Quantcast
Channel: Österbotten | svenska.yle.fi
Viewing all 40651 articles
Browse latest View live

Upphandling om vården i marknadsdomstolen

$
0
0

Samkommunsstyrelsen för K5 avbryter upphandlingen av distansmedicinska tjänster efter att Doctagon Oy har lämnat in en rättelseyrkan till marknadsdomstolen.

Doctagon Oy har besvärat sig över att K5 valt att köpa distansmedicinska tjänster av Attendo Terveyspalvelut Oy. På fredag tog samkommunsstyrelsen beslutet att avbryta upphandlingen på förslag av Jarkko Pirttiperä som är direktör för social- och primärhälsovården inom samkommunen.

- Upphandlingen är väldigt utmanande inom social- och hälsovården och vi behöver mera hjälp med det juridiska, säger Pirttiperä.

Nu tar man om anbudsrundan.

Två anbud

K5 fick in två anbud för distansmedicinska tjänster, det ena från Doctagon och det andra från Attendo.

Där ingick distansmedicinska tjänster till äldrevårdsenheter, bäddavdelningar samt hemvård, distansmedicinskt stöd till den regionala minnespolikliniken och specialistkompetens till den regionala geriatriska polikliniken.

Kriterierna för valet var att det vinnande anbudet skulle vara ekonomiskt mest fördelaktigt och ha bästa förhållandet mellan pris och kvalité. Priset stod för 40 procent av bedömningen och kvaliteten för 60 procent.

I rankingen fick Attendo 90 poäng och Doctagon Oy 83,39.

Svårt att utvärdera kvalitet

Pirttiperä föreslog på fredagen att man avbryter upphandlingen med motiveringen att kritiken i rättelseyrkandet har gett anledning att utvärdera anbudsförfrågans laglighet.

Som anbudsförfrågan är utformad möjliggör den inte en riktig utvärdering av kvaliteten och kvaliteten har tilldelats stor vikt.

Pirttimäki säger att svårigheten ligger i att utvärdera kvalitet.

- Vi vet nog vad det är vi vill ha, men man måste vara väldigt noga från början hur man formulerar anbudsförfrågan. Det är den juridiska biten som brister. Vi har inte den kompetensen inom samkommunen utan måste anlita jurister utifrån och jag är nog oroad för framtiden, säger Pirttiperä.

Avtalstiden skulle ha inletts i september i år och löpt i tre år med option på ytterligare ett år.

Nu blir det tjänstemännens sak att göra upp ett utlåtande till marknadsdomstolen och påbörja beredningen av en ny anbudsförfrågan.

Samkommunstyrelsen var enhällig i beslutet att avbryta upphandlingen.


Drogpåverkade chaufförer i Vasa

$
0
0

På torsdagen stoppade polisen vid två olika tillfällen två drogpåverkade manliga chaufförer i Vasa. Båda fallen skedde på Brändövägen, det ena vid lunchtid, det andra på eftermiddagen.

Drogtestet gav i båda fallen positivt utslag men båda blåste noll promille alkohol.
Båda personerna saknade giltigt körkort.

Skolträdgården i Jakobstad har fått övervakningskameror

$
0
0

Skolträdgården i Jakobstad har utrustats med övervakningskameror. En kamera finns också på gågatan. Kamerorna är kopplade till polisens ledningscentral i Seinäjoki.

Stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck med ansvar för Skolträdgården hoppas att man med hjälp av kamerorna får bukt med den brottslighet som sker i parken, bland annat i form av narkotikahandel.

Stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck i Jakobstad
Stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck. Stadsträdgårdsmästare Jan-Ole Bäck i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,jan-ole bäck,skolträdgården,stadsträdgårdsmästare

Kamerorna ger större möjligheter att reda ut den skadegörelse som sker i parken med upprivna planteringar och liknande.

Tre kameror i Skolträdgården och en på gågatan

De tre kameror som nu installerats täcker inte riktigt hela Skolträdgården eftersom området är flera hektar stort men ytterligare två kameror kommer att installeras, möjligen redan i år.

- När vi får ytterligare två kameror till så är området till hundra procent täckt, säger stadsträgårdsmästare Jan-Ole Bäck.

- Planteringar rivs upp och det cyklas över planteringar. Med kamerornas hjälp kan skadegörelsen redas upp.

Oklart om polisens ledningscentral i Seinäjoki ännu har koll på Jakobstad

De kameror som nu installerats i Jakobstad styrs från polisens ledningscentral i Seinäjoki. Det är ännu oklart om de tekniska problem som funnits är åtgärdade i Seinäjoki.

- Kamerorna är kopplade men enligt uppgifter för ett par veckor sedan kunde man i Seinäjoki inte ännu få in bilder från Jakobstad på monitorerna, säger äldre kriminalkonstapel Kaj Nyman i Jakobstad.

- Allt som händer i parken går ändå in på en server och därifrån kan materialet fås vid behov.

Det har inte gått att få noggrannare uppgifter från Seinäjoki om kameraläget i Jakobstad.

Ungdomsprogram i Skolträdgården med Krista Siegfrids

Ungdomsbyrån i Jakobstad ordnar tillsammans med ungdomsfullmäktige en tillställning på scenen i Skolträdgården på lördag under skolavslutningshelgen.

Kvinna i svart klänning
Krista Siegfrids uppträder i Jakobstad på skolavslutningen. Kvinna i svart klänning Bild: Yle Kuvapalvelu Krista Siegfrids,Tävlingen för ny musik

På scenen i Skolträdgården kommer bland andra Krista Siegfrids att uppträda.

Polisen väntar lugnt veckoslut - de unga har andra intressen än sprit

$
0
0

Polisen håller koll på skolavslutningsfirandet också i år men väntar sig en lugn helg.

Polisen har intensivövervakat skolavslutningshelgen varje år sedan år 2010- och statistiken talar sitt tydliga språk: De unga använder mindre och mindre rusmedel.

Antalet ungdomar som misstänks för brott under skolavslutningshelgen har minskat med 40 procent sedan år 2010. Majoriteten av brottsmisstankarna gäller innehav av alkohol.

Nuförtiden gör polisen så gott som alltid en barnskyddsanmälan då en minderårig ertappas med alkohol- och också barnskyddsanmälningarnas antal har minskat klart i antal.

En tom sandstrand vid Sandstrand i Helsingfors 2 juni 2017
Det var tomt på Sandstrand i Helsingfors ännu på fredagen. En tom sandstrand vid Sandstrand i Helsingfors 2 juni 2017 Bild: Antti Aimo-Koivisto/Lehtikuva Helsingfors,Sandstrand, Helsingfors

I år väntas det kalla vädret och nordanvinden också göra sitt för att hålla festprissarna i styr, enligt polisen.

Polisen: Inte pop att supa sig full

Marko Hiltula vid polisinrättningen i Lappland säger att det inte bland de unga längre är pop att supa sig full eller överhuvudtaget att dricka.

- Ungdomarna i dag är mycket upplysta och de har andra källor till glädje än alkohol, säger Hiltula.

- Dagens unga kan ha roligt tillsammans med sina vänner också utan alkohol.

Trenden är verkligt positiv, menar Hiltula. Han tror att statistiken till och med lite ljuger. I början av år 2010-talet gjordes inte barnskyddsanmälan i alla fall då man påträffade en minderårig med alkohol, så utvecklingen är ännu mer positiv än vad statistiken visar, tror han.

Bearbetad på basen av en artikel av Vesa Vaarema/Yle uutiset

"En stor framtid väntar oss efter nian"

$
0
0

Det var både vemod och framtidstro i luften när niorna vid Vasa Övningsskola fick sina avgångsbetyg på lördagsförmiddagen.
- En stor framtid väntar oss, säger Muhammad Ibrahim.

Muhammad Ibrahim och Arttu Rintamäki är två av Vasa Övningsskolas nästan 50 nior som fick sina avgångsbetyg i år.

