var på plats. De försökte övertala henne att gå upp och sjunga med bandet - och de lyckades till slut.
- Efter en stund tog jag mod till mig och gick fram och sa “Hei kundit, soulia G:stä”.
Killarna i bandet höll på att kikna av skratt och sade “Jaha nytt paikallinen tyttö laulaa soulia”. Men det hindrade inte Ami. Hon ställde sig upp på scenen och sjöng med låten Seesaw av Aretha Franklin.
Bandet blev förtjusta i Amis sång och ville ha henne med på resten av turnén Dannys show. Det var vägen mot framgång.
Efter en stund tog jag mod till mig och gick fram och sa “Hei kundit, soulia G:stä”.― Ami Aspelund
Framgången fortsatte under 80-talet, vilket Ami kallar för hennes skolningsår eftersom hon hade möjligheten att få jobba med flera olika regissiörer. Tillsammans med Håkan Streng och därefter Kari Kuusamo och Monica Aspelund satsade de på stora påkostade shower, som på den tiden var vanligt på restauranger.
Till showerna, som inte bara handlade om konserter utan också teater, hörde bland annat Sambami, Monami, Selami och I am Ami or am I.
Tillbaka till rötterna
Ami har hunnit med mycket under sin tid i musiklivet. Hon har deltagit i Eurovisionen och diverse andra musiktävlingar. Hon har skrivit en hel del sånger. Hon har komponerat musik till Edit Södergrans dikter på albumet Framtidens Skugga som år 1983 blev vald till årets skiva av Yle.
Ami AspelundBild: Yle/ Kalevi RytköläAmi Aspelund,Eurovision Song Contest,fantasiaa,suomen euroviisut 1961-2006
Ami har gått igenom stilar som folk, schlager, latinjazz och afromusik och gjort musikaler. Repertoaren är bred.
Idag har Ami hittat tillbaka till rötterna och lyssnar mycket på folkmusik och visor. Lena Willemark är en av favoriterna.
- Hon är nog "The folksinger". Den svenska folkvisans okrönta drottning.
En del av Wasa Station som byggs på gamla busstation i Vasa kommer att bestå av ett evenemangscenter för 51 miljoner med tillhörande konsertsal. Den tidigare tanken på ett musikhus nära stranden har man nu helt övergett. Men det gör inget, vi är nöjda, säger Vasa stadsorkester.
För några år sen var ett av förslagen att ett nytt musikhus skulle placeras på Vasa Elektriskas tomt vid Brändö bro. Det har nu begravts helt i och med att Wasa Station går vidare.
Bildningsdirektör Christina Knookala har inte märkt av någon bitterhet under planeringens gång.
- Jag tror att alla parter har insett att de olika delarna som kommer att finnas i Wasa Station behövs för att få det att fungera ekonomiskt. Vi talar om hotell, restauranger och idrottshall, säger Knookala.
Christina Knookala.Vasa stads bildningsdirektör Christina Knookala.Bild: Yle/Joni Kyheröinenchristina knookala
Nära till tåg och buss
Närheten till tåg- och busstransport är också en fördel. Inte att förglömma parkeringen, som nu ska byggas under jord. Nere vid vattnet vid Brändö bro fanns det inga sådana möjligheter.
- Jag hoppas att arkitekturen ändå ger en wow- effekt, trots att centret inte finns vid havet, säger Knookala.
Evenemangscenter för musik och idrott
Musik- och kongresscentret är egentligen en del av det som man valt att kalla evenemangscenter. Det här evenemangscentret består också av en multifunktionshall som finns vägg i vägg med konsertsalen.
Multifunktionshallen kommer att användas bland annat för bollsporter och annan idrott samt mässor. Musik- och kongresscentret å sin sida kommer att användas för konserter, opera, kongresser, möten och seminarium.
Planeringen är utmanande.
- Varje användargrupp vill säkerligen ha lite olika tekniska lösningar. Vi tänker oss "vanliga" konserter, stadsorkesterns konserter, opera, idrott och mässor, säger Christina Knookala.
Ännu före midsommar ska man hålla ytterligare ett möte med arkitekten och påtänkta användare.
Ställbar läktare
Musiksalen ska få en så kallad teleskopläktare, som man kan fälla ihop och få hela golvytan i användning. När hela golvytan är i användning ryms det kring 1600 personer i salen.
Scenens storlek kan också variera. En föreläsning kanske inte kräver en så stor scen, medan till exempel stadsorkestern behöver mer utrymme. Med scenens storlek varierar förstås hur mycket publik som ryms in.
Stadsorkesterns nya hem
Musik- och kongresscentret blir stadsorkesterns nya hem, komplett med övningsutrymmen och kontor. Orkestern blir centrets huvudsakliga användare.
- Sen hoppas vi förstås på andra slags konserter och kongresser. Att vi hittar partners att ordna dem med, säger Knookala.
Det är viktigt att de tänkta användarna så snabbt som möjligt får veta hur utrymmena kommer att se ut. Detta för att kunna planera verksamheten några år framåt.
- Vi vill att användarna ska känna att det här är deras utrymmen, säger Knookala.
Stadshuset är fint men omodernt
Stadsorkestern har tagit del av planeringen sen första början, berättar intendent Merja Tyynelä.
- Vi har också besökt Åbo och sett på deras utrymmen och tagit modell av dem, säger Tyynelä.
Så här långt är Tyynelä nöjd.
I dagsläget huserar man i stadshuset. Salen där är väldigt fin och får beröm av besökarna. Men huset är gammalt och utrymmena omoderna.
- Nog kan vi verka här i stadshuset. Men det finns vissa brister, säger Tyynelä.
Ur musikerns synvinkel är det viktigt med ändamålsenliga övningsutrymmen. Det har också utlovats i det nya musik- och kongresscentret. Dessutom måste givetvis akustiken vara i skick.
Tyynelä är inte bitter över att det inte blev ett musikhus intill havet.
- Skulle man ha gått in för att placera det vid stranden skulle det enligt mig ha blivit ett för långt avstånd till centrum. Som det planeras nu ligger det så gott som i centrum och nära olika trafikförbindelser.
Festsalen i stadshuset.Festsalen i Vasa stadshus.Bild: Yle/Joni Kyheröinenfestsalen i vasa stadshus,stadshuset i vasa,Vasa stadshus,vasa stadshus,vasa stadshus festsal
I användning 160 dagar per år
Fastighetsbolaget som äger evenemangscentret ägs av Vasa stad och Lemminkäinen. Utöver det ska man bilda ett bolag som driver verksamheten. Det bolaget ska enligt planerna ägas till 100 procent av staden.
Användarna hyr utrymmena av bolaget som driver verksamheten.
- För att få centret att gå runt behövs det hyresgäster minst 160 dagar i året. Det ska vara realistiskt om utrymmena som planerat kan användas av alla typer av aktörer, säger Christina Knookala.
Knookala syftar här på musik- och kongressalen.
Staden går i borgen för 22 miljoner
Evenemangscentret beräknas kosta 51 miljoner. Om inget ändras från de nuvarande planerna kommer staden att äga 60 procent och Lemminkäinen 40 procent av fastighetsbolaget. Kostnaderna fördelas alltså mellan staden och Lemminkäinen.
Staden satsar 13,2 miljoner. I den summan ingår pengarna som man får in av att Lemminkäinen köper kvarteret (9,5 miljoner) och de pengar som i tiderna skulle investeras i en bollhall i samband med att man byggde en ny fotbollsstadion (3,7 miljoner).
Man hoppas på och räknar med statsstöd och annat stöd på 6,25 miljoner.
Utöver det ska fastighetsbolaget låna nästan 22 miljoner euro för ändamålet. Ansvaret där faller i praktiken på Vasa stad, eftersom det är staden som går i borgen för lånet.
Kostnaderna för kommunaltekniken väntas ligga mellan 3 och 4 miljoner. Dessutom ska staden stå för 100 parkeringsplatser och det väntas kosta mellan 2,5 och 3 miljoner.
Mer skatteintäkter
Hur ska det betala tillbaka sig, kan man undra.
- Vi räknar med en ökning av skatteintäkter på upp till 1,5 miljoner på årsnivå tack vare Wasa Station. Via dessa intäkter betalar Wasa Station för centret, säger Knookala.
Hit räknar man arbetstillfällen under byggskedet (kring 2400 personer) och sen när verksamheten är igång (kring 400 personer). Plus fastighetsskatt och samfundsskatt.
- Lägg då till vad Wasa Station kommer att betyda för stadens tillväxt och dragningskraft, säger Knookala.
Den 15 maj beslöt Vasa stadsfullmäktige att staden går vidare med Wasa Station. Men hur det faktiskt går med att locka företag till området är svårt att säga. Mikael Snellman på Lemminkäinen är fåordig.