- Det är roligt att gå ut högstadiet för det finns en stor framtid framför oss. Men det är också sorgligt för att man lämnar alla sina vänner, säger Muhammad Ibrahim.

Lägerskola och kryssning högstadiets höjdpunkter

Ibrahims bästa minnen från högstadiet är från åttornas lägerskola på Klippan då alla simmade och hade roligt.

Muhammad Ibrahim och Arttu Rintamäki satsar båda på gymnasiestudier efter nian.
Muhammad Ibrahim (till vänster) och Arttu Rintamäki satsar båda på gymnasiestudier till hösten. Muhammad Ibrahim och Arttu Rintamäki satsar båda på gymnasiestudier efter nian. Bild: Yle/Anna Kurtén arttu rintamäki,muhammad ibrahim,skolavslutning,Vasa övningsskola,vasa övningsskola

Ett annat roligt minne är vårens kryssning till Umeå då alla dansade på färjan.

Vad är det viktigaste du lärt dig i högstadiet?

- Att man inte ska fuska på prov. Jag känner en eller två personer som gjort det och det gick inte så bra för dem, säger Ibrahim.

Många framtidsplaner

Muhammad Ibrahim satsar på gymnasiestudier till hösten. Han har skrivit inträdesprov till Vasa Övningsskolas IB-linje och väntar på besked om hur det gått.

Framtidsplaner råder det inte brist på.

- Jag ska bli kemist eller studera biologi eller astrofysik. Och så ska jag kanske skriva en bok om mitt liv.

Det har varit tufft i nian. Jag är stolt över mig själv.― Muhammad Ibrahim, 9 C i Vasa Övningsskola

Ibrahim spelar i ett fotbollslag så det blir många matcher i sommar. Som motvikt till idrotten ska han hänga med kompisar och vila.

- Det ska bli roligt eftersom det varit ganska tufft här i nian med alla prov och inlämningsuppgifter. Nu är det bara att chilla.

Fått många vänner

Ibrahim är nöjd med vad han åstadkommit i högstadiet.

- Jag är stolt över hur det har gått för mig. I sjuan var jag lite blyg och hade bara en eller två vänner. Men nu är alla mina vänner. Det är bra att ha många vänner.

Klass 9 C får sina avgångsbetyg.
Klass 9 C får sina avgångsbetyg. Bild: Yle/Anna Kurtén Vasa övningsskola

Betyget såg också lovande ut när Ibrahim tog en titt på ett par vitsord.

- Det gick mycket bättre än jag trodde så det är jag stolt över.

Hur ska du fira ikväll?

- Jag ska se Champions League-finalen mellan Real Madrid och Juventus.

Skolavslutningen firas på whatsapp och snapchat

Ibrahim säger att niorna mest firar skolavslutningen med att fara hem, ladda upp alla bilder de tagit och prata på whatsapp eller snapchat om alla minnen.

Niorna ser fram emot en lång skön sommar.
Niorna ser fram emot en lång skön sommar. Bild: Yle/Anna Kurtén Vasa övningsskola

Muhammad Ibrahims klasskompis i 9 C, Arttu Rintamäki, säger att det viktigaste han lärt sig i högstadiet är att inte stressa så mycket för skolan.

- Det är inte så svårt som man tror att det är.

Rintamäki ska fira skolavslutningen genom att gå hem och ta det lugnt. Till hösten blir det gymnasiestudier också för honom.

Ser fram emot sovmorgnar

Något framtida yrke har Rintamäki inte ännu klart för sig

- Men kanske något inom juridik.

Lisa Snickars, också hon från 9 C, säger att det känns vemodigt att ta farväl av klasskompisarna.

Lisa Snickars har sökt till bildkonstlinjen vid VÖS gymnasium.
Lisa Snickars Lisa Snickars har sökt till bildkonstlinjen vid VÖS gymnasium. Bild: Yle/Anna Kurtén lisa snickars,Vasa övningsskola

- Man skulle vilja stanna kvar åtminstone en månad till. Men det är ändå jätteskönt att få sommarlov och sovmorgnar.

Det viktigaste Snickars har lärt sig i högstadiet är att vara sig själv.

- Jag har lärt mig att det är helt okej hur man är som person och att man kan bli accepterad för det. Att man inte behöver låtsas vara någon annan.

Satsar på bildkonst

Lisa Snickars har sökt till bildkonstlinjen till Vasa övningsskolas gymnasium. Kommer hon inte in där blir det vanliga gymnasiestudier.

- Jag satsar på gymnasiet eftersom jag inte ännu vet vad jag vill bli i framtiden. Ett möjligt framtidsyrke kunde vara marinbiolog eftersom jag är intresserad av djur, natur och hav.

Tommy Nordman, prorektor vid Vasa Övningsskola, säger att en ganska stor andel av skolans elever söker sig till gymnasiestudier efter nian.

- Överlag har vi en rätt stor övergång till gymnasiet, vilket är typiskt i en stadsskola. Andelen har hållits ganska konstant under åren.

Tommy Nordman, prorektor, Vasa Övningsskola.
Tommy Nordman, prorektor, Vasa Övningsskola Tommy Nordman, prorektor, Vasa Övningsskola. Bild: Yle/Anna Kurtén tommy nordman,Vasa övningsskola

"Elevernas eget val"

Vad eleverna satsar på efter högstadiet ska vara deras eget val, tycker Nordman.

- Det är inte mitt eller någon annan vuxens val att göra utan eleverna ska nog känna för det de kommer att studera i framtiden. Det är deras val och deras liv.

Nordman säger ändå att han i dagens läge inte skulle rekommendera någon att avsluta sin utbildning efter grundskolan.

- Samhället har förändrats. Man kan nog inte tänka sig att man skulle klara sig utan utbildning om vi ser till samhällsstrukturen i dag.

"Dagens elever har stora förutsättningar"

I dagens läge är det ändå få som faller mellan stolarna när det gäller att söka sig vidare till andra stadiets utbildning, säger Nordman.

- Det finns ett brett nätverk som följer upp ungdomar som inte kommer in på en utbildning. Man tar hand om dem.

Det är elevernas val och elevernas liv.― Tommy Nordman, prorektor Vasa Övningsskola.

Nordman säger att dagens högstadieelever är helt fantastiska att jobba med och att de har stora förutsättningar.

- Mina ledord till dem inför framtiden är medmänsklighet, förståelse och nyfikenhet.

Fiskstammen i Perho å ska räddas med ett eget kläckeri

$
0
0

Målet är att få älvsik och havsöring att återvända för att leka i Perho å. Därför krävs det ett lokalt kläckeri i Rödsö i Karleby.

I Rödsö i Karleby bygger man i sommar ett fiskkläckeri. Avsikten är att trygga de fiskstammar som finns i Perho å. Fisken återvänder till nämligen för att leka i de vatten där de en gång fötts.

-Det är viktigt att älvsiken fortplantar sig. Det börjar bli ont om större sikar o ån. Det finns knappt några alls som väger över två kilo, men ännu finns det så mycket fisk i ån att vi kan samla rom, säger Dan Vikström som är aktiv i projektet.

Egna yngel nästa vår

Rom ska tas från sik och öring i höst och efter att den befruktats förvaras den i kläckeriet över vintern. Nästa vår kan man plantera ut de första fiskynglen som kläckts i Rödsö i ån.

Håkan Bystedt ja Dan Vikström.
Håkan Bystedt ja Dan Vikström. Håkan Bystedt ja Dan Vikström. Bild: Yle/Kalle Niskala Karleby,Rödsö

Öringen och siken förökar sig i någon mån också naturligt i ån, men varje vår har man ändå planterat ut tiotusentals yngel. Hittills har ynglen kläckts på anna ort och transporterats till Karleby.

-Ett eget kläckeri har sen länge varit vår dröm, säger Håkan Bystedt som är eldsjälen bakom projektet.

Ett par miljoner yngel

Att kläcka yngel på plats är a och o för att trygga fiskstammen.
-Om man planterar ut fisk i ett främmande vatten så hittar de inte tillbaka. De känner inte igen sig om de inte kläckts på platsen. Då kan de söka sig för att leka i vilka vatten som helst, säger Dan Vikström.

Perho å.
Perho å. Perho å. Bild: Yle/Kalle Niskala Karleby,Rödsö

I höst hoppas man samla ungefär 30 liter rom. Det skulle ge ett par miljoner fiskyngel.
Sju fiskelag deltar i projektet och prislappen ligger på omkring 25 000 euro. Kostnaderna per år för verksamheten landar på ungefär en tusenlapp.

-Vårt gemensamma mål är att återställa Perho å och under de närmaste åren vill vi samarbeta för att göra fiskstammen livskraftig, säger Håkan Bystedt.

Text: Sari Vähäsarja Översättning: Mikaela Löv-Aldén

Tränarbytet gav inte utdelning – Inters tvåmålsskytt Benjamin Källman sänkte SJK

$
0
0

SJK sparkade i torsdags sin chefstränare Sixten Boström. Manuel Roca fick en mardrömsstart på sin tränarkarriär i Finland. FC Inter besegrade SJK med 3–0 i Seinäjoki.

FC Inters Benjamin Källman gjorde sitt andra och tredje ligamål för säsongen i matchen mot SJK. I den 22:a matchminuten gav han Inter ledningen med 1–0 och ökade på till 2–0 i början av den andra.

Macoumba Kandji fastställde slutresultatet 3–0 på stopptid.

JJK halkar efter

Liganykomlingen JJK tog poäng i Kemi, men har det fortsättningsvis tungt.

Sju poäng på elva matcher innebär att laget är sist, två poäng efter HIFK på kvalplats. Tian PS Kemi är ovanför strecket på elva poäng.

VPS fortsättningsvis tvåa

I Lahtis spelade FC Lahti och VPS oavgjort, 0–0. Resultatet innebär att VPS fortsättningsvis är tvåa på 19 poäng, en poäng före den nya trean Inter som har 18 poäng.

HJK leder fortfarande ligan på 22 poäng.

På söndag spelas tre matcher i fotbollsligan: HIFK–Ilves, KuPS–IFK Mariehamn och RoPS–HJK. Därefter tar ligan landslagsuppehåll, Finland möter Liechtenstein i Åbo onsdagen den 7 juni.

Resultat:

FC Lahti – VPS 0–0 (0–0)
86. Ebrima Sohna (VPS) utvisad

PS Kemi – JJK 1–1 (1–1)
29. 1–0 Filip Valencic
33. 1–1 Gael Junior Etock
88. Severi Vielma (JJK) utvisad

SJK – FC Inter 0–3 (0–1)
22. 0–1 Benjamin Källman
53. 0–2 Benjamin Källman
90. 0–3 Macoumba Kandji

Tomas älskar kluriga problem

$
0
0

Tomas Lindén har tyckt om pussel och problemlösningsspel ända sen barndomen. Nu driver han en pusselspelsbutik som lockar kunder till Vasa från fjärran länder.

- Som barn lekte man med Lego. Så fanns "15-spelet", fyrkanten där man flyttade numrerade brickor i ordningsföljd. Det där minns jag att jag hade som riktigt liten.

Spelintresset kombinerades småningom med intresset att göra olika saker i trä. Tomas sålde i slutet av 1980-talet egentillverkade träpussel på gammaldags marknaden i Jakobstad.

- Min första butik öppnade jag i Helsingfors år 1996. Efter tio år flyttade vi sen till Vasa och har varit här sen dess.

En unik butik

Problemlösningspussel och -spel är en rätt så smal nisch, säger Tomas. Hans butik är den enda i sitt slag i Norden.

- I hela Europa finns ungefär 15 affärer: två i Paris, en i London, två i Prag... och så den här i Brändö i Vasa.

Tomas säger att hans butik är den största i Europa, vad gäller sortimentet. På världsnivå finns det bara två som har större utbud: en i Boston och en i Tokyo.

- Jag har kunder som kommer också långt ifrån. Jag har haft kunder som har kommit hit från Singapore, enkom för att handla i butiken.

Den magiska kuben

Ett pusselspel som har fascinerat och frustrerat i snart 40 år är Rubiks kub. Det var ungraren Ernő Rubik som uppfann kuben som bär hans namn.

- Om jag minns rätt så var det faktiskt på en matematikkonferens i Finland där den presenterades, säger Thomas. Då var den ännu inte en kommersiell produkt, utan ett pedagogiskt hjälpmedel för att visualisera tredimensionell rörelse.

Det var i början av 1980-talet som Rubiks kub "drabbade" världen. Även Tomas hade en kub, men likt de flesta andra lyckades han aldrig lösa den helt.

- Det var ofta så att det kom med en lösning då man köpte kuben, men jag ville inte titta på den. Det blev en grej att vara envis och så höll jag på i 25 år innan jag gav upp.

Ofattbart snabbt

Det finns andra som inte har gett upp. Det tävlas i att lösa Rubiks kub på en mängd olika sätt: på "vanligt" vis, enhändigt, med fötterna, med förbundna ögon...

- Världsrekordtiden att lösa kuben är under fem sekunder! (här kan du se Feliks Zemdegs lösa kuben på 4,73 sekunder)

En butikshylla fylld med varianter av Rubiks kub.
Kuber av olika slag En butikshylla fylld med varianter av Rubiks kub. Bild: Yle/Roger Källman leksaker,pussel,Rubiks kub

Den ursprungliga kuben hade formen 3x3x3, men nu finns det betydligt större varianter. Den holländska pusselmakaren Oskar van Deventer har gjort en kub med måtten 22x22x22!

Utöver regelrätta kuber tillverkas det också en mängd varianter: pyramider, stjärnor...

- Det som har hänt de senaste fem åren är att tack vare 3D-printerns ankomst så har branschen exploderat. Det kommer numera en ny modell i veckan!

Tävling på hög nivå i Vasa

Den 9-11 juni samlas pusselspelsentusiaster i Rewell Center i Vasa för att delta i evenemanget Problempusseldagar 2017. Det ordnas då tävling i "speedcubing" och World Cube Associations officiella övervakare är på plats.

- Deltagarna kommer från hela Finland, också den högsta eliten som vill kvalificera sig för världsmästerskapen som ordnas i Paris senare i sommar, säger Tomas.

Det ordnas också demonstrationer och utställningar under dagarna. Man kan också pröva på att lösa världens tredje största Rubiks kub (en kubikmeter!).

Besökarna kan också ta med sig sina egna kuber för att få dem lösta eller servade, samt prata med erfarna utövare av hobbyn.

En asymmetrisk och enfärgad variant av Rubiks kub
En asymmetrisk och enfärgad variant av Rubiks kub Bild: Yle/Roger Källman pussel,Rubiks kub

Bråd skolavslutning för polisen i Österbotten

$
0
0

Österbottens polisinrättning var fullt sysselsatt under lördagskvällen och -natten. I år kunde allmänheten följa med polisens "Twitterrally" från skolavslutningen.

Under lördagen skickade polisen i Österbotten ut över 200 tweetar om sina larmuppdrag.

Klockan 19.16, Karleby: 4-5 flickor ligger i park och kan inte ta sig upp.― Polisen på Twitter

En stor del av uppdragen gällde övervakning av ungdomar som drack alkohol och betedde sig störande.

Det handlade bland annat om minderåriga som körde moped berusade utan hjälm, eldade brasor och förde oväsen.