Startskottet för Wasa Station gick i början av juni 2014. Då vann Lemminkäinen tävlingen om vem som skulle få bygga på det gamla busstationsområdet i Vasa.
Då hette det att kvarteret skulle få musik och kongresscenter, idrottsarenor, ett öppet torg, restauranger, affärscentrum, hotell och bostäder.
Hotellet och bostäderna skulle placeras i ett 25-våningar högt hus. Byggstart skulle det bli om ett par år.
Så blev det inte (byggstart), kanske delvis på grund av ett besvär som lämnades in över områdets detaljplan under 2016, först till Vasa förvaltningsdomstol och sen till Högsta förvaltningsdomstolen.
Enligt den som lämnade in besväret passar inte ett hus på 25 våningar in på området.
Besväret förkastades och planeringen kunde fortsätta. Men det har också trögt att locka klädaffärer till Wasa Station.
Tillräcklig köpkraft?
Frågor höjdes rätt snabbt angående köpkraften. Är den tillräcklig med tanke på affärerna i centrum och de i Stenhaga?
Såväl Vasa stads tekniska direktör Markku Järvelä, som Lemminkäinens regiondirektör Mikael Snellman, försäkrar att köpkraften räcker till.
- Vasa växer framförallt med bostäder. Invånarantalet ökar och kraven på servicen ökar. Vi vet att Stenhaga har växt mycket bra, men centrum bör också växa. Och det här är en del av centrum. Jag ser förhoppningsfullt på framtiden, säger Snellman.
- Jag tror köpkraften räcker till. Vi försöker få centrumområdet tätare. Man måste också komma ihåg att Wasa station innebär mera händelser här i området, säger Järvelä.
Mikael Snellman.Mikael Snellman på Lemminkäinen. Om några år kan gamla busstationen bakom honom se väldigt annorlunda ut.Bild: Yle/Joni KyheröinenLemminkäinen,lemminkäinen,mikael snellman,wasa station
Inget besked om hur många företag
När man i dag frågar Mikael Snellman om hur många företag man lyckats binda till Wasa Station, får man till svar att marknadsföringen fortgår.
Vad gäller hotellet säger han att förhandlingar förs.
Totalkostnaden för hela kvarteret är beräknat till 200 miljoner och klart ska allting vara år 2021.
Håller det?
- För tillfället ser det bra ut, säger Snellman.
När blir det då byggstart?
- Byggstarten är helt kopplad till att marknadsföringen och försäljningen ger resultat, säger Snellman.
På staden säger Markku Järvelä att man nu genomför det man kallar för projektets utvecklingsskede.
- Det betyder planering tillsammans med Lemminkäinen, säger Järvelä.
Markku Järvelä.Markku JärveläBild: YLE/ Marcus Lillkvistjärvelä,markku järvelä,teknisk direktör,vasa,österbotten
Smarta energilösningar
Vasa och Wasa Station hade hoppats på att RAY skulle välja Vasa som etableringsort för landets andra kasino. Det blev inte så men man hoppas fortfarande på ett kasino i mindre tappning, en så kallad Feel Vegas-klubb.
Projektet har beviljats statligt stöd på ett par miljoner euro tack vare energismarta lösningar. Kvarteret kommer att värmas med bergvärme med 460 borrhål och dessutom solenergi för både värme och elektricitet.
Men det stora enligt Mikael Snellman är ändå att hela kvarteret kommer att samarbeta kring energin.
- Vi syr ihop alla fastigheter. Vi får alltså ett energibolag i kvarteret. Det är nytt i Finland. I första hand optimerar vi den förbrukade energin så att grannen kan ta tillvara det som man inte själv behöver, säger Snellman.
Affärer, gym, restauranger...
Vägg i vägg med musik- och kongresscentret kommer det att byggas en 3 500 kvadratmeter stor multifunktionshall för idrott. Men den kan också användas till exempel för mässor.
I tredje våningen av shoppingcentret kommer man att ha en friskvårdsavdelning som innehåller gym, konditionstestning, fysioterapi och massage. Allt i privat regi.
De två första våningarna är tänkta för shopping och där finns ännu plats för fler företag.
Vad gäller restauranger sa Mikael Snellman förra hösten att intresset att få en plats i köpcentrum runt om i Finland är stort.
- Bara vi får fastslaget var väggarna ska placeras så har vi fem-sex restauranger som vi får bokade.
Svårt för hotellet?
Hotellföretagaren Lars-Erik Gästgivars, också kommunstyrelsens ordförande i Korsholm, tror inte att det blir lätt för byggherren Lemminkäinen att hitta en hyresgäst för hotellet.
- Det finns ingen hotellföretagare som betalar den hyra som rimligen krävs. Det går inte att få hotellet lönsamt då, säger Gästgivars.
Och det är här som Gästgivars menar att risken finns att man hyr ut hotellet för billigt och i stället tar ut större hyra på de utrymmen som staden har.
200 miljoner
Senare har projektet utkristalliserats enligt följande: Projektet förverkligas som ett samprojekt mellan byggföretaget Lemminkäinen Hus och Vasa stad.
Totalkostnaden beräknas ligga kring 200 miljoner och i satsningen ingår hotell, bostäder, restauranger, shoppingcenter, konsertsal/kongressutrymmen, idrottsarenor och underjordisk parkering.
Staden satsar stort
Vasa stads andel i projektet är 60 procent av det bolag som ska bygga det så kallade evenemangscentret (musik- och kongresscentret + multifunktionshallen). Det beräknas kosta kring 51 miljoner euro. Kostnaderna fördelas mellan staden och Lemminkäinen.
Staden satsar 13,2 miljoner. I den summan ingår pengarna som man får in av att Lemminkäinen köper kvarteret (9,5 miljoner) och de pengar som i tiderna skulle investeras i en bollhall i samband med att man byggde en ny fotbollsstadion (3,7 miljoner).
Utöver det ska fastighetsbolaget låna nästan 22 miljoner euro för ändamålet. Ansvaret där faller i praktiken på Vasa stad, eftersom det är staden som går i borgen för lånet.
För stort?
När projektet klubbades vidare i fullmäktige (med rösterna 60-6) den 15 maj i år höjdes kritiska röster om att det är för mycket pengar. Kai Luoma (Saml) föreslog att ärendet skulle förkastas. Luomas förslag stöddes av partikamraten Leena Tulimaa.
Även Sture Ericksson (SFP) önskade en tydligare beredning över bland annat de kommunaltekniska kostnaderna som projektet medför. Eriksson befarade att Wasa Station kan driva in staden i en skuldspiral, något han inte vill medverka till.
Kostnaderna för kommunaltekniken väntas ligga mellan 3 och 4 miljoner. Dessutom ska staden stå för 100 parkeringsplatser och det väntas kosta mellan 2,5 och 3 miljoner.
- Det är ju klart att det kostar lite, men i det här skedet är riskerna så små att det inte finns någon orsak att inte gå vidare, sa dåvarande styrelseordförande Seppo Rapo (Saml).
Under byggnadstiden beräknas projektet sammanlagt sysselsätta 2400 personer och Wasa Station ska enligt nuvarande planer stå klart år 2021.
Faktaruta: Wasa Station
Ska innehålla köpcenter fördelat på tre våningar, musik- och kongresscenter, allaktivitetsutrymme, hotell och bostäder
21 150 kvadratmeter att hyra i köpcentret
Parkeringsplatser för kring 600 bilar
Plats för 655 cyklar
Musik- och kongresscenter på 8000 kvadratmeter med plats för kring 1600 personer
Allaktivitetsutrymme/multifunktionshall på 3500 kvadratmeter
Hotell med 150 rum
40 bostäder
Hotell- och bostadsbyggnaden blir 23 våningar
För tolfte året i rad hör du Vegas sommarpratare i Yle Vega. Kända och mindre kända personer från hela landet får en timme radiotid på sig att göra vad de vill med.
Många sommarpratare väljer att berätta om något personligt de varit med om, andra tar chansen att säga sitt om hur saker och ting ligger till i samhället. I sommarpraten ryms både glädje, sorg och klokskap.
Inte opolitiskt
I år har vi valt att inte bjuda in några politiker, men det betyder inte att sommarpraten är opolitiska för det - till exempel är klimatfrågan något som flera av våra sommarpratare grubblar på just i år och flyktingsituationen är minst lika aktuell som i fjol. Donald Trump ryms så klart också med på ett hörn eller två. Sommarpraten speglar ofta samtiden och det är precis som det ska vara.
Den morgonpigga kan lyssna på programmet redan klockan sju via arenan.yle.fi. I radion sänds Vegas sommarpratare klockan 10:03 och 18:03.
Det här har väckt saker i mig som jag trodde att jag hade glömt bort― Marcus Groth sommarpratar 5.7.