Klockan 19.31, Vasa: Minderåriga dricker alkohol vid daghem i Roparnäs.― Polisen på Twitter

Slagsmål i Skolparken i Jakobstad

I Skolparken i Jakobstad förekom flera slagsmål under lördagskvällen. I ett av slagsmålen var cirka 10 personer inblandade.

I Vasa bröt tre personer sig in på den före detta nöjesparken Wasalandias område och greps av väktare.

Klockan 21.26, Kauhava: Stort ungdomsgäng stör allmänheten. Kör runt med mopedbilar, urinerar berusade var som helst.― Polisen på Twitter

Polisen fick också larm om familjevåld, butikssnatteri, misshandel, rattfylleri och skadegörelse på olika håll i Österbotten.

Flera anmälningar om bedragare

Det kom också in flera anmälningar om en person som ringt och presenterat sig som polis och begärt personuppgifter och bankkoder av folk.

Polisen i Österbotten påminner om att polisen aldrig via telefon eller personligen begär bank- eller pin-koder.

Om man råkat ut för bedragare och gett uppgifter som bedragaren begärt ska man ringa sin bank och spärra bankkortet eller lösenordslistan.

Stort intresse för Twitterrallyt

Polisen uppmanar också folk att göra brottsanmälan i dylika fall.

Polisens twitterkonto lockade över 1 100 följare under skolavslutningen.

Twitterrallyt pågick i 12 timmar, från klockan 15 på eftermiddagen till klockan tre natten till söndagen.

Nu kan man ladda telefonen gratis också i Karleby

$
0
0

Karleby har anslutit sig till nätverket av städer som erbjuder invånarna laddningspunkter för mobiltelefoner.

Tjänsten är gratis och finns sedan tidigare i Vasa och i flera större städer.

Det är Karleby Energi som står bakom de nya laddningspunkterna. De finns på fyra olika ställen i staden.

"Känns som en bra satsning"

- Vi ville pröva ett nytt servicekoncept och det här kändes som en bra satsning som båda parter drar nytta av, säger Leena Kinaret som är personal- och kommunikationschef på Karleby Energi.

- Våra kunder får el till mobilen och för oss fungerar laddningspunkterna som kommunikationskanaler.

Smarttelefon som laddas.
Smarttelefon som laddas. Bild: Yle iphone,laddare,mobiltelefon,smarttelefon

Laddningspunkterna finns i bibliotekets läsesal, en i Prisma och två på centralsjukhuset.

- Vi har försökt placera laddningsstationerna på platser där mycket folk rör sig. Centralsjukhuset var en given plats. Där kan man hamna utan förvarning och då är den här tjänsten säkert till konkret nytta, säger Kinaret.

Också surfplattan kan laddas

Vid varje laddningsstation finns nio fack med sladdar som passar för de vanligaste telefonmodellerna. Det finns också möjlighet att ladda sin surfplatta.

Laddningspunkterna hör till ett nationellt nätverk som man kan bekanta sig med här.

Gratisfestivalen YleXPop till Vasa nästa år

$
0
0

Gratisfestivalen YleXPop ordnas i Vasa nästa år.
- Vi väntar oss en stor festivalpublik från kustområdet, säger Hanne Kautto, programchef på YleX.

Det exakta datumet för festivalen har inte ännu slagits fast men den brukar ordnas sista helgen i maj eller första helgen i juni.

- YleXPop blir startskottet för sommaren 2018, säger Hanne Kautto.

Radio X3M eventuellt med på ett hörn

YleX och Radio X3M har diskuterat möjligheten att samarbeta kring arrangemangen, men exakt hur det blir är inte bestämt ännu, säger Anna Forth, innehållschef på Svenska Yle.

Årets YleXPop gick av stapeln i Lahtis under veckoslutet och lockade en publik på 17 000 personer.

På årets festival uppträdde bland andra Robin, Isac Elliot och JVG.

Festivalen har ordnats i Lahtis de två senaste åren och före det i Tammerfors och Uleåborg.

Festivalen har ingen åldersgräns.

Ferraridröm uppfylls för Rory Penttinen: ”Otrolig upplevelse”

$
0
0

Det blir en midsommar i en Ferrari för Rory Penttinen. Han är inkallad att köra i världens tuffaste GT-bilsklass. ”Jag blev så glad och så lycklig”, säger Penttinen.

Nykarlebyföraren Rory Penttinen får chansen att uppfylla en alldeles speciell dröm om några veckor. Han ska köra Ferraris GT3-bil under ett lopp i södra Frankrike senare i juni.

Penttinen ska köra en deltävling i Blancpain-serien under midsommaren. Det här är världens tuffaste klass för den här typen av bilar. Bland annat kör förre formel 1-föraren Giancarlo Fisichella numera i den här serien.

– Jag blev så glad och så lycklig när jag fick frågan om jag är ledig den 13 juni och på midsommar. Självklart, svarade jag direkt, säger Penttinen i ett pressmeddelande.

"Bilen är något alldeles extra"

Det var Pierre Ehret, som just nu ligger tvåa i den så kallade AM-klassen i Blancpain, som slog en signal till Penttinen. Till loppet i Frankrike krävdes ytterligare en förare och då gick samtalet till Penttinen som har samarbetat med Ehret tidigare.

– Vi har hela tiden haft siktet inställt på att få köra en GT3-bil, men budgeten har inte funnits där för att förverkliga drömmen. Nu blir den verklighet. Ehret har tidigare sett vad jag går för, säger Penttinen.

Inför midsommarloppet, som sträcker sig över tusen kilometer, får Penttinen en testdag den 13 juni på Paul Ricard-banan.

– Det är det bästa med det här upplägget. Jag får en möjlighet att bekanta mig med banan och bilen. Bilen är något alldeles extra. Bara testdagen blir en otrolig upplevelse.

"Stort steg i karriären"

I startfältet på midsommar kommer också bilar från McLaren, Mercedes, Lamborghini, Porsche, BMW och Bentley att finnas.

Penttinen medger att pressen är rätt stor på honom. Han ska köra in sin Ferrari till en bra placering.

– Jag gillar pressen, men det här blir något utöver det jag har gjort hittills. I startfältet finns enbart snabba förare. Det blir oerhört intressant att se var jag står. Det här är definitivt ett stort steg i karriären.

Emilia tar sin musik från Närpes till Texas

$
0
0

Emilia Enlund börjar skriva låtar då hon är 16 år gammal. Texterna känns väldigt personliga och Emilia väljer att hålla dem för sig själv.

Det var aldrig en självklarhet för Emilia att bli artist.

-Det är nog något som växer fram, säger Emilia.

Emilia berättar för sina vänner om sitt låtskrivande först efter några år. Då börjar hon uppträda med eget material.

En chans att utvecklas

Emilias musikkarriär får en rivstart då hon åker till Texas och går i låtskrivarskola. Hon blir inspirerad och i september ifjol bestämmer hon sig för att åka tillbaka och banda in sitt första album.

-Chansen dök upp och jag kände att jag måste ta den.

Emilia är ursprungligen från Närpes men är nuförtiden bosatt i Jakobstad. Hon beskriver sin musikstil som en salig blandning. Det finns influenser av pop, rock, indiepop och folkmusik.

Musikklimatet i Texas i jämförelse med Finland

I Texas arbetar Emilia tillsammans med Sarah Kelly och Jonas Ekman på sina färdiga låtar samt skriver nya. De etablerade låtskrivarna hjälper Emilia att välja de tio låtar som ska få en plats på henns första album.

Du ska inte gifta dig med din låt

Emilia får vänja sig vid ett annorlunda musikklimat.

- I Texas är inställningen "vi satsar 100 procent, de ska nog gå vägen". Medan vi i Finland har som inställning att man inte kan satsa 100 procent på musiken, berättar Emilia.

Hur känns det att arbeta tillsammans med andra låtskrivare?

-Du ska inte gifta dig med din låt, sades det åt mig.

Är man för känslomässigt involverad i sina låtar är det svårt att låta en främling justera dem.

Trots att Emilia arbetar tillsammans med andra låtskrivare känner hon ändå att hon lyckas hålla sin egen stil.

-De blir nog bara bättre genom att samarbeta, konstaterar Emilia.

En dröm går i uppfyllelse

Fredag 9 juni ger Emilia ut sitt första egna album When Dreams And Doubts Collide.

Låtarna tar upp allmänna funderingar om livet och relationer. Dessutom finns det två kristna låtar.

-Texten och budskapet i låtarna är kristna.

Walk Though You're Blind

Emilia ger redan nu en försmak på vad vi kan förvänta oss av hennes första album.

I maj gav hon ut sin första singel och musikvideo. Låten heter Walk Though You're Blind och kommer också att finnas med på albumet.

FF Jaro slarvade bort tvåmålsledning hemma mot FC Haka

$
0
0

Med 75 minuter på klockan såg det ljust ut för FF Jaro i lagets hemmamatch mot FC Haka. Den 2-0 ledning som Jakobstadslaget gått upp i rann ut i sanden under de sista tio minuterna när Kalle Multanen nätade två gånger för gästerna.

Den första halvleken blev mållös mellan FF Jaro och FC Haka. Hemmalaget Jaro hade möblerat om en hel del efter att bara ha tagit en poäng på sina två senaste matcher.

Direkt i inledningen av andra halvleken fick laget utdelning när Giorgos Katidis gjorde 1-0 på en retur.

Målet var grekens andra för i år i Jarodressen.

Med en dryg kvart kvar att spela ökade amerikanen Christian Eissele på till 2-0 för hemmalaget.

Christian Eissele förväntas göra mål i FF Jaro 2017.
Eissele gjorde 2-0. Christian Eissele förväntas göra mål i FF Jaro 2017. Bild: YLE/AnttiKoivukangas Christian Eissele,FF Jaro

Bara några minuter efter Eisseles 2-0 mål kom FC Haka in i matchen pånytt, när Kalle Multanen lyckades få in bollen bakom Johannes Ström i Jaro-målet.

Tre minuter före full tid nätade Multanen för en andra gång och fastställde slutsiffrorna 2-2 i Jakobstad.

Ifjol spelade Kalle Multanen i ligan för FC Lahti.
Kalle Multanen spelade för FC Lahti 2016. Ifjol spelade Kalle Multanen i ligan för FC Lahti. Bild: All Over Press FC Lahti,Kalle Multanen

FF Jaro har fått en trög start på sin andra säsong i division ett och parkerar fast på nedre halvan i tabellen med saldot sex poäng på fem matcher.

Avståndet upp till serieledande FC Honka är redan uppe i elva poäng.

Meyer visade vägen

I Grankulla fick IFK en kanonstart på sin hemmamatch mot Gnistan när Petter Meyer nätade efter bara sju minuter.

Petter Meyer firar en fullträff i kvalet till division ett 2015.
Petter Meyer van målskytt för Grankulla IFK (arkivbild). Petter Meyer firar en fullträff i kvalet till division ett 2015. Bild: Yle / Rasmus Öhberg fotboll,grankulla ifk,grifk,klubi 04,petter meyer,sport

Efter en halvtimmes spel ökade Daniel Langhoff på till 2-0, men innan pausvilan lyckades Gnistan reducera genom Aleksander Akbar.

Den andra halvleken förblev mållös och Grankulla IFK lämnade jumboplatsen i och med segern och gick upp på sex poäng i tabellen, samma antal som FF Jaro.

Resultat, division ett:

FF Jaro – FC Haka 2-2 (0-0)
48 min 1-0 Giorgios Katidis
74 min 2-0 Christian Eissele
80 min 2-1 Kalle Multanen
87 min 2-2 Kalle Multanen

Grankulla IFK – Gnistan 2-1 (2-1)
7 min 1-0 Petter Meyer
29 min 2-0 Daniel Langhoff
39 min 2-1 Aleksander Akbar

Sommarteatern förenar generationer och fostrar fram nya skådespelare

$
0
0

Repetitionerna är i full gång på sommarteatrarnas scener runt om i Svenskfinland.

Under några sommarveckor hoppas man att utomhusscener och ungdomsföreningshus drar fulla hus.

Teaterboulage i Pargas firar 20-års jubileum i år. Föreningen gör flera produktioner om året. Sommartid är det paviljongen på Lillholmen som gäller.

Inför årets pjäs är många engagerade.

- Det finns ett visst sommarteaterfolk som ploppar upp när sommaren börjar, säger Riddo Ridberg, som bland annat är konstnärlig ledare för Teaterboulage.

Förberedelserna börjar ändå långt före sommaren. Många teatrar väljer följande års medverkande redan före julen. För tillfället repeteras, snickras och sys det för fullt runt om i Svenskfinland.

Frivilliga och vädret avgör hur det går

Sommarteatrarna drivs av föreningar och det mesta som görs bygger på frivilliga insatser. På många håll är hela familjer inblandade.

En del år går vi på vinst, en del går det jämt ut och en del går på minus. I slutändan hålls vi ändå på en jämn nivå.― Riddo Ridberg

Vädret är avgörande för de sommarteatrar som har utomhusscener. Alla teatrar har ändå utmaningen att få det gå ihop ekonomiskt gemensamt.

- En del år går vi på vinst, en del går det jämt ut och en del går på minus. I slutändan hålls vi ändå på en jämn nivå, säger Riddo.

Det som ofta tynger sommarteatrarna är fastigheter som måste underhållas. Teaterboulage äger inget sådant. Det ger en viss frihet. Här kan man också satsa på annat än säkra kort som farser eller revyer.

- Vi kan välja varierande, utmanande, spännande och roliga pjäser. Ibland är det färdigskrivna pjäser, ibland spelar vi klassiker.

Sam Sihvonen i Teaterboulaget med kollegor i bakgrundden
Sam Sihvonen spelar huvudrollen och gör grafiken för årets pjäs. Sam Sihvonen i Teaterboulaget med kollegor i bakgrundden Bild: Yle/Maud Stolpe nb sam sihvonen

I sommar spelar man nyskrivet. Pjäsen heter "Vem tar vem?". Den handlar om en bonde som har blivit lurad att delta i ett dejtingprogram som ska sändas i tv.

Det finns ett visst sommarteaterfolk som ploppar upp när sommaren börjar.― Riddo Ridberg

Daniela Franzell är pjäsförfattare, regissör och skådespelare.

- Jag var själv med i tv-programmet ”Bonde söker fru” i Sverige för några år sedan, berättar hon. Erfarenheterna därifrån blev grunden till pjäsen.

I min värld finns inte proffs och amatörer utan det finns bra skådespelare och så finns det dåliga.― Daniela Franzell

Daniela är proffsskådespelare och jobbar på Åbo svenska teater. För henne är det inget problem att jobba med amatörskådespelare.

- I min värld finns inte proffs och amatörer utan det finns bra skådespelare och så finns det dåliga, säger hon.

Växande publiksiffror ger hopp för framtiden

Det finns ett tjugotal sommarteatrar i Svenskfinland om man räknar med Skärgårdsteatern.

Alla spelar inte varje sommar, men ett 15-tal gör det.

Beroende på vädret samlar sommarteatrarna mellan 45.000 och 52.000 besökare varje sommar.

Statistiken visar att besökarantalet växer varje år.

Småstadsliv blev musikal

Raseborgs sommarteater är störst i Svenskfinland. Teatern ligger vid Raseborgs slottsruiner och har omkring 1000 fasta sittplatser.

I slutet av juni är det urpremiär för dansmusikalen Footloose.
Musikalen handlar om en tonåring från Chicago som flyttar till en liten stad där dans och rockmusik är förbjuden.