Sändningsdatum
v.26 26.6 Arja Saijonmaa, artist, brobyggare 27.6 Ellen Strömberg, årets bloggerska 28.6 Christian Sandström, teaterchef 29.6 Saska Saarikoski, journalist och författare 30.6 Ella Grüssner Cromwell Morgan, smakentreprenör
Ellen Strömberg talar om kropp och självkärlek den 27.6.Ellen strömbergBild: Anne Häggblomellen strömberg,vegas sommarpratare 2017
v.27 3.7. André Linman, rockmusiker 4.7. Helena Ranta, rättsodontolog 5.7. Marcus Groth , skådespelare, gestaltterapeut 6.7. Linnea Skog, skådespelare, jussivinnare 7.7. Jan-Erik Andelin, ledarskribent
Jag är så otroligt lycklig över att ha fått såhär många röster. Jag har ju bearbetat den här händelsen i fyrtio år.― Siv Fagerlund, lyssnarnas sommarpratare, berättar om dottern Mimmi den 14.7.
v.28 10.7 Eva-Stina Byggmästar, poet 11.7 Stefan Ingves, riksbankschef i Sverige 12.7 Marianne Miettinen, fotbollstränare 13.7 Staffan Bruun, författare och journalist 14.7 Siv Fagerlund , socialarbetare, lyssnarnas sommarpratare 2017
Siv Fagerlund tog hem en jordskredsseger i Lyssnarnas sommarpratare. Hennes program hör du 14.7.Siv Fagerlund är en av finalisterna i Lyssnarnas sommarpratare 2017Bild: Siv Fagerlund / Privatlyssnarnas sommarpratare 2017,siv fagerlund
v.29 17.7 Peter Hägerstrand , musiker 18.7 Malin Kivelä , författare 19.7 Erik Bonsdorff, årets professor 20.7 Minna Salami, feminist, bloggare 21.7 Lars Losvik, vuxenpedagog, föreläsare
Andy Mc Coy har läst tvångsfinska i skolan och förstår sig inte på språkstriden. Han sommarpratar den 26.7.Andy Mc Coy tittar fram bakom sina solglasögon, i munnen har han en cigarettBild: yle/Heidi Grandell-Sonckandy mc coy,vegas sommarpratare 2017
v.30 24.7 Mia Ehrnström-Fuentes, doktor i samhällsansvar 25.7 Eivor Andersson, näringslivstopp 26.7 Andy McCoy, artist 27.7 Lina Teir, opinionsbildare 28.7 Dick Idman, skådespelare
Jag brast i gråt på en presskonferens full med journalister. Det var tungt att berätta att karriären var över.― Conny Karlsson sommarpratar om sin tarmsjukdom den 4.8.
v.30 31.7 Ruben Stiller, programledare, journalist 1.8. Merete Mazzarella, författare 2.8. Ilkka Herlin, östersjöbeskyddare 3.8. Petra Laiti, kulturaktivist 4.8 Conny Karlsson , tidigare kulstötare
Minna Salami är enligt Elle Magazine en av de tolv kvinnorna som kommer att förändra världen. Hon sommarpratar 20.7.Minna Salami på gatan i LondonBild: yle/Heidi Grandell-Sonckminna salami,vegas sommarpratare 2017
v.31 7.8. Janne Strang, journalist, företagare 8.8 Elina Pirjatanniemi, professor 9.8 Pasi Mustonen, hockeytränare 10.8 Celina Alshareef, försäkringsjurist från Aleppo 11.8 Isa Stenberg, pensionerad teaterproducent
Hur vet man att man har dåliga vanor? Och går de att ändra på?― Lars Losvik om smått och stort 21.7.
v.32 14.8 Marcus Sandell, alpinåkare 15.8 Johannes Ekholm, författare 16.8 Yrsa Grüne, journalist 17.8 Patrik Hagman, teolog och författare 18.8 Lill Lindfors, artist
Stefan Ingves är närpesbon som blev chef för Sveriges riksbank och har räddat några ekonomier världen över på resan dit. Han sommarpratar 11.7.Stefan Ingves framför riksbanken i SverigeBild: Sandra Birgersdotterstefan ingves,vegas sommarpratare 2017¨
Fullmäktige i Jakobstad valde på måndag kväll Peter Boström (SFP) till styrelseordförande för två år och Anna-Maja Henriksson (SFP) till fullmäktigeordförande för hela mandatperioden.