Regissören Sixten Lundberg håller entusiasmen bland ungdomarna inom givna ramar. Bild: YLE/Christoffer Westerlund grottmannen,lundberg,sixten lundberg,sommarö,västnyland

- Det är häftiga dansscener, men också väldigt intima scener med bara två-tre personer, förklarar regissören Sixten Lundberg. Det finns en mycket bra story om sorg och hur den behandlas eller inte behandlas.

Alfons Grönqvist spelar två roller.

- Jag har alltid tyckt om att dansa och hålla på, men aldrig i den här skalan. Min utmaning är att komma ihåg koreografin och en massa annat på samma gång.

Scen ur musikalen Footloose på Raseborg
Footloose kräver flinka fötter och bra sångröst av såväl gammal som ung skådespelare. Scen ur musikalen Footloose på Raseborg Bild: Yle / Mathias Gustafsson footloose,raseborg,raseborgs sommarteater

Sommarteatrarna förenar generationer på ett sätt som få aktiviteter.
Mariann Pörtfors hör till medelåldern i ensemblen.

- Jag har några repliker. De är en utmaning, skrattar hon.

I Oravais ger lokalhistorian perspektiv på nutiden

Sommarteatrarna bjuder på ett brett register. I sommar kan man se allt från fars och musikal till bygdehistoria om man åker runt i Svenskfinland.

Oravais teater har funnits i 31 år och spelat varje sommar sen starten. Här har ortens lokala historia blivit ett varumärke för teatern.

kvinna sitter på bänk vid vattendrag
Annika Åman började sin skådespelarbana på Oravais teater. kvinna sitter på bänk vid vattendrag Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa annika åman,oravais teater,pjäsförfattare,regissör

I sommar spelas uppföljningen av Annika Åmans pjäs Lumpänglar från 2014. Det är en skildring av livet vid Oravais fabrik som det tedde sig för kvinnorna som arbetade där.

Åman regisserar också årets pjäs.

- Det är framför allt en hyllning till fabriksarbetarna på Oravais fabrik, Masunin som den kallades i folkmun, säger hon. Den handlar om de här arbetarna som bodde på Masunsområdet och deras vardag, deras livsöden och deras kamp.

flicka med fläta småler
Wilma Gammelgård spelar en av de unga kvinnorna på Masunin. flicka med fläta småler Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa amatörskådespelare,oravais teater,wilma gammelgård

Arbetarkvinnorna delade både glädje och sorg på båda språken. Inflyttningen till Oravais var stor och ledde till ett fullständigt tvåspråkigt samhälle på Masunsområdet.

Vi tror att vi är så österbottniska, men vår lokalhistoria är mycket färgrik tack vare järnbruket och den invandrade befolkningen.― Erik Kiviniemi

Vasa stadsteaters chef, Erik Kiviniemi, var med och startade Oravais teater. Han fungerade också som regissör för teatern under många år. Han hoppas att pjäsvalen ska öppna ögonen på dagens österbottningar.

- Vi tror att vi är så österbottniska, men vår lokalhistoria är mycket färgrik tack vare järnbruket och den invandrade befolkningen. Det ger många perspektiv, säger han.

Dialekten blev rumsren tack vare sommarteatrarna

Sommarteaterverksamheten har haft en större uppgift än att bara underhålla publik från när och fjärran. Bland annat är det tack vare den som de finlandssvenska dialekterna har fått plats också på proffsteatrarna.

Oravais och Närpes teatrar var föregångare. Teatrarnas höga nivå visade att dialekten kunde tas på allvar också inom dramatiken. Så småningom började dialekten forma repertoaren.

Erik Kiviniemi tog med sig dialekten till Wasa teater under sina år som chef där.

- Vi gjorde bland annat Colorado avenue enbart på dialekt. Även om det var olika dialekter så fanns känslan av att det var ett genuint material som framfördes på ett genuint sätt.

I dag är det ännu mera färgrikt.

- Det finns många skalor. Det får vara färgat av finska, rikssvenska och allt möjligt. Allt fungerar, säger Kiviniemi.

Erik Kiviniemi
Erik Kiviniemi var med och satsade när Oravais teater grundades. Erik Kiviniemi Bild: Yle/Amanda Bieber erik kiviniemi,kiviniemi,teater,vasa,vasastadsteater,österbotten

De flesta sommarteatrarna spelar utomhus i naturliga miljöer. Det öppnar upp möjligheter för professionella skådespelare att få göra regi i stora miljöer.

På scenen är alla likvärdiga

Sommarteatrarna för också samman amatörer och proffsskådespelare.

Sommarteatrarna har också utgjort startpunkten för många in på skådespelarbanan. Erik Kiviniemi är speciellt glad över att så många amatörer fortsätter och utvecklas år efter år.

- Amatörteater är lika värdefull som professionell teater, säger han. Många skådespelare är väldigt begåvade och speciellt på en roll är de ju världsmästare.

Se hela programmet här:


måndag 5.6.kl 19.00, samt på tisdag 6.6.2017 kl 11.00.


Få finskspråkiga söker sig till Optima

$
0
0

En sjua i svenska eller ett godkänt språkprov plus tillräckligt goda betyg i övrigt ger också finskspråkiga möjlighet att studera vid Optima i Jakobstad. Den här möjligheten utnyttjas ändå av relativt få finskspråkiga ungdomar, den övervägande delen föredrar yrkesstudier i Karleby.

Diskussionen om bristen på yrkesutbildning på hemorten för finskspråkiga i Jakobstad dyker upp med ojämna mellanrum och då som en rättvisefråga mellan språkgrupperna.

Möjligheten att studera på hemorten vid Optima utnyttjas årligen av ett tiotal finskspråkiga studerande med tillräckliga kunskaper i svenska.

I Jakobstad finns bara andra stadiets utbildning på finska i gymnasiet plus en merkonomutbildning vid Optima som inte lockat sökande i tillräckligt hög grad.

En sjua i svenska räcker

Många finskspråkiga ungdomar i Jakobstad har sådana vitsord i svenska att yrkesstudier vid Optima är en möjlighet om man har en sjua eller högre vitsord i svenska som A-språk på betyget.

Ett annat alternativ är att klara det nationella prov i svenska som ordnas för ändamålet om man har ett lägre vitsord, sen gäller det förstås att komma in på den utbildning man är intresserad av.

- Studerande skall påvisa tillräckliga kunskaper i svenska för att bli antagna och de stöds sedan i branscherna i sedvanlig ordning, säger Sanna Björkell- Käldström som är koordinator för studerandeservicen vid Optima i Jakobstad.

- Min uppfattning är att de som sökt och blivit antagna hit så klarar sig riktigt bra vid utbildningen i Optima.

- Utgångspunkten är att de lär sig att använda svenska språket, också skriftligt men naturligtvis fästs det inte särdeles mycket uppmärksamhet på stavfel och liknande.

Rektor Max Gripenberg och koordinator Sanna Björkell-Käldström vid Optima i Jakobstad
Max Gripenberg och Sanna Björkell-Käldström. Rektor Max Gripenberg och koordinator Sanna Björkell-Käldström vid Optima i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Jakobstad,koordinator,max gripenberg,Optima,Rektor,sanna björkell-käldström

Marknadsföringen av Optima till finskspråkiga

Optima marknadsför sig inte specifikt till finskspråkiga elever eller ens till språkbadselever i Jakobstad säger Optimas rektor Max Gripenberg.

Marknadsföringen sker enligt honom mer generellt. Optima är nog med vid föräldraträffar och liknande i Etelänummi skola när utbildningsval efter årskurs nio blir aktuella.

- Världen förändras och det är viktigt att följa med. Ser vi det i det perspektivet att vi skall ha kompetent arbetskraft som täcker hela Jakobstadsregionen, då är det viktigt att ta språkgrupperna i beaktande, också nyfinländare, säger Max Gripenberg.

Slipper resor och har tid för hobbyn

I princip är yrkesutbildningen i norra delen av svenska Österbotten ordnad så att svenskspråkiga ungdomar i Karleby utbildas i Jakobstad vid Optima och finskspråkiga i Jakobstad vid yrkesinstitutet i Karleby.

Det blir en ganska lång tid att sitta i bussen varje dag, resan är 80 kilometer tur-retur.

Sebastian Östman och Mathias Åstrand i Jakobstad är finskspråkiga ungdomar, namnen till trots, och får sin utbildning vid Optima.

De hade inte tillräckligt goda vitsord i svenska och måste därför tentera det nationella provet i svenska för att få rätt att studera vid Optima. Båda två började sina studier i höstas och talar rätt obehindrat svenska idag.

- Det är nära hem och man lär sig ganska bra att prata svenska, säger Sebastian Östman om orsakerna till att han valde Optima.

- Karleby var inget alternativ, det är så långt dit och man hinner inte ha några hobbyn om man studerar i Karleby.

Mathias Åstrand har gått en lite krokigare väg innan han inledde sina kockstudier vid Optima i höstas.

- Jag var i yrkesskolan i Karleby i sex månader men sedan blev det stopp, jag jobbade vid After Eight i tre månader och sedan kom jag hit.

- Vi får båda skriva proven på finska om vi vill. Kompisarna blev nog lite förvånade när de hörde att vi skulle studera vid Optima.

Sebastian Östman och Mathias Åstrand är finskspråkiga men studerar vid Optima
Sebastian Östman och Mathias Åstrand. Sebastian Östman och Mathias Åstrand är finskspråkiga men studerar vid Optima Bild: Y Jakobstad,mathias åstrand,Optima,sebastian östman,Österbotten

Mer än hälften av de finskspråkiga i Jakobstad väljer yrkesutbildning

Årskullen finskspråkiga ungdomar som lämnar grundskolan i årskurs nio är cirka nittio ungdomar i år. En knapp majoritet av dem väljer yrkesutbildning men nästan lika många väljer det finska gymnasiet i Jakobstad.

Pekka Juanto är studiehandledare vid Etelänummi skola och han informerar också ungdomarna om möjligheten att få yrkesutbildning på hemorten om man klarar av svenskan.

- Optima presenterar sig vid de föräldraträffar som ordnas kring andra stadiets utbildning. I fjol ordnades det tillfället i november.

- Om intresse mäts med intresset för Optimas informationsmaterial så finns det nog intresse.

I praktiken väljer de flesta ändå yrkesutbildning i Karleby när det kommer till kritan.

- Finskspråkiga söker sig till finskspråkig utbildning. De som är tvåspråkiga eller annars känner sig starka på svenskan söker sig till Optima, säger Pekka Juanto.

Polisen hinner inte alltid svara i telefonen

$
0
0

Polisen i Österbotten hinner inte alltid svara i telefon när någon ringer för att göra en icke brådskande brottsanmälan. I medeltal lämnas 34 brottsanmälningar in varje dag och vid huvudpolisstationen i Vasa tar två poliser emot brottsanmälningar under kontorstid.

Polisen har ett telefonnummer dit man kan ringa för att göra icke brådskande brottsanmälningar. Vid huvudpolisstationen i Vasa jobbar två poliser mellan klockan åtta på morgonen och 16.15 på eftermiddagen med att ta emot brottsanmälningar.

Förutom att ta emot brottsanmälningar via telefon tar de också emot dem som gör en brottsanmälning på polisstationen och de brottsanmälningar som har gjorts via nätet.

Om ingen svarar när man ringer rekommenderar konstapel Mikael Appel, kommunikationschef vid Österbottens polisinrättning, att man gör brottsanmälan via polisens nätsidor eller ringer upp på nytt.

Man kan också personligen besöker närmaste polisstation. Orsaken till att ingen svarar i telefonen är att de för tillfället har andra kunder.

- Ibland kan det gå flera timmar innan man kommer fram via telefon, säger Appel.

Mikael Appel, polis i Vasa.
Mikael Appel. Mikael Appel, polis i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist appel,mikael appel,polis,vasa,österbotten

Rusningstoppar

Förra året gjordes 8800 brottsanmälningar antingen via besök på polisstationen eller via telefon. Dessutom gjordes det 3971 elektroniska brottsanmälningar.

- Det finns vissa rusningstoppar då vi har mycket kunder och får många samtal och då räcker kapaciteten inte till att betjäna folk vid just den tidpunkten de tar kontakt, säger Appel.

De brottsanmälningar som görs via nätsidorna kommer som e-post till samma ställe som de övriga brottsanmälningarna.

- Brottsanmälan skrivs in i systemet inom tre eller fyra dagar, säger Appel.

Enligt Appel är det ofta rusning vid brottsanmälningen på morgonen, vid lunch och strax före stängning.

- Då är det mycket folk här på polishuset, så de tiderna ska man undvika, säger Appel.

Ring 112 vid akuta ärenden

Appel berättar att man på Österbottens polisinrättning har märkt en tendens att folk är försiktiga med att ringa nödnumret 112 och att man istället ringer telefonnumret för icke brådskande brottsanmälningar.

- Om det är ett akut ärende och ett brott håller på att ske eller just har inträffat och det är ett allvarligare brott ska man ringa 112, säger Appel.

Om man upptäcker att ett brott har skett för en tid sedan och att ingenting på brottsplatsen förändras fastän det kan ta några timmar eller dagar innan polisen kommer dit för att undersöka händelsen kan man ringa telefonnumret för icke brådskande brottsanmälningar.

Ett öga gråter när scenkonstutbildningen flyttar från Vasa till Jakobstad

$
0
0

Nu flyttar scenkonsten från Vasa till Jakobstad. Sedan slutet av maj har sakerna vid Kaserntorget packats ihop inför flytten till Campus Allegro i Jakobstad.

Gabriele Alisch som är utbildningsansvarig och studerande Kalle Halmén tycker att det känns en aning vemodigt.

- Flyttbilen har kommit och nu väntar vi på en container så vi får kasta bort mycket också. Jag har packat mitt eget rum under Kristihimmelsdag och studerandena började på måndag förra veckan och har packat fem dagar. De har jobbat helt fantastiskt, säger Alisch.

- Det har gått bra. Vi har annars också väldigt bra talkoanda i och med de här teaterstudierna. Samarbetet fungerar, säger Halmen.

Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad.
Nu flyttar scenkonsten från Vasa till Jakobstad. Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad. Bild: Yle/Malin Hulkki flyttning,föreställande konst,Yrkeshögskolan Novia

Allt på samma ställe

Redan för två år sedan bestämdes det att Novias scenutbildning ska flytta till Campus Allegro i Jakobstad. Främsta orsaken är ekonomisk.

Man hoppas kunna spara pengar genom att centralisera musik, konst och scenkonst till samma ställe. Det finns både för och nackdelar konstaterar Alisch.

- Vi har varit här på Kasernen i nio år och utbildningen har utvecklats mycket under den tiden. Det finns många kära minnen så ett av mina ögon gråter lite i dag och det känns tungt i bröstet. Men sedan har jag också upptäckt att Jakobstad har ett hemskt fint klimat. Staden ger finansiellt stöd och det känns också lite pirrande att börja någonting nytt, säger Gabriele Alisch.

Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad.
Flytten till Jakobstad är ingen liten flytt. Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad. Bild: Yle/Malin Hulkki flyttning,Yrkeshögskolan Novia

Till fördelarna hör ett nytt fint campus och möjligheter till samarbete över konstämnena eftersom alla konstämnen finns där från musik, bildkonst, formgivning, foto till grafisk design.

Det som är mindre bra är att man får börja bygga upp sitt nätverk på nytt.

- Det gråtande ögat tänker på de nätverk som vi har byggt upp under nästan 20 år i Vasa. I Jakobstad måste vi börja från noll när det gäller nätverken.