Henriksson ser sitt stora röstetal (1772) som ett så starkt stöd att hon inte vill göra sina väljare besvikna. Därför ställde hon upp som kandidat för ordförandeposten i fullmäktige.
Det blev också beslutet i fullmäktige på måndag kväll.
- Nu klarar jag av att sköta det när SFP är i opposition. När jag var minister gick det inte, säger Henriksson.
Anna-Maja Henriksson.Anna-Maja HenrikssonBild: Petteri PaalasmaaAnna-Maja Henriksson,politik,politiker,riksdagen,Svenska folkpartiet i Finland
Boström får fortsätta - erfaranheten behövs
Till styrelsens ordförande valdes Peter Boström för två år. Efter det är det tänkt att partikollegan Owe Sjölund ska ta över.
Men för det behövs ett skilt beslut av fullmäktige när tiden är inne.
Peter Boströms fick blott 66 röster. Endast två SFP:are med ett lägre röstetal blev invalda. Trots detta valdes Boström till styrelseordförande.
- Vi har många nya invalda inom SFP. Peters erfarenhet behövs i nuläget när ekonomin inte är i balans. Men visst behövs också förnyelse. Därför vill vi att Owe Sjölund tar över efter ett par år, säger Henriksson.
SDP fick posterna som viceordförande
Till stadsstyrelsens första viceordförande valdes socialdemokraternas röstmagnet Lars Björklund. Andra viceordförande blev Kurt Hellstrand (KD).
Jacob Storbjörk (SDP) valdes till fullmäktiges första viceordförande, Annica Haldin (SFP) till andra och Jarmo Ittonen (VF) till tredje.
På tisdag kväll väljer bildningsnämnden i Korsholm ny rektor för gymnasiet. Förslaget är filosofie magister Joakim Bonns.
Om han väljs tillträder han den första augusti och tar över efter Bernt Klockars som i våras valdes till ny rektor för Vasa övningsskola.
En grupp bestående av bildningsnämndens ordförande, en representant från bildningsnämnden, gymnasiets direktion och bildningsdirektören intervjuade sökandena.
Fyra behöriga sökte tjänsten. Prövotiden är sex månader.
Centerpartisten Reino Herlevi kommer att leda stadsstyrelsen i Karleby under de närmaste fyra åren. Herlevi segrade över Veikko Laitila med en rösts marginal.
Reino Herlevi från Ullava är stadsstyrelsens nya ordförande. Centerns kommunorganisation röstade fram Herlevi på sitt möte på söndagen.
Valet stod mellan Herlevi och sittande stadsstyrelseordförande Veikko Laitila. Röstningen slutade 20-19 till Herlevis favör.
Veikko Laitila tackade nej till en ordinarieplats i stadsstyrelsen.
Fördelningen av poster i Karleby börjar vara inne på slutrakan. Ännu är det oklart vem som kommer att leda stadsfullmäktige. Förslaget är att SDP och Samlingspartiet leder fullmäktige två år var.
På måndag nästa vecka sammanträder fullmäktige för att konstituera sig.
Framöver ska det finnas så kallade familje- och välfärdscentraler i alla kommuner i Österbotten. Det föreslår förändringsledarna Göran Honga och Jukka Kentala i sin rapport om den framtida organiseringen av vården.
Till dessa centraler ska man koncentrera tjänster som inte hör till det som omfattas av valfriheten i vården.
Till exempel kan mödra- och barnrådgivningen placeras vid centralerna.
Detta bara som ett exempel ur den 142-sidor långa rapporten.
Inga stora nedskärningar
Göran Honga fruktade tidigare att det skulle behövas stora nedskärningar inom vården i Österbotten i samband med reformen.
Österbottens statliga finansieringsandel ökade från den ursprungliga kalkylen då tvåspråkighet, flerspråkighet och skärgårdsomständigheterna beaktades.
- Tack vare framförhållning och ändrade omständigheter under utredningsarbetet är den nuvarande kostnadsnivån för servicestrukturen i Österbotten sådan att stora saneringsåtgärder inte behöver vidtas, säger Honga nu.
Elva olika arbetsgrupper
Honga och Kentala har nu publicerat en rapport där de elva olika arbetsgrupperna som jobbat med social- och hälsovårdsreformen i Österbotten kommer med sina egna rapporter.
Arbetsgruppernas rapporter är inte slutliga förslag, utan en analys över nuläget och en lista på ärenden i den nya strukturen som bör lösas eller förbättras.
Arbetade i ovisshet
Förändringsledarna konstaterar att arbetsgrupperna delvis fick jobba i ovisshet. Detta på grund av regeringens öppna linjedragning, bland annat i fråga om valfriheten i vården och bolagiseringen av den samma.
Rapporten som nu publicerats beskriver den nuvarande situationen i Österbotten.
Bollen nu hos beredningsorganet
Nu faller det på det temporära beredningsorganet att fortsätta arbetet. Det temporära beredningsorganet tillsattes av Österbottens förbund i april och består av 19 personer.
Bland dem till exempel ovannämnda Jukka Kentala, chefsöverskötaren på Vasa centralsjukhus Marina Kinnunen, Jakobstads stadsjurist Anne Ekstrand och landskapsdirektör Kaj Suomela, som fungerar som organets ordförande.
När det nya lanskapsfullmäktige har valts tar det på sig ansvaret och fattar de slutliga besluten om strukturen under våren 2018.
En av de riktigt stora Vasaprofilerna inom rock och pop, Krister Kulju, har gått ur tiden, 70 år gammal. Själv har jag träffat honom ett antal gånger i intervjusituationer, och alltid slagits av hans passion och energi.
Och det är verkligt sorgligt att han måste gå alldeles för tidigt, bruten av en svår sjukdom med hastigt förlopp.
Men framförallt har jag berörts av att många yngre musiker skrivit så fint på sociala medier om hur mycket Krister betytt för dem.
Gubbrockarnagubbrockarna
Han tycks ha varit som en extrapappa för många. Alltid villig att ta sig tid för att snacka om musik och om speltekniker och sådant som har med rocklivet att göra.
Krister växte upp i arbetarkvarteren i Brändö med fabriksarbetande föräldrar och en farfar som var frikyrkopredikant och som lärde honom spela gitarr.
Sen blev det åka av med legendariska rockbandet Wantons. Som bl.a hann relegeras för sina långa hår och vara förband på Jimi Hendrix lika legendariska spelning på Kulturhuset i Helsingfors.
Krister Kulju och Hasse WestergårdBild: YLE/Jan Jacobson50 år,hans westergård,krister kulju,strampen,wantons
Som vuxen jobbade han som dekoratör och personalutbildare, och i slutet av 80-talet tog han över kolonialvaruhandeln Liisa Koski i Vasa.
Och - mest känd på senare tid - var Krister Kulju som passionerad grundare av Gubbrockarna i Arbis regi. De är numera en institution.
Och när Krister efter Gubbrockarnas första ganska mediokra gig på Arbis julfest sade att "vänt bara...vi lirar i Liverpool ännu!" Ja då var det många som drog på munnen.
Men, här för ett decennium ungefär, så gjorde de just det. Respect!
Gubbrockarna har också gjort många utsålda musikalspelningar bl.a på Vaasan Kaupunginteatteri. Och de har turnerat en hel del både här och utomlands.
Det är många som saknar Krister Kulju nu. Han låg bakom mycket i Vasas musikliv.
Ändå är det de unga musikernas fina minnesskriverier som verkligen berör. Vila i frid, Krister.
För andra sommaren i rad anställer Vasa some-ambassadörer, som håller stadens konton på sociala medier uppdaterade. I år ska ambassadörerna också aktivera stadens ungdomar.
I fjol hade staden åtta someambassadörer, i år är de tre till antalet. Först ut är Janina Hietamäki, som redan har börjat arbeta. Elias Brännbacka börjar den 3.7 och Ylva Nyman den 12.7.
- Jag vill gärna få med ungdomarna och interagera med staden, bland annat med livesändningar och sommargallupar, berättar Janina Hietamäki i stadens pressmeddelande.
Someambassadörerna dokumenterar sommarens händelser i staden på Facebook, Twitter, Snapchat, Instagram och Youtube. De ska också aktivera stadens ungdomar att komma med idéer på vad man kan göra i Vasa.
Someabassadörerna använder hashtaggen #someambassadörvasa
En omfattande härva av tjuvjakt håller på att nystas upp i Jakobstad. Fem unga personer är misstänkta och tre av dem har suttit frihetsberövade. Omkring 50 djur har skjutits.
- Brotten är utstuderade och planerade med eftertanke, säger kriminalkommissarie Ove Storvall.
Mot slutet av maj hittade jägare i Vestersundsby jaktförening ett skjutet rådjur intill travbanan i Vestersundsby i Jakobstad. Rådjuret hade inte skjutits med jaktvapen utan med ett miniatyrgevär.