Ingen proffsteater

Också de faktum att det inte finns professionell teater i Jakobstad påverkar scenkonsten negativt tror Alisch.

- Det påverkar hemskt mycket. Vi måste försöka kompensera det med resor till Helsingfors och utomlands så att våra studerande fortfarande kan se på bra teater. Sedan har vi också Karleby teater i närheten och jag hoppas vi kan bygga upp kontakt med den. Och Wasa teater har sagt att de gärna vill hålla kontakt trots avstånd, säger Gabriele Alisch.

Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad.
En stor del av flytten sköts med talkokrafter. Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad. Bild: Yle/Malin Hulkki flyttning,Yrkeshögskolan Novia

- Då man studerar teater är det livsviktigt att man också får se på teater hela tiden. Det känns som ett kortsiktigt sparbeslut då man får sätta mera pengar på att ordna bussar och resor hit och dit, säger Halmen.

12 nya studerande

Scenkonsten har inte tagit in nya studeranden på ett par år men i vår har man tagit in 12 nya studeranden.
Flytten berör bara de nya studerandena.

De äldre studerandena som nu har ett år kvar av sina studier får bli kvar i Vasa för att slutföra sina scenkonststudier. En del av de studierna kommer att vara rätt självständiga eftersom de bland annat innefattar slutarbete.

Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad.
Största delen av sakerna packades redan i slutet av maj. Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad. Bild: Yle/Malin Hulkki flyttning,Yrkeshögskolan Novia

Men en del kommer nog också att skötas som närstudier och då behöver man en ny lokal för de studerande som blir kvar i Vasa.

- Vi blir av med vårt teater Casa som vi haft som vårt hem i tre år och förhandlingar pågår om ny lokal. Vi kommer att ha gästlärare som drar olika specialiserings kurser. Största utmaningen för oss är det konstnärliga slutarbetet där vi har ganska fria händer.

I Jakobstad är allt ännu lite på hälft men allt ska vara klart till hösten.

- Vår black box är på gång men det saknas ännu alla saker för ljussättning och golvet är inte ännu där men under sommaren kommer allt att bli färdigt. Alla sociala utrymmen är klara, säger Gabriele Alisch.

Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad.
I nio år har scenkonsten hållit till vid Kasernen i Vasa. Novias scenkons flyttar från Vasa till Jakobstad. Bild: Yle/Malin Hulkki flyttning,Yrkeshögskolan Novia

Polisen i Österbotten satsar mer på sociala medier

$
0
0

Polisen liverrapporterade på Twitter under skolavslutningen och erfarenheterna är positiva. Men visst kan polisen utvecklas ytterligare, tycker kommunikatör Mia Smeds.

Under skolavslutningen använde sig Österbottens polisinrättning för första gången av en realtidsuppdatering om händelserna under dagen och natten. Kommunikatör Mia Smeds är nöjd med hur allting sköttes.

- Med tanke på hur mycket respons vi fick under kvällen så känns det som om det var väldigt lyckat. Spontant skulle jag säga att det är någonting för framtiden, säger Smeds.

Stora evenemang gör människor nyfikna

Att liverapportera på twitter har funnits med som idé redan länge, och det är ett oundvikligt faktum att allt mer informationsspridning flyttas till sociala medier. Smeds tyckte att skolavslutningen var ett bra tillfälle att göra ett första försök på.

- Då kanske föräldrarna vaknade till lite och fick en inblick i vad som händer. Vi visade också vad polisens arbete verkligen går ut på.

Ett twitterrally fungerar bäst kring stora evenemang, tror Smeds.

- Då är människor alerta och vill veta vad som händer. I stället för att berätta vad som hände, så är man redan med medan det händer.

Inget extrajobb för polisen på fältet

Under skolavslutningen blev inte twitterinläggen någon extra belastning för patrullerna. Inläggen skrevs från stationen.

- De på fältet hade nog så fullt upp. Om de hade tid så kunde de skicka bilder, men det var nog magert på den fronten, säger Smeds.

Alla använder så klart inte Twitter, och Smeds medger att man hade kunnat publicera inläggen även på andra sociala medier, såsom Facebook. Risken är dock att informationen drunknar i polisens Facebookflöde.

Sociala medier fungerar bäst för tips

Trots att sociala medier är ett bra sätt att kommunicera via, så ser inte Smeds att all form av kommunikation bör göras via dem.

- Sociala medier kan användas mer med tanke på tips. Under veckoslutet öppnade vi upp meddelandefunktionen på Facebook, och de tipsen kan vi skicka vidare till patrullerna. För anmälningar vet jag inte om sociala medier är rätt forum, säger Smeds.

På senare år har polisen i Åbo fått både stor uppmärksamhet och god kritik för deras bilder på Instagram, som visar både ett mått av humor och folklighet. På den fronten tycker Mia Smeds att polisen i Österbotten kunde bli bättre.

- Det är mest some-poliserna som uppdaterar sina personliga profiler, det bli ganska sällan som inrättningens profil uppdateras. Jag tycker nog att det skulle vara något som man kunde satsa ännu mera resurser på, så inte allt hänger på some-poliserna.

Österbottniska vardagshjältar fick livräddningsmedalj

$
0
0

Två personer och en familj fick på måndagen Österbottens räddningsverks livräddningsmedalj som erkännande för livräddande verksamhet.

Hans Sjöberg uppmärksammade i vintras en pilkare som gick igenom isen i Maxmo skärgård. Han hörde ropen på hjälp och ringde snabbt nödcentralen, som tack vare mannens beskrivning kunde rycka ut snabbt.

Snabbtänkt livräddare

Under tiden gled Sjöberg med hjälp av rep mot vaken och kunde kasta en repstump till den nödställde mannen. Där kunde han uppmuntra den nedgångne att orka och hålla ut tills räddningspersonalen anlände.

Utan den här hjälpen hade mannen inte klarat sig, eftersom dennes flytklädsel tagit in vatten.

En man som river sig upp från vattnet
En man som river sig upp från vattnet Bild: Yle videostill 1972,arkivet,barnprogram,drunkning,första hjälpen,hjälp,is,konstgjord andning,livräddning,räddningsverksamhet,säkerhet,upplysning,upplysningsprogram,varningar,videostill,vinter,vår,årstider,återupplivning

Rådig familj ingrep

I det andra fallet räddade en hel familj en skidåkare som gått igenom isen. Yngve, Mikael och Kim Stråka alarmerade hjälp och var aktivt med och drog upp skidåkaren på isen.

Sedan tog de in honom i sin stuga där han fick värma sig tills ambulansen anlände.

Elrullstolsburen igenom isen

I det tredje fallet observerade Maunu Ylimäki en person i elrullstol som kört igenom isen. Han hämtade ett rep från bilen och gled ut till den olycksdrabbade.

Där kunde Ylimäki tillsammans med en polispatrull dra upp mannen precis i tid tills räddningspersonalen hann på plats.

Yle nyheters reporter Sara Ekstrand drar sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar.
Yle nyheters reporter Sara Ekstrand drar sig upp ur en vak med hjälp av isdubbar. Bild: YLE Laura Häkkinen is,isdubbar,livräddning,olycka,sara ekstrand,vak

Gemensamt för dessa vardagshjältar är enligt prismotiveringen att de agerade uppfinningsrikt och snabbt i en krävande situation.

De gjorde rätta beslut och medverkade aktivt till att de olycksdrabbade klarade sig.

Religraf för livräddande verksamhet
Religraf för livräddande verksamhet Bild: Yle/Peter Fahllund Livräddning,medaljer,pelastuslaitos,plakett (religraf),Räddningsverket

Räddningsdirektör Tero Mäki belönade dehär personerna under en Tårt- och medaljceremoni i måndags vid räddningsverket i Vasa.

Viewing all 40651 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>