Fyndet kom att avslöja en omfattande härva av planerade och systematiska jaktbrott som inleddes hösten 2016.
Vapen som inte lämpar sig för jakt
Fem personer i åldrarna 17 till 27 år är misstänkta och tre av dessa har varit frihetsberövade. De har under förhör erkänt jaktbrott. Ingen av de misstänkta bor i Jakobstad, men alla bor i närregionen.
Storvall säger att det var polisens egna iakttagelser samma natt som rådjuret sköts som ledde till att härvan rullades upp.
De misstänkta har skjutit djur från bilen och använt sig av starka strålkastare för att blända djuren. Bytet består av ett femtontal rådjur, 30 harar och tre vitsvanshjortar.
Två av de misstänkta är jägare sedan tidigare och har licens för vapen. Men tjuvjakten har inte bedrivits med lagliga jaktvapen utan med ett 22-kalibrigt miniatyrgevär som försetts med kikarsikte och ljuddämpare.
Skadade djur lämnades i terrängen
De misstänkta har inte tagit till vara djuren de skjutit utan lämnat dem i terrängen. Dessutom har de skadskjutit djur.
- Under förhören har de misstänkta erkänt att de skadskjutit djur och inte försökt stoppa deras lidande. De misstänkta har inte på något sätt försökt spåra de skadade djuren, säger Storvall.
Därför misstänks de fem personerna för jaktbrott, skjutvapenbrott och dessutom djurskyddsbrott.
Polisen har beslagtagit en bil och två vapen som misstänks ha använts för tjuvjakt.
Straffet för jaktbrott rör sig mellan böter och fängelse upp till två år. Om de misstänkta döms blir de också ersättningsskyldiga.
- Ersättningen för ett rådjur rör sig omkring 300 euro och vitsvanshjorten är statens egendom med ett pris mellan 600 och 800 euro per djur, säger Storvall.
Storvall säger att även bilen och vapnen kan komma att dömas till staten eftersom de använts som verktyg vid brott.
Storskaligt och utstuderat
Stefan Pellas som är jaktchef i Kust-Österbotten har inte stött på något liknande fall.
- Jag har inte under mina 20 år i yrket stött på något så storskaligt och utstuderat jaktbrott. Men jag är glad över att polisen nu utreder detta och att de skyldiga ställs till svars, säger Pellas.
Förundersökningen pågår fortfarande och Ove Storvall uppskattar att ärendet kan gå vidare till åklagare i höst.
Minderårig hölls i förvar
Den här artikeln har fått en kommentar om att en minderårig misstänkt hållits i polisens förvar utan att föräldrarna informerats.
Kriminalkommissarie Storvall säger att den misstänkte hämtades till förhör och att föräldrarna var medvetna om detta. Polisen har rätt att gripa, anhålla och häkta en minderårig som uppnått straffansvarsåldern 15 år.
Den misstänkte blev anhållen efter förhöret. Det här informerades föräldrarna inte om.
- Vi borde ha meddelat föräldrarna om att personen i fråga var i polisens förvar och varför den misstänkte inte kom hem direkt efter förhöret, säger Storvall.
Artikeln kompletterad med att en minderårig varit anhållen den 6 juni kl. 16.20.
Inre hamnen i Vasa planeras få en flytande terrasspaviljong. Två förslag har gallrats fram i en tävling som avgjordes på måndagen.
Det är vid strandområdet mellan elevatortornen och tullpackhuset (nuvarande Kuntsi-museet) som terrasspaviljongen skulle finnas. Målet med projektet är att få mera service och året runt-verksamhet vid havsstranden.
Det här förslaget heter "Allas"Datorgrafik över ett förslag på en flytande terrasspaviljong i Inre hamen i Vasa.inre hamnen i vasa,restaurang,Vasa
Tre förslag lämnades in till tävlingen: Bryggan, Allas och Nimetön. Stadsstyrelsen beslöt den 5.6 att förslagen Bryggan och Allas väljs för fortsatta förhandlingar.
- Det var hög nivå på tävlingen, säger planläggningsarkitekt Kati Vuohijoki på Vasa stad.
Nu fortsätter projektet med att man diskuterar med personerna bakom de två vinnande förslagen. Idéerna ska sammanjämkas och ett förverkligande kan bli av till nästa sommar. Målet är att få mera service och året runt-verksamhet vid havsstranden.